HÄLSOUNIVERSITETET HT 2007 HÄLSA - ETIK - LÄRANDE

Transkript

1 Välkommen till HÄLSA - ETIK LÄRANDE del 1, det först programintegrationsmoment vid Hälsouniversitetet att lära tillsammans för att arbeta tillsammans WHO, 1988 Hälsouniversitetets (HU) intentioner och arbetsformer präglas av, ett hälsooffensivt förhållningssätt, en helhetssyn på hälsa och sjukdom, ett vetenskapligt förhållningssätt, förmåga till självständigt livslångt lärande, samarbete som förberedelse för lagarbete mellan yrkesgrupper. För att stödja Hälsouniversitetets intentioner börjar samtliga grundutbildningar att gemensamt studera Hälsa - Etik - Lärande del 1, (HEL I), där helhetssyn på hälsa, ett hälsooffensivt förhållningssätt, problembaserat lärande och ett vetenskapligt förhållningssätt introduceras för att lägga en värdegrund för fortsatta studier och samarbete. Programintegration, samverkan mellan olika utbildningar för att främja framtida samarbete, fokuserar på det interprofessionellt lärandet (definition, se nedan). Under studietiden förekommer ytterligare programintegrationsmoment såsom Hälsa - Etik - Lärande del 2 (HEL II), samt klinisk utbildning vid undervisnings-avdelningen för vissa program. Huvuddelen av studierna utgår från arbete i små grupper, så kallade basgrupper. I varje grupp integreras studenter från de olika utbildningarna. Vissa av studenterna har studieort i Linköping och den andra hälften i Norrköping. Tre eller fyra basgrupper bildar en storgrupp, som har gemensamma seminarier och storgruppsträffar för information och diskussioner. För varje storgrupp ansvarar två till fyra handledare från olika utbildningsprogram inom Hälsouniversitetet. I basgruppen bearbetas olika fenomen inom Hälsa - Etik - Lärande. Problemområden och frågeställningar studeras på de olika nivåerna - individnivå, som innebär att den enskilde individen studeras - gruppnivå, som innebär att människor i grupp studeras - samhällsnivå, som innebär att samhällets struktur, lagstiftning och gemensamma värdegrund studeras Interprofessional education, occurs when two or more professions learn with, from and about each other to improve collaboration and the quality of care, Centre for Advancement of Interprofessional Education (CAIPE, 2002) Övergripande mål Du ska förvärva en gemensam värdegrund för lagarbete/samarbete med studenter från andra utbildningsprogram, i utvecklingen av professionell och interprofessionell kompetens, som främjar möjligheten att i framtiden arbeta i interprofessionella grupper tillägna dig grunderna i problembaserat lärande som pedagogisk idé och metod tillägna dig en helhetssyn på människan genom att studera samspelet mellan människa - omvärld och hälsans villkor ur ett etiskt, existentiellt, sociologiskt, psykologiskt och biologiskt perspektiv förvärva en grund för ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt 1

2 HÄLSA Hälsoavsnittet tar sin utgångspunkt i hälsa snarare än i ohälsa, dvs. ett salutogent betraktelsesätt. Detta inleds med en reflektion om den egna hälsan varefter begreppen hälsa och livskvalitet ges en teoretisk förankring. En särskild hälsodag anordnas för att ge möjlighet att prova på olika sätt att mäta och beskriva hälsa. Stationerna bemannas av äldrestudenter. Det individuella hälsoperspektivet appliceras på samhällsnivå, där hälsan i befolkningen, dvs. folkhälsan och hälsans villkor, behandlas. Hälsoproblem i dagens moderna samhälle analyseras och ges en teoretisk förankring särskilt vad det gäller livsvillkor och miljö, arbetsliv och ohälsa, hälsans fördelning, livsstil samt hälsorisker. Ett biopsykosocialt perspektiv på individens hälsa och sjukdom introduceras. Även epidemiologisk metodik, prevention och hälsopolitik behandlas. Genom en fältstudie om hälsans villkor i lokalsamhället konkretiseras och prövas teorin. Mål Du ska kunna känna till huvuddragen avseende mål och intentioner inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt för den lagstiftning som reglerar dessa verksamheter förstå begreppen prevention och promotion samt kunna identifiera hälsobefrämjande åtgärder analysera hälsa och sjukdom ur ett biopsykosocialt perspektiv definiera och belysa begreppen hälsa och livskvalitet ur olika perspektiv identifiera folkhälsoproblem med hänsyn till faktorerna livsstil och livsvillkor samt genus, klass och etnicitet ur både individ- och samhällsperspektiv identifiera olika grupper i samhället med speciella hälsorisker och behov av stöd förstå grunderna när det gäller att beskriva och mäta ohälsa och hälsorisker i befolkningen Nyckelord - hälsa - hälsobefrämjande - hälsorisker - lagstiftning - livskvalitet - prioritering - sociala grupper - epidemiologi - folkhälsa - rättigheter - jämlikhet - autonomi - etnicitet - genus/makt - miljö - prevention och promotion - prevalens och incidens - genetiskt och socialt arv - livsstil och livsvillkor - ansvar - avvikande beteende - coping - avgörande livshändelser - stress - friskfaktorer - salutogent perspektiv - värderingar - attityder - kris och utveckling - biopsykosocialt perspektiv - attribution 2

