Kvinnofrid på Gotland

Transkript

1 Förslag till reviderat handlingsprogram för Kvinnofrid på Gotland Fakta och utvecklingsområden Handlingsprogram för perioden , revideras 2015 Beslutat av regionfullmäktige 2011 xxx Remissversion, beslutad av Rs 70,

2 Utgångspunkter 4 Bred samverkan mot mansvåld och för kvinnofrid 4 Tryggare Gotland 4 Länsövergripande samverkan 4 Uppföljning av handlingsprogrammet 5 Utvecklingsområden 6 Bakgrund och fakta 8 Mäns våld mot kvinnor 8 Våld och förtryck i hederns namn 8 Barn och unga som lever med våld i familjen 9 Särskilt utsatta grupper 9 Kvinnor med funktionsnedsättning Äldre kvinnor Kvinnor med beroendeproblematik Sexuella trakasserier i arbetslivet 10 Sexualisering av det offentliga rummet 10 Prostitution och trafficking 10 Ansvar och insatser när våldet har skett 11 Region 11 Socialtjänst Äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade Hälso- och sjukvård Rättsväsende 12 Polis och åklagare Kriminalvård Ideella jourer 13 Kvinnojour Tjejjour Brottsofferjour Insatser för barn och unga som lever med våld i familjen 14 Samordnade insatser och information till våldsutsatta kvinnor och deras barn 14 2

3 Att förebygga mäns våld mot kvinnor 15 Anmälningsskyldighet 15 Region 15 Förskola och skola Fritidsgård Ungdomsmottagning Högskolan på Gotland studenthälsa 16 Föreningar, samfund och ideella organisationer 16 Idrottsrörelse 16 Arbetsliv 17 3

4 Utgångspunkter Vid FN:s kvinnofridskonferens i Peking 1995 fastställdes att våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika maktrelationer mellan kvinnor och män, vilka har lett till mäns dominans över och diskriminering av kvinnor. I den handlingsplan som FN ställde sig bakom fastställdes att en helhetssyn och ett tvärsektionellt arbete måste utvecklas för att åstadkomma ett samhälle fritt från könsspecifikt våld. Under hösten 2007 fattade regeringen beslut om en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Totalt satsades drygt en miljard kronor på 56 olika åtgärder under mandatperioden. Kommunfullmäktige på Gotland antog i november 2006 Handlingsprogrammet för Kvinnofrid på Gotland. Programmet vill förebygga och minska mäns våld mot kvinnor genom ett flertal olika åtgärder inom skilda områden. På folkhälsoenhetens uppdrag genomförde Gotlandsakademin 2009 en utvärdering av det gotländska handlingsprogrammet. Där framkom att arbetet med att ta hand om kvinnor som utsatts för våld fungerar bra och har utvecklats väl under de tre åren. Däremot har arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor inte utvecklats på samma sätt. I februari 2010 gav därför kommunstyrelsen ledningskontoret i uppdrag att återkomma med förslag till reviderat handlingsprogram i enlighet med de intentioner som framkommit i utvärderingen Under hösten 2010 har ett omfattande arbete pågått med utgångspunkt i utvärderingens synpunkter. Ett stort antal intervjuer och diskussioner har genomförts med företrädare för olika kommunala verksamheter samt för polisen, kriminalvården, ideella jourer, föreningsliv och samfund. En referensgrupp med deltagare från olika regionala förvaltningar, polisen, högskolan, länsstyrelsen och kvinnojouren har gett värdefullt stöd i arbetet. Vissa övergripande principiella frågor har behandlats i en styrgrupp där förutom kommunala företrädare också Länsstyrelsen deltagit. Bred samverkan mot mansvåld och för kvinnofrid Bred och effektiv samverkan mellan olika ansvariga verksamheter och övriga organisationer är av stor betydelse när en kvinna har blivit utsatt för hot eller våld. Tryggare Gotland Nätverket Tryggare Gotland utgör ett forum för övergripande utbyte av information. Nätverket erbjuder en möjlighet att skapa en lokal nulägesbild av insatser och behov av förstärkning i arbetet inom det brottsförebyggande och missbruksförebyggande vård- och behandlingsarbetet samt inom närliggande områden. En central fråga utgörs av arbetet med mäns våld mot kvinnor. Detta område är också ett prioriterat arbetsområde i den separata överenskommelse om brottsförebyggande arbete som tecknats mellan regionen och polisen. Länsövergripande samverkan På Gotland finns sedan 1985 en samverkansgrupp kring frågor om våld i nära relationer Familjevåldsgruppen. Ansvaret för att samordna gruppen har under åren roterat bland olika aktörer men idag är det Länsstyrelsen som har ansvaret. Länsstyrelsen har ett statligt uppdrag 4

5 att verka för de jämställdhetspolitiska målen i länet och kan därmed ta initiativ till att uppmärksamma och utveckla det regionala samarbete. Ett delmål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Länsstyrelsen fördelar också olika typer av statsbidrag inom området. Familjevåldsgruppen är ett viktigt verktyg för samordning. I gruppen finns idag bland annat representanter från hälso- och sjukvård, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, kriminalvård, åklagarmyndighet, polis och kvinnojour. Familjevåldsgruppens uppdrag är att sprida information och kunskap om övergrepp mot barn och mäns våld mot kvinnor. I förlängningen ska också rutinerna vid insatser förbättras genom samverkan och dialog. Inom gruppen sker även olika former av fortbildning och erfarenhetsutbyten. Gruppen är ett forum för att hålla handlingsprogrammet levande och uppmärksamma problemområdet kontinuerligt. Uppföljning av handlingsprogrammet Att förebygga mäns våld mot kvinnor är ett långsiktigt arbete och många olika verksamheter med olika perspektiv är involverade i arbetet. Till stöd för arbetet förs en dialog med olika aktörer genom nätverket Tryggare Gotland och i arbetsgrupper som exempelvis den länsövergripande samverkansgruppen. Ansvaret för genomförande och uppföljning av handlingsprogrammet åvilar regionstyrelsen. Vid innevarande mandatperiods slut ska en samlad uppföljning ske. Det operativa ansvar som anges i anslutning till de redovisade utvecklingsområdena är av olika karaktär och ska följas upp inom respektive verksamhets egen verksamhetsplanering, styrsystem och årliga uppföljning. Därmed utgör det specifika arbetet inom programområdet en integrerad del av verksamheten. I ett handlingsprogram som sträcker sig över flera år är det inte möjligt att förutse förändringar i organisationer eller nya behov av insatser. Varje verksamhet har i uppdrag att kontinuerligt analysera och identifiera nya utvecklingsområden och genom en eventuell omarbetning ta med dessa i de egna styrsystemen. 5

6 Utvecklingsområden Huvudstrategin för att förebygga och minska mäns våld mot kvinnor är att genom många olika åtgärder inom flera olika områden säkra ett professionellt vardagsarbete. Utvecklingsområdena ska följas upp inom respektive verksamhets planering, styrsystem och årliga uppföljning. Utvecklingsområde Kartlägga och sammanställa alla insatser som görs av olika aktörer som möter kvinnan, mannen och/eller barnen och med särskilt fokus på unga kvinnor Ansvarig regional verksamhet LK Samarbetsparter Regionala förvaltningar och andra verksamheter Utveckla nyckeltal och följa upp utvecklingen inom området Skapa återkommande tillfällen för män med olika yrkesroller att få diskutera mansrollen Samordna och förtydliga informationen om Kvinnofrid på hemsida LK LK LK Regionala förvaltningar och andra verksamheter Regionala förvaltningar och andra verksamheter HSF SOF Genomföra kontinuerlig gemensam fortbildning för representanter från olika verksamheter som möter våldsutsatta kvinnor och med särskilt fokus på unga kvinnor LK Regionala förvaltningar och andra verksamheter Genomföra kontinuerlig verksamhetsspecifik grundoch fortbildning inom området och med särskilt fokus på unga kvinnor Säkerställa att informationsmaterial finns tillgängligt på olika språk, på lättläst svenska och anpassat till personer med funktionsnedsättning Berörda förvaltningar Berörda förvaltningar Polis Kriminalvård Ideella organisationer Ideella organisationer Utarbeta handlingsplaner för det förebyggande arbetet, från förskola till gymnasium för att motverka ojämlika könsskillnader BUF GVF Utveckla samarbetet mellan polis, socialtjänst och skola Följa och utveckla arbetet med Likabehandlingsplanerna BUF GFV BUF GFV Polis SOF Utreda förutsättningarna för en tjejjour KFF Regionala förvaltningar och ideella organisationer 6

7 Erbjuda gemensam ledarutbildning för föreningsledare utifrån värdegrundsfrågor och det sociala ledarskapet Utveckla metoder inom HSF för att följa upp om handlingsplan och utbildningsinsatser ger önskat resultat KFF HSF Föreningar, samfund och ideella organisationer Utveckla metoder i journalsystemet som underlättar att relevanta frågor ställs till patienterna HSF Utveckla samarbetet mellan ungdomsmottagning, skola och fritidsgårdar Utveckla arbetet så att frågor om våld blir rutinfrågor vid möten med män, kvinnor och barn HSF SOF BUF GVF KFF Utveckla verksamhetssystemet så att insatser som rör våld i nära relationer kan registreras och följas upp SOF 7

