Förskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2019/2020

Transkript

1 Förskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2019/2020

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen utvärderas och att det årligen upprättas en ny. Detta sker i nära samarbete med personalen på förskolan där det praktiska arbetet utförs. Vår vision Vår vision är att ingen form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska förekomma på Ugglans förskola. Varje barn, oavsett ålder, kön, social bakgrund, etnisk tillhörighet, modersmål, religion eller funktionsnedsättning ska ha samma förutsättningar att utvecklas efter sin egen förmåga. Barnens behov, erfarenheter och intressen ska styra förskolans verksamhet. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2019/2020 Barnens delaktighet Vi pratar med barnen om innehållet i likabehandlingsplanen vid samlingar och vid andra tillfällen då det är aktuellt. Vi gör det naturligtvis på barnens nivå, dvs hur man är en bra kompis, att man inte ska reta någon för att han/hon är kille/tjej, har annan hudfärg osv baserat på diskrimineringsgrunderna. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårt förslag till likabehandlingsplan presenteras på föräldramöte och finns tillgänglig på förskolan så att alla föräldrar kan tycka till om den innan den antas. Den finns också utlagd på kommunens hemsida. Personalens delaktighet Utvärdering, kartläggning och upprättande av planen görs av personalen på förskolan. Utvärderingen görs i juni. Kartläggning och arbetet med att upprätta en ny plan görs i september. Arbetslaget för diskussioner om innehåll, mål och om hur arbetet fortskrider på reflektionstid och personalkonferenser. Förankring av planen Genom att ta vara på de synpunkter som barnen, vårdnadshavarna och personalen framför under arbetet med att ta fram likabehandlingsplanen blir den också förankrad hos alla. Den finns sedan tillgänglig på förskolan och på hemsidan.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Arbetslaget har observerat barngruppen, samtalat med barnen och kontinuerligt fört diskussioner i arbetslaget för att uppmärksamma effekterna av de åtgärder som genomförts. En sammanställning gjordes under ett personalmöte i juni. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal på förskolan har deltagit i utvärderingen. Barnen har involverats genom samtal och observationer. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan - Efter att ha startat läsåret med en renovering av förskolan som gjorde att hela barngruppen var tillsammans hela tiden i skogen och i gympahallen började vi efter inflytt på förskolan att dela gruppen i mindre grupper. Vi upplever att mindre grupper skapar bra förutsättningar för alla barn att bli lyssnade på och det möjliggör att pedagogerna är mer närvarande och alla barn blir sedda. - Under flera år har vi arbetat med olika böcker och material som handlar om relationer och värdegrund och som möjliggjort att barnen har haft något att koppla känslor och situationer till och som har kunnat öka deras förståelse för hur man är en bra kompis. Under terminens start upplevde vi att dessa kunskaper var befästa hos barnen och eftersom vi inte hade några nyinskolade barn valde vi att mer fokusera på hur vi behandlar vår natur och djuren som bor där. - Vi har, pga att det finns många barn som inte har svenska som modersmål, fortsatt att planera in aktiviteter där språket inte har en central betydelse för att alla barn ska kunna delta på lika villkor. Detta har resulterat i många skapande aktiviteter och besök i gympahallen och i skogen. Arbetslaget upplever att detta har stärkt många av barnen att våga ta mer plats i gruppen. - Utformningen av vår innemiljö har under året stått i fokus då våra lokaler är ombyggda och renoverade. Det som vi upplevde problematiskt med toaletterna innan renoveringen har i och med ombyggnaden förbättrats betydligt. Toaletterna är nu anpassade för barnen, de har möjlighet till integritet under sina toalettbesök och vi upplever att kommunikationen kring toalettbesöken blivit bättre eftersom sovrummet har fått en riktig dörr och det inte behövs tas lika stor hänsyn till de som sover. - Arbetslaget har fört regelbundna diskussioner kring vårt förhållningssätt och hur vi på bästa sätt skapar trygga miljöer för barnen. Vi har lagt stort fokus på att vara närvarande och finnas där barnen finns för att stärka leken, förebygga konflikter och arbeta för att alla barn ska bli inkluderade. - Vi behöver fortfarande bli bättre på att även belysa sådant som inte är aktuellt på förskolan just nu, t.ex. olika funktionsnedsättningar och familjekonstellationer. Vi har varit dåliga på att initiera dessa samtal och vi har inte haft så många planerade undervisningsaktiviteter kring det som vi borde.

4 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom fortlöpande observationer och diskussioner i arbetslagen utvärderar vi kontinuerligt likabehandlingsplanen. Under augusti och september 2020 görs en ny kartläggning och den nya likabehandlingsplanen utformas. för att årets plan utvärderas Rektor och samtlig personal på förskolan.

5 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck. Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Vi ska ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Skapa förutsättningar för att alla barn kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Personalen är förberedd på att välkomna och bemöta barn med transförälder. Alla barn blir uppmärksammade och sedda i samlingar och i aktiviteter och får chans att uttrycka sin åsikt och vilja, genom att vi delar barnen i mindre grupper. Skapa miljöer på förskolan som tilltalar alla barn, både pojkar och flickor. Använda litteratur och berätta sagor som utmanar traditionella könsroller. Våga ta de diskussioner som kan uppstå, men även initiera diskussionerna vid bokläsning, sagoberättande och i leken. Arbetslaget ansvarar för att insatserna genomförs. Detta är ett fortlöpande arbete som pågår hela tiden utifrån de observationer som görs. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Etnisk tillhörighet Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper.

6 Vi ska uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt. Vi ska använda oss av sagor, berättelser och böcker från hela världen för att alla barn ska kunna koppla ihop litteraturen med sin egen vardag. Skapa lekmiljöer som tilltalar alla barn och där varje barn kan finna trygghet att leka vad de önskar. Arbetslaget är ansvariga för att insatserna genomförs. Detta är ett fortlöpande arbete som pågår under hela året. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Personalen på förskolan är medveten om att inte alla föräldrar och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov och tar reda på vad som gäller för just den enskilda familjen. Vi har en öppen dialog med vårdnadshavare om önskemål och behov i förskolan. Arbetslaget är ansvariga för att insatserna genomförs. Detta är ett fortlöpande arbete som pågår under hela året.

7 Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Sexuell läggning Förskolan ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer, inte bara den heterosexuella familjen. Personalen är förberedda på att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer, d.v.s. familjer med homo- och/eller bisexuella föräldrar. Pedagoger ska tillsammans med barnen läsa och använda litteratur som belyser olika familjekonstellationer och skapa undervisningsaktiviteter som visar att familjer kan se olika ut. Bemöter barnen med förklaringar och diskussioner om/när frågor kring regnbågsfamiljer uppstår. Personalen utvecklar sin kompetens vad det gäller regnbågsfamiljer och för en diskussion kring detta vid personalmöten. Arbetslaget är ansvariga för att insatserna genomförs. Arbetet är fortlöpande under hela året. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Ta hänsyn till barnens olika förutsättningar. Personalen är goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Ge barnen möjlighet att skapa förståelse för olika funktionsnedsättningar.

8 Anpassa och utforma verksamheten så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Vid bokläsning, sagoberättande och i leken bemöter vi barnen med förklaringar och diskussioner om/när frågor kring funktionsnedsättning uppstår, men vi tar även initiativ till att dessa diskussioner uppstår såväl i barngrupp som i arbetslag. Arbetslaget är ansvariga för att insatserna genomförs. Arbetet är fortlöpande under hela året. Främja likabehandling oavsett ålder. Ålder Planeringen av verksamheten ska styras av barnens individuella förutsättningar, inte utifrån personalens förväntningar kring barnens mognad och funktionsförmåga i en viss ålder. Barngruppen delas i mindre grupper utifrån andra urvalskriterier än ålder. Det kan t ex vara att barn med samma intresse hamnar i en grupp oavsett ålder, att skapa nya kamratrelationer eller att barnens egna val och/eller behov styr gruppsammansättningen. Arbetslaget är ansvariga för att insatserna genomförs. Arbetet är fortlöpande under hela året. Främjande arbete för att stävja kränkande behandling. Kränkande behandling

9 Verksamheten ska genomföras och förskolans miljö ska utformas på sådant sätt att ingen form av kränkande behandling förekommer. Alla som vistas på förskolan ska känna sig trygga och välkomna. Samtal med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Personalen är där barnen är, föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra. Personalen uppmanar barnen att hjälpa varandra och förstärker positivt beteende och positiva handlingar och ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge dem redskap för att lösa konflikter. Arbetslaget är ansvariga för att insatserna genomförs. Arbetet är fortlöpande under hela året. Främja likabehandling oavsett modersmål eller kunskaper i det svenska språket. Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Alla barn ska känna stolthet över sitt språk och se det som något naturligt att uttrycka sig på sitt modersmål. Alla barn ska också, oavsett kunskaper i svenska, våga förmedla sig på svenska utifrån sin egen förmåga. Arbetslaget följer upp dessa mål genom att löpande observera barnen för att se om insatta åtgärder har varit effektfulla på så sätt att barnen känner sig trygga såväl med sitt eget modersmål som med det svenska språket. Uppmuntra barnen och deras föräldrar att tala sitt modersmål, samt visa alla barn i barngruppen på fördelarna med att kunna tala flera språk. Arbetslaget ska också uppmuntra barnen att våga prata svenska genom erbjuda aktiviteter där barnen har möjlighet att utveckla sina språkkunskaper i svenska. Arbetslaget

10 Detta är ett fortlöpande arbete som pågår under hela året

11 Kartläggning Kartläggningsmetoder Genom utvärdering av förra årets likabehandlingsplan har vi kunnat se vad vi behöver lägga fokus på när det gäller värdegrundsarbetet under detta läsår. Vi har även gjort observationer i barngruppen och i arbetslaget har frågor väckts utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Dessa frågor, utvärderingen, observationerna samt diskussioner som förts i arbetslaget har varit till grund då målen för årets arbete tillkommit. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har pratat med barnen och genom observationer sett var riskerna för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns. Hur personalen har involverats i kartläggningen Det är personalen på förskolan som genomfört kartläggningen. Resultat och analys Under kartläggningen som vi har gjort under höstterminens start upplever vi att många av barnen i gruppen är nya och ovana vid förskolans verksamhet. De barn som har varit här en lägre tid är trygga med varandra i både leken och i undervisningssituationer, men de har bytt grupper och fått nya roller. Vi upplever att vi behöver dela grupperna mycket, lära känna varandra och ge barnen tid att bli trygga. Vi upplever att den fria leken, och framför allt rolleken, är de tillfällen då det finns störst risk för trakasserier och kränkande behandling bland barnen. Under höstterminens start har vi vistats mycket utomhus, i skogen och på skolans gård, och där finns det stora möjligheter att dra sig undan och kunna leka utan att pedagoger hör och ser var som händer i leken. Barngruppen på förskolan består av många barn som är flerspråkiga och har annat modersmål än svenska. Vi har under kartläggningen sett att språket ibland blir ett hinder i kommunikationen och i leken. De barn som har samma språk har en tendens att gruppera sig och bara leka med varandra, det har även inträffat fall av exkludering då det gemensamma språket använts för att antingen inte bjuda in i leken eller utesluta andra ur leken. I kartläggningen då arbetslaget diskuterade framkom att vi upplever att vi för diskussioner med barnen och behandlar sådant (utifrån diskrimineringsgrunderna) som barnen uttrycker att de behöver eller vill bearbeta, eller då vi pedagoger ser ett behov hos barnen att belysa ett område. Däremot ser vi att vi behöver bli bättre på att även belysa sådant som inte är aktuellt på förskolan just nu, t.ex. olika funktionsnedsättningar och familjekonstellationer.

12 Förebyggande åtgärder Åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Barnen ska stärkas i att lita till sin egen förmåga och att respektera och lyssna på andra. Miljön och arbetssättet på förskolan ska vara utformad utifrån alla barns intresse och behov och barnen ska kunna välja sina lekar utifrån sina intressen och känna sig trygga i alla aktiviteter och rutinsituationer. Alla barn ska få känna sig delaktiga i leken, ingen ska känna sig ovälkommen. Förskolans verksamhet ska vara tillgänglig och tillåtande för alla. Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer och diskussioner i arbetslagen samt genom frågor till barnen. Åtgärd Vi delar barnen i mindre grupper under större delen av dagen så att samlingar, aktiviteter och matsituationer består av ett mindre antal barn. Detta för att alla barn ska få möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på av både andra barn och vuxna. I de två stora grupperna är barnen indelade efter ålder, men inom dessa grupper delas barnen in ytterligare och då även efter andra kriterier så som kompisrelationer, språkkunskaper, modersmål, syskon och dessa grupper kan se lite olika ut beroende på aktivitet. De två stora grupperna är inomhus, ute på gården och i skogen vid olika tillfällen för att skapa de bästa förutsättningarna för lek och lärande. Däremot vill vi främja att alla barn får vara med i leken genom att även skapa förutsättningar för att hela barngruppen får träffas, vara tillsammans och leka på samma ställe, t.ex. på gården. Vi arbetar tematiskt kring värdegrundsmaterialet Kompisböckerna där vi arbetar mycket med figurer, gestaltning, boksamtal, lekar. Vi använder TAKK. Vi planerar aktiviteter, t.ex. skapande aktivitet, musik och gympahallen, där språket inte har central betydelse utan att alla kan vara med på lika villkor. Vi skapar miljöer och aktiviteter där alla barn ska känna sig trygga, även i utemiljön. Barnens intressen och behov får ligga till grund när vi planerar och utformar de olika lärmiljöerna på förskolan. Vi ser över representationen i vår litteratur och på bilder som finns och används på förskolan.

13 De vuxna finns där barnen finns och är aktiva i leken då det finns behov eller intresse för detta. Vid utelek på gården är en pedagog alltid ansvarig för området vid lekstugan där vi upplever att det finns större risk för kränkande behandling mellan barnen. Vi vuxna är goda förebilder när det gäller att visa medkänsla, empati och förståelse för andras känslor, och vi uppmuntrar och förstärker ett positivt beteende hos barnen. Vi hjälper barnen att förstå att de inte får kränka någon annan men att det inte heller är okej att någon kränker dem. Vi accepterar inte nedvärderande språkbruk och kränkningar. Vi tänker också på hur vi gör när vi tillrättavisar barnen och vi för diskussioner kring detta i arbetslaget. Samtliga pedagoger deltar i Skolverkets utbildning Jämställdhet, identitet och digitalisering i förskolan där vi läser artiklar baserad på forskning och vetenskaplig erfarenhet, för diskussioner i arbetslaget och vi genomför undervisningsaktiviteter kopplat till ett jämställdhetsperspektiv. Motivera åtgärd Barn som känner tillit till sin egen förmåga, är trygga och har bra förebilder är också bra kompisar. Små barn är egocentrerade och har svårt att inse konsekvensen av sitt handlande. Med stigande ålder ges de ökat ansvar att själva lösa sina konflikter. Det är dock viktigt att vuxna finns som stöd för att lösa konflikter som kan uppstå i alla situationer på förskolan. Genom att vara närvarande och aktiva i allt från den fria leken i skogen till påklädning i hallen kan vi upptäcka om diskriminering eller kränkande behandling förekommer och på så sätt hjälpa barnen att förstå hur en situation kan hanteras och hur en person som blir kränkt känner sig. Genom att medvetet låta alla barn få talutrymme i aktiviteter och undervisningssituationer får vi barnen att känna att deras åsikt är av betydelse och barnen lär sig lyssna på och respektera varandra. Genom att använda värdegrundsmaterialet Kompisböckerna som utgångspunkt i tematiskt arbetssätt skapar vi förutsättningar för barnen att skaffa sig gemensamma verktyg för att alla ska kunna ingå i det sociala sammanhanget på förskolan på lika villkor. TAKK är ett annat verktyg ska ge barnen för att de ska ges möjlighet till ett gemensamt språk och för att alla barn ska få förutsättningar att kunna uttrycka sig och kommunicera oavsett modersmål och språkutveckling. Genom att göra aktiviteter där språket inte har en central betydelse möjliggör vi för alla, oavsett språkkunskaper i svenska att vara med på lika villkor. Alla har då möjligheten att ta lika stor plats och känna sig delaktiga. Vi belyser också medvetet fördelarna med olikheter, exempelvis när det gäller språkkunskaper eller etnisk bakgrund. Detta för att barnen ska förstå de positiva effekterna av att alla människor är olika. Genom att föra en dialog med barn och föräldrar kring våra miljöer och aktiviteter så får vi syn på i vilka situationer barnen kan uppleva otrygghet och hur vi ska kunna lösa eventuellt problem.

14 Genom att se över representationen, i framför allt litteraturen, på förskolan skapar vi möjligheter för alla barn att kunna identifiera sig i de böcker och sagor vi läser. Genom att ha litteratur där representationen är stor och olika tillgänglig för barnen skapar vi möjligheter till diskussioner och samtal kring de olika diskrimineringsgrunderna. Genom att vi utgår från barnens intresse och behov när vi planerar verksamheten och våra miljöer och anser att det är av stor vikt att barnen är delaktiga och har inflytande över verksamheten. Även detta kan kopplas till att alla barn ska känna att deras roll i barngruppen är betydelsefull. Genom att hela arbetslaget deltar i samma utbildning skapar vi en samsyn och ökar våra kunskaper kring jämställdhet och identitet på förskolan. Syftet är att få syn på vårt eget förhållningssätt utifrån ett jämställdhetsperspektiv och att vi utvecklar vårt arbetssätt så att vi skapar förutsättningar för att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet. Arbetslaget ansvarar för att åtgärderna genomförs. Målet ska vara uppfyllt och utvärderas i juni 2020.

15 Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskola accepteras ingen form av diskriminering eller kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i förskolan ska reagera på. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus och är redo att ge barnen stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar kan vända sig till alla i arbetslaget, arbetslagsledaren eller till förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Pedagogen avleder/avbryter omedelbart handlingen som kan vara kränkande och samtalar kring det som hänt och låter båda sidor komma till tals. Pedagogen är tydlig med att det som hänt inte är acceptabelt. Barnen och pedagogen samtalar, om det är möjligt, om andra alternativ att lösa konflikten eller undvika att kränkningen upprepas. Pedagogen ansvarar för att vårdnadshavare till samtliga inblandade barn blir informerade om händelsen. Pedagogerna dokumenterar det som hänt samt följer upp och arbetar förbyggande så att kränkningen inte upprepas. Vid händelse som kan vara kränkande behandling gör pedagogen omgående en anmälan till rektor. Blanketten finns på Bubblan under gruppen All personal. Anmälan görs i varje enskilt fall och det ska alltså inte vara upprepade kränkningar för att en anmälan ska göras. Rektor gör direkt anmälan om misstänkt kränkning till huvudman. Rektor återkopplar till den pedagog som anmälde kränkningen och startar omgående en utredning. Vid behov kontaktar förskolechef extern expertis. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Stoppa handlingen och genast informera rektor som utreder frågan, vidtar åtgärder och anmäler till huvudman. Rutiner för uppföljning Åtgärderna följs upp och utvärderas i juni a är samtliga pedagoger på förskolan samt rektor. Rutiner för dokumentation Vidtagna åtgärder när barn kränks av andra barn dokumenteras och förvaras bland barnens uppgifter. är barnets ansvarspedagog. Vidtagna åtgärder när barn kränks av personal dokumenteras och arkiveras av rektor. Ansvarsförhållande Ansvarsfördelningen för det åtgärdande arbetet finns under respektive