Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bollebygdskolan F till

Transkript

1 (23) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bollebygdskolan F till Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

2 2(23) Innehåll Inledning Utvärdering Förra årets arbete Samtliga insatser och åtgärder Resultat Kvar att göra Nya mål och åtgärder Främja Förstärka respekten för allas lika värde Stöd i läroplanen Diskrimineringsgrunder Socialt klimat Normkritik Undervisning och läromedel Kartlägga Upptäcka risker Kartläggningsmetoder Diskrimineringsgrunder Trakasserier och kränkande behandling Arbetssätt, rutiner och regler Analys Förebyggande åtgärder Åtgärder och rutiner för akuta situationer Arbetsgång vid upptäckt av eller misstanke om kränkande behandling Arbetsgång för förskolechef/rektor Interna rutiner - ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Allmänna råd - arbete mot diskriminering och kränkande behandling..17 Bilaga: Mall Utredning i ärende gällande trakasserier, diskriminering och/ eller kränkande behandling 2

3 3(23) Inledning En plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, även benämnd likabehandlingsplan, ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. 1 Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skolverkets allmänna råd (2012) samt skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Vi utgår även från läroplanerna för de olika verksamheterna. Verksamheterna, som finns hos oss och som regleras i skollagen är förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. I vårt arbete med att upprätta planen använder vi oss även av diskrimineringsombudsmannens handledning - Lika rättigheter i skolan. Planen mot diskriminering och kränkande behandlig bör innehålla: 1. konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2. en ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande insatserna, 3. en beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och de förebyggande insatserna mot trakasserier och kränkande behandling ska följas upp och utvärderas, 4. rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, 5. rutiner för hur personalens respektive förskolechefens och rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras, 6. rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras, samt 7. en beskrivning av hur barn och elever ska medverka och har medverkat i det främjande och förebyggande arbetet. Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder 1 Diskrimineringslagen 3 kap. 16 3

4 4(23) Indirekt diskriminering när någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet 2 Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. 3 Bollebygdskolans likabehandlingsteam Läsåret 2014/15 består detta team av utsedda pedagoger på enheten, samt av representanter för elevhälsan: Jonas Wedberg rektor F-2 Maria Christenson Skolkurator Carina Bohlin Bokens fritidsavdelning Linda Kilén Klf 3C Sandra Himmelmann Klf 3B Thomas Lindblad Klf 5C Gruppen träffas regelbundet för att planera/genomföra träffar där man går igenom läget på enheten, kartlägger, dokumenterar och planerar arbete för klasserna i syfte att skapa diskussion och medvetenhet i likabehandlingsfrågor. Likabehandlingsteamets uppgift är att arbeta för: att arbetsmiljön känns trygg och positiv för alla. att kartlägga riskfaktorer för miljöer och områden där kränkningar kan uppstå och att varje år genomföra trygghetskartläggning m.h.a. enkäter när det gäller elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Teamet ansvarar för att enkäten sammanställs och analyseras och utifrån resultatet sätts mål upp i nästa års plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. att träda in när någon på skolan behöver ytterligare stöd och hjälp med frågor som rör diskriminering, trakasserier eller kränkningar av olika slag. att ansvara föra att driva och hålla ihop arbetet med denna plan. Förankringsprocessen Rektor ansvarar för: att informera all personal om planen mot diskriminering, trakasserier och 2 Direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier hänvisar till Diskrimineringslagen 1 kap. 4 3 Skollagen 6 kap. 3 4

5 5(23) kränkande behandling att personalen får kontinuerlig uppdatering av planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. att planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling aktualiseras på skolrådet och samtliga föräldramöten i form av en informationsbroschyr. Personalen ansvarar för: att de själva och alla elever är väl förtrogna med planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och verkar för att planen efterlevs. Elevers ansvar: Att engagera sig för att leva upp till avsikten med planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, samt medverka vid uppföljning och revidering av planen. Detta kan även ske som en del av elevrådsarbetet t.ex. i form av skapandet av ordningsregler för skolan, åtgärder som bidrar till trygghet och trivsel, genom att lyfta saker som berör elevernas arbetsmiljö och att komma med initiativ till t.ex. kamratdagar. Vision Visionen är övergripande och gäller för all verksamhet inom barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun. Trygghet, omtanke och hänsyn ska prägla all samvaro och olikheter skall respekteras samt ses som en tillgång. Utifrån visionen har Bollebygdskolan F-6 enats om följande grundläggande värden: Verksamheten ska genomsyras av att alla barn/elever ska: - kunna känna sig trygga, trivas och må bra i skolan - uppleva gemenskap, delaktighet och kamratskap och känna sig värdefulla - uppleva sig som berikande för andra - känna sig omtyckta och uppskattade Vår grundsyn innebär att vi ser att: - alla barn/elever utvecklas och får en god beredskap för livet genom möten med andra - alla ska ges goda förutsättningar och goda möjligheter att lyckas i skolan, vilket betyder extra omsorg och stöd till några barn/elever - det är viktigt vad vi säger och hur vi uttrycker oss - vi visar respekt genom att lyssna på varandra - alla barn/elever ska ingå i kamratsammanhang och det är vi vuxna som ansvarar för att detta fungerar Så här förhåller vi oss som personal i likabehandlingsarbetet: - återkommande dialog i personalgruppen i syfte att vara genomtänkta och tydliga förebilder, - genom dialog på personalmöten utvecklar vi ett gemensamt förhållningssätt, en samsyn, så att vi tar ansvar och agerar på minsta tendens till diskriminering och annan kränkande behandling, d.v.s nolltolerans. - inga nedsättande kommentarer till eller om någon annan accepteras, vi ingriper. 5

6 6(23) Alla tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling är oacceptabel på Bollebygdskolan F-6. Alla agerar, ser och hör! Rektor Kristina Knutsson 6

7 7(23) 1. Utvärdering 1.1 Förra årets arbete (2013/14) Vi hade som mål att förbättra språkbruket och att eleverna skulle känna sig tryggare på rasterna, samt på deras väg till och från skolan. Vi har strävat efter att minska upplevelsen hos eleverna att de blir olika behandlade utifrån kön. För fritidshemmets räkning hade vi som mål att genomföra en trygghetskartläggning som grund för egna mål kring trivsel och trygghet. För att öka elevinflytandet från fritidshemmet skulle även särskilda elevrådsrepresentanter utses. 1.2 Samtliga insatser och åtgärder Rektor har låtit göra ett schema för rastomsorgen som utgår från att ju fler klasser som har rast vid samma tid, ju fler vuxna har rastomsorg. Under läsåret har vi valt att samordna schemamässigt att rasterna inte blir så utspridda över tid för de olika klasserna, så att vi får större möjlighet att täcka upp elevernas utevistelse med rastvärdar. Rastvärdarna skall vara särskilt uppmärksamma på de platser som eleverna nämnt som särskilt otrygga. Det har jobbats i klasserna kring språkbruk och fysiskt kränkande behandling. Vi är noggranna med att elever inte vistas inomhus under rasttid, för att säkerställa tillsynen. Representanter från likabehandlingsteamet har haft regelbundna möten under året och möten med kamratstödjarna var 14:e dag. Likabehandlingsteamet har gått runt i alla klasser och presenterat sig och verksamheten runt arbetet med denna plan. En trygghetskartläggning har genomförts och resultatet har redovisats. Likabehandlingsteamet har utökats och förnyats. Planen mot diskriminering trakasserier och kränkande behandling har presenterats för elever och föräldrar genom hemsidan, föräldramöten och i verksamheten. Trygghetsenkät har genomförts på Fritidshemmet. Fritidshemmet har haft särskilt utsedda representanter till elevrådet. 1.3 Resultat När vi tittar på resultatet av trygghetskartläggningen som genomfördes i november 2014 ser vi följande utvecklingsområden: Tryggheten på skolan, bland elever i andra åldersgrupper och den egna klassen, behöver stärkas. Språkbruket måste förbättras mellan elever och diskuteras regelbundet i alla klasser. 7

8 8(23) Jämställdhetsarbetet mellan könen behöver lyftas så att man som elev upplever samma förväntningar, förutsättningar och bemötande i olika situationer oavsett kön. 1.4 Kvar att göra Se punkt Nya mål och åtgärder Se punkt 4. 8

9 9(23) 2. Främja 2.1 Förstärka respekten för allas lika värde Ansvarig personal går igenom planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling med barn/elever vid varje termins början. Då diskuterar man innehållet och det arbetssätt som vi på skolan har runt detta. Definitionen av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling diskuteras. Planen finns i broschyrform och skall förmedlas till föräldrarna, med hänvisning till var den återfinns i sin helhet. Skolrådet och elevrådet bör involveras i arbetet med denna plan och dess innehåll. Klassläraren är ansvarig för att planen behandlas och diskuteras med eleverna kontinuerligt och vid behov med föräldrarna. Vi har ordningsregler för skolan som är framtagna och fastställda ihop med elevrådet. Klasserna skall utifrån dessa även skriva egna trivselregler. 2.2 Stöd i läroplanen Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att eleverna inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Skolan ska främja elevers förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolan ansvarar för att varje elev får kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Läraren ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller social eller kulturell bakgrund. Läraren ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd. 2.3 Diskrimineringsgrunder Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder/funktionsvariation Sexuell läggning 9

10 10(23) Ålder Könsöverskridande identitet eller uttryck 2.4 Socialt klimat Första dagen på höstterminen har vi en gemensam start, där all personal presenterar sig för alla elever. Varje klass har återkommande samtal och diskussioner om det sociala klimatet i klassen och på skolan. Vi har 4 organiserade kamratveckor per läsår. Vid dessa ligger fokus på trygghet och trivsel, samt att lära känna varandra bättre och diskutera livsfrågor och värderingar. Vidare arbetar vi med att öka samarbetet för att öka kamratskapen i och mellan klasserna. Hela skolan har en gemensam uppstart och avslutning av veckan i form av t.ex. gemensam dans på skolgården. Likabehandlingsgruppen organiserar kamratveckorna, samt arbetar fram förslag på underlag till övningar och diskussioner. Vi har rastvärdar ute på rasterna efter ett organiserat schema som skall finnas tillgängligt vid expeditionen, samt i klassrummen. Dessa är särskilt observanta på de platser som eleverna utnämnt till riskområden i trygghetskartläggningen. Idrottslärare och klasslärare uppmärksammar särskilt omklädningsrummen i idrottshallen. Vi har ingen dörr till personalrummet och eleverna ska känna sig välkomna att ta kontakt med de vuxna som finns där. Vi har ett skolbibliotek dit alla elever och personal är välkomna. Elever och personal har gemensamma pedagogiska måltider i vår gemensamma matsal. Vi låter inte eleverna välja grupper i idrotten eller vid grupparbeten. Lärarna har alltid ansvar för detta. Vi har gemensamma fotbollsturneringar och fritidsgympa på fritidshemmen. Vi anordnar hattparad vid Valborgsmässoafton för alla elever på skolan som ett gruppstärkande inslag. Löpartävlingen Bollevarvet är en uppskattad aktivitet, där alla barn och elever är med på sina villkor. Alla deltagare premieras med diplom. Vi har gemensamma temadagar och friluftsdagar och i projektet Brobygget anordnas olika aktiviteter årsvis för år 3-6 tillsammans med kommunens övriga skolenheter. Vi anordnar lärgrupper med yngre och äldre barn där de äldre t.ex. läser för de små, även mellan grundskolan och förskolan finns ett projekt kring läsning. 2.5 Normkritik I undervisningen ska lärarna ge eleverna redskap för att reflektera och analysera reklam, tidningar, filmer och andra media utifrån ett normkritiskt perspektiv. Lärarna ska variera de exempel som används under lektionerna så att de inte förmedlar en stereotyp och normgivande bild av vissa grupper och osynliggör andra. 10

11 11(23) 2.6 Undervisning och läromedel Lärarna ska med hjälp av eleverna kritiskt granska läromedlen vi köper in, utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. I undervisningen ska vi arbeta med frågor som rör alla diskrimineringsgrunderna. Planera för kompetensutveckling av både personal och elever. Ta hänsyn till elevers olika funktionshinder och ev. medicinering, vid schemaläggningen. 11

12 12(23) 3. Kartlägga 3.1 Upptäcka risker Skolan organiserar rastomsorg, där de vuxna har som uppgift att röra sig på alla olika platser där elever kan vara, i de fall man upptäcker risker skall detta rapporteras till rektor genom tillbuds- eller incidentrapport. Dessa utgör sedan underlag för vilka åtgärder som vidtas. 3.2 Kartläggningsmetoder Skolan genomför årligen en trygghetsenkät där eleverna får svara på frågor som handlar om deras upplevelse av trivsel och trygghet. Resultatet ligger till grund för målsättningen i likabehandlingsplanen (kap.4), samt planeringen av kamratveckorna. På elevrådet lyfts regelbundet frågor som rör elevernas arbetsmiljö. Genom regelbundna elevvårdsmöten i arbetslagen kartläggs och diskuteras risker, åtgärder och förebyggande arbete. 3.3 Diskrimineringsgrunder Trygghetskartläggningen har kompletterats med frågor som tar upp trakasserier som har samband med de olika diskrimineringsgrunderna. Ex om det finns arbetssätt eller regler som upplevs som orättvisa och diskriminerande. Under året kommer även fritidshemmets trygghetsenkät att vidareutvecklas för att tydligare omfatta diskrimineringsgrunderna. 3.4 Trakasserier och kränkande behandling Trygghetskartläggningen har kompletterats med frågor som fångar upp olika uttrycksformer av kränkande behandling eller trakasserier, som utfrysning, fysiskt våld, hot, ryktesspridning m.m. 3.5 Arbetssätt, rutiner och regler Skolan har ett rastomsorgsschema där syftet är att täcka in all tid som eleverna vistas ute med Rastvärdar. Skolan har ordningsregler som revideras och fastställs varje år av elevrådet, dessa skall kompletteras med trivselregler i varje klass som bygger på ordningsreglerna. 3.6 Analys Vi ser att resultatet av detta års målsättningar i likabehandlingsarbetet inte gett önskvärt resultat på en del punkter. Det som fungerat bra är: Tryggheten vid busshållplatsen har ökat. Fritidshemmet har genomfört en trygghetskartläggning, inrättat fritidsråd och utsett särskilda representanter till elevrådet. Det som inte fungerat tillfredställande är: Förbättringen av språkbruket mellan eleverna. 12

13 13(23) Upplevelsen av trygghet under skoldagen. Skillnaden i hur man upplever sig behandlad beroende på vilket kön man tillhör. Utifrån ovanstående konstateranden så behöver arbetet kring likabehandling fortgