VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 2-3-åriga barn och deras föräldrar

Transkript

1 VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 2-3-åriga bar och deras föräldrar

2 Hadbokes text: Merja- Maaria Turue och Aa Suutarla, Helsigfors hälsovårdscetral Agela Fletcher och Mary Tidyma, Metality, Storbritaie Översättig till sveska: Caria Loma Bilder: Atoia Rigbom Grafi sk utformig: Helea Sadma Utgivare: Helsigfors hälsovårdscetral ISBN Tryckig: F.G. Löberg, 2006 Filädska experter som deltagit i utformige av hadbokes iehåll: Ergoterapeut Hae Ala-Prikkilä, barpsykiatriska bedömigspolikliike; barpsykiater Marja Auvie, barpsykiatriska bedömigspolikliike; psykolog Maija vo Fieadt, barpsykiatriska bedömigspolikliike; barläkare Elia Hermaso, Befolkigsförbudet; hälsovårdare Maj-Britt Hietala, Nordsjö hälsostatio; psykolog Kaaria Hästbacka, västra familjerådgivige; hälsovårdare Kirsti Isopahkala, Degerö hälsostatio; europsykolog Päivi Kotiola, barpsykiatriska bedömigspolikliike; PM Ylva Krokfors, stiftelse för rehabiliterig; hälsovårdare Leea Melasiemi, Degerö hälsostatio; talterapeut Sari Parvamo, specialehete för bar; barmorska, hälsovårdsmagister Nia Peräe, Mellersta Filads cetralsjukhus; psykolog Katja Ratala, Måsas hälsostatio; plaerare Päivi Rouvie-Wileius, Cetret för hälsofrämjade; hälsovårdare Maarit Sigh, Nordsjö hälsostatio; psykolog Ulla Suomie, polikliike för öro-, tal- och röststörigar; läkare Samuli Suutarla, HUCS; psykiater Hau Säävälä, Uleåborgs mödra- och skyddshem; psykolog Haele Törröe, Förbudet för mödra- och skyddshem samt utvärderigsgruppe för material för hälsofostra vid Cetret för hälsofrämjade. Dessutom har hadboke testats av tjugo helsigforsföräldrar uder våre Deras respos har också påverkat utformige av hadboke.

3 VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 2-3 -åriga bar och deras föräldrar

4 UPPGIFTSSIDOR FÖR 2-3 -ÅRINGAR Det här paketet med fem uppgifter är plaerat för 2-3-åriga bar. Det är det första av tre uppgiftspaket som du får på barrådgivige är ditt bar är 2-7 år. Uppgiftssidora kompletterar Växa och ha det bra! -hadboke som du också får av di hälsovårdare. Gå igeom uppgiftera tillsammas med ditt bar. Det är meige att de skall hjälpa dig att stöda och främja ditt bars metala hälsa geom positiv växelverka. Hoppas i tycker det är roligt att gå igeom uppgiftera tillsammas! Er geomgåg av uppgiftera ka hjälpa dig att komma överes med ditt bar äu bättre ä förr. Du får också tips för svåra situatioer. Di hälsovårdare hjälper dig att utyttja materialet. MÅL Att hjälpa förälder och baret att käa ige olika siesstämigar och förstå hur dessa växlar. Att hjälpa baret att käa ige och uttrycka sia käslor - till exempel sorg, iver och rädsla. Att hjälpa baret att förstå att det är e värdefull och uik mäiska. Att ge färdigheter för positiv samvaro - för förälders, barets och dess väers geme samma studer. Att hjälpa baret att apassa sig till ett småsyskos akomst. 2

5 TYPISKA DRAG I UTVECKLINGEN Följade listor beskriver typiska drag i ett ormalt 2-3-årigt bars utvecklig. Listora baserar sig på medeltal; bar är emellertid idivider och utvecklas på olika sätt i olika åldrar. Utvecklige ka alltså vara helt ormal fast de avviker frå medeltalet. Syftet med listora är att hjälpa förälder att rikta rimliga förvätigar på sitt bar. Om det uppstår frågor om ditt bars utvecklig ka du alltid väda dig till di hälsovårdare. Det första självstädighetsskedet börjar i 2-3-års ålder. Bar i de här ålder vill hela tide pröva ya saker, göra saker själv och till och med hitta på ega sätt att hadla. I de här ålder svarar baret ofta och gära ej! Baret går igeom stora förädrigar, både metalt och fysiskt. Växadet ka väcka käslor av frustratio hos baret och få det att tidvis bete sig mycket utmaade. Geom att bearbeta de här uppgiftssidora tillsammas med baret bygger du e grud för samförståd. Uppgiftssidora ka hjälpa dig att bättre förstå ditt bar och dess beteede och ditt eget sätt att reagera på baret i olika situatioer. Försök vara måttlig och realistisk i dia krav på baret - det hjälper er båda att klara er bättre i det här mycket speciella skedet av ditt bars utvecklig. 3

6 ETT BARN I TVÅ ÅRS ÅLDERN är mycket självcetrerat, börjar uppleva tillhörighetskäsla samt e käsla av ege idetitet, har starkt habegär, vill reda välja och fatta beslut, trots att det ite alltid klarar av det, juter av fysisk ärhet, är rädd för att skiljas frå föräldrara, tycker om att härma vuxa och adra, börjar leka ekla fatasilekar, motsätter sig förädrigar, börjar uttrycka sia käslor (också aggressiva) och öskigar, ka kocetrera sig bara e gaska kort stud i taget, ka mias korta ramsor, ka sjuga ekla melodier, ka följa ekla istruktioer. 4

7 ETT BARN I TRE ÅRS ÅLDERN upplever sig reda klart som e idivid och kallar sig själv jag, börjar lära sig koste att dela och ka delta mer i gruppaktiviteter, käer mer och mer ire trygghet, som gör att det klarar av att vara skilt frå sia ärmaste korta studer, juter av rollekar med adra bar, motsätter sig ofta förädrigar, uttrycker ofta sia käslor mycket tillspetsat och kortvarigt, behöver stöd för att uttrycka sia käslor i ord - ka reda berätta om sia behov och takar och ställa frågor, ka kocetrera sig lite lägre, lär sig bäst geom att göra själv, behöver utrymme för sia sysselsättigar, både ie och ute, behöver i lämpliga proportioer både luga och aktivare lekar. I de här ålder blir barets ilärigsprocesser mer komplicerade och baserar sig ite lägre bara på vidrörade, udersökade, tittade och lyssade. Baret utvecklas verbalt och börjar bilda sig föreställigar om saker, hädelser och begrepp. Också problemlösigsförmåga utvecklas kraftigt: baret ka lösa edel problem geom att täka i stället för att alltid behöva prova sig fram till lösige. När barets mie och gestaltigsförmåga börjar utvecklas ka det uppleva att alla världes hädelser beror på dess ega hadligar. Uppgiftera ka hjälpa dig att bli bättre medvete om ditt bars sätt att gestalta världe och ka vid behov luga ditt bar och hjälpa det att förstå hädelseras verkliga orsak och verka. 5

8 ATT ANVÄNDA UPPGIFTSSIDORNA Vid varje uppgift berättas om idé och måle med de uppgifte. Ma ka tillsammas med baret resoera om de olika situatioera som bildera föreställer. Varje situatiosbild ger e möjlighet att tala om saker som aars kude vara svåra att ta upp eller lägga märke till trevliga, positiva studer och situatioer då det är särskilt viktigt att ut trycka positiva käslor. Låt ditt bar titta på bildera och diskutera dem: fråga vad baret tror att det häder på bilde och hur situatioe bäst kude lösas tillsammas. Uppmutra baret att vara med om att hitta på lösigar och fatta beslut. 6

9 UPPGIFT 1 På hurudat humör är du i dag? Uppmutra ditt bar att rita eller berätta hur det käer sig i dag, du ka skriva upp det. Ni ka tillsammas resoera om hur ditt bar visar sia käslor, till exempel ledsad eller trötthet. Nästa uppslag är tomt för det här. 7

10 8

11 9

12 UPPGIFT 2 Hur skulle du käa dig om... Varje bild i de här uppgifte behadlar särskilda käslor som baret ite ödvädigtvis ka idetifi era eller äma vid am eller som baret ite vet hur ma ka hadskas med. Med hjälp av bildera ka i båda lära er att idetifi era de här käslotillståde och begruda hur mycket styrka i reda har att möta också situatioer som käs elädiga. Fuderadet ka hjälpa er att tillsammas hitta på ya sätt att hadskas med sådaa situatioer så att i bättre ka klara av och komma igeom dem är i rålar ut fördem. Iblad ka det till exempel fi as e mycket ekel förklarig på barets ledsad, såsom att e leksak gått söder. Att i tillsammas diskuterar vad som gör ditt bar ledset, ka hjälpa er att tillsammas hitta på lösigar, till exempel att reparera leksake. Också svåra situatioer och käslor är e del av det ormala livet, me ma ka på förhad täka ut sätt att klara av dem. 10

13 ... di favoritleksak gick söder? På de här bilde är ett bar, vars leksak gått söder - till råga på allt är det barets favoritleksak. Meige är att i resoerar om: hur ditt bar skulle käa sig i motsvarade situatio - skulle baret bli ledset och hur du kude hjälpa ditt bar, till exempel om leksake gick att reparera. 11

14 ... e stor hud skällde högt på dig? På de här bilde är ett bar och e skällade hud. Idé är att i fuderar på: hur ditt bar skulle käa sig i samma situatio - skulle ha eller ho bli rädd; hur rädsla är e viktig och acceptabel käsla - vi möter faror i livet och alla är rädda iblad och hur du ka övertyga ditt bar om att du skulle hjälpa och skydda det och hur du kude uppmutra baret att besegra si rädsla. 12

15 ... du fi ck höra att ågo som är viktig för dig skall komma på besök? På de här bilde är ett bar som ivrigt vätar på att ågo som det tycker mycket om skall komma på besök, till exempel farfar. Med hjälp av bilde ka i diskutera: hur ditt bar käer sig är det är riktigt spät och ivrigt - till och med överetusiastiskt och hur du ka hjälpa ditt bar att förstå är det förvätade skall häda, till exempel är i sovit tre ätter. 13

16 ... du fick e preset som du ite tycker om? På de här bilde är ett bar som får e preset. Take är att i ka diskutera: hur det är att vara glad, är ma får ågot ma öskat sig riktigt mycket, hur det är att vara besvike, är ma ite får det ma öskat sig och hur du ka stärka ditt bars glädje eller hjälpa baret att komma över si besvikelse. 14

17 ... det var di första dag på ett ytt dagis? På de här bilde blir ett bar för första gåge hos e vårdare på dagis. Det här ka vara e mycket svår tid för baret, särskilt eftersom bar i de här ålder ofta käer sig gaska otrygga uta sia ärmaste, och är rädda för att vara skilda frå sia föräldrar. Geom att i diskuterar situatioe ka du bättre förstå: hur ågestfyllt ditt eget bar skulle bli av att föras till ett främmade ställe för vård eller om ågo aa ä föräldrara kom hem för att sköta baret, till exempel e barskötare, hur du ka försäkra ditt bar om att du kommer tillbaka och absolut ite täker överge det, hur viktigt det är att berätta för ditt bar att sakad är ormalt och acceptabelt och vad som kude trösta baret, är sakade faller på, till exempel mammas scarf eller ett fotografi av familje. 15

18 UPPGIFT 3 Att värdesätta sig själv Med självkäsla meas hur e mäiska ser på sig själv, och uppföradet speglar vars och es självkäsla. Ett bar med god självkäsla ka till exempel hatera både positiva och egativa käslor, ta emot ya utmaigar och hadla relativt självstädigt i relatio till si ålder. Ett bar med svag självkäsla ka udvika utmaigar eller låtsas likgiltigt eller också i verklighete ase sia ega käslor oviktiga. Föräldrara har e yckelpositio vid utveckladet av barets självkäsla. Med hjälp av bildera i de här uppgifte ka du se hur dia ord, ditt tofall och ditt sätt att hadla väldigt mycket påverkar hur ditt bar upplever sig självt. Uta att du märker det formar du ditt bars självkäsla i valiga situatioer, alla dagar. 16

19 Att berömma och tillrättavisa baret Föräldrar uttrycker ofta lättare sia egativa käslor och det ka häda att de mer sälla uttrycker positiva käslor. Det är viktigt att komma ihåg att berätta för baret också om es positiva käslor - är du blir glatt överraskad av baret, säg det! På de västra bilde på ästa uppslag får baret beröm och på de högra bilde tillrättavisas det. Bildera hjälper dig att med ditt bar fudera på vad du täker om baret i de olika situatioera. Samtidigt ka du förklara för ditt bar, att du också då du är arg älskar baret, och att baret är mycket viktigt för dig. Det är viktigt för baret att få höra om di kärlek och baret kommer ihåg de positiva respose. Ofta mis bar gära beröm som de fått. 17

20 18

21 19

22 Ditt bar lyder ite Iblad är det ödvädigt och sakligt att kritisera ditt bars beteede. När du ger egativ feedback skall du alltid komma ihåg att sättet på vilket du ger de, påverkar utvecklige av barets självkäsla. Det viktigaste är att komma ihåg att poägtera för baret, att du ite kritiserar baret, uta dess beteede eller gärig. T.ex. I vår familj slår vi ite ågo. Det är förbjudet att slå. Lillasyster fi ck ot, är du slog hee. Kom och be om förlåtelse (eller att blåsa tillsammas eller krama om hee). I värsta fall ka förebråede ge baret skamkäslor eller det ka uppleva att ma håar det. Det är bra att låta baret i lämpliga situatioer förstå, att det har möjlighet att välja t.ex. mella att be om förlåtelse eller blåsa. Med hjälp av dea och föregåede bild ka i gå igeom de situatioer som de beskriver och föreställa er likade hädelser i verkliga livet och hur i skulle hadla i dessa. Kom ihåg, att baret i dea ålder ka uppfatta att allt som sker omkrig det beror på dess ega gärigar. 20

23 Det är trevligare att gå och lägga sig om leksakera är på si plats och ma hittar dem på morgoe. Kom så lägger vi leksakera i låda tillsammas, så hier vi läsa e saga också! 21

24 UPPGIFT 4 Tid att vara tillsammas Med hjälp av de här fyra bildera ka i fudera på sådaa gemesamma situatioer och sysselsättigar som i tycker om. Att ha tid tillsammas är särskilt viktigt för att stöda barets självkäsla. Bar i de här ålder juter av gosade, suger i sig ärhet av dig och upplever reda större trygghet för sig själva, me är rädda för att vara skilda frå föräldrara. På bildera fi s exempel på vardagliga situatioer där baret och förälder ka juta av att göra saker tillsammas, trots att vardage ka käas jäktig. Staa också själv upp och jut av era gemesamma sysslor och av just de här tide med ditt bar - de här åre går så fort förbi. 22

25 23

26 24

27 25

28 UPPGIFT 5 Att få ett ytt sysko Här fi s fyra bilder för familje att fudera på, som hadlar om att få e y baby. När baret får ett litet sysko ka det ofta käa det som att i ite es ser på mig mer. När baby får uppmärksamhet av föräldrara käer sig det ybliva storasyskoet plötsligt udaskuffat. Efter att läge ha varit medelpukte för sia föräldrars uppmärksamhet måste baret plötsligt lära sig att dela deras uppmärksamhet med baby. Akomste av ett midre sysko får ofta det äldre baret att käa sig övergivet - baret ka till och med tro att föräldrara ite lägre älskar det. Då ädrar baret sitt beteede för att få föräldraras uppmärksamhet: det ka bli extra sällt och asvarsfullt eller i si förtvivla bete sig sämre ä valigt eller mycket babyaktigt. Idé med de här bildera är att ge praktiska tips för att klara svåra situatioer eller förebygga dem. Vi skall få e baby Bildera hjälper dig att förklara för baret att i skall få e ykomlig i familje, tillsammas med baret fudera på hur det käs att få e baby, ta det större baret med i förberedelsera för de ya situatioe - låt ditt bar lyssa på babys ljud och käa på mammas mage eller till exempel förbereda barkammare för baby och förklara för ditt bar hur sart baby skall födas - det ka vara svårt att förstå för e lite. 26

29 27

30 På besök hos mamma och de ya baby När de ya baby föds till familje bör föräldrara försäkra sig om att det äldre baret ite käer sig övergivet. Därför är det viktigt att det ybliva storasyskoet reda frå börja får vara med i babys ärhet. Fudera tillsammas med hjälp av bilde hur i kude ha gemesamma studer geast då baby fötts. 28

31 Storasyster eller storebroder är svartsjuk På de här bilde kiper det äldre baret baby, är mamma ammar. Med hjälp av bilde ka i gå igeom edel saker som har att göra med de ya baby, såsom hur det större baret beter sig för att få uppmärksamhet, det större barets öska att skydda baby och att förälder behöver kua lita på storasyskoet då det är i ärhete av baby. 29

32 Föräldrara delar si tid mella alla bare Storasyskoet deltar i vårde av baby. När i tittar på bilde ka i fudera på hur båda syskoe ka få uppmärksamhet samtidigt. Det är också viktigt att förklara för det större baret att babys behov iblad måste få företräde. Förälders attityd är avgörade är det gäller att förklara de här sakera. Det är aturligt att förälder käer olika för olika bar - bare är ju idivider med ega behov och persoligheter. Dessutom ka det ybliva storasyskoet i det här skedet vara argt och desperat kräva föräldraras uppmärksamhet. Det är väldigt viktigt att familjes större bar får käa sig älskat. Att visa kärlek är ite att skämma bort baret, uta att övertyga baret om att ma äu ser det och att det är e viktig del av familje. 30

33 31

34 32

35

36