Källkritik med inriktning mot nynazism och rasism
|
|
- Torbjörn Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ITiS 2001 Källkritik med inriktning mot nynazism och rasism Handledare Barbro Nilsson Johan Alborn Cecila Andersson Margareta Fagrenius Diana Möller-Persson Lars Skoglund Mats Wirje
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. Inledning 3 2. Bakgrund och syfte 4 3. Projektets uppläggning och genomförande 5 4. Resultat och utvärdering 7 5. Diskussion 8 6. Litteraturförteckning 10 BILAGOR Lektionsplanering 1 Bilaga 1 Lektionsplanering 2 Bilaga 2 Lektionsplanering 3 Bilaga 3 Lektionsplanering 4 Bilaga 4 PAGE 2
3 1. Inledning Nosabyskolan är en skola i utkanten av Kristianstad med drygt 400 elever från åk 6-9, varav ca 25 % har invandrarbakgrund. Skolan är 4-parallellig och vi arbetar idag i fyra arbetslag, som följer eleverna från åk 6 t o m åk 9. Vi har ca 30 lärare anställda varav 25 är heltidstjänster. Skolan har också en fritidsledare samt en skolvärdinna. Till skolan är också en bibliotekarie, en skolsköterska, en syo-konsulent samt en kurator knutna. Från och med innevarande läsår finns en förberedelseklass för invandrarelever med ett 10-tal elever. Ett större antal elever erhåller dessutom SV-2 undervisning. Vi har ett kontaktlärarsystem, där två lärare delar på ansvaret för en klass, vilken man följer fr o m åk 6 och uppåt. Skolan byggdes 1970 och är en typisk 70-talsskola byggd i ett plan. Här finns bibliotek, elevcafeteria samt sporthall. Vårt upptagningsområde omfattar Hammar, Kulltorp, Nosaby samt Österäng med både höghus- och villabebyggelse. I anslutning till biblioteket finns ca 20 datorer och i klassrummen pågår fortlöpande en utplacering av datorer. Idag används dessa till informationssökning och ordbehandling, men detta varierar mellan de olika ämnena. Någon formell undervisning i datakunskap förekommer inte längre. Åldersblandad undervisning förekommer endast under våra s k SA-pass (självständigt arbete), vilka äger rum två timmar/vecka. Eleverna har då möjlighet att uppsöka lärare inom arbetslaget för att få hjälp och stöd i de olika ämnena. För att främja och utveckla elevernas läsförmåga har skolan startat ett läsprojekt, där eleverna har läsning av svensk litteratur hos respektive kontaktlärare. Detta sker 2x30 minuter per vecka. I syfte att upprätthålla en god föräldrakontakt har skolan en fast tid inlagd på schemat två gånger i veckan, då föräldrar och elever tillsammans kan besöka lärare för samtal. Våren 01 tilldelades Nosabyskolan Kristianstad kommuns utmärkelse, det så kallade Guldhjärtat, för sitt framgångsrika arbete mot rasism och mobbning. Skolan fick även motta pris av kronprinsessan Viktoria för sitt arbete inom detta område. PAGE 3
4 2. Bakgrund och syfte I gårdagens skola var läromedlet mycket viktigt och dess tillförlitlighet behövde inte ifrågasättas i någon nämnvärd utsträckning. Läroboken som sattes i händerna på eleverna var förhandsgranskad. Man trodde på det man läste och hörde. Numera har eleverna inte bara den traditionella läroboken att tillgå utan även andra informationskällor såsom Internet. Det är idag betydligt svårare att möta och bearbeta informationsflödet, eftersom detta har ökat så kraftigt. Därmed har ingen heller möjlighet och kunskap nog att kunna granska sanningshalten i allt som förekommer på nätet. Våra ungdomar möter en oerhörd mängd ogranskat material, som de ska sortera, strukturera och sammanställa. Syftet med vårt projekt är att ge eleverna redskap att hantera denna situation. Vi vill få dem att förhålla sig mer kritiska till Internet och massmedia och inte ta för givet, att allt är sant. Därutöver vill vi lära eleverna, men också oss själva att bättre utnyttja skolans IT-resurser. Vi har valt att låta eleverna arbeta källkritiskt med inriktning mot nynazism och rasism, då detta är ett angeläget ämne och eleverna idag riskerar att utsättas för otillbörlig påverkan från olika grupper. Valet av inriktning föll sig helt naturligt för oss, eftersom Nosabyskolan under en längre tid har hållit detta ämne aktuellt. Eleverna tog bl a själva initiativ föregående läsår och anordnade en mycket informativ och uppskattad föreläsning om rasism och hur denna tar sig uttryck i dagens Sverige. Som en fortsättning på vårt projekt och som en förberedelse inför ett eventuellt studiebesök på koncentrationslägret i Stutthof nästa vår, ämnar vi bjuda in en person, som har suttit i koncentrationsläger under andra världskriget. Detta för att sprida kunskap om vad som kan hända, om man sätter demokratin ur spel och låter våldet styra. Dessutom hoppas vi få besök av en representant från Exitrörelsen en sammanslutning bestående av avhoppade nynazister. PAGE 4
5 3. Projektets uppläggning och genomförande Projektet pågick v 40 och v 41. Vi genomförde projektet i en 9:a. Lärararbetslaget består av sex lärare, som tillsammans har cirka 14 klocktimmar per vecka i klassen. Klassen, som består av 28 elever, 15 flickor och 13 pojkar, är mycket målinriktad och studiemedveten. När vi introducerade projektet för klassen var de först lite tveksamma till projektet. Idén tyckte klassen var bra, men att de skulle lägga så mycket tid på ett projekt under två veckor var de mycket tveksamma till. De hade arbeten i slöjd som måste bli klara. Dessutom hade de en provräkning och praoförberedelser, som de ville avsätta tid till. Vi fick kompromissa. En del projektarbete fick förläggas till SA-pass (SA-pass = självständigt arbete för eleverna en klocktimme måndagar och onsdagar). Vi diskuterade uppläggningen tillsammans med eleverna. Endast ett fåtal elever visste vad källkritik egentligen innebar så vi kom fram till att det skulle vara bra med en introduktion av skolbibliotekarien. I halvklass gick bibliotekarien igenom sökstrategier och gav en kortfattad information om hur man kritiskt värderar information på Internet. Därefter följde en diskussion i klassen om källkritik. Var får man sina uppfattningar ifrån: Föräldrar? Kompisar? TV? Tidningar? Uppslagsböcker? Faktaböcker? Internet? Kan man rangordna sina källor då det gäller trovärdighet? Vad är egentligen sant? Hur avslöjar man sminkade budskap, som försöker skapa höjd trovärdighet genom att anknyta till forskning för att nå sina syften? Eleverna avslutade med en egen skriftlig reflektion. När vi kommit så här långt tyckte både vi och eleverna att vi behövde lite struktur i det fortsatta arbetet. Arbetslaget utarbetade en arbetsgång där det först gällde att lära sig så mycket som möjligt om källkritik genom att läsa artiklar på Internet. Därefter skulle de nyvunna kunskaperna användas till att kritiskt granska uppgifter om rasism och nynazism på Internet (Bilaga 1). Målen för projektet formulerades:!"att kunna se skillnad mellan olika upphovsmän och deras syfte!"att kunna genomskåda dolda budskap!"att kunna jämföra fakta i olika texter för att se om man hittar sanningen!"att veta hur man granskar internettexter!"att inse vikten av att ange vilka källor man använt PAGE 5
6 Eleverna var framgångsrika när det gällde att söka information om källkritik. Mimers brunn, Datorn i utbildningen, Skoldatanätet och Kolla källan var några av de platser de besökte. Nya diskussioner om källkritik följde och eleverna började få grepp om hur de skulle granska en webbsida. Vem har gjort vad och varför började bli bekanta begrepp för klassen. Det började bli dags att använda sina nyvunna färdigheter. Återigen krävde eleverna struktur i sitt arbete. Arbetslaget funderade och utformade övningsuppgifter (Bilaga 2, 3 och 4). Nu följde några arbetspass där eleverna arbetade parvis med sina uppgifter. I slutet av varje arbetspass skrev eleverna ner sina reflektioner och tankar kring informationssökning och källkritik. Ny klassdiskussion där vi diskuterade målen, som vi ansåg att vi uppnått med undantag av punkt tre: att jämföra fakta i olika texter för att se om man hittar sanningen. Vecka 41 var tillända och under v 42 och v 43 var klassen på prao. I arbetslaget kände vi oss inte riktigt färdiga med projektet. Eleverna skulle säkert kunna bli ännu mer kritiska. Utvärderingen med eleverna hann vi inte heller göra klar. När eleverna var tillbaka i skolan efter två praoveckor och en lovvecka var det dags att sammanfatta och utvärdera projektet. Eleverna diskuterade först i grupper om fyra. Därefter samlades klassen till helklassdiskussion. De återknöt till de frågor de diskuterat och reflekterat över vid inledningen till projektet. PAGE 6
7 4. Resultat och utvärdering Vid den avslutande utvärderingen med eleverna framkom via diskussioner och loggböcker följande: Samtliga elever som deltog i projektet ansåg att de hade höjt sin medvetandegrad beträffande källkritisk granskning. Ca 25 % av eleverna ansåg att de ändrat sin rangordning beträffande vilka källor de fann mest tillförlitliga. De som ändrat sig värderade nu uppslagsböcker och faktaböcker högre än dagstidningar och nyhetssändningar från radio och/eller TV. Eleverna ansåg vid utvärderingen att de fått nödvändiga redskap och kunskaper för bedömning av olika informationskällor på Internet och i synnerhet då nynazistiska och rasistiska sådana. Eleverna hade redan då projektet startade goda datakunskaper och härvidlag skedde ingen märkbar förändring. Lärararbetslaget däremot har fått en ökad säkerhet och ökade kunskaper då det gäller användandet av datorer. PAGE 7
8 5. Diskussion Våra intentioner med detta Itis-projekt har varit att stärka och utveckla våra elevers förmåga att kritiskt granska och värdera information. De utsätts i allt högre utsträckning för nynazistisk och rasistisk propaganda. I takt med ökad internationalisering vill vi bidra till att toleransen och förståelsen för andra kulturer ökar. Vi har också velat lära eleverna och oss själva att bättre utnyttja skolans IT-resurser. Vi anser att vi har nått de mål vi satte upp för projektet. Dock kunde vi ha arbetat mera med punkt tre i målbeskrivningen, att kritiskt jämföra texter, om tiden hade tillåtit. Det är naturligtvis svårt att exakt mäta resultatet i denna typ av projekt, som mycket bygger på diskussioner och reflektioner. Genom att eleverna har fått information om användbara s k granskade sidor på Internet, kommer detta säkerligen att bli en värdefull hjälp i deras fortsatta studier. En del av eleverna hade naturligtvis varit inne och tittat på rasistiska och nynazistiska internetsidor tidigare. Genom att vi vuxna läste dessa sidor tillsammans med eleverna och dessutom tipsade dem om adresser till i sammanhanget bra sidor tror vi att vi avdramatiserade förbjudna sidor. Detta ser vi som en positiv bieffekt av projektet. Som en extra draghjälp till vårt projekt har nyhetsrapporteringen efter terroristattacken den 11 september och USA:s bombningar i Afghanistan fungerat. Då vi dagligen matas med motsägelsefulla rapporter från massmedia har detta tydliggjort hur viktigt det är att veta vilket budskap avsändaren vill förmedla samt orsaken härtill. Naturligtvis har vi i vårt arbete stött på hinder och svårigheter, dock ej av någon allvarligare karaktär. Det största problemet har varit att hitta gemensam tid att diskutera och bearbeta vårt projekt. Detta beror på att de yttre ramarna i senaredelens struktur i ämnesuppdelning och scheman ej på ett naturligt sätt främjar ett arbetssätt som bygger på samarbete över gränserna. En positiv effekt av vårt projekt är att arbetslaget har stärkts. Våra olika kompetenser har utnyttjats och kommit eleverna till del i större utsträckning än tidigare, då vi arbetade mer enskilt. Vi har fått inspiration att vidareutveckla detta samarbete. En annan positiv effekt är att vi har blivit bättre på att hantera datorerna. Ett exempel på detta är att all dokumentation inom slöjdundervisningen numera ligger på disketter. Fördelen med detta är att man på ett enkelt sätt kan följa elevernas utveckling. Stig Roland Rask diskuterar i sin skrift Med eller utan filter de sätt vi kan använda för att utveckla den etiska och källkritiska medvetenheten hos våra ungdomar. Han menar att det är viktigt att installera filter i eleverna, inte i datorerna. I arbetslaget var vi också överens med Rask om att eleverna är så kloka, att de inte blir nazister även om de kommer i kontakt med nynazistiska hemsidor. PAGE 8
9 Vi har arbetat ämnesövergripande och elevorienterat. Eleverna har hela tiden varit delaktiga i uppläggningen och utformningen av projektet. Efter att ha läst och diskuterat Hans-Åke Scherp Om skolutveckling och skolledarens roll, förstod vi emellertid att vårt projekt inte varit tillräckligt problembaserat. Det var vi lärare som bestämt ämne till projektet utan att fråga eleverna. De fick alltså söka svar på frågor de aldrig själva ställt! PAGE 9
10 Litteraturförteckning Cronsioe Ingela: Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling Datorn i utbildningen nr : Vem säger vad till vem och i vilket syfte? Länkskafferiet: Att värdera webbplatser själv Rask Stig Roland: Med eller utan filter Rädda Barnen: Om att möta rasism och nazism bland ungdomar Save the Children: How to fight racism on the Internet Scherp Hans-Åke: Om skolutveckling och skolledarens roll PAGE 10
11 Bil 1 PROJEKT- KÄLLKRITIK MED INRIKTNING MOT NYNAZISM OCH RASISM. ÅK 9 HT 01 På Internet får vem som helst publicera vad som helst. Det är billigt och dessutom lätt att vara anonym. Hur kan vi då veta att den information vi får fram på nätet är riktig? A. Du skall nu först försöka lära dig så mycket som möjligt om källkritik genom att läsa artiklar på nätet. Bibliotekarie Bengt Fridh utbildar och ger dig information. B. Du skall sedan använda dina nyvunna kunskaper och kritiskt granska uppgifter om nynazism och/eller rasism. A. Källkritik Tips på Internetadresser: Telias skolsida B. Exempel Vad finns det för material om nynazism och rasism på Internet? Begränsa sökningen till Sverige. En känd forskare på området är Helene Lööw. Hon kanske finns publicerad. Hittar du någon nazistisk/rasistisk webbsida? Vem har gjort den? Vem är ansvarig? Tillvägagångssätt och Mål Arbeta tillsammans med en kamrat. Ni arbetar i hel- eller halvklass under v 40 och v 41. Ni arbetar ämnesövergripande och redovisningen av projektet sker successivt. Schema för projektet får du av dina lärare. Målet är att du lär dig: att se skillnad mellan olika upphovsmän och deras syfte att genomskåda dolda budskap att jämföra fakta i olika texter för att se om man hittar sanningen att veta hur man granskar internettexter att inse vikten av att ange vilka källor man använt PAGE 11
12 Källkritik på Internet. Kritisk granskning. (bilaga 2) Vem eller vilka står bakom informationen? Upphov / ansvar Vad och varför? Ämne, omfång, objektivitet, målgrupp Aktualitet När? Finns en källförteckning? Är källorna väl angivna? Verkar källorna tillförlitliga? Webbkvalitet Vem / vilka är författare? Vem / vilka har skapat webbplatsen? Är det en institution eller en privatperson? Författarens kvalifikationer? Är det en erkänd författare, forskare, expert, organisation? Finns e-postadress till författaren? Vad kan man utläsa av webbadressen? Stämmer e-postadress och domännamn överens? Varför har webbsidan tillkommit? Vill man sälja något: ide, produkt eller åsikt? Vem riktar sig webbplatsen till? I vilken omfattning behandlas ämnet? Kan man bedöma om innehållet är sant? Finns länkar till ytterligare information? När publicerades sidan? När uppdaterades den senast? Vad är det för typ av webbsida? Nyhetssida? Informerande sida? Propagerande sida? Marknadsföringssida? Personlig sida? Utformning? Glassig med massor av färger, figurer som rör sig och banners, dvs reklampelare? Läsbarhet? Är det pratigt, pompöst eller beskäftigt? Talar man mycket om yttrandefrihet och rättvisa? Är texten motsägelsefull? Struktur? Mycket långa rubriker som dessutom innehåller märkliga tecken som kan fungera som virusleverantörer. Möjlighet till navigering? Allmänt: Att kritiskt granska innebär att se webbsidorna och texten ur flera synvinklar enligt ovanstående lathund och bilda sig en egen uppfattning. När man funderat över dessa frågor har man gjort sig en bild av webbsidan och vet hur man själv förhåller sig till den och då kan man börja använda den. Tänk på att det alltid är bra att använda sig av flera texter för att stärka en teori eller för att visa på olika alternativ till tolkningar. Om det som står på sidan stämmer med det du redan är bekant med kanske det kan vara lönt att gå vidare. Med andra ord, ju mer kunskap du har inom ett område desto säkrare blir du. Vidare måste man ha fullständigt klart för sig att allting inte är sant bara för att det finns på Internet och därför måste man lägga sig till med ett kritiskt sinnelag vid undersökning av en källa. PAGE 12
13 Övningar källkritik. (bilaga 3) Övning 1 Gå in på http.// a) Vad handlar sidorna om? Kortfattat. b) Finns det angivet vem som är ansvarig utgivare för sidan eller vem som har skrivit texten? c) Går det att få kontakt på något sätt med dem som har webbplatsen? d) Är det viktigt att veta vem som är ansvarig för en sida och motivera ditt svar? Övning 2 Gå in på http.// a) Vad finns det för information på sidan? b) Vilka tror du att den sidan i första hand vänder sig till? Motivera ditt svar. Här följer några länkar till hemsidor som är intressanta ur källkritiska perspektiv: PAGE 13
14 Bil.4 NOSABYSKOLAN ITIS KRISTIANSTAD ITIS KÄLLKRITIK NYNAZISM OCH RASISM Du ska idag bekanta Dig med Skoldatanätets Länkskafferi, vilket kan vara en stor hjälp och tillgång i Ditt fortsatta skolarbete. Anledningen härtill är att dessa sidor är kvalitetsgranskade och tillförlitliga. De bygger alltså på de demokratiska värderingar som vårt samhälle idag vill förmedla. Som en motvikt till arbetet ovan ska du sedan göra fria sökningar ute på nätet och försöka få fram följande: Vem står bakom informationen/vem är författaren? Hur aktuell är informationen? Kan du hitta något datum? Vilket budskap har författaren? Känns informationen trovärdig? Slutligen gör Du skrifligt några noteringar och reflektioner kring det du har kommit fram till vad beträffar källkritik. (Viktigt-oviktigt, lätt-svårt, har det under arbetets gång fötts nya tankar när det gäller hantering av information och dess tillförlitlighet. ARBETSGÅNG 1 Sök upp skoldatanätets länkskafferi! 2 Sök på ord: Nynazism. Välj GP direkt, bakom rubrikerna, nazismen i Sverige. Koncentrera Dig på en eller två av rubrikerna. 3 Därefter ska du göra fria sökningar om nynazism och rasism. För att underlätta och spara tid kan du välja att gå in på Här finner Du mindre trovärdiga källor. Användarnamn och lösenord kommer Du att få av oss. 4 Egna tankar och reflektioner kring informationssökning och källkritik. Skriv ner några rader om dina funderingar. Lycka till Itisgruppen PAGE 14
15 PAGE 15
16 PAGE 16
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merUtveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merVill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?
Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården? Vi söker nu dig som är intresserad av att arbeta med peer support inom psykiatrin. Peer support innebär att du som har egen erfarenhet av psykisk
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merKällkritisk metod stora lathunden
Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merAtt ange källor i ett skolarbete
Att ange källor i ett skolarbete Varför ange källor? Den som läser din text lättare ska få ta del av uppsatsen samt lära sig något från den. Det ska vara tydligt vad som är dina egna tankar och åsikter
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merMynta och den mystiske rånaren
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? När Mynta är i Sofias godisbutik kommer plötsligt en rånare in. Rånaren lämnar ett hotbrev. Sofia vågar inte gå
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merVill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?
Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin? Vi söker nu dig som är intresserad av att arbeta med peer support inom socialpsykiatrin. Att arbeta som peer supporter innebär att du
Läs merFOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014
FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merSå här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merVad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling
sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina
Läs merValet 2010 på facebook!
Valet 2010 på facebook! Är det inte en valseger jag ser där borta? Tips från SAP:s IT grupp i Helsingborg Bakgrund Hösten 2009 bildade vi en arbetsgrupp där vi diskuterade hur IT kan gagna oss i valet
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling. Skarpnäcks Fria Skola. Upprättad: jan. 2012
Likabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling Skarpnäcks Fria Skola 2012 Upprättad: jan. 2012 Skolans uppdrag Skolan har som uppdrag att målmedvetet och systematiskt arbeta för en
Läs merValet 2010 på facebook!
Ursäkta mig, hur kommer jag till Sosserian? Informationssidor från SAP it Helsingborg - 2010 Valet 2010 på facebook! Är det inte en valseger jag ser där borta? Informationssidor från SAP it Helsingborg
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN Rödluvans förskola 2011
LIKABEHANDLINGSPLAN Rödluvans förskola 2011 Planen gäller från 2011-03-14 till 2012-03-14 2011-03-14 Laila Petersén - Rektor Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Rödluvans förskola
Läs merVad händer sen? en lärarhandledning
Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och
Läs mer- risker och konsekvenser
Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi, ANDT Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: 17 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2012 Inlärningsmål - Att ungdomarna lär
Läs merSVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte
SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merMedelvärde och Median
Medelvärde och Median Medelvärde och median Speldesign: Niklas Lindblad Josefin Westborg Version 1.0 Tack till; Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 20 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Helklass,
Läs merErik Lindegren ( 1910-1968) VÅRVINTER
Sida 1 av 8 Vikingaskolan Lund 2001-05-16 Erik Lindegren ( 1910-1968) VÅRVINTER Det snöade mellan solen och molnen och guldtungan lapade is ur sjön och den frysande bänken på kullen blåste i sina fingrar
Läs merKapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.
Kapitel 2 Hinderbanan Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. 27 Barn och ungdomar skriver ibland berättelser som saknar den spänning de egentligen önskar skapa. De kan också
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merArbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Läs merRAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merOnline reträtt Vägledning vecka 26
Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han
Läs meri N S P I R A T I O N e N
i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merFör att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.
Att kunna föra en strukturerad diskussion handlar om att på ett fungerande sätt delge andra sina åsikter och tankar i ett ämne. Det handlar om att både kunna tala, lyssna och förstå turtagningens principer.
Läs merPlan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.
Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter
Läs merITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001
ITiS Upptäckare och uppfinnare Skogshöjdens skola HT 2001 Berit Boholm Birgitta Edsgärd Håkan Ekholm Eva Friberg Maj-Lis Jernsand Tobias Karnevi Lena-Mari Klaesson Christina Kåremar Inger Rynvall-Falk
Läs merSammanfattning av enkäten en till en projektet
Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merBilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik
VÄLKOMMEN ATT STUDERA PÅ SÄRVUX I AVESTA 2014-2015 Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik Särskild utbildning för vuxna är en frivillig vuxenutbildning.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merGRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling
GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Kunskap och personlig utveckling Vad är viktigt att lära sig när framtiden ständigt förändras? Världen förändras i snabb takt. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merIndividuellt fördjupningsarbete
Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras
Läs merSamhällskunskap Civics
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov A2 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merStudiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs merNorra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merKvalitetsredovisning 2007/2008
Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Lundabyn Lundabyns fritidshem Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 3 Åtgärder enligt
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merRegler och avtal för lån av bärbar dator, tillgång till Umeå skoldatanät samt bibliotekets låneregler
Regler och avtal för lån av bärbar dator, tillgång till Umeå skoldatanät samt bibliotekets låneregler Som elev inom Umeå Gymnasieskola har du under studietiden tillgång till såväl en bärbar dator som till
Läs merKvalitetsredovisning Bobygda skola 2007
Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ
Läs merDet handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.
Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan
Läs merMalmö Stad Pauli gymnasium MÅL- OCH HANDLINGSPLAN FÖR PAULI GYMNASIUMS MEDIATEK 2009 2010
Malmö Stad Pauli gymnasium MÅL- OCH HANDLINGSPLAN FÖR PAULI GYMNASIUMS MEDIATEK 2009 2010 Innehållsförteckning MEDIATEKETS MÅL...3 1. Mediateket ska vara skolans informationscentrum med en stimulerande
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merKorvettens förskola 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merom demokrati och föreningskunskap
Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merVälkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter
Läs merINFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Pedagogiskt arbete
INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Pedagogiskt arbete Flera känner kanske till vårt BARN- OCH FRITIDSPROGRAM, men för dig som inte gör det tänkte
Läs merKVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015
Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning
Läs merLärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar
Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Läs merSäkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012
Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar
Läs merHedvig från A Ö. ITiS rapport. Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson
Sånnaskolan ITiS rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson Hedvig från A Ö ITiS rapport Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson Innehållsförteckning 1 Bakgrund
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merVerksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Läs merLgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Boken handlar om: När morfar kommer på besök, får Viggo ett gevär av honom. Mamma är rädd. Hon tycker att Viggo är för liten, för att ha ett gevär. Mamma gömmer geväret, och Viggo blir jättesur.
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merSammanställning workshop Nätverkens Dag 2011
Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011 Nedanstående underlag är en sammanställning av de tankar om spaningar som genomfördes i samband med Nätverkens Dag på Mötesplats Skola, under processledning
Läs merTEMA: KUNSKAP FRAMTI DSH USET
TEMA: KUNSKAP SPONSOR: AKADEMISKA HUS. STADSDEL: ÖSTRA UMEÅ MEDVERKANDE KLASSER LÄSÅRET 12/13: SJÖFRUSKOLAN ÅK 2, CARLSHÖJDSSKOLAN ÅK 2, ÅLIDHEMSSKOLAN ÅK 4 5. FRIDHEMSGYMNASIET SPRÅKINTRODUKTIONSKLASS
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merHANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9
HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan
Läs merNormer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merEtt hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Lina är nervös. Stallet Lyckan ska ha en uttagning och om tre veckor är det tävling. Förra gången Lina hoppade
Läs merProjektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola
Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merStort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merRapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003
Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare
Läs merTidskriften ett levande läromedel
Tidskriften ett levande läromedel Nyhetsförmedlaren. Kunskapskällan. Opinionsbildaren. Läromedlet. 2 Visste du att du som lärare, inom vissa ramar, får kopiera ur tidskrifter för dina elevers räkning?
Läs merSkrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merHur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?
ITIS 9 Kristianstads Montessoriskola HT 2002 / VT 2003 Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? Handledare: Jan Persson Ulla Blomquist Birgitta Nordin-Olsson Ingbritt Ohlander Rickard Svenesson
Läs mer