8 Bakgrund och fakta Mäns våld mot kvinnor Våld och hot är en vardag för många kvinnor. Det är ett utbrett och allvarligt brott som ofta sker i det fördolda. Våld mot kvinnor är ett samlande begrepp för allt fysiskt och psykiskt våld och innefattar misshandel, mord och dråp, grov kvinnofridskränkning, olaga hot, olaga tvång, olaga frihetsberövande, ofredande, våldtäkt, sexuellt tvång och överträdelse av besöksförbud. Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes under 2010 omkring fall av misshandel eller grov kvinnofridskränkning. Antalet anmälda fall har ökat under lång tid. Till viss del kan det förklaras med att fler fall anmäls. Framför allt rör det sig om två särskilt utsatta grupper, ensamstående mödrar som främst utsätts för våld av närstående och kvinnor som blir utsatta för våld i arbetslivet. På Gotland anmäldes drygt 140 misshandelsbrott mot kvinnor under 2010, i en del fall flera brott mot samma kvinna. Med hänsyn taget till samma mörkertal som för riket finns det skäl att anta att det faktiska antalet misshandelsbrott mot kvinnor på Gotland är årligen. Mäns våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och yrkeskategorier. Våld mot kvinnor handlar om makt, men alla kvinnor är inte lika utsatta Alla drabbas inte på samma sätt och har heller inte samma stödbehov. Bristande välfärdsresurser, det vill säga utsatthet i form av arbetslöshet och ekonomiska problem, alkohol, droger och psykisk sjukdom hänger samman med en större utsatthet för våld. Mäns våld mot kvinnor är ett problem som berör hela samhället. Det handlar om det yttersta uttrycket för ett ojämställt samhälle. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är ett av de nationella delmålen för jämställdhet i Sverige. När det gäller så kallat hedersrelaterat våld är orsakerna bakom våldet delvis desamma som vid mäns våld mot kvinnor i nära relationer i allmänhet. Det finns en skillnad i hur legitimt våldet anses vara inom familjen och släkten. Detta innebär större utsatthet för de kvinnor som drabbas av så kallat hedersrelaterat våld. Utsatta kvinnor, barnen och de män som misshandlar, är individer med olika behov som kräver individuellt inriktade stödinsatser. Oavsett vilken förklaring man väljer har mannen alltid det fulla ansvaret för det våld han utövar. Samhället har dock ett stort ansvar att arbeta för att våldet ska upphöra. Därför behövs både individuella och strukturella insatser. Våld och förtryck i hederns namn Hedersrelaterat våld och hedersmord är kränkningar av de mänskliga rättigheterna som uttrycks i FN:s olika deklarationer, i Kvinnodeklarationen och i Barnkonventionen. Tvång, våld och mord i hederns namn förekommer i patriarkala familjesystem med gruppcentrerat skamtänkande. Bakom hedersbrotten ligger alltid ett kollektivt tryck om att bestraffning måste ske för hederns återupprättande. De allvarligaste hedersbrotten är alltid planerade och det kollektiva trycket gör kraven på bestraffning ofta kompromisslösa och långsinta. Region Gotland har valt att använda följande definition av hedersrelaterat våld: Individen är underordnad gruppen som äger och tar yttersta ansvar för heder och skam. Här är männens och gruppens heder avhängigt av gruppens kvinnliga medlemmars faktiska eller 8

9 påstådda sexuella beteende och relationer. I det faktiska förtrycket och våldet är utövaren oftast en man i nära relation till offret som oftast är en flicka eller ung kvinna. Andra kvinnor i nära relation till offret kan direkt eller indirekt stödja förtrycket som öppet stöds av kollektivets gillande. Systemet gör även förövarna till offer. Barn och unga som lever med våld i familjen Barn och unga som växer upp med våld och hot i familjen lever i ett särskilt utsatt läge. De lever under stark psykisk press med risk för hälsoproblem och allvarliga konsekvenser för deras utveckling. Våld i familjen kan drabba barn och unga direkt genom att de själva blir utsatta för våld och övergrepp. Undersökningar visar att det är större risk för barn att bli utsatta för fysisk misshandel om de lever i en familj där pappa misshandlar mamma, än om de inte gör det. Vi vet idag att barn drabbas indirekt genom att de lever i en otrygg och skräckfylld situation. Att som barn bli utsatt för att bevittna våld inom familjen kan leda till psykiska problem som depressivitet, ångest, självdestruktivitet och aggressivitet. Det kan göra att barn får svårt att lita på andra människor och en pessimistisk syn på sin egen förmåga att påverka sin egen livssituation. Barn tar ofta på sig skuld och ansvar för föräldrarnas svårigheter. De är lojala och försöker skydda sin mamma och utvecklar en ambivalent relation till sin pappa. Barn som lever med våld i familjen, och det skydd eller stöd som de behöver måste uppmärksammas av socialtjänsten och av andra verksamheter som möter dessa barn. Många yrkesgrupper har en anmälningsskyldighet. Den som arbetar i en myndighet som berör barn och unga ska genast anmäla till socialnämnden om han eller hon misstänker att ett barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. Samma skyldighet gäller också den som arbetar inom privat verksamhet som berör barn och unga samt personal i vård och omsorg. Särskilt utsatta grupper Kvinnor med funktionsnedsättning Inom forskningen bedömer man att kvinnor med funktionsnedsättning oftare utsätts för våld, än kvinnor generellt. Handus studie Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning (2007) visar att var tredje funktionsnedsatt kvinna har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I hälften av fallen har kvinnorna en eller flera gånger fått fysiska skador av våldet. Våldsproblematiken är densamma som för kvinnor generellt, men våldet kan också riktas mot funktionsnedsättningen. En våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning kan ha sämre förmåga att försvara sig, orientera sig i en våldsam situation eller fly. Funktionsnedsättningen kan också begränsa kvinnans möjligheter att förmedla vad hon utsatts för och att söka hjälp. Många kvinnor med funktionsnedsättning är beroende av stöd i sin vardag, vilket kan innebära en mer sårbar livssituation, jämfört med kvinnor i allmänhet. Forum - Kvinnor och funktionshinder har kartlagt våld och kränkningar mot kvinnor med funktionsnedsättning och funnit att våldet förekommer i hemmet, på institutioner och i offentlig miljö. Förövaren är oftast en man; nära anhörig, personal eller medpatienter eller andra boende och tillfälligt bekanta. Det är inte ovanligt att den som utövar våldet också är den som hjälper kvinnan i hennes vardag. Män med funktionsnedsättning är också våldsutsatta i större utsträckning än män i allmänhet. Äldre kvinnor Våld och övergrepp mot äldre är ett dolt problem. Det finns få forskningsstudier som visar hur utbrett våld mot äldre är. En omfångsstudie från 2001 visade att 16 % av de kvinnor och 13 % av de män som tillfrågats hade utsatts för våld eller övergrepp efter sin 65-årsdag. Arten och graden av kvinnornas utsatthet var mer upprepad och av allvarligare slag och kvinnorna hade fler och tydligare symtom än männen. Kvinnorna hade till skillnad från männen även varit utsatta för sexuellt våld eller sexuella trakasserier. Tre fjärdedelar av kvinnorna (och hälften av männen) hade aldrig sökt hjälp. Övergreppen utövas främst av familjemedlemmar - den äkta mannen, sambon, det vuxna barnet men också av personer utanför den närmaste familjekretsen och av vårdpersonal. Sjukdomar som demens kan medföra personlighetsförändring och ett aggressivt beteende hos den som drabbas vilket kan leda till våld. Ett annat exempel kan vara att personen som är mycket vårdkrävande, till följd av sjukdom, utsätts för 9

10 våld av sin vårdare. Det är också vanligt att äldre personer utsätts för försummelse och ekonomiskt våld. Socialstyrelsen har i en tidigare undersökning konstaterat att äldre som utsätts för övergrepp av olika slag ofta är kvinnor med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som bor ensamma och har få kontakter med andra människor. Kvinnor med beroendeproblematik Kvinnor med beroendeproblematik har en särskilt problematisk situation. De utsätts ofta för våld men har svårt att begära och få hjälp och gör sällan polisanmälan. Det finns undersökningar som pekar på att kvinnor med beroendeproblematik utsätts för det grövsta våldet. Kvinnorna lever i stark beroendeställning till de män som misshandlar och saknar ofta kvinnliga vänner. Det finns risk att samhällets hjälpinstanser inriktar sig mera på kvinnans beroendeproblematik än på det faktum att hon är utsatt för våld och att hon behöver stöd som brottsoffer. Kvinnojourerna har svårt att ta emot kvinnor med beroendeproblematik i skyddat boende. Sexuella trakasserier i arbetslivet Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens integritet i arbetet. Ovälkommet är nyckelordet, som innebär att det är den som utsätts för beteendet som avgör om beteendet eller handlingen är önskvärd eller inte. Sexuella trakasserier kan innefatta fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande. Med trakasserier på grund av kön avses ett uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetstagares värdighet och som har samband med kön. Trakasserierna behöver inte ha sexuell anknytning utan kan även handla om allmänt nedvärderande syn på ett visst kön, som tar sig uttryck i ord eller handling. Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är reglerade i diskrimineringslagen från Alla arbetsgivare ska bedriva ett förebyggande arbete mot diskriminering i samverkan med de anställda vanligtvis tillsammans med fackliga representanter. Alla arbetsgivare med minst 25 anställda ska vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Sexualisering av det offentliga rummet Stereotypa bilder av män och kvinnor presenteras i olika medier, till exempel reklam, filmer och dataspel. Kvinnor och flickor sexualiseras och framställs som objekt. Även män exponeras på ett fördomsfullt sätt. Budskapet som förmedlas är att manlighet står för makt och aktivitet och kvinnlighet för underordning och passivitet. Denna utveckling är allvarlig eftersom den utgör ett hinder för att nå jämställdhetspolitiska mål. Utvecklingen inom medie- och informationsteknik innebär ökad tillgänglighet till information och når alla åldrar både i hemmet och i den offentliga miljön. Regeringen har uppmärksammat frågan, bland annat i Jämt och ständigt - Handlingsplan för jämställdhetspolitiken och konstaterar att samhällets jämställdhetssträvanden motverkas av att starka kommersiella intressen bidrar till en sexualisering av det offentliga rummet. Det finns inget entydigt samband mellan budskapens innehåll och effekt på mottagaren. En ständig exponering kan bidra till normalisering, där vi riskerar att inte reagera på förtryck, trakasserier och sexualiserat våld. Det finns ett stort behov av mer kunskap inom området. Prostitution och trafficking De senaste åren har området prostitution och trafficking lyfts fram, både nationellt och internationellt. Två perspektiv i det arbetet markeras tydligt. Det första är ett tydligt fokus på den enskilde individens behov och att detta synsätt ska genomsyra olika myndigheters arbete. Det andra perspektivet lyfter fram de nationella och ofta internationella kriminella nätverk som ofta finns förknippade med prostitution och trafficking. Insatser för att motverka efterfrågan av köp av sexuella tjänster är avgörande för att komma tillrätta med problemen. En hög medvetenhet inom de näringar som berörs, exempelvis hotell och taxiföretag kan ibland förmedla viktig information till Polismyndigheten. 10

11 Ansvar och insatser när våldet har skett Att kvinnor som utsatts för våld upptäcks och får hjälp och stöd är den viktigaste insatsen för att bryta våldsprocessen. De myndigheter och frivilliga organisationer som först möter den misshandlade kvinnan är därför centrala. Kunskap och beredskap för att våga se, våga fråga och kunna agera måste vara hög. Professionellt bemötande och förhållningssätt är avgörande för om kvinnan vågar och förmår förändra sin situation. Barn som växer upp i familjer där mannen misshandlar kvinnan behöver uppmärksammas och få stöd. Mäns våld måste stoppas och män ska kunna få hjälp att förändra sitt beteende. En bred samverkan är nödvändig. Region Socialtjänst Socialtjänsten har ett uttalat ansvar för att ge stöd och hjälp till brottsoffer, särskilt våldsutsatta kvinnor och deras barn. Socialtjänsten ska ha kompetens och handlingsberedskap för att kunna möta och hjälpa utsatta kvinnor och behöver vara lyhörd för vad utsatta kvinnor kan vara i behov av. Myndigheter, vars verksamhet berör barn och ungdom, och andra myndigheter inom hälsooch sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården har skyldighet att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Allmänheten bör också anmäla till socialtjänsten om ett barn behöver skydd och hjälp. Socialtjänsten har då skyldighet att skyndsamt utreda barnets situation. Socialtjänsten har ett ansvar för att våldsbenägna män får stöd. År 2009 utkom Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Där framhålls att arbetet ska vara av god kvalitet samt att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Inom region Gotland ansvarar socialtjänstens olika enheter för att stödja våldsutsatta kvinnor och deras barn. Individ- och familjeomsorg (IFO) Stöd- och försörjningsenheten är den verksamhet som utsatta kvinnor vanligen vänder sig till i samband med att de bryter upp från en relation där de blivit utsatta för våld. Där finns beredskap att akut ta emot kvinnorna. Utanför kontorstid har socialjouren den uppgiften. Socialjouren samarbetar med polisen och har möjlighet att erbjuda stöd i direkt anslutning till att våldet har skett. Beroendeenheten ansvarar för stöd till kvinnor med beroendeproblematik och kan erbjuda skyddat boende för missbrukande kvinnor som utsatts för våld. Barn- och familjeenheten har ansvar för utredning och insatser till barn som bevittnat våld i familjen och kan erbjuda skyddat boende för våldsatta kvinnor och barn samt lägenhet för mannen. Barn som bevittnat våld i nära relationer kan få hjälp att bearbeta denna upplevelse i s k Trappan-samtal, en modell för samtal med barn som upplevt våld i familjen. Familjestödsenheten har ett särskilt ansvar för att upptäcka när våld förekommer och att ha fokus på barnet. På familjerätten använder man sig av screeningfrågor i samarbetssamtal och vårdnadsutredningar för att ta reda på om våld förekommit i relationen. Inom enheten arbetar man även med familjebehandling och stödinsatser riktade till barn som bevittnat våld och medverkar vid övervakat umgänge. 11

12 Inom IFO finns Familjefridsteamet, där kunskap om kvinnofridsfrågor är samlat. Teamet kan erbjuda gruppverksamhet och stödsamtal för våldsutsatta kvinnor och barn samt stöd till männen. Familjefridsteamets uppgift är också att finnas till hands för medarbetarna för att ge stöd och råd i frågor som berör våld i nära relationer. Äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade Alla medarbetare inom omsorgen, handläggare och anhörigstödjare har utbildning i bemötande av personer som utsatts för våld. I verksamheterna finns också medarbetare, så kallade nyckelpersoner, med särskild kompetens om våld i nära relationer. När en person inom äldreomsorgen eller omsorgen om funktionshindrade utsätts för våld behöver insatserna koordineras med det stöd den våldsutsatte behöver i vardagen. Därför samverkar nyckelpersonerna med individ- och familjeomsorgen när våld mot äldre eller funktionsnedsatta uppmärksammats. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagen för god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen med god kvalitet, trygghet i vården, tillgänglighet, respekt för självbestämmande och integritet. Vård och behandling ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att kvinnor lever med våld, hot och kränkningar är ett allvarligt hälsoproblem. Hälso- och sjukvården möter våldsutsatta kvinnor som söker akut vård av skador framförallt inom akutsjukvården och kvinnokliniken. Utsatta kvinnor söker ofta hjälp indirekt för olika fysiska, psykiska eller psykosomatiska symtom. Det innebär att kvinnor som kommer till primärvård, psykiatri, mödrahälsovård, tandvård, företagshälsovård, etc. kan ha varit utsatta. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen bildades 2002 en Kvinnofridsgrupp med uppdrag att verka för kunskapsspridning kring kvinnor och barn som utsätts för mäns våld. I gruppen ingår representanter för olika delar av hälso- och sjukvården. Kvinnofridsgruppen har tagit fram och tryckt upp en checklista, (gula kortet) som ett hjälpmedel att systematiskt våga fråga alla kvinnor om utsatthet för fysiskt eller psykiskt våld i nära relationer. Checklistan innehåller också information om vart man som medarbetare kan hänvisa kvinnan för ytterligare stöd och hjälp. Rättsväsende Polis och åklagare Endast en mindre del av mäns våld mot kvinnor leder till polisanmälan och alla anmälningar leder inte till åtal. Polisen har en mycket viktig roll när det gäller att bekämpa våld mot kvinnor. Att förhindra, upptäcka och utreda sådana brott är en prioriterad uppgift inom polismyndigheten. Väl utförda utredningar och snabba skyddsåtgärder för kvinnan är viktiga förutsättningar. Åklagaren har det yttersta ansvaret för utredningen och beslutar om åtal. Hur en utsatt kvinna blir bemött av polisen kan vara av avgörande betydelse för hennes vilja att medverka i brottsutredning och rättegång. Polis och åklagare ansvarar för att informera kvinnan om hennes rättigheter till målsägarbiträde och stödperson under förundersökning och rättegång, rättshjälp och rådgivning, besöksförbud och i förekommande fall trygghetspaket. Polisen ansvarar för att informera kvinnan om andra myndigheter som kan ge stöd och hjälp och förmedlar kontakt med brottsofferjour och kvinnojour för kvinnor som önskar det. Polisen har ansvar för att anmäla till socialtjänsten om barn far illa. 12

13 Kriminalvård Kriminalvården ansvarar för häktade personer och verkställer utdömda straff i fängelse och frivård. Frivård innebär kontroll och motivations- och påverkansarbete riktat till den dömde mannen och hjälp att söka stöd i samhället i övrigt. Kriminalvården i Visby har i uppdrag att öka ansträngningarna för att förebygga våldsbrott mot kvinnor, att samverka med andra myndigheter i frågor som rör mäns våld mot kvinnor och att fortbilda medarbetare om våld mot kvinnor. För att minska återfall i brott och förebygga framtida våld startade kriminalvården i mars 2006 ett påverkansprogram, IDAP, (Integrated Domestic Abuse Programme) för män som misshandlar kvinnor. Påverkansprogrammet bygger på kognitiva teorier. Männen kan dömas till programmet som skyddstillsyn med föreskrift eller som kontraktsvård. Det kan också ingå i slutfasen av ett fängelsestraff. Socialtjänsten och psykiatrin har möjlighet att remittera till påverkansprogrammet när de i sin verksamhet får kontakt med män som utövar våld och vill finna alternativ. Parallellt med programmet ska kvinnorna ha en stödkontakt fristående från kriminalvården och hållas underrättade om mannens deltagande, framsteg eller eventuella avsteg från programmet. Ideella jourer Kvinnojour, tjejjour och brottsofferjour Det ideella arbetet inom kvinnojour, tjejjour och brottsofferjour med att ge skydd, stöd och hjälp till utsatta kvinnor är ett stort och värdefullt komplement till de professionella verksamheterna. För många kvinnor som vill bryta upp från en våldsprocess är det viktigt att kunna vända sig till en organisation som inte representerar en myndighet och där man kan få vara anonym. Kvinnojouren beskriver att deras styrka ligger i det jämbördiga förhållandet med kvinnan. Jourens uppgift blir att med utgångspunkt från en förtroendefull kontakt motivera till och vara med som stöd vid myndighetskontakter. Kvinnojour Kvinnojouren Amanda bildades 1984 och har som uppgift att rekrytera och utbilda kvinnor som deltar i jourens verksamhet som stödpersoner till utsatta kvinnor. Ett tjugotal aktiva kvinnor sköter kvinnojourens jourtelefon och erbjuder skyddat boende i jourlägenhet. Kvinnojouren erbjuder också informationsinsatser till myndigheter och i skolor De kvinnor som vänder sig till kvinnojouren har oftast inte sökt hjälp någon annanstans. En del kontakter förmedlas dock via polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Tjejjour För närvarande finns ingen tjejjour på Gotland, men behovet av en förening som arbetar med att stötta och stärka unga tjejer är stort. Brottsofferjour Brottsofferjouren på Gotland är knuten till paraplyorganisationen Brottsofferjourernas riksförbund. Brottsofferjourens uppgift är att stödja brottsoffer och medverka till att de får den hjälp de behöver. Polisen förmedlar anmälningar om brottsoffer en gång i veckan och någon av Brottsofferjourens aktiva personer kontaktar alla som förmedlas. Brottsofferjouren ansvarar också för att vara vittnesstöd i tingsrätten genom utbildade stödpersoner. Brottsofferjouren har en lokal där man varje vecka ansvarar för kontakter, besök och jourtelefon. Huvuddelen av brottsoffren är kvinnor. Brottsofferjouren förmedlar vid behov kontakt med kvinnojouren. Man har viss erfarenhet av stöd till kvinnor som varit utsatta för så kallat hedersrelaterat våld. Brottsofferjouren medverkar som stöd vid kontakter med till exempel socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och försäkringsbolag och är nöjd med hur dessa kontakter fungerar. 13

