AMO-handbok. Innehåll (16)

Transkript

1 AMO-handbok 15/16

2 1 (16) AMO-handbok Innehåll Inledning...2 Din roll som AMO...3 Kontakten med kåren...4 Rättigheter och åtaganden...5 Grundläggande arbete...6 Lagtext...8 Vad är skillnaden mellan en AMO och en AMO-stud?...8 Risk, tillbud och arbetsskada...10 Vad räknas egentligen som resväg till och från arbetsplatsen?...11 Studentärenden...11 Tystnadsplikt...11 När någon har blivit kränkt...12 Hur involverar jag min styrelse?...12 Nyttig information...13 Hur bokar man ventilation?...13 Arbetsmiljöprojekt, hur sätter jag igång?...13 Överlämning...14 Kontaktlistor Andra AMO-stud...15 Kontaktlistor Övrig universitetspersonal...15

3 2 (16) Inledning Hej! Vad kul att du vill engagera dig som Arbetsmiljöombud (AMO)! Du har framför dig en tid med massor av chanser att påverka inte bara din egen utan andras studietid och studiesociala miljö. Studentkårerna har tillsammans med Linköpings universitet en stark önskan om att alla studenter ska ha en så bra tid på våra campus som möjligt. Kårerna och universitet jobbar därför i flera gemensamma forum där studenters likväl anställdas åsikter och förslag förs fram och diskuteras. När det gäller arbetsmiljö så sitter LUST-S (de tre studiesocialt ansvariga från kårerna) i Centrala Samverkansgruppen (CSG) och jobbar tillsammans med Studenthälsan och Lika Villkor för att främja och säkerställa att tiden som spenderas/tillbringas på våra campus ska vara så bekväm och härlig som möjligt. Men universitetet är en jättestor maskin; så det krävs representanter bland sektionerna för att se till att allas talan framförs och alla problem blir belysta. Ja, precis som du! Den här handboken ska för dig ge en liten överblick och matnyttig information om ditt verksamhetsår som AMO. Här kommer finns kontaktlistor till personer som det kan vara bra att prata med när man stöter på ett problem, lagtexter så du kan hitta stöd och hjälp genom juridiska medel, en genomgång om vad som förväntas av dig och vad du kan förvänta dig av oss på kårerna och av universitetet. Vi önskar dig varmt välkommen till arbetet som AMO! Vi hoppas att ditt verksamhetsår kommer vara det bästa möjliga! / LUST-S 2

4 3 (16) Din roll som AMO Som arbetsmiljöombud kommer du vara studenternas röst i din sektion; det är alltså du som framför deras frågor och förslag. Detta kräver att du som AMO lyssnar och bedriver en öppen verksamhet inom sektionen, det är viktigt att studenterna i din sektion vet att det är dig som de ska vända sig till! Prata med er informations- eller marknadsföringsansvarig inom sektionen, kanske de kan hjälpa dig med att nå ut till så många som möjligt. Arbetsmiljöombud är en otroligt viktig del i sektionen eftersom du kommer ha koll på saker som man ibland inte tänker på. Vem tänker på boka ventilation i en föreläsningssal när ni ska ha sektionsmöte till exempel? Du kommer också efter ett tag att märka saker på ditt campus du inte lagt märke förut; saker som du tog för givet innan har du nu ett helt nytt perspektiv att se på. Hur är det med den här salens inredning egentligen? Ska det verkligen vara så? De flesta som hör ordet arbetsmiljö tänker att det handlar om inredning, ergonomi och vilken färg som salen har, rent fysiska saker. Men arbetsmiljö är ett mycket, mycket bredare begrepp än så. Till arbetsmiljö tillhör bland annat psykosocial miljö; t.ex en students stressnivå och saker som påverkar denna. Poängen här är att som arbetsmiljöombud kommer du ha fingrarna i många pajer; mycket av det du tror är utbildningsbevakning eller utveckling kan också vara arbetsmiljöfrågor. Prata gärna med din sektions utbildningsbevakare/studienämndsordförande och se om de har saker som du vill lyfta i dina forum. Som AMO kommer du också träffa studenter med jobbiga problem. Det kan vara någon som har blivit diskriminerad, kränkt eller bara mår allmänt dåligt av klimatet i sin klass. Det är din uppgift som AMO att stötta studenter och ta reda på mer om det som inträffat för att sedan på bästa sätt kunna hjälpa studenten vidare. Viktigt här är att du är en förtroendeperson och har på så sätt tystnadsplikt, men mer om det senare. Likt många andra poster i styrelsen, sektionen eller föreningen så kommer du upptäcka att mängden tid och kraft du lägger på ditt område kommer spegla ditt resultat under året. Ditt arbete som AMO kommer helt enkelt bli vad du gör det till. Ju mer tid du lägger ner desto bättre respons kan du få från sektionens studenter. Du är dock inte ensam i ditt arbete! Du kan alltid komma till oss i LUST-S med frågor och funderingar eller om du vill bolla idéer, kanske presentera ett förslag eller bara behöver prata av dig lite. 3

5 4 (16) Kontakten med kåren Under året så kommer du ha mycket kontakt med kåren kring arbetsmiljö, då främst genom CA- MO-stud (Centralt Arbetsmiljöombud för studenter, oftast Studiesocialt ansvariga i kårerna), som kommer dra i frågor som kan vara sektions- eller fakultetsöverskridande. Får du inte gehör på din institution kring en fråga? Prata med din CAMO om vad problemet är och skapa en tydlig bild och beskrivning om vad som är fel och vad som behöver rättas till, gärna med egna förslag på hur man skulle kunna gå till väga. CAMO tar sedan frågan vidare med sig till sina möten kring arbetsmiljö, t.ex Studentarbetsmiljörådet, CSG-arbetsmiljö eller andra lämpliga forum där det bör diskuteras. Särskilt viktiga frågor kan t.o.m. lyftas till rektors ledningsråd, då genom kårordförande. Bli inte förvånad om det inte sker en omedelbar förändring; universitetet tar sällan hastiga beslut och måste själva få chansen att utreda problemet i fråga. Universitetet jobbar också på mycket längre sikt då deras verksamhetsperiod är mycket längre kårernas och sektionernas, vilket gör att diskussioner kan dra ut på tiden. CAMO kallar till små arbetsmiljömöten där man får chansen att ge utlopp för de problem man har, hämta inspiration från andra sektioner eller bara diskutera möjliga lösningar och projekt som ska genomföras. Använd mötena väl, precis som din post så blir mötena vad du gör dem till; är du väl förberedd och påläst kring dina åtaganden så kommer diskussionerna bli så mycket mer effektiva. Det finns också skyddskommittéer, på LiU kallade Studentsamverkansgrupper (SSG) där studenter deltar i bl.a. arbetsmiljöfrågor. Prata med din CAMO om du är intresserad av att engagera dig i något av dessa forum. 4

6 5 (16) Rättigheter och åtaganden I detta avsnitt så behandlas de rättigheter och skyldigheter som arbetsmiljölagen och kårerna sätter upp för dig som AMO-stud. Det är viktigt att under året hålla koll på dessa då de reglerar saker man får, inte får och måste utföra; se det som ditt regelverk och arbetslista att bocka av punkter från. Få utbildning inom arbetsmiljö- och miljöområdet samt Lika villkor. I första hand gäller det lagstiftning, lokala regelverk, Linköpings universitets (LiUs) organisation i arbetsmiljö- och miljöfrågor samt systematiskt arbetsmiljöarbete. Fortlöpande och i god tid bli underrättad om förändringar som är av betydelse ur arbetsmiljö- och miljösynpunkt. Med beaktande av gällande sekretesslagstiftning ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som är av betydelse ur arbetsmiljö-, och miljösynpunkt. Begära att arbetsmiljörond eller annan undersökning och kontroll av arbetsmiljöförhållandena inom undervisningslokal eller annat utrymme som används av studenter inom verksamhetsområdet genomförs. Delta i arbetsmiljörond. Vända sig till Studenthälsan, Studentarbetsmiljörådet, berörd institution eller universitetets arbetsmiljö- och miljöansvariga samt andra lokala eller centrala organ för att få hjälp att undersöka arbetsmiljö- och miljöförhållanden inom sitt verksamhetsområde. Begära att en viss arbetsmiljöfråga behandlas av lokala och centrala organ. Få stöd av det centrala arbetsmiljöombudet (CAMO-stud) i sitt arbete. Få ett intyg från universitetet efter slutfört uppdrag. Från LiU:s hemsida om AMO-stud ( ) Dessa rättigheter är kort och gott de krav du som AMO-stud kan ställa gentemot oss i kåren och gentemot universitetet. Om det är någon av dem du tycker är märklig eller har frågor om, så kontakta din CAMO så kan den personen ge ytterligare ett perspektiv på vad som faktiskt gäller. Utöver dessa rättigheter så har du också följande skyldigheter: Företräda studenterna inom sitt verksamhetsområde. Hålla sig informerad och uppdaterad om arbetsmiljöförhållandena inom sitt verksamhetsområde. Känna till Miljöbalken, Arbetsmiljölagen samt andra för uppdraget relevanta lagar och förordningar. Känna till studentkårernas och Linköpings universitets lokala riktlinjer och policies gällande arbetsmiljö och miljö. Verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden samt hållbar utveckling i enlighet med lagstiftning och universitetets samt studentkårernas lokala riktlinjer. Verka för att studenter intresserar sig för och deltar i universitetets strävanden för att skapa en god arbetsmiljö och hållbar utveckling. Informera de studerande på sektionen om arbetsmiljöarbetets innehåll och betydelse. Marknadsföra arbetsmiljöarbetet för de studerande på sektionen. Ha god kommunikation med sektionens styrelse rörande arbetsmiljöfrågor. 5

7 3 (16) Samla in och rapportera brister i arbetsmiljön som framförs av de studerande på sektionen. Ta initiativ till att brister i arbetsmiljön så snart som möjligt uppmärksammas, samt bevaka hur påtalade brister åtgärdas. Vara behjälplig med att vidarebefordra eventuell anmälan om tillbud eller olycka. Vara behjälplig med att vidarebefordra ärenden som gäller diskriminering, trakasserier eller liknande. Iaktta tystnadsplikt i känsliga ärenden inom uppdraget. Delta i Arbetsmiljöombudsgruppen (AMOG) på respektive campus. Delta i arbetsmiljöronder som rör undervisningslokal eller annat utrymme som används av studenter inom verksamhetsområdet. Delta vid konferenser och möten med de anställdas arbetsmiljöombud (AMO) och vid behov samverka med de anställdas AMO. Delta vid möten med lokala företrädare för ditt program, ditt ämne eller institution när det gäller arbetsmiljöfrågor. Från LiU:s hemsida om AMO-stud ( ) Det är en ganska lång lista; vissa saker gör man kanske utan att tänka på dem. Vårt råd till dig är att försöka skapa en handlingsplan för varje punkt: hur marknadsför jag AMO-arbetet? Hur ska jag samla in information från sektionen? Hur informerar jag sektionen på bästa sätt? Hur ska jag hålla mig informerad om gällande lagtext eller andra dokument? Struktur är viktigt som AMO; det kan vara bra att sätta sig ner antingen själv, med sin styrelse/utskott eller med sin CAMO och konkretisera hur just ditt verksamhetsår ska se ut. Glöm inte bort att du inte är ensam under ditt arbete! Det finns massor med andra arbetsmiljöombud med samma uppgift och problematisering; finns det möjligheter för samarbete? Grundläggande arbete Som AMO-stud finns det ett par saker som vi anser vara grundläggande arbete; d.v.s. uppgifter som ska utföras i enighet med de skyldigheter som AMO-stud har. Informationsspridning. Som AMO-stud ska du bedriva ett kontinuerligt informationsarbete gentemot studenterna du representerar. Detta innebär att du informerar studenterna om relevant information från kårerna, universitetet eller annan part relaterat till arbetsmiljö. Informationsarbetet kan ske på många olika sätt: utskick, föredrag på sektionsmöten, sociala medier, nyttjandet av klassrepresentanter eller korrespondenter. Det ska dock poängteras att det inte går att välja ett av dessa alternativ, utan en kombination behövs för ett effektivt informationsarbete. Representation. Som AMO-stud representerar du samtliga studenter under din sektion och utbildningsområde. Det är därför viktigt att du också hämtar in information från studenterna som du representerar i frågor som dyker upp på universitetet. Du kan också få direkta frågor från CAMO eller universitetet som undrar vad sektionens studenter tycker. Support. Som AMO-stud finns du som stöd i alla frågor; från fysiska frågor till mentala eller sociala sådana från studenterna som du representerar. Du idkar tystnadsplikt i alla känsliga frågor där 6

8 7 (16) studenter vänder sig till dig, i både frågor som gäller sektionen så väl som universitetet. Organisationsutveckling. Som AMO-stud utvärderar du din och ditt utskotts insats i ovanstående punkter. Du skapar utvecklingsplaner för din efterträdare med fokus på hur man kan förbättra verksamheten och uppgiften som AMO-stud. Överlämning. Som AMO-stud ser du till att din efterträdare är väl förberedd i början av sitt uppdrag och verksamhetsår. Du går igenom ovanstående punkter, problematiserar uppdraget och positionen, ger exempel på situationer som kan uppstå och finns till hands under början av verksamhetsåret. 7

9 8 (16) Lagtext I samband med AMO-utbildningen varje år så brukar man dela ut ett exemplar av arbetsmiljölagen. Den innehåller lite mer definierat om vad som gäller kring arbetsmiljö på arbetsplatser. För dig som AMO är det viktigt att veta att studenter innefattas i lagen, men inte uttryckligen i dess paragrafer. Studenter räknas som arbetstagare och universitetet är vår arbetsplats. Ytterst ansvarig för arbetsmiljön på LiU är rektor, som delegerar ansvaret till institutionerna. På institutionen är prefekt ansvarig för arbetsmiljön som återigen delegerar till chefer med arbetsmiljöansvar på institutionen. Arbetsmiljölagen säger också att problem i arbetsmiljön ska rapporteras till närmsta chef. Strukturen på universitetet kan vara lite förvirrande, men i de flesta fall är det lättast att vända sig till någon där problemet har uppstått, alternativt till kursansvarig. Om problemet inte åtgärdas så går man till studierektor och i yttersta fall institutionens prefekt. Det är dock väldigt sällan som man behöver gå så långt; universitetets personal lyssnar på studenterna. Vad är skillnaden mellan en AMO och en AMO-stud? Den korrekta benämningen för ditt uppdrag är egentligen AMO-stud, arbetsmiljöombud för studenter, vilket gör att du har lite annorlunda rättigheter än vad en AMO för anställda har. Här tänkte vi gå igenom vad du faktiskt har gemensamt med anställda AMO: Företräder arbetstagarna (i det här fallet studenterna) i arbetsmiljöfrågor inom sitt skyddsområde (sektionen) Bevakar att LiU bedriver SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) Verkar för en tillfredställande arbetsmiljö Rätt till utbildning för uppdraget Rätt till ledighet för uppdraget Rätt att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet Rätt att ingå i, närvara, yttra sig och besluta i skyddskommitté (kallas på LiU för SG, eller Samverkansgrupp) Överklaga beslut (Studentkåren får överklaga Arbetsmiljöverkets beslut i den mån det rör studenternas intresse, förutsatt att man tidigare yttrat sig i frågan) (Nytt sen 2010) Delta i skyddskommitté på alla nivåer (Nytt sen 2010) Att begära arbetsmiljöåtgärd (medborgerlig rätt att vända sig till Arbetsmiljöverket) 8

10 9 (16) Det finns dock ett par saker som AMO-stud inte har rätt till: Ta del av uppgifter som är föremål för tystnadsplikt enligt 7 kap 13 Stoppa arbete Få skadestånd Vad betyder de två översta punkterna rent krasst? Till att börja med så är tystnadsplikten högst personlig, vilket gör att du inte har rätt till att ta del av känsliga uppgifter som andra AMO-studs har fått. Vill du diskutera ett fall med en annan AMO eller CAMO? Tänk på följande; respektera anonymiteten och nämn inga namn. Tänk också på om det som har hänt kan peka ut en viss person även om du bara berättar händelsen och lämnar personen anonym. Att stoppa arbetet kan illustreras med följande exempel: i en labbsal upptäcker du att något verktyg är defekt eller trasigt. Du får då inte stoppa lektionen/passet och tvinga alla att lämna salen. Du har däremot skyldighet att informera ansvarig i salen för att förhindra att en olycka händer. Om ingenting händer och det är definitiv risk att någon kan skada sig så bör en AMO för anställda kontaktas. 9

11 10 (16) Risk, tillbud och arbetsskada Som arbetsmiljöombud så pratar man ofta om tre olika stadium av ett olycksfall; risk, tillbud och arbetsskada. Här kommer en definition av de olika begreppen: Risk. Här har ingenting inträffat ännu, men det skulle kunna göra det. När man pratar om risk så är det ofta gällande förebyggning på längre sikt, t.ex när en labbsal inreds så inreds den efter en riskbedömning. Man har alltså funderat på möjliga risker som kan inträffa, som t.ex farliga kemikalier i ögonen. Det finns därför skyddsglasögon och minst en ögondusch. Detta är särskilt viktigt för dig som AMO-stud i frågor som gäller nybyggnad på universitetet eller i olika hus. Tillbud. Här har något hänt som skulle kunna ha orsakat en olycka, också kallad oönskad händelse. När en sådan händelse upptäcks och rapporteras så ska händelsen utredas och en åtgärdsplan ska tas fram för att åtgärda problemet. Den som råkat ut för tillbudet fyller i anmälan tillsammans med chef (oftast programansvarig, studierektor eller prefekt) i samråd med AMO. Väldigt allvarliga tillbud anmäls till Arbetsmiljöverket (AV). Arbetsskada. När något har hänt som har orsakat en olycka som åsamkat personskador. Bra att veta här också är att olyckor som inträffar på väg till eller från schemalagt moment kan falla under denna regel beroende på vad som orsakat skadan (mer om detta i nästa avsnitt). Precis som vi tillbud ska händelsen utredas och en åtgärdsplan ska tas fram för att åtgärda problemet. Arbetsgivaren (i det här fallet universitetet) har som skyldighet att göra en arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan. Den som blivit skadad fyller i, precis som med tillbud, anmälan tillsammans med chef i samråd med AMO. Väldigt allvarliga arbetsskador anmäls till Arbetsmiljöverket (AV). 10

12 11 (16) Vad räknas egentligen som resväg till och från arbetsplatsen? En annan sak som är bra för dig som student att veta är att du är försäkrad när du reser till och från arbetsplatsen, d.v.s. universitetet. Dock är det väldigt specifikt vart du reser och för vilken anledning. Försäkringen gäller endast när: Olycka händer på väg till eller från schemalagt moment. Försäkringen gäller inte när: Man tar en avstickare för att handla mat Resor till eller från campus för grupparbete Resor till eller från campus för att använda dess olika funktioner eller rum Detta är bra för er att veta om någon frågar om det eller har råkat ut för en olycka. Dock kan det vara värt att lyfta frågan om en farlig eller riskfylld resväg till och från universitetet. Dessa existerar i bägge städer och tåls att granskas lite varje termin, speciellt vid nybyggnationer eller införandet av nya element vid dem. Väder är en annan faktor som drastiskt påverkar risken för olyckor; speciellt i nerförsbackar med snö och is. Håll ögonen öppna och informera studenterna om vad som gäller! För mer information kring studentförsäkringen kan du besöka Kammarkollegiets hemsida och deras villkor för skadeförsäkringen: Studentärenden En otroligt viktig del av ditt jobb som AMO är din kontakt med studenter. Som AMO är du den första personen i en åtgärdskedja att vända sig till; om du känner att frågan är för stor eller för komplicerad för dig att driva så prata med din CAMO. Denne kan hjälpa dig med förslag på hur du ska gå vidare och hur man på bästa sätt bemöter känslor och ger konstruktiv kritik. Dock får du inte vända bort studenten hursomhelst och vill du kontakta din CAMO eller annan person på LiU måste du ha studentens godkännande först! Om du blir kontaktad av en student är det ofta skönt både för AMO och student att ha ett möte. Studenten får då en chans att förklara och prata av sig lite och AMO får en chans att skriva ner hela händelseförloppet och ställa följdfrågor som dyker upp under mötets gång. Tänk dock på att du inte får tvinga studenten till något; du får lämna förslag men aldrig kräva att studenten ska komma på ett möte. Här under följer ett par punkter som är bra att tänka på när du har kontakt med studenter. Tystnadsplikt En otroligt viktig del av studentärendeshanteringen är tystnadsplikten. Tystnadsplikten sträcker sig väldigt mycket längre än vad du tror; utan godkännande från studenten får du inte ens berätta för ditt 11

13 12 (16) utskott eller din CAMO. Inte heller får du släppa detaljer om fallet som kan röja studentens identitet; beroende på vad som har hänt kan personal eller andra personer du vill diskutera problemet med ha förkunskap om händelsen eller hört ett rykte: Exempel: Du har fått ett fall om en lärare som har bedrivit sexuella trakasserier mot en student. Studenten har gett dig foton som läraren har skickat som bevis och du använder dessa för att ställa personen till svars i ett möte med programansvarig och universitetet. Läraren känner igen bilderna och frågar rakt ut om det är studenten som ligger bakom det här. I detta fall räcker det med att nämna att vi har bilder som du har skickat till studenten för att läraren ska kunna begränsa antalet studenter som kan ha gjort en anmälan. Tänk på vad du säger och hur du säger det! När någon har blivit kränkt Begreppet kränkt har fått väldigt mycket uppmärksamhet och används i väldigt bred utsträckning idag. Både studenter och lärare kan bli kränkta, vilket gör att det viktigaste här är att man ska respektera varandra i alla forum och situationer. Vad är det viktigaste att veta kring kränkningar? Den som känner eller upplever sig kränkt har alltid tolkningsrätt, detta betyder att den kränkta personens tolkning kring en händelse alltid har prioritet över andra parter. Exempel: I en klass skämtas det mycket om HBTQ-personer. En student är homosexuell och upplever skämten förnedrande och kränkande. När studenten säger till sina klasskompisar att denne upplever skämten jobbiga och kränkande blir denne bortviftad, det är väl ingen fara, det är ju bara på skoj. I detta fall har studenten upplevt skämten kränkande vilket skapar en obehaglig miljö för denne att vistas i, studenten har på så vis tolkningsrätt i frågan. Kränkningar är väldigt svåra att arbeta med och mot. Var väldigt försiktiga med hur ni använder begreppet i samtal med andra parter eller studenter. Begreppet har otroligt stor vikt och en väldigt hård laddning som tas på allvar. P.g.a. detta ska man verkligen inte använda begreppet i onödan. Skulle du hamna i en svår situation med ett problem som är svårhanterligt kring dessa frågor? Kontakta CAMO eller koordinatorerna för Lika Villkor; Johanna Forsell, johanna.forsell@liu.se eller Kristina Karlsson, kristina.k.karlsson@liu.se Hur involverar jag min styrelse? I många fall så är det sektionens styrelse som har hand om den öppna mottagningen i sektionsrummet där studenter kan vända sig om de har frågor eller behöver hjälp. På samma sätt så är 12

14 13 (16) sektionsrummet en första kontaktyta för de som behöver hjälp eller har blivit utsatta för något. Om en student kommer till sektionsrummet gråtandes, deprimerad, superstressad eller desperat så är det inte särskilt bra att vända bort personen utan att då istället ge studenten en möjlighet att prata ut och diskutera lite kring idéer. Som AMO-stud kan du inte alltid vara där, men din styrelse kan finnas som en kontaktgrupp för studenter. I de flesta fall kan de vidarebefordra dina kontaktuppgifter utan problem, men då och då behöver man en person som omedelbart kan ta hand om studenter som behöver mer hjälp. Prata med din styrelse om hur dina egna rutiner fungerar kring studentfall och hur du brukar hantera dem. Förklara för dem att vid ett fall liknandes det ovan så har de också tystnadsplikt men kan lägga som förslag att man kontakta sektionens AMO. Det viktigaste är att skapa en trygg miljö för studenten där denne känner att denne blir omhändertagen och att denne får hjälp med sitt problem. Det finns olika sätt att lösa detta på, men det är upp till varje styrelse och sektion att få definiera sina egna rutiner. Vill man ha hjälp med detta kan man vända sig till sin CAMO för tips och råd. Nyttig information I denna del av handboken listar vi lite nyttiga och bra saker att veta om som AMO, inte bara för ditt arbete i sig självt utan också saker som kan hjälpa din sektion eller dig själv. Hur bokar man ventilation? Det är en väldigt bra resurs vi som AMO har att enkelt kunna komma i kontakt via mail med de som sköter ventilationen, tänk därför på att vara trevlig samt att inte överanvända möjligheten. Tanken är att endast beställa extra ventilation till event kvällstid som är längre än två timmar och där en större folkskara deltar, t.ex en utbildning eller ett sektionsmöte. Maila tobias.lindberg@liu.se. Tobias är Koordination lokalplanering på LFE. Se till att få med följande: Lokal, datum, tidsspann. Ett typiskt mail till honom kan se ut så här: Hej Tobias! Tisdagen den 17/9 kommer vi i LinTek tillsammans med de andra studentkårerna att hålla en utbildning för våra arbetsmiljöombud i C3. Jag undrar därför om det är möjligt att ordna så att ventilationen är igång i C3 17/9 mellan Arbetsmiljöprojekt, hur sätter jag igång? De flesta AMO-stud har genom sina sektionsavtal, beroende på kår, ett ansvar att bedriva ett projekt kring arbetsmiljö under varje termin eller verksamhetsår. Tanken med projektet är att ert arbete ska bli mer synligt bland studenterna, att universitetet ständigt ska utvecklas framåt, att göra 13

15 14 (16) universitetet till en härlig miljö att vistas i samt att hjälpa till att få en klarare bild av varje sektions problem och svårigheter för att sen kunna lösa dem på korrekt nivå. Projektet ska inte bestå av endast grundläggande verksamhet (se Grundläggande arbete ) utan måste skapa någon form av utveckling eller nytänkande inom sektionen. Det absolut bästa är om projektet kan läggas till sektionens grundläggande arbete kring arbetsmiljöfrågor (t.ex. ett event kring studenters rättigheter som sedan görs varje år och därmed tas upp i den arbetsmiljöverksamhet som finns i sektionen). Det finns olika sätt att starta upp ett projekt. Börja med att undersöka bland din styrelse om de kanske har upptäckt något som är värt att undersöka i större skala, kanske har du redan själv något som du vill göra. Berätta sedan gärna för din CAMO om din idé och få den godkänd, kanske har din CAMO flera bra perspektiv och arbetssätt som denne kan dela med sig av; använd dem som en resurs, inte som en kontrollant. Förankra ditt projekt i sektionen! Involvera sektionens medlemmar, var inte rädd för att samarbeta med andra utskott för att nå ditt mål. I slutet av projektet lämnas en rapport in över vad som utförts, resultatet av detta och hur arbetet har gått. Har du involverat flera olika grupper? Be gärna dem att utvärdera arbetet och projektet. Överlämning Som tidigare nämnt tillhör överlämning till sin efterträdare den grundläggande verksamheten. Överlämning skapar kontinuitet i organisationen; något som är otroligt viktigt i organisationer där personer sitter en kort tid på sina förtroendeposter. Beroende på organisationen så kan detta göras på många olika sätt: Testamente. Ska alltid skrivas. Ett testamente är en sorts verksamhetsberättelse som beskriver hur du som arbetsmiljöombud har lagt upp ditt arbete under året. Saker som är bra att tänka på inför vissa aktiviteter som ska utföras (t.ex. en föreläsning eller liknande), hur man har hanterat vissa händelser, vilka frågor har man arbetat med under året o.s.v. Ju tydligare ditt testamente är desto lättare kommer din efterträdare att ha det. Testamentet ska vara klart innan du lämnar över din post till din efterträdare och bör användas under överlämningsperioden. Case-diskussioner. Din efterträdare behöver tidigt få en chans att problematisera delar ur uppdraget; hur ska man hantera vissa ärenden och förfrågningar? Vad är det bästa tillvägagångsättet och vad är viktigt att tänka på? Verksamhetsplan. Inför året blir arbetet betydligt mycket lättare om man skriver en tydlig verksamhetsplan; vilket innebär att man sätter upp mål som ska uppnås under verksamhetsåret. Samtal med CAMO-stud. Det underlättar om man tidigt kontaktar sin CAMO-stud och presenterar sin efterträdare så att denne får ett ansikte på personen som ska fungera som sin samordnare under sin tid som AMO-stud. 14

16 15 (16) Kontaktlistor Andra AMO-stud Här hittar du mailadresser till andra AMO-stud på universitetet: Kontaktlistor Övrig universitetspersonal Här hittar du mailadresser till olika anställda på universitetet: Prefekter IDA: Mariam Kamkar, IEI: Per-Olof Brehmer, IFM: Ulf Karlsson, MAI: Göran Forsling, ISY: Lars Nielsen, IMT: Tomas Strömberg, ITN: Mattias Severin, IKE: Christina Ekerfeldt, IMH: Birgitta Öbergt, ISV: Marie Jansson, IBL: Stefan Samuelsson, se IKK: Ann-Kari Sundberg, ISAK: Hans Nilsson, TEMA: Roger Klinth, Personalintendenter Personalintendenter är personer som tar emot anmälan om tillbud och arbetsskada och som sedan sköter den interna hanteringen av anmälan. IDA: Marie Johansson, IEI: Kerstin Åberg, Elin Bergfeldt, IFM: Louise Rydström-Gustavsson, MAI: Madelaine Engström, ISY: Christina Henriksson, IMT: Christine Ericsson, ITN: Magnus Glänneskog, IKE: Anette Wiklund, Pernilla Eriksson, IMH: Jeane Scheiding, ISV: Malin Thunström, IBL: Anette Larsson, IKK: Mats Tholander, ISAK: Karoline Dahlberg, TEMA: Camilla Junström-Hammar, 15

17 16 (16) Lokalförsörjningsenheten (LFE) LFE jobbar med utformningen av lokaler på universitetets campus; dem kan du kontakta i frågor om funktion, utformning, säkerhetsfrågor o.s.v. Chef: Karolina Ganhammar karolina.ganhammar@liu.se Ventiliation och allmänna frågor: Tobias Lindberg tobias.lindberg@liu.se SAL (tidigare LOKE) SAL ansvarar för drift och underhåll av universitetets gemensamma lärosalar och studentytor, t.ex. studentkök. De kan lättast kontaktas på följande mail: loke@liu.se 16