3 ETIK Utifrån reflektion över egna värderingar, egen moral och egna ideologiska ställningstaganden, diskuteras vilka konsekvenser detta får för den framtida yrkesrollen. En viktig del av detta är de etablerade yrkesetiska koderna samt forskningsetiska regler. Etiken förankras teoretiskt och vanliga, vardagliga dilemman i det kommande yrket diskuteras utifrån dessa. De frågeställningar som det leder fram till, bearbetas vid de programspecifika dagarna. Yrkesetiska koder och forskningsetiska regler appliceras också på relevanta situationer. Mål Du ska kunna identifiera och analysera etiska problem förstå olika perspektiv i synen på människan förstå människosynens betydelse för vård- och omsorgsarbete samt forskning belysa olika etiska resonemangsmodeller och dess konsekvenser belysa etiska dilemman som kan uppkomma i framtida yrkesverksamhet Nyckelord - ansvar - autonomi - behov - humanism - konsekvensetik - pliktetik - rättigheter och skyldigheter - rättvisa - moral - människosyn - yrkesetiska koder - integritet - normer - värderingar - etisk analys - kulturella skillnader LÄRANDE Utifrån reflektioner om det egna lärandet samt med pedagogisk teori lägga grunden för studier som präglas av problembaserat och studentcentrerat lärande. Betydelsen av livslångt lärande för att möta kraven på professionell yrkesutövning diskuteras. På hemsidan finns övningar om lärande, de utgör underlag för diskussion om undervisning och lärande på olika sätt. Kontinuerliga diskussioner i bas- och storgrupp samt teoretisk förankring av dessa, ska ge möjligheter att utveckla ett medvetet förhållningssätt till det egna lärandet. Mål Du ska kunna definiera och belysa begreppen kunskap och lärande analysera och styra ditt eget lärande analysera och dokumentera ditt eget lärande i portfolio tillämpa fakta och teori i en problembearbetning för att bygga upp egen kunskap belysa och analysera vad som sker i mötet mellan människor i grupp i lärprocessen Nyckelord - bearbetning och tillämpning - grupprocess och kommunikation - inter-/multiprofessionellt lärande - lära om att lära - kritisk analys - kunskapssyn - specifik nivå och generell nivå - problematisering och problembearbetning - reflektion - självstyrt lärande - personlig utveckling och personlig process - återkoppling - livslångt lärande - lärstil - motivation - PBL - skriva för att lära - portfolio 3

4 Fältstudien "Hälsans villkor" En viktig uppgift för varje basgrupp är att inhämta kunskap om hälsans villkor för invånarna inom ett avgränsat geografiskt område både vad det gäller hälsofrämjande faktorer och eventuella hälsorisker. Arbetet innefattar insamling av fakta och data genom informationssökning och fältstudier. De inhämtade kunskaperna bearbetas, dokumenteras och presenteras i en skriftlig rapport. I en avslutande del i rapporten görs en sammanfattning av de lärdomar, som gruppens arbetsprocess gett. Genomförandet av detta sker utanför schemalagd tid och viss handledning av respektive basgruppshandledare kan ske i samband med de schemalagda basgruppsträffarna. Uppföljning och granskning av basgruppernas arbeten sker på storgruppsträffar och vid ett avslutande fältstudieseminarium. Arbetet utgör tillsammans med det schemalagda basgruppsarbetet en viktig del i att förvärva en grund för utvecklandet av ett vetenskapligt förhållningssätt och arbetssätt. Detta innefattar bl.a. att träna informationssökning, att se samband mellan teori och verklighet, att dokumentera, presentera och kritiskt granska, träna lagarbete och reflektera över grupparbetet. Arbetet med fältstudien är också ett led i att lägga grunden för ett hälsooffensivt förhållningssätt inom Hälsouniversitetet. Arbets- och studieformer Basgruppsarbete Sex till åtta studenter och en handledare utgör en basgrupp. Basgruppen träffas två gånger i veckan, 2 eller 3 x 45 min per gång enligt schema. Basgruppen behöver emellertid träffas utöver den schemalagda tiden. Vid de schemalagda basgruppsträffarna medverkar alltid handledaren. Dennes roll är att underlätta samarbetet i gruppen och vägleda den i dess arbete att nå sina inlärningsmål. Riktlinjer för studierna är uppsatta mål. Storgruppsträffar/Seminarier Arbete i storgrupp sker regelbundet under programintegrationsmomentet. Dessa är tänkta att främja kommunikationen inom storgruppen och kan användas till att utbyta tankar, erfarenheter och information inom storgruppen, skapa gemensamma riktlinjer för seminarier mm. Seminarier är en kompletterande arbetsform till basgruppsarbete där centrala områden och frågor i kursen debatteras och diskuteras. Målsättningen är att inhämtade kunskaper tillsammans med egna erfarenheter används så att nya frågor väcks. Samtidigt tränas muntlig framställning och argumentation. Seminarier sker i storgrupp. Basgrupperna inom storgruppen förbereder och leder seminarierna. Seminarierna i kursen kan ha olika form och kommer att fokusera på olika områden. Varje basgrupp disponerar en viss tid för att initiera frågeställningar, argumentera med hjälp av inhämtade kunskaper och stimulera övriga studenter att vara aktiva. Blackboard Intranätet Blackboard används för egna studier, basgrupps- och storgruppsarbete. Självstudier Studierna utgår från heltidsstudier omfattande 40 timmar per vecka. Den schemalagda tiden är begränsad till i genomsnitt ca 15 timmar per vecka för att ge tid för både individuella studier och basgruppsträffar utan handledare. Att lära sig att på ett effektivt sätt utnyttja den egna tiden är en del av kursens innehåll. Det kan gälla att söka information, bearbeta kunskap, förbereda basgruppsträffar, seminarier mm. För att utveckla informations-kompetens kan det vara en god idé att dokumentera läst litteratur tillsammans med reflektionen över val och hantering av ny information. 4

5 Portfolio Centralt i PBL är att synliggöra och utgå från det man redan kan och att reflektera över vad och hur man lär. Syftet med portfolio är att underlätta detta och att synliggöra utveckling över tid. Att skapa en portfolio innebär att systematiskt samla på olika former av egen dokumentation. Portfolion utgör i första hand ett redskap för att organisera, planera och utvärdera de egna studierna. Den erbjuder också ett viktigt underlag för att kommunicera med andra om det egna lärandet och hur man utvecklas, bl.a. i basgruppens utvärdering. En personlig del i portfolion är att använda en tankebok för att dokumentera egna erfarenheter och tankar under resans gång. Denna kan vara en enkel anteckningsbok, en fil i datorn eller ett eget diskussionsforum on-line. Innehållet i tankeboken är personligt och kan, tillsammans med annan dokumentation i portfolion, utgöra underlag för en sammanfattande reflektion som görs i slutet av integrationsmomentet. Sammanfattningen skrivs så att studiekamrater och handledare i basgruppen kan ta del av erfarenheterna från kursen och tankarna om den egna utvecklingen. Föreläsningar Föreläsningar används för att ge en introduktion till ett tema eller för att ge en sammanfattning av ett ämnesområde. Föreläsningarna belyser bl.a. aktuell forskning inom ett ämnesområde och kan underlätta bearbetning av svårtillgängliga ämnesområden. Resurspersoner Som komplement till litteratur och föreläsningar kan basgrupperna själva kontakta resurspersoner inom olika ämnesområden vid Hälsouniversitetet för att få specifika frågor belysta, hjälp med ytterligare litteratur mm. Paneldiskussion Tillsammans med en panel bestående av några föreläsare och resurspersoner diskuteras och belyses centrala frågor och områden utifrån olika perspektiv. Paneldiskussionen bygger på att studenterna är förberedda med i förväg inlämnade frågeställningar och leds av några studenter ur varje storgrupp (moderatorer). Paneldiskussionens syfte är liksom syftet med seminarier att problematisera och genom att bryta olika perspektiv skapa nya frågor och tankar samt upptäcka nya sätt att se på saker, snarare än att ge färdiga svar. Kommunikationsövning Kommunikation och arbete i grupp tränas bl.a. genom att videofilma en övning där basgruppen arbetar med en uppgift. Videoinspelningen analyseras och diskuteras därefter tillsammans med handledaren. Utvärdering Utvärdering, d v s att bedöma sig själv, bedöma andra och bli bedömd, är både ett mål och ett medel i problembaserat lärande och sker fortlöpande. Var och en i basgruppen - student och handledare - utvärderar sig själva och gruppens arbete i slutet av varje basgruppstillfälle. Bedömning i basgrupp Bedömningen i basgrupp görs av studenter och handledare utifrån att - arbeta enligt en problembearbetningsmodell (se bedömningskriterier sid. 9) - ta ansvar för sitt eget och gruppens arbete och inlärning - vara aktiv och förberedd - ge och ta återkoppling samt åtgärda eventuella brister Särskilda bedömningsunderlag kan användas, framförallt vid den mera omfattande utvärderingen som sker efter halva kursen. 5

6 Bedömning av seminarium Både seminariedeltagare och handledare bedömer - ämnesinnehåll - informationskällor - muntlig framställning - initierande och bemötande av frågeställningar - arbetsfördelning inom gruppen. Obligatoriska moment Obligatoriska moment omfattar deltagande och aktivitet vid - schemalagda basgruppsträffar - hälsodag - basgruppens arbete med fältstudien - storgruppsträffar/seminarier - dokumentation i portfolio individuellt, sammanfattning efter två veckor och vid programintegrationens slut, samt etikuppgift. - dokumentation i basgrupp av hälsodag, föreläsningar och rapporten Hälsans Villkor (se bilaga 1.). Uppföljning av frånvaro från obligatoriska moment För att erhålla godkänt resultat i HEL I krävs att kraven för de obligatoriska momenten är uppfyllda, samt att examinationen är godkänd. Har inte kraven för de obligatoriska momenten uppfyllts, bestäms formerna för förnyad bedömning enligt följande grundprinciper: Basgruppsarbete Frånvaro 1 upp till och med 3 basgruppstillfällen Frånvaron hanteras inom basgruppen tillsammans med basgruppshandledaren. Basgruppen ska ha en strategi för hur frånvaro hanteras och följs upp. För den enskilde studenten gäller att - precisera sina inlärningsbehov - ha en strategi för hur studenten själv och/eller tillsammans med gruppen skall skaffa sig den kunskapen/färdigheten - ha en strategi för hur inhämtad kunskap/färdighet kan utvärderas av studenten själv och/eller gruppen Efter samråd med handledaren genomförs planeringen. Frånvaro vid fler än 3 men mindre än 6 basgruppstillfällen Kursledningen handlägger frågan i samråd med basgruppshandledaren. Frånvaro vid 6 eller fler basgruppstillfällen Frånvaron leder till att detta obligatoriska moment inte blir uppfyllt. Ledningen för HEL I handlägger frågan vidare men grundprincipen är att studenten bör få en ny möjlighet att genomföra integrationsmomentet. Fältstudie Icke deltagande i fältstudien innebär att detta obligatoriska moment inte är uppfyllt. Kursledningen handlägger frågan vidare. Seminarier Frånvaro från 1 seminarium Frånvaron hanteras inom basgruppen tillsammans med basgruppshandledaren. Frånvaro från 2 eller 3 seminarier Kursledningen handlägger frågan i samråd med basgruppshandledaren. 6

7 Hälsodag Frånvaro från momentet hanteras inom basgruppen tillsammans med basgruppshandledaren. Examination Syftet med examinationen är att utifrån målen visa på förmågan att använda kunskaper som är relevanta och viktiga för bearbetningen av en specifik situation/scenario i HEL I. Examinationsuppgiften bygger på grundprinciperna i basgruppens arbete, bearbetning av scenarier med hjälp av problembearbetningsprocessen. Examinationen är upplagd i en skriftlig och en muntlig del som tillsammans ska ge en bild av hela problembearbetningsprocessen. Bedömningen utgår från kriterierna (sid. 8) och hur du individuellt hanterar problembearbetningen som helhet. Tider/anmälan Examination av utbildningsavsnittet Hälsa- Etik - Lärande, 1-8 poäng kommer för höstterminen 2007 att ske den 17 oktober. Examinationen sker på respektive studieort antingen förmiddag eller eftermiddag. Anmälan görs senast fredagen den 5 oktober via studentportalen För att anmäla sig till tentamen krävs att du är registrerad och har hämtat ut e-post adress med användarkod och lösenord. Omexamination sker 29 november. För samtliga studenter sker omexamination på Birgittaskolan i Linköping. Anmälan görs via senast fredagen den 16 november. Information om tidpunkt för omexamination för varje enskild student anslås med kodnummer från ordinarie tentamen i Linköping och Norrköping. Resultatet anslås utifrån kodnummer på kursens anslagstavla i Linköping respektive Norrköping 10 arbetsdagar efter genomförd examination. Besked om resultatet lämnas också av Marianne Lindwall tel / Medtag legitimation. För utländska studenter är det tillåtet att medföra språklexikon. I övrigt tillämpas examinationsregler enligt Ordningsföreskrifter vid tentamensskrivningar, som delas ut i början av kursen. Examinationsuppgiften Skriftlig del individuellt i skrivsal Du ska med hjälp av ett undersökande förhållningssätt skriftligt bearbeta ett scenario. Muntlig del i basgrupp Syftet med den muntliga delen är att ge dig möjlighet att tillsammans med studenterna i basgruppen utveckla tankar och reflektioner som rör scenariot, för att kunna värdera din egen insats. Avslutningsvis gör du en egen bedömning av hur du hanterat hela examinationsuppgiften. Utifrån bedömningskriterierna ska du skriva ned vad du uppfattar som dina starka respektive svaga sidor samt vilka inlärningsbehov som framkommit. Med din egen bedömning som grund får du sedan individuell återkoppling på examinationen. Kompetensmål/krav Du ska kunna; - genomföra en problembearbetning och utvärdera den - beskriva/utvärdera egen och andras roller i gruppen samt anknyta det teoretiskt - ta ansvar för eget lärande och informationssökande genom att reflektera över och beskriva egna styrkor och svagheter i lärandet, samt beskriva egna kunskapsmål - definiera begreppen hälsa, etik och lärande samt kunna använda dem i problembearbetning som tänkbara teoretiska förståelsemodeller för en helhetssyn på människan - visa på ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt genom att värdera dina informationskällor 7

8 - visa förståelse för vikten av samarbete mellan professioner för bästa möjliga vård för människor Kriterier för bedömning av problembearbetning Det finns utarbetade kriterier för bedömning av problembearbetning, vilka också kan användas för bedömning av basgruppens arbete med scenarier, seminarier eller andra uppgifter. Kriterierna utgör också grunden för bedömningen i samband med examinationen. Kriterierna gäller tre olika aspekter, dels förmågan att göra val och att skapa sammanhang i problembearbetningen och dels förmågan att hantera teori och fakta och kritiskt förhållningssätt och dels förmågan att värdera sin egen insats. 1. Förmåga att göra val och att skapa sammanhang Bedömningskriterierna gäller: A. Överensstämmelsen i problembearbetningen, dvs din förmåga att nå överensstämmelse mellan de olika delarna i problembearbetningen. B. Inre sammanhang i problembearbetningen, dvs din förmåga att skapa samband mellan problembearbetningens olika delar. Några frågor som förtydligar bedömningskriterierna: I vilken grad har du lyft fram det som är relevant utifrån innehåll och mål i HEL? Hur relevant är din problemformulering i relation till de problemområden du sett i scenariot? Hur hänger hela din bearbetning ihop, finns det ett inre sammanhang/en röd tråd? Har du motiverat dina val? 2. Förmåga att hantera teori och fakta och kritiskt förhållningssätt Bedömningskriterierna gäller: A. Förmåga att hantera teori och fakta, dvs kunskapens omfattning (mängd), och förklaringsvärde i problembearbetningen, kunskapens karaktär (ytlig eller djup), och vetenskapliga förankring. B. Förmåga att hålla ett kritiskt förhållningssätt, dvs kunna skilja på egna åsikter i förhållande till vedertagen kunskap. Några frågor som förtydligar bedömningskriterierna: Hur relevant är ditt val av teori och fakta för att belysa dina problemformuleringar? Har du använt tillräckligt med teori och fakta i din bearbetning för att kunna belysa problemformuleringen? Hur har du kunnat koppla det du sett i scenariot till relevant teori och fakta? Hur har du kunnat förklara den teori och fakta du använt dig av? Hur har du kunnat tillämpa teori och fakta på scenariot? Hur har du värderat den teori och fakta du använt dig av? 3. Förmåga att värdera sin egen insats Bedömningskriterierna gäller: Förmågan att både se styrkor och eventuella brister i den egna problembearbetningen. Några referenser till de använda bedömningskriterierna av problembearbetningen: Biggs J.,Collin K. Evaluating the Quality of Learning, The SOLO-taxonomy, Academic Press, NewYork, Greeno, J. Process of understanding in problemsolving. In Castellan, N., Pison, D., Potts G. (eds.), Cognitive Theory, Lawrence Erlbaum Associats, New York, Haverlock, R., The change agent s guide to innovation in education, Englewood Cliffs, New Jersey, Kvalitativ integrerad examination för högskolans vårdutbildningar, Charlotte Silén, Dag Domeij, Anne Göransson, Karin Kjellgren, Marie Louise Törnvall, Monika Qvicker-Andersson, Hälsouniversitetet,

9 Praktisk information Ledning HEL I Ansvariga för Hälsa - Etik - Lärande, 1-8 poäng, integrerat moment, vårterminen 2006: Ansvarig för samlad integration och HEL I: Studierektor, universitetslektor/docent Tomas Faresjö, Institutionen för Hälsa och Medicin, Hälsouniversitetet, Linköping E-post: tomas.faresjo@ihs.liu.se Ansvarig för samlad integration och HEL I: Biträdande studierektor Margaretha Wilhelmsson, Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier, Hälsouniversitetet, Norrköping E-post: margaretha.wilhelmsson@imv.liu.se Ansvarig för samlad integration och HEL I: Biträdande studierektor Staffan Pelling, Institutionen för Hälsa och Medicin, Hälsouniversitetet, Linköping E-post: staffan.pelling@imv.liu.se Administratör är Marianne Lindwall, Institutionen för Klinisk och Experimentell Medicin, Hälsouniversitetet, Linköping, telefon eller E-post: marianne.lindwall@imk.liu.se Ansvarig bibliotekarie för programintegrationen: är Inga-Lill Sjöholm Andersson. E-post: ingsj@bibl.liu.se Anslagstavla Anslagstavlor är placerade på Birgittaskolan, Linköping; plan 2 i B-huset (vid aulan) och på Drags, Campus Norrköping; M-huset plan 1. Här ges fortlöpande information, meddelanden om förändringar i schema mm. Hemsida Resurslitteratur En del av bibliotekens litteratur har gjorts tillgänglig för HEL-kursen genom att finnas som referensexemplar på Hälsouniversitetets bibliotek, HUB samt Campus Norrköpings bibliotek, CNB. Brandinformation Anslag med information om utrymningsvägar mm finns i varje sal. Uppsamlingsplats för HUstudenter vid Birgittaskolan är utanför Hotell Ekoxen. Studieort 9

10 Hälften av studenterna har studieort i Linköping och hälften i Norrköping. Detta innebär resor för vissa studenter. Bussar avgår varje timme från Linköping resp. Norrköping (se särskild tidtabell och regelverk). Obligatorisk dokumentation på HEL I i Blackboard Bilaga 1. Brev till dig själv den första veckan som du öppnar i slutet på HEL I (privat). Den utgör underlag till din utvärdering av ditt eget lärande i slutet av HEL I. Basgruppens blackboard Individuell uppgift Gruppuppgift Klart 1 Sammanfattande intryck efter 2 veckor X vecka 3 2 Utbildningsspecifika dagar etik - yrkesroller X vecka 4 3 Sammanfattande reflektioner vid kursslut X 18 oktober Storgruppens blackboard 4 Utvärdering av veckans föreläsningar X följande kursvecka 5 Hälsodag X vecka 3 6 Fältstudien seminarieversion X 4 oktober Därutöver är blackboard ett kommunikationsverktyg inom och mellan basgrupperna. Blackboard kan användas till många olika saker: enkla meddelande, diskussioner, att lägga in dokument som gruppen vill dela mellan sig eller med övriga grupper och att redovisa obligatoriska moment. Du uppmuntras också att dokumentera i en egen tankebok (papper och penna eller datoriserad) med personliga reflektioner över dina erfarenheter och förvärvade kunskaper under kursen. Meningen är att tankeboken ska fungera som stöd för och reflektion över ditt eget lärande, den ger också underlag till dina utvärderingar. Tankeboken är din egen privata dokumentation. Läs också i studiehandledningen när det gäller portfolio och obligatoriska moment. 10