14 Insatser för barn och unga som lever med våld i familjen Barn som lever med våld i familjen behöver uppmärksammas och få stöd. Flickor och unga kvinnor som riskerar att drabbas av så kallat hedersrelaterat våld och förtryck behöver stöd och skydd. Socialtjänsten har ett uttalat ansvar för att utreda och ge stöd och skydd till barn och unga som riskerar att fara illa och ett särskilt ansvar för barn som brottsoffer. Barnen ska uppmärksammas som egna personer - ur ett barnperspektiv. De yrkesgrupper som möter mödrar som utsatts för våld ska uppmärksamma barnens situation och har skyldighet att anmäla till socialtjänsten när det finns risk för att barn far illa. För flickor som lever i familjer där de riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck kan skolan vara den enda sociala kontakten. Det är då i första hand medarbetare i förskolan och skolan som ser signaler om att en flicka kan vara i behov av stöd och skydd. Samordnade insatser och information till våldsutsatta kvinnor och deras barn Våldsutsatta kvinnor och deras barn behöver akut skydd och stöd av de professionella och de frivilliga organisationerna. Insatserna ska vara lättillgängliga och kända och kunna ges flexibelt med utgångspunkt från kvinnans behov av stöd. Socialtjänsten har ett uttalat ansvar att samverkan kommer till stånd när det gäller insatser till barn. Socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis är tillgängliga dygnet runt. Varje handläggare vid respektive verksamhet som har en roll gentemot kvinnan, barnet eller förövaren ansvarar för att bedöma och ta ställning till den enskildes behov av insatser från någon annan myndighet eller organisation. Varje handläggare har till uppgift att bedöma behovet av samarbete och samverkan kring de enskilda fallen. En förutsättning för att våldsutsatta kvinnor söker hjälp är att kvinnan känner till vilken hjälp som finns att få och vilka rättigheter hon har. Information tryckt på flera språk och på lättläst svenska bör finnas på platser där den kan nå många kvinnor. 14

15 Att förebygga mäns våld mot kvinnor Jämställdhetsarbetet i skolan, arbetslivet och på fritiden samt påverkan av attityder och värderingar hos barn, ungdomar och vuxna är grundläggande förutsättningar för att på sikt förebygga våld mot kvinnor. Att arbeta förebyggande för kvinnofrid handlar då om att stärka förutsättningarna för jämställdhet, självrespekt och respekt för andra. Grunden för ömsesidig respekt och jämställda relationer måste läggas tidigt. Flickor och pojkar måste få lära sig att uttrycka känslor och värna om sin integritet. Ungdomar behöver förberedas för nära relationer genom att få förutsättningar att utveckla sin identitet och förmåga till empati, kommunikation, goda relationer, självrespekt och respekt för andra. De behöver få ifrågasätta vad som är manligt och kvinnligt och bli medvetna om maktobalansen mellan könen och reflektera över hur den kan motverkas. I alla miljöer där barn och ungdomar vistas och fostras behövs insatser för att stärka jämställdheten och motverka könsdiskriminering. Under åren har olika insatser gjorts för att försöka få till stånd manliga nätverk på Gotland men hittills med begränsat resultat. Anmälningsskyldighet Enligt socialtjänstlagen har den som arbetar i en myndighet som berör barn och unga eller som i sitt yrke kommer i kontakt med barn eller unga skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om han eller hon misstänker att ett barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. Samma skyldighet gäller också den som arbetar inom privat verksamhet som berör barn och unga samt medarbetare inom vård och omsorg. Region Förskola och skola Skolverksamhetens ansvar utgår från skollagen och läroplanerna. Enligt skollagen syftar utbildningen till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska, enligt skollagen, förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Lagen säger också att alla som verkar inom förskola och skola aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling. Det är därför viktigt att ett medvetet, aktivt och systematiskt arbete med värderingar och där jämställdhet ingår långsiktigt och som en integrerad del i den ordinarie verksamheten. Läroplanen fastslår att skolan ska gestalta och förmedla värden som handlar om människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Skolans ansvar att förebygga diskriminering och motverka kränkande behandling är tydligt reglerat i både skollagen och diskrimineringslagen. Skolorna är skyldiga att i en särskild plan, likabehandlingsplan, årligen beskriva hur man arbetar för att förebygga, motverka och hantera kränkande behandling och diskriminering. Fritidsgård Fritidsgårdarna och dess medarbetare har ett ansvar för att arbeta med attityder, värderingar och jämställdhetsfrågor bland ungdomar. Att stärka ungdomarna som individer och ge dem verktyg för att våga och klara av att ta ställning är viktiga ingredienser i fritidsledarnas förebyggande arbete med ungdomar. Behovet är stort bland både killar och tjejer att få tala om relationer, respekt och integritet. Detta arbetar fritidsgårdarna med dagligen, både individuellt och i olika former av gruppverksamhet. 15

16 Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningens förebyggande insatser inriktar sig på att stödja ungdomarnas utveckling mot en positiv identitet kring sexualitet och sociala relationer. En viktig uppgift är att diskutera gränssättning med både flickor och pojkar. Ungdomsmottagningens medarbetare kan i sina möten med ungdomarna få information om att någon är eller har varit utsatt för sexuella trakasserier och/eller övergrepp. Uppgiften blir då att hjälpa flickan eller pojken vidare utifrån individuellt behov. Medarbetarnas kompetens används också i det utåtriktade arbetet i skolan där ungdomsmottagningen har som mål att träffa samtliga elever i årskurs åtta i grundskolan och första året på gymnasiet. Eleverna i årskurs åtta inbjuds till studiebesök på ungdomsmottagningen med det främsta syftet att presentera verksamheten. Klasserna i gymnasiet erbjuds att få besök av medarbetare från ungdomsmottagningen för preventiv föreläsning och diskussion om sexualitet och relationer, attityder och värderingar. Ungdomsmottagningen kan även på lärares uppdrag medverka i att leda tjej- och killgrupper. Högskolan på Gotland - studenthälsan Till grund för all verksamhet vid Högskolan på Gotland ligger värderingen att alla människor har lika värde och har rätt till likabehandling. Likabehandling är en angelägenhet för oss alla. All verksamhet vid högskolan skall syfta till att motverka ett fördomsfullt och stereotypt tänkande. Målsättningen är att medarbetare och studenter skall bemöta varandra med respekt och att alla människors begåvning och resurser tas tillvara vilket ger förutsättningar för ett bra arbets-, studie- och forskningsklimat Så står det i Högskolans likabehandlingsplan som beskriver arbetet med att förebygga, motverka och hantera kränkande behandling och diskriminering. För att främja arbetet med likabehandling upprättas varje år en handlingsplan med åtgärder för att förebygga trakasserier och diskriminering. Varje år utbildar Studenthälsan ett antal studenter som arbetar som faddrar och är med och introducerar de nya studenterna i studentlivet. Diskussioner förs om vilka attityder och värderingar som gäller vid Högskolan på Gotland. Det handlar b la om relationer, personlig integritet, jämställdhet, likabehandling och alkohol. Studenthälsan arbetar också aktivt med att implementera likabehandlingsplanens intentioner bland lärare och studenter ute på institutionerna. Samtal förs med studenterna för att utveckla kompetens och medvetenhet om jämställdhetsfrågor och vad som kan betraktas som kränkande behandling. Studenthälsan stöder också studenternas arbete med homo-, bi-, trans- och queerfrågor. Föreningar, samfund och ideella organisationer Föreningar, samfund och ideella organisationer har en framträdande roll när det gäller attityder, värderingar och opinionsbildning. Genom att människor samlas med utgångspunkt från ett gemensamt intresse, en ideologi eller humanistiska värderingar skapas mötesplatser där man diskuterar människovärde och jämställdhetsfrågor. Barn och unga får i samband med sitt engagemang i konkreta aktiviteter möjligheter att utveckla självrespekt och respekt för andra. Vuxna ledare har en mycket viktig roll eftersom de är förebilder som barn och unga självmant söker sig till, ser upp till och litar på. Idrottsrörelse Nästan barn och ungdomar är registrerade i en eller flera aktiviteter inom gotländsk idrott. Ett medvetet jämställdhetsarbete pågår och är beskrivet i en jämställdhetsplan framtagen av Riksidrottsförbundet och SISU (idrottsrörelsens studieförbund). Det finns också en policy och en handlingsplan mot sexuella trakasserier inom idrotten. Man ser att sexuella 16

17 trakasserier, övergrepp och brist på jämställdhet är frågor som hänger samman och idrotten speglar inom dessa områden samhället i stort. Å ena sidan kan övergrepp och trakasserier förekomma i situationer av över- och underordning. Å andra sidan skapar många vuxna inom idrotten en positiv gemenskap som innebär social kontroll och ett gott skyddsnät. Idrottsrörelsen samarbetar i olika former med regionala verksamheter vilket skapar möjlighet att tillsammans förmedla sunda värderingar till pojkar och flickor. Arbetsliv Arbetsplatsen är ett viktigt forum för diskussioner om jämställdhet. En jämställd arbetsplats är en organisation där kvinnor och män behandlas lika i fråga om arbete och arbetsförhållande och där arbetsklimatet präglas av ömsesidig respekt. Ett aktivt jämställdhetsarbete motverkar kränkande särbehandling och sexuella trakasserier i arbetslivet. Inom ramen för Region Gotlands kontinuerliga medarbetarenkät följs frågan om man utsatts för sexuella trakasserier upp och det finns rutiner för lokal uppföljning. Fackliga organisationer och skyddsombud har en tydlig roll när det gäller jämställdhetsfrågor och ett särskilt ansvar i samband med sexuella trakasserier i arbetslivet. På arbetsplatser kan även kvinnor som har problem med att sköta sitt arbete på grund av att de är utsatta för våld i hemmet uppmärksammas och ges stöd. 17