Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet."

Transkript

1 Lathund för sjukskrivningar Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Läkare är skolade i att skriva journal och har ofta svårt att formulera sig på ett bra sätt kring patientens arbetsoförmåga vid sjukskrivningar och i intyg till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. ICF-utbildningsdagar ges 1 2 gånger per termin, kommande termin och Då ges de i en enklare form för läkare som inte har svenska som modersmål. Anmälan görs via Det går att låna uttryck mellan diagnosområdena. Tag även hjälp av försäkringsmedicinskt beslutstöd på Socialstyrelsens hemsida. Det är fritt att kopiera denna lathund men jag skulle i gengäld vara tacksam för återkoppling med förbättringsförslag till karin.starzmann@vgregion.se. Försäkringsmedicin är ett mycket komplext kunskapsområde som tar tid att lära sig. Stressnivån hos sjukskrivande läkare minskar ju mer man lär sig. Lycka till! Karin Starzmann Sjukskrivningsansvarig läkare Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

2 Diagnos: Krisreaktion/stressreaktion Alla människor drabbas av krisreaktioner under livet, det är när man ställs inför något nytt som man inte klarar av att hantera med de erfarenheter som man har med sig. Oftast påverkas inte arbetsförmågan men ibland, vid svårare kriser, kan det behövas sjukskrivning. Oftast räcker det med egen sjukskrivning 1 vecka (max 4 6 veckors sjukskrivning). Det är när livet blir kaosartat t ex vid ett stort psykiskt trauma, när en nära anhörig går bort, vid cancerbesked eller vid svår olycka, även utan personskador. Ofta är det bäst för patienten att vara kvar i sina vanliga rutiner för det ger en stabilitet i vardagen. Sömnstörning Nedsatt aptit Nedsatt uthållighet Nedsatt energi Nedsatt minne Psykiskt instabil Stresskänslig Svårighet att reglera sina emotioner, gråter oavbrutet/reagerar med okontrollerad ilska Svårt att bibehålla/skifta uppmärksamhet Kraftigt nedsatt motivation Kognitiv flexibilitet nedsatt Fokusera uppmärksamhet Fatta beslut Lösa problem Kommunicera med sina arbetskamrater/kunder Köra bil Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Genomföra en daglig rutin TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Att företa en enstaka uppgift Ex. Har stora svårigheter att utföra datorarbete. Klarar inte att arbeta i kassan, har räknat fel flera gånger. Att företa en mångfald av uppgifter Ex. Ta emot kunder i receptionen samtidigt som AA svarar i telefon. Montering vid bandet, missar (ofta/ibland/hela tiden) att göra vissa moment vid monteringsarbetet. Att hantera stress och andra psykologiska krav Ex. Arbetar ofta under tidspress och AA klarar inte alls att hantera sina arbetsuppgifter då. AA kan plötsligt börja gråta inför patienter. AA får flera gånger per arbetsdag gå emellan elever som bråkar, klarar inte att hålla sig lugn och göra detta på ett bra sätt. Att genomföra en daglig rutin Ex. Glömmer att borsta tänderna. Har kört fel på väg till jobbet. Att lära sig nya saker Ex. Klarar aldrig/ibland inte att lära sig nya arbetsuppgifter, t ex Kommunicera med omgivningen Ex. Har stora/måttliga svårigheter att lyssna in vad eleverna säger. Orealistiska slutsatser Ex. Har stora/måttliga svårigheter att dra realistiska slutsatser.

3 Diagnos: Depressiv episod (F32), recidiverande depression (F33) ICD-kod: F32, F33 Många genomgår en depression under livet (45 % av kvinnorna och 27 % av männen). Diagnoskriterierna i korthet är 5 av 9: Nedstämdhet, klart minskat intresse och glädje, betydande viktnedgång/ökning, sömnstörning, psykomotorisk rastlöshet eller hämning, känslor av värdelöshet, minskad koncentrationsförmåga, återkommande tankar på döden. Ofta missas depressioner hos män och man kan även fråga efter risktagande beteende, irritabilitet/aggression, minskad sexlust, minskat intresse för fritidsintressen. Alkohol- och droganamnes bör alltid ingå. Det försäkringsmedicinska beslutstödet skiljer på depressiv episod och recidiverande depression. Det är viktigt att sätta rätt diagnos. En förstagångsdepression bör vara åter i arbete 6 månader efter insatt behandling. Man kan behöva byta behandling för att få full effekt. Nedsatt energinivå och/eller motivation Nedsatt aptit Nedsatt sömnfunktion (sömnmängd, kvalitet, insomning etc) Svårighet att vidmakthålla/skifta uppmärksamhet (koncentrationssvårigheter) Nedsatt minne Nedsatt psykomotorisk kontroll (ex psykomotorisk långsamhet, svarslatens, långsamt tal, rastlöshet) Nedsatt lämplighet i emotion (ex mimikfattig, kongruens mellan känsla och affekt) Nedsatt tankekontroll (ex grubbleri, ältande) Nedsatt kognitiv flexibilitet, organisering, planering, omdöme, problemlösning Ruta 5 (Aktivitetsbegränsning Vilka arbetsuppgifter klarar du inte av att göra?) Svårighet att fokusera uppmärksamhet, tänka, skriva Svårighet att lösa problem, fatta beslut Svårighet att företa enstaka eller mångfaldiga uppgifter Svårighet att genomföra daglig rutin Svårighet att arbeta under tidspress Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Svårighet att kommunicera med en eller flera person Svårigheter att läsa/skriva Svårigheter att köra bil TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Att genomföra en daglig rutin Ex. AA blir ofta sittande vid köksbordet flera timmar innan hon orkar klä på sig. Oftast orkar hon inte duscha och det finns dagar som hon över huvud taget inte kommer upp ur sängen. Att läsa Ex. Klarar inte att läsa en enklare beskrivning på 3 4 rader. Att fatta beslut Ex. Har mycket svårt att samla in information och fatta ett beslut. Speciellt svårt när det är motstridiga uppgifter. Arbetar med indrivning på kronofogdemyndigheten och måste ofta fatta beslut i konfliktfyllda situationer.

4 Diagnos: Paniksyndrom/Generaliserat ångestsyndrom ICD-kod: F41.0/F41.1 Paniksyndrom och generaliserat ångestsyndrom är ofta långvariga symtom. Genom undvikande beteende kan symtomen försämras. Att gå in i en sjukskrivning är oftast ett undvikande beteende, enligt beslutstödet bör man undvika att sjukskriva för panikångest. Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör vara kort, 2 4 veckor. Deltidssjukskrivning bör alltid övervägas. Vid sjukskrivningstider längre än 3 månader bör samarbete med psykiatrin etableras. Kartlägg alltid alkoholkonsumtion och drogmissbruk. Nedsatt impulskontroll Nedsatt sömnfunktion (sömnmängd, kvalitet, insomning etc) Svårighet att vidmakthålla/skifta uppmärksamhet (koncentrationssvårigheter) Nedsatt psykomotorisk kontroll (ex agitation, rastlöshet) Nedsatt reglering av emotion (panikattack) Nedsatt tankekontroll (ex grubbleri, ältande, tvångsföreställning) Nedsatt kognitiv flexibilitet, organisering, planering, omdöme, problemlösning Ruta 5 (Aktivitetsbegränsning Vilka arbetsuppgifter klarar du inte av att göra?) Svårighet att fokusera uppmärksamhet Svårighet att lösa problem, fatta beslut Svårighet att företa enstaka eller mångfaldiga uppgifter Svårighet att genomföra daglig rutin Svårighet att behärska sitt eget beteende Svårighet att arbeta under tidspress Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Svårighet att konversera med en eller flera person Svårighet att åka kollektivtrafik/bil TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Att fokusera uppmärksamhet Vid panikattackerna klarar AA inte alls att fokusera uppmärksamhet och göra arbetsuppgifter under minst en halvtimme. Panikattackerna kommer 3 4 gånger per dag. Att behärska sitt eget beteende Att hantera beteenden och känslouttryck för att kunna möta verkliga eller upplevda förväntningar och krav på ett passande sätt. Ex. När Anna känner att kraven på arbetsplatsen blir för stora drabbas hon av panik med hjärtklappning och svettningar. Ex. Per har generell ångest hela tiden som gör att han svårt att delta i arbetsgemenskapen. Han upplevs ofta som dämpad. Att hantera beteenden och känslouttryck för att på ett konsekvent och följdriktigt sätt svara upp mot krav och förväntningars. Ex. Vid flera tillfällen har Kristina fått lämna en kund i affären när hon drabbats av en panikattack. Att hantera beteenden och känslouttryck så att sättet att agera och graden av energi avpassas till de krav och förväntningar som ställs. Ex. Eva klarar inte av att arbeta i det tempo som krävs på en restaurang under panikattackerna som varar i 15 minuter och kommer 3 5 gånger per dag.

5 Diagnos: Skada på övre extremitet Ruta 4 (Funktionsnedsättning observationer, undersökningsfynd och utredningsresultat) Rörlighet i led Allmän ledrörlighet Ledstabilitet Röntgenfynd Muskelkraft Muskeltonus Muskeluthållighet Muskelreflexer Neurologi Smärta Sömnstörning Insomningssvårigheter Sömnlängd Minne Koncentration Energi Här skriver ni om patienten inte får göra vissa saker t ex belasta, bära, lyfta. Exempel på aktivitetsnedsättningar: Uthållighet TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Plocka upp Lyfta Gripa Knyta, klippa med sax Använda kniv och gaffel Släppa Dra Knuffa/skjuta Sträcka sig efter Kasta Fånga Tvätta sig Gå på toaletten Klä sig Äta Tvätta håret Skriva Köra bil Fokusera uppmärksamhet Lösa problem Att företa en enstaka uppgift Ex. Stora svårigheter att hantera papper och bläddra i pärmar. Kan inte hålla i en penna Klarar inte alls att föra varor framför sträckkodsavläsaren i kassan. Kan inte hålla i bilratten och kan inte vara bilförare. Kan inte hålla i en skruvdragare. Att företa en mångfald av uppgifter Ex. Kan inte alls hålla uppe takplattor samtidigt som hon fäster dem. Kan inte sköta telefonväxeln samtidigt som hon skriver på datorn.

6 Diagnos: Skada på nedre extremitet Ruta 4 (Funktionsnedsättning observationer, undersökningsfynd och utredningsresultat) Rörlighet i benet/foten Rörlighet i led Allmän ledrörlighet Ledstabilitet Röntgenfynd Muskelkraft Muskeltonus Muskeluthållighet Muskelreflexer Neurologi Smärta Sömnstörning Insomningssvårigheter Sömnlängd Minne Koncentration Energi Uthållighet TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Här skriver ni om patienten inte får göra vissa saker t ex belasta, bära, lyfta. Exempel på aktivitetsnedsättningar: Ligga/sitta/stå Hur länge klarar man att stå Hur långt kan man gå Lyfta/bära Förflytta sig Vara bilförare Åka kommunalt Tvätta sig Gå på toaletten Klä sig Fokusera uppmärksamhet Lösa problem Fatta beslut Ex. Kan inte alls gå och stå. Klarar inte att bära då hon går med kryckkäppar. Att företa en mångfald av uppgifter, Ex. Undersköterska i hemtjänsten. Kan inte hjälpa vårdtagare med matning, tvättning och städning. Att vara bilförare Kan inte köra manuellt växlad bil.

7 Diagnos: Ryggskada Rörlighet i ryggen Neurologi Muskelkraft Muskeltonus Muskeluthållighet Muskelreflexer Röntgenfynd Smärta Sömnstörning Insomningssvårigheter Sömnlängd Minne Koncentration Energi TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Exempel på aktivitetsnedsättningar: Här skriver ni om patienten inte får göra vissa saker t ex belasta, bära, lyfta eller ordinerad sängläge i två veckor. Ligga/sitta/stå Åka kommunalt Hur länge klarar man Tvätta sig att stå Gå på toaletten Hur långt kan man gå Klä sig Lyfta/bära Fokusera uppmärksamhet Förflytta sig Lösa problem Vara bilförare Att företa en enstaka arbetsuppgift Ex. Kan inte sitta framför datorn, måste lägga sig och vila efter 5 minuter. Att företa en mångfald av uppgifter Ex. Klarar inte alls monteringsarbete på industri där det ingår 5 olika arbetsmoment, samtliga i kraftigt framåtböjd arbetsställning. Fokusera uppmärksamhet Ex. Medicinerar med mediciner som sänker reaktionsförmågan brister därför i att fokusera sin uppmärksamhet vid t ex bilkörning.

8 Diagnos: Buksmärta/efter bukkirurgi Ömhet i buken Stramhet i operationsområdet Fynd vid operationen Fynd vid utredningen Muskelkraft i buken Sömnstörning Insomningssvårigheter Svettningar Sömnlängd Nedsatt minne Smärta Nedsatt koncentration Nedsatt energi Stresskänslig Här skriver ni läkarordinationer t ex vila för att inte belasta bukmusklerna. Kognitiv flexibilitet nedsatt Nedsatt aptit Svårt att bibehålla /skifta uppmärksamhet Nedsatt motivation TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Exempel på aktivitetsnedsättningar: Plocka upp Lyfta Vrida sig Tvätta sig Gå på toaletten Klä sig Äta Tvätta håret Skriva Fokusera uppmärksamhet Lösa problem Gå Stå Svårighet att arbeta under tidspress Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Att företa en enstaka uppgift Ex. Klarar inte att tvätta och klä patienter på vårdavdelning. Klarar inte att plocka upp varor i affären. Att företa en mångfald av uppgifter Ex. Per har mycket stora problem att bära böcker och förbereda lektioner som lärare. Anna kan inte flytta på stegen, klättra på och putsa fönster (fönsterputsare). Ex. Eva arbetar som kassörska och klarar inte av att hålla uppsikt över kunderna samtidigt som hon tar betalt på grund av att buksmärtan påverkar den kognitiva flexibiliteten. Att fokusera uppmärksamhet Ex. På grund av buksmärtan kan patienten inte fokusera uppmärksamheten så att hon kan ta till sig informationen i de Exceldokument som hon dagligen måste läsa.

9 Diagnos: Yrsel Nystagmus Falltendens Går ostadigt Hörselnedsättning Perceptuella funktioner, känna igen och tolka ljud/tal Kognitiv flexibilitet Yrsel Tinnitus Illamående Vestibulär positionsfunktion Vestibulär balansfunktion Sömnstörning Nedsatt koncentration Nedsatt energi Exempel på aktivitetsnedsättningar: Fokusera uppmärksamhet Fatta beslut Lösa problem Kommunicera med sina arbetskamrater/kunder Gå Stå Förflytta sig och kunna orientera sig i rummet Köra bil Svårighet att arbeta under tidspress Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Exempel på problem vid förflyttning Ex. Klarar inte av att säkert förflytta sig i fabriken, får återkommande falltendens åt höger utan förvarning. Det finns då risk för att hon faller på en maskin och skadar sig. Exempel Ex. Receptionist som inte alls kan fokusera sin uppmärksamhet på hotellgästen när yrselattacken kommer. Detta sker 2 3 gånger per dag. Behöver då omedelbart lägga sig ner.

10 Diagnos: Hjärtsvikt Nedsatt pumpförmåga av hjärta Svullna underben Andfådd vid lätt ansträngning/i vila Sömnsvårigheter Nedsatt minne Nedsatt koncentration Nedsatt energi Stresskänslig Kognitiv flexibilitet nedsatt Nedsatt aptit Svårt att bibehålla/skifta uppmärksamhet Nedsatt motivation Nedsatt uthållighet Exempel på aktivitetsnedsättningar: TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Gå Stå Lyfta Ändra kroppsställning Fokusera uppmärksamhet Lösa problem Klä sig Svårighet att arbeta under tidspress Lära sig nytt Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Sköta inköp, gå i affärer Gå i trappor Att företa en enstaka uppgift Ex. Arbetar som dagisfröken, klarar inte att springa ikapp barnen om de skulle smita utanför staketet. Att företa en mångfald av uppgifter, Ex. Måste i arbetet vid monteringsbandet förflytta sig under tidspress och ändra kroppsställning flera gånger, klarar inte alls att göra det p g a andfåddhet. Ex. Arbetar som taxichaufför, orkar inte flera gånger per dag kliva i och ur bilen och hjälpa passagerare.

11 Diagnos: Stroke Halvsidesförlamad Synfältsbortfall Känselbortfall Kognitiv flexibilitet nedsatt Nedsatt energi Kraftigt nedsatt motivation Psykiskt instabil Svårt att bibehålla /skifta uppmärksamhet Nedsatt minne Svårighet att reglera sina emotioner Stresskänslig Nedsatt koncentration Nedsatt uthållighet Uttryckande av talat språk Uttryckande av skrivet språk Förstå talat eller skrivet språk TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Exempel på aktivitetsnedsättningar: Sköta tvätta sig/duscha Klä sig Sköta ekonomiska transaktioner Förflytta sig själv Handla Kommunicera Förstå uppmaningar Stå Fokusera uppmärksamhet Hantera känslouttryck på ett förutsägbart sätt Svårighet att arbeta under tidspress Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Fatta beslut Läsa Räkna Se på TV Lyssna på radio Att kommunicera och fokusera uppmärksamhet Ex. Arbetar som säljare har stora svårigheter att förstå vad kunden har för önskemål om förändringar när han skriver en beställning. Ex. Arbetar med montering och klarar inte av att utföra arbetsuppgifterna i det tempot som krävs. Kan inte fokusera uppmärksamheten längre än 15 minuter. Ex. Brister ofta i sitt omdöme och har flera gånger betett sig på ett icke acceptabelt sätt i den givna situationen. Ex. Blir mycket lätt stressad, klarar inte tidspressen och ansvarstagandet som växeltelefonist.

12 Diagnos: Sjukdom som påverkar munhåla och svalg Svåra sjukdomar i munhåla och svalg kan sätta ned talförmågan och förmåga till kommunikation. Det kan även vara omfattande kirurgiska ingrepp som innebär att utseendet förändras avsevärt. Hur detta påverkar den individuella patienten går inte att förutse utan det allra viktigast är att fråga patienten själv om vad i sjukdomen som hindrar honom/henne att arbeta. Lärare är en yrkesgrupp där kommunikation är avgörande för yrket och kroniska röstproblem kan innebära långa sjukskrivningstider. Det är då viktigt att tidigt arbeta med avstämningmöten med arbetsgivaren för att se om det finns möjlighet till arbetsanpassning. Om detta inte är möjligt kanske AF ska bli inkopplad under pågående sjukskrivning. Skriv status och fynd Talrytm Uppstötningar vid undersökning Talhastighet Viktnedgång Heshet Talmelodi Dålig tillväxt Nasalt uttal Hantering av föda i Smak funktion Artikulering munnen Luktfunktion Tal utan flyt Svälja genom Upprepning av ljud, ord,delar av ord munnen/svalget/matstr upen Att kommunicera, vara sändare Att tala Att konversera med en/flera personer Att diskutera Att använda telefon Att sköta tandhygien Att äta på passande sätt Att dricka Att undervisa Att sjunga Svårighet att fokusera uppmärksamhet, tänka, skriva Svårighet att lösa problem, fatta beslut Svårighet att företa enstaka eller mångfaldiga uppgifter Svårighet att genomföra daglig rutin Svårighet att arbeta under tidspress Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Att ha kontakt med okända personer Att skapa och bibehålla formella relationer TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Exempel på aktivitetsbegränsningar Ex. En man med strupcancer som arbetar på ett lager: Patienten klarar inte att tala med kunder och medarbetare. Klarar inte alls att svara i telefon. Ex. Körtelfeber hos en lärare. Klarar inte att undervisa, kan inte tala mer än enstaka ord. Orkar inte vara uppe mer än 1 timme måste därefter lägga sig och vila. Stora svårigheter att äta, äter endast flytande föda.

13 Diagnos: Sjukdom som påverkar hörseln Att höra sin omgivning och att kommunicera är centralt för oss människor. I nästan alla yrken behöver man kunna höra vad chef, medarbetare eller kund säger. Att förlora sin hörsel under arbetslivet försvårar arbetet men med anpassningar i arbetsmiljön kan arbetsförmågan behållas därför är det centralt att arbetsgivaren involveras tidigt i rehabiliteringsprocessen. Skilja mellan olika ljud Perceptuella funktioner, Vestibulär Lokalisera en ljudkälla känna igen och tolka positionsfunktion Yrsel ljud/tal Vestibulär balansfunktion Illamående Kognitiv flexibilitet Sömnstörning Irritation i örat Tinnitus Nedsatt koncentration Trötthet Nedsatt energi Att lyssna Förstå uppmaningar Att kommunicera genom att ta emot talade meddelande Att starta en konversation Att hålla igång en konversation Att avsluta en konversation Att konversera med en person Att konversera med flera personer Att diskutera med en person Att diskutera med flera personer Att använda en telefon Svårigheter att röra sig inom hemmet Att röra sig utanför hemmet och i andra byggnader Att framföra truck/cykel. Att köra bil Att förstå sociala signaler och interagera på lämpligt sätt Att ha kontakt med okända personer Att skapa och bibehålla formella relationer Att uppfylla skolutbildningens mål Att genomgå yrkesutbildning Att genomgå högre utbildning Svårighet att lösa problem, fatta beslut Svårighet att företa enstaka eller mångfaldiga uppgifter Svårighet att arbeta under tidspress Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Fokusera uppmärksamhet TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Exempel på aktivitetsbegränsningar Ex. En man med hörselnedsättning och svår tinnitus som arbetar på ett lager: Klarar inte att framföra trucken på ett säkert sätt då han brister i uppmärksamhet. Stora svårigheter att göra flera arbetsuppgifter samtidigt så som att köra truck, läsa plocklista och orientera sig i lagret. Klarar inte alls at arbeta under tidspress. Ex. Hörselnedsättning hos sjuksköterska. Har svårigheter att höra vad patienten säger, missuppfattar ofta. Detta ändrar sig över dagen beroende på hur trött hon är. Kommunikations svårigheterna ökar på eftermiddagarna och om hon måste arbeta under tidspress.

14

Lathund för sjukskrivningar

Lathund för sjukskrivningar Försäkringsmedicinska kommittén Lathund för sjukskrivningar Denna lathund for sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-kla ssifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Läs mer

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Lathund för sjukskrivningar Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Läkare är skolade i att skriva

Läs mer

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Lathund för sjukskrivningar Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Läkare är skolade i att skriva

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Lathund för sjukskrivningar Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Läkare är skolade i att skriva

Läs mer

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Nivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete 1 (11)

Nivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete 1 (11) 1 (11) Nivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete Här finns nivåbeskrivningar för de aktiviteter som anges

Läs mer

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Mataffären Frisören Släktkalaset Inledning SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Serviceguiden är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland och Västra

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS 1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN Till dig som förälder/annan vuxen Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 1 HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 12 november 2009 i mål nr T 290-06 och T 1893-06, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Kristina Folkesson Löner och yrkesvillkor 2015 03 06 Sida 1 Yrkesråd försörjningsstöd Avslutande rapport Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Inledning Visions yrkesråd för personal inom

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

Hållbart arbete hållbar individ

Hållbart arbete hållbar individ Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Antal inkomna svar: 31 av 43 möjliga Viktigast för upplevd kvalitet (=minst 50% av de svarande viktade påståendet): Jag

Läs mer

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Alkohol och droger på arbetsplatsen Kommunledning Personalavdelningen Diarienummer: 2015/52 Fastställd: 2001 Reviderad: 2015-03-04 RIKTLINJE Alkohol och droger på arbetsplatsen Alkohol och droger på arbetsplatsen 2/6 Inledning... 3 Syfte...

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk Maj-Britt är 57 år och kommer från Brinken. Hon bor med sin familj i ett hus i Kvammarnäs. Hon

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Ask a question. Change a life...

Ask a question. Change a life... Ask a question. Change a life... Vad påverkar vårt beteende gentemot kunden? Kunskap våra kunskaper, pedagogiska och tekniska, speglar hur vi bemöter våra kunder. Färdighet självsäkerhet, uttrycker det

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan

Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan Om eleven försvinner i skogen eller på utflykt En personal samlar ihop barnen, övriga letar. Informera rektor. Viktigt att veta var man har sökt för att

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Hörselrehabilitering - Så funkar det Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred

Läs mer

ICF och läkarintyg

ICF och läkarintyg ICF och läkarintyg 2016-10-18 Om att strukturera psykiska symtom för att underlätta diagnos och dokumentation i journalen samt för det medicinska underlaget (= läkarintyget) till Försäkringskassan Bakgrund

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar 1 Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter möter människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

Att göra rätt från början

Att göra rätt från början Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förvaltning

Landstingsstyrelsens förvaltning Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD EXTRA KRAFT Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 2 EXTRA KRAFT EXTRA KRAFT 3 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna

Läs mer

Daglig Verksamhet. Funktionsnedsättning Stöd och Service FuSS

Daglig Verksamhet. Funktionsnedsättning Stöd och Service FuSS Daglig Verksamhet Funktionsnedsättning Stöd och Service FuSS Är du vuxen med en funktionsnedsättning och inte står till arbetsmarknadens förfogande eller studerar? Då kan du söka insatsen Daglig Verksamhet

Läs mer

Att göra ett dilemma hjälpsamt och pratbart. Kan handledning på salutogen och systemisk grund bidra till att alla barn lyckas i skolan?

Att göra ett dilemma hjälpsamt och pratbart. Kan handledning på salutogen och systemisk grund bidra till att alla barn lyckas i skolan? Att göra ett dilemma hjälpsamt och pratbart. Kan handledning på salutogen och systemisk grund bidra till att alla barn lyckas i skolan? Det systemteoretiska perspektivet. Beskriver processer inom individen

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer