Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet."

Transkript

1 Lathund för sjukskrivningar Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Läkare är skolade i att skriva journal och har ofta svårt att formulera sig på ett bra sätt kring patientens arbetsoförmåga vid sjukskrivningar och i intyg till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. ICF-utbildningsdagar ges 1 2 gånger per termin. HT 2015 hålls utbildning 6 oktober. Anmälan görs via Det går att låna uttryck mellan diagnosområdena. Tag även hjälp av försäkringsmedicinskt beslutstöd på Socialstyrelsens hemsida. Det är fritt att kopiera denna lathund men jag skulle i gengäld vara tacksam för återkoppling med förbättringsförslag till karin.starzmann@vgregion.se. Försäkringsmedicin är ett mycket komplext kunskapsområde som tar tid att lära sig. Stressnivån hos sjukskrivande läkare minskar ju mer man lär sig. Lycka till! Karin Starzmann Sjukskrivningsansvarig läkare Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

2 Diagnos: Krisreaktion/stressreaktion Alla människor drabbas av krisreaktioner under livet, det är när man ställs inför något nytt som man inte klarar av att hantera med de erfarenheter som man har med sig. Oftast påverkas inte arbetsförmågan men ibland, vid svårare kriser, kan det behövas sjukskrivning. Oftast räcker det med egen sjukskrivning 1 vecka (max 4 6 veckors sjukskrivning). Det är när livet blir kaosartat t ex vid ett stort psykiskt trauma, när en nära anhörig går bort, vid cancerbesked eller vid svår olycka, även utan personskador. Ofta är det bäst för patienten att vara kvar i sina vanliga rutiner för det ger en stabilitet i vardagen. Sömnstörning Nedsatt energi Kraftigt nedsatt motivation TOTALT problem % Psykiskt instabil STORT problem 50 95% Nedsatt aptit MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% Svårt att bibehålla/skifta uppmärksamhet INGET problem 0 4% Nedsatt minne Svårighet att reglera sina emotioner, gråter oavbrutet/reagerar med okontrollerad ilska Stresskänslig Kognitiv flexibilitet nedsatt Fokusera uppmärksamhet Fatta beslut Lösa problem Kommunicera med sina arbetskamrater/kunder Köra bil Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Att företa en enstaka uppgift Ex. Har stora svårigheter att utföra datorarbete. Klarar inte att arbeta i kassan, har räknat fel flera gånger. Att företa en mångfald av uppgifter Ex. Ta emot kunder i receptionen samtidigt som AA svarar i telefon. Montering vid bandet, missar (ofta/ibland/hela tiden) att göra vissa moment vid monteringsarbetet. Att hantera stress och andra psykologiska krav Ex. Arbetar ofta under tidspress och AA klarar inte alls att hantera sina arbetsuppgifter då. AA kan plötsligt börja gråta inför patienter. AA får flera gånger per arbetsdag gå emellan elever som bråkar, klarar inte att hålla sig lugn och göra detta på ett bra sätt. Att genomföra en daglig rutin Ex. Glömmer att borsta tänderna. Har kört fel på väg till jobbet. Att lära sig nya saker Ex. Klarar aldrig/ibland inte att lära sig nya arbetsuppgifter, t ex Kommunicera med omgivningen Ex. Har stora/måttliga svårigheter att lyssna in vad eleverna säger. Orealistiska slutsatser Ex. Har stora/måttliga svårigheter att dra realistiska slutsatser.

3 Diagnos: Depressiv episod (F32), recidiverande depression (F33) ICD-kod: F32, F33 Många genomgår en depression under livet (45 % av kvinnorna och 27 % av männen). Diagnoskriterierna i korthet är 5 av 9: Nedstämdhet, klart minskat intresse och glädje, betydande viktnedgång/ökning, sömnstörning, psykomotorisk rastlöshet eller hämning, känslor av värdelöshet, minskad koncentrationsförmåga, återkommande tankar på döden. Ofta missas depressioner hos män och man kan även fråga efter risktagande beteende, irritabilitet/aggression, minskad sexlust, minskat intresse för fritidsintressen. Alkohol- och droganamnes bör alltid ingå. Det försäkringsmedicinska beslutstödet skiljer på depressiv episod och recidiverande depression. Det är viktigt att sätta rätt diagnos. En förstagångsdepression bör vara åter i arbete 6 månader efter insatt behandling. Man kan behöva byta behandling för att få full effekt. Nedsatt energinivå och/eller motivation Nedsatt aptit Nedsatt sömnfunktion (sömnmängd, kvalitet, insomning etc) Svårighet att vidmakthålla/skifta uppmärksamhet (koncentrationssvårigheter) Nedsatt minne Nedsatt psykomotorisk kontroll (ex psykomotorisk långsamhet, svarslatens, långsamt tal, rastlöshet) Nedsatt lämplighet i emotion (ex mimikfattig, kongruens mellan känsla och affekt) Nedsatt tankekontroll (ex grubbleri, ältande) Nedsatt kognitiv flexibilitet, organisering, planering, omdöme, problemlösning Ruta 5 (Aktivitetsbegränsning Vilka arbetsuppgifter klarar du inte av att göra?) Svårighet att fokusera uppmärksamhet, tänka, skriva Svårighet att lösa problem, fatta beslut Svårighet att företa enstaka eller mångfaldiga uppgifter Svårighet att genomföra daglig rutin Svårighet att arbeta under tidspress Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Svårighet att kommunicera med en eller flera person Svårigheter att läsa/skriva Att genomföra en daglig rutin Ex. AA blir ofta sittande vid köksbordet flera timmar innan hon orkar klä på sig. Oftast orkar hon inte duscha och det finns dagar som hon över huvud taget inte kommer upp ur sängen. Att läsa Ex. Klarar inte att läsa en enklare beskrivning på 3 4 rader. TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Att fatta beslut Ex. Har mycket svårt att samla in information och fatta ett beslut. Speciellt svårt när det är motstridiga uppgifter. Arbetar med indrivning på kronofogdemyndigheten och måste ofta fatta beslut i konfliktfyllda situationer.

4 Diagnos: Paniksyndrom/Generaliserat ångestsyndrom ICD-kod: F41.0/F41.1 Paniksyndrom och generaliserat ångestsyndrom är ofta långvariga symtom. Genom undvikande beteende kan symtomen försämras. Att gå in i en sjukskrivning är oftast ett undvikande beteende, enligt beslutstödet bör man undvika att sjukskriva för panikångest. Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör vara kort, 2 4 veckor. Deltidssjukskrivning bör alltid övervägas. Vid sjukskrivningstider längre än 3 månader bör samarbete med psykiatrin etableras. Kartlägg alltid alkoholkonsumtion och drogmissbruk. Nedsatt impulskontroll Nedsatt sömnfunktion (sömnmängd, kvalitet, insomning etc) Svårighet att vidmakthålla/skifta uppmärksamhet (koncentrationssvårigheter) Nedsatt psykomotorisk kontroll (ex agitation, rastlöshet) Nedsatt reglering av emotion (panikattack) Nedsatt tankekontroll (ex grubbleri, ältande, tvångsföreställning) Nedsatt kognitiv flexibilitet, organisering, planering, omdöme, problemlösning Ruta 5 (Aktivitetsbegränsning Vilka arbetsuppgifter klarar du inte av att göra?) Svårighet att fokusera uppmärksamhet Svårighet att lösa problem, fatta beslut Svårighet att företa enstaka eller mångfaldiga uppgifter Svårighet att genomföra daglig rutin Svårighet att behärska sitt eget beteende Svårighet att arbeta under tidspress Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Svårighet att konversera med en eller flera person Svårighet att åka kollektivtrafik/bil TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Att fokusera uppmärksamhet Vid panikattackerna klarar AA inte alls att fokusera uppmärksamhet och göra arbetsuppgifter under minst en halvtimme. Panikattackerna kommer 3 4 gånger per dag. Att behärska sitt eget beteende Att hantera beteenden och känslouttryck för att kunna möta verkliga eller upplevda förväntningar och krav på ett passande sätt. Ex. När Anna känner att kraven på arbetsplatsen blir för stora drabbas hon av panik med hjärtklappning och svettningar. Ex. Per har generell ångest hela tiden som gör att han svårt att delta i arbetsgemenskapen. Han upplevs ofta som dämpad. Att hantera beteenden och känslouttryck för att på ett konsekvent och följdriktigt sätt svara upp mot krav och förväntningars. Ex. Vid flera tillfällen har Kristina fått lämna en kund i affären när hon drabbats av en panikattack. Att hantera beteenden och känslouttryck så att sättet att agera och graden av energi avpassas till de krav och förväntningar som ställs. Ex. Eva klarar inte av att arbeta i det tempo som krävs på en restaurang under panikattackerna som varar i 15 minuter och kommer 3 5 gånger per dag.

5 Diagnos: Skada på övre extremitet Ruta 4 (Funktionsnedsättning observationer, undersökningsfynd och utredningsresultat) Rörlighet i led Allmän ledrörlighet Ledstabilitet Röntgenfynd Muskelkraft Muskeltonus Muskeluthållighet Muskelreflexer Neurologi Smärta Sömnstörning Insomningssvårigheter Sömnlängd Minne Koncentration Energi Här skriver ni om patienten inte får göra vissa saker t ex belasta, bära, lyfta. TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Plocka upp Lyfta Gripa Knyta, klippa med sax Använda kniv och gaffel Släppa Dra Knuffa/skjuta Sträcka sig efter Kasta Fånga Tvätta sig Gå på toaletten Klä sig Äta Tvätta håret Skriva Köra bil Fokusera uppmärksamhet Lösa problem Att företa en enstaka uppgift Ex. Stora svårigheter att hantera papper och bläddra i pärmar. Kan inte hålla i en penna Klarar inte alls att föra varor framför sträckkodsavläsaren i kassan. Kan inte hålla i bilratten och kan inte vara bilförare. Kan inte hålla i en skruvdragare. Att företa en mångfald av uppgifter Ex. Kan inte alls hålla uppe takplattor samtidigt som hon fäster dem. Kan inte sköta telefonväxeln samtidigt som hon skriver på datorn.

6 Diagnos: Skada på nedre extremitet Ruta 4 (Funktionsnedsättning observationer, undersökningsfynd och utredningsresultat) Rörlighet i benet/foten Rörlighet i led Allmän ledrörlighet Ledstabilitet Röntgenfynd Muskelkraft Muskeltonus Muskeluthållighet Muskelreflexer Neurologi Smärta Sömnstörning Insomningssvårigheter Sömnlängd Minne Koncentration Energi TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Här skriver ni om patienten inte får göra vissa saker t ex belasta, bära, lyfta. Ligga/sitta/stå Hur länge klarar man att stå Hur långt kan man gå Lyfta/bära Förflytta sig Vara bilförare Åka kommunalt Tvätta sig Gå på toaletten Klä sig Fokusera uppmärksamhet Lösa problem Fatta beslut Ex. Kan inte alls gå och stå. Klarar inte att bära då hon går med kryckkäppar. Att företa en mångfald av uppgifter, Ex. Undersköterska i hemtjänsten. Kan inte hjälpa vårdtagare med matning, tvättning och städning. Att vara bilförare Kan inte köra manuellt växlad bil.

7 Diagnos: Ryggskada Rörlighet i ryggen Neurologi Muskelkraft Muskeltonus Muskeluthållighet Muskelreflexer Röntgenfynd Smärta Sömnstörning Insomningssvårigheter Sömnlängd Minne Koncentration Energi TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Här skriver ni om patienten inte får göra vissa saker t ex belasta, bära, lyfta eller ordinerad sängläge i två veckor. Ligga/sitta/stå Åka kommunalt Hur länge klarar man Tvätta sig att stå Gå på toaletten Hur långt kan man gå Klä sig Lyfta/bära Fokusera uppmärksamhet Förflytta sig Lösa problem Vara bilförare Att företa en enstaka arbetsuppgift Ex. Kan inte sitta framför datorn, måste lägga sig och vila efter 5 minuter. Att företa en mångfald av uppgifter Ex. Klarar inte alls monteringsarbete på industri där det ingår 5 olika arbetsmoment, samtliga i kraftigt framåtböjd arbetsställning. Fokusera uppmärksamhet Ex. Medicinerar med mediciner som sänker reaktionsförmågan brister därför i att fokusera sin uppmärksamhet vid t ex bilkörning.

8 Diagnos: Buksmärta/efter bukkirurgi Ömhet i buken Stramhet i operationsområdet Fynd vid operationen Fynd vid utredningen Muskelkraft i buken Sömnstörning Insomningssvårigheter Svettningar Sömnlängd Nedsatt minne Smärta Nedsatt koncentration Nedsatt energi Stresskänslig Här skriver ni läkarordinationer t ex vila för att inte belasta bukmusklerna. Kognitiv flexibilitet nedsatt Nedsatt aptit Svårt att bibehålla /skifta uppmärksamhet Nedsatt motivation TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Plocka upp Lyfta Vrida sig Tvätta sig Gå på toaletten Klä sig Äta Tvätta håret Skriva Fokusera uppmärksamhet Lösa problem Gå Stå Svårighet att arbeta under tidspress Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Att företa en enstaka uppgift Ex. Klarar inte att tvätta och klä patienter på vårdavdelning. Klarar inte att plocka upp varor i affären. Att företa en mångfald av uppgifter Ex. Per har mycket stora problem att bära böcker och förbereda lektioner som lärare. Anna kan inte flytta på stegen, klättra på och putsa fönster (fönsterputsare). Ex. Eva arbetar som kassörska och klarar inte av att hålla uppsikt över kunderna samtidigt som hon tar betalt på grund av att buksmärtan påverkar den kognitiva flexibiliteten. Att fokusera uppmärksamhet Ex. På grund av buksmärtan kan patienten inte fokusera uppmärksamheten så att hon kan ta till sig informationen i de Exceldokument som hon dagligen måste läsa.

9 Diagnos: Yrsel Nystagmus Falltendens Går ostadigt Hörselnedsättning Perceptuella funktioner, känna igen och tolka ljud/tal Kognitiv flexibilitet Yrsel Tinnitus Illamående Vestibulär positionsfunktion Vestibulär balansfunktion Sömnstörning Nedsatt koncentration Nedsatt energi TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Fokusera uppmärksamhet Fatta beslut Lösa problem Kommunicera med sina arbetskamrater/kunder Gå Stå Förflytta sig och kunna orientera sig i rummet Köra bil Svårighet att arbeta under tidspress Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Exempel på problem vid förflyttning Ex. Klarar inte av att säkert förflytta sig i fabriken, får återkommande falltendens åt höger utan förvarning. Det finns då risk för att hon faller på en maskin och skadar sig. Exempel Ex. Receptionist som inte alls kan fokusera sin uppmärksamhet på hotellgästen när yrselattacken kommer. Detta sker 2 3 gånger per dag. Behöver då omedelbart lägga sig ner.

10 Diagnos: Hjärtsvikt Nedsatt pumpförmåga av hjärta Svullna underben Andfådd vid lätt ansträngning/i vila Sömnsvårigheter Nedsatt minne Nedsatt koncentration Nedsatt energi Stresskänslig Kognitiv flexibilitet nedsatt Nedsatt aptit Svårt att bibehålla/skifta uppmärksamhet Nedsatt motivation TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Gå Stå Lyfta Ändra kroppsställning Fokusera uppmärksamhet Lösa problem Klä sig Svårighet att arbeta under tidspress Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Sköta inköp, gå i affärer Gå i trappor Att företa en enstaka uppgift Ex. Arbetar som dagisfröken, klarar inte att springa ikapp barnen om de skulle smita utanför staketet. Att företa en mångfald av uppgifter, Ex. Måste i arbetet vid monteringsbandet förflytta sig under tidspress och ändra kroppsställning flera gånger, klarar inte alls att göra det p g a andfåddhet. Ex. Arbetar som taxichaufför, orkar inte flera gånger per dag kliva i och ur bilen och hjälpa passagerare.

11 Diagnos: Stroke Halvsidesförlamad Synfältsbortfall Känselbortfall Kognitiv flexibilitet nedsatt Nedsatt energi Kraftigt nedsatt motivation Psykiskt instabil Svårt att bibehålla /skifta uppmärksamhet Nedsatt minne Svårighet att reglera sina emotioner Stresskänslig Nedsatt koncentration Nedsatt uthållighet TOTALT problem % STORT problem 50 95% MÅTTLIGT problem 25 49% LÄTT problem 5 24% INGET problem 0 4% Sköta tvätta sig/duscha Klä sig Sköta ekonomiska transaktioner Förflytta sig själv Handla Kommunicera Förstå uppmaningar Stå Fokusera uppmärksamhet Hantera känslouttryck på ett förutsägbart sätt Svårighet att arbeta under tidspress Svårigheter att ta ansvar för arbetsuppgifter Fatta beslut Läsa Se på TV Lyssna på radio Att kommunicera och fokusera uppmärksamhet Ex. Arbetar som säljare har stora svårigheter att förstå vad kunden har för önskemål om förändringar när han skriver en beställning. Ex. Arbetar med montering och klarar inte av att utföra arbetsuppgifterna i det tempot som krävs. Kan inte fokusera uppmärksamheten längre än 15 minuter. Ex. Brister ofta i sitt omdöme och har flera gånger betett sig på ett icke acceptabelt sätt i den givna situationen. Ex. Blir mycket lätt stressad, klarar inte tidspressen och ansvarstagandet som växeltelefonist.

12

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Lathund för sjukskrivningar Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Läkare är skolade i att skriva

Läs mer

Lathund för sjukskrivningar

Lathund för sjukskrivningar Försäkringsmedicinska kommittén Lathund för sjukskrivningar Denna lathund for sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-kla ssifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Läs mer

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Lathund för sjukskrivningar Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Läkare är skolade i att skriva

Läs mer

ICF och läkarintyg

ICF och läkarintyg ICF och läkarintyg 2016-10-18 Om att strukturera psykiska symtom för att underlätta diagnos och dokumentation i journalen samt för det medicinska underlaget (= läkarintyget) till Försäkringskassan Bakgrund

Läs mer

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Lathund för sjukskrivningar Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Läkare är skolade i att skriva

Läs mer

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation

Läs mer

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin! Välkomna till Försäkringsmedicin! Marcus Friberg Försäkringsmedicinsk rådgivare Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Disposition 1. Försäkringsmedicin - definition 2. Sjukdomsbegreppet 3. Bedömningar/intyg

Läs mer

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar

Läs mer

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Försäkringsmedicin Försäkringsmedicin Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar medicinsk undersökning och utredning, bedömning av funktionstillstånd och

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare Disposition 1.Sjukdomsbegreppet, DFA kedja, FMU 2.Läkarintyg 3.Praktisk övning 4.Rast 5.Sjukersättning 6.Praktisk övning Sid

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin! Välkomna till Försäkringsmedicin! Marcus Friberg Försäkringsmedicinsk rådgivare Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Hur började det? Den 5 december 1761 kunde man i Göteborgska Magasinet läsa att Sjuk-

Läs mer

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin! Välkomna till Försäkringsmedicin! Marcus Friberg Försäkringsmedicinsk koordinator Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Hur började det? Den 5 december 1761 kunde man i Göteborgska Magasinet läsa att Sjuk-

Läs mer

Hur mycket har du besvärats av:

Hur mycket har du besvärats av: SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran

Läs mer

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Förståndshandikappad b117 Intellektuella funktioner Lindrigt utvecklingsstörd b117 Intellektuella funktioner Intellektuell nersättning/svaghet

Läs mer

AT-läkare Om socialförsäkringen

AT-läkare Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3 Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas? 1 (7) Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas? Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva, och skapa förståelse för, vilka uppgifter ett medicinskt

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS Metod Bilaga 4 Checklista vid uppföljning av genomförandeplan, ej vid nya brukare Denna checklista ska användas vid uppföljning av genomförandeplanen förutom vid nya brukare då ligger beställning från

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Psykiska funktionsnedsättningar - stöd i vardagen.

Psykiska funktionsnedsättningar - stöd i vardagen. Psykiska funktionsnedsättningar - stöd i vardagen Eva-lena@borellme.se Uppdrag Att hjälpa människor med särskilda behov att hantera sin vardagsverklighet Att tillsammans med patienten/brukaren försöka

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

Att göra rätt från början

Att göra rätt från början Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats

Läs mer

Kognitiv ergonomi i arbetet

Kognitiv ergonomi i arbetet Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin

APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin Allmänläkaren och sjukskrivningen - kunskaper, förhållningssätt och rehabkoordinering Jakobsberg 181113 APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin För och av privata och SLSO Fortbildning

Läs mer

Åter i arbete efter stress

Åter i arbete efter stress Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar

Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar Beställning: 1. Diskutera med medarbetaren vilka medicinska åtgärder via sjukvården som är vidtagna och förankra att vi kan ta

Läs mer

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. ENHETEN FÖR TANDVÅRDSSTÖD LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. ENHETEN FÖR TANDVÅRDSSTÖD LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Psykiatri - Anvisningar för tandvårdsstöd

Psykiatri - Anvisningar för tandvårdsstöd ADMINISTRATIV RUTIN Sida: 1(8) Godkänt: Ver.nr: 2.0 Giltigt t.o.m: 2022-02-04 Dnr: Psykiatri - Anvisningar för tandvårdsstöd Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

Checklistor för krisstöd

Checklistor för krisstöd December 2015 Bilaga 1 till Skolchefens ansvar för krisstöd till anställda och studenter Checklistor för krisstöd Innehåll 1 Checklista omedelbart krisstöd, 0-24 timmar 2 1.1 Checklista för dig som är

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen och intygsskrivande AT-läkare

Sjukskrivningsprocessen och intygsskrivande AT-läkare Sjukskrivningsprocessen och intygsskrivande AT-läkare 2019-06-12 Susanne Leander Processledare för sjukskrivning och rehabilitering tillbaka till arbete 072-519 46 47 susanne.leander@rjl.se 2019-06-13

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Användbara diagnos- och KVÅ-koder

Användbara diagnos- och KVÅ-koder Användbara diagnos- och KVÅ-koder För kuratorer/psykologer inom primärvården 2018-05-24 Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder.

Läs mer

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Vardagsfärdigheter hos vuxna 1(6) Vardagsfärdigheter hos vuxna Lena Walleborn är arbetsterapeut på Aspergercenter för vuxna i Stockholm. Hon träffar dagligen personer som har svårigheter att klara av sitt vardagsliv. Med sina kunskaper

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som har stora svårigheter

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Kodningslathund för kuratorer/psykologer 1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare. Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Susanne Leander Processledare inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen susanne.leander@rjl.se Kvinnor; 15,9 Män; 8,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se

Läs mer

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och

Läs mer

PSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius

PSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius PSYKISKT STATUS del 2 Ylva Stewénius 130910 Psykiskt status, innehåll Yttre / allmänt beteende Vakenhet Klarhet Orienteringsgrad Formell kontakt Emotionell kontakt Stämningsläge Affekter Motorik Tankeinnehåll

Läs mer

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder

Läs mer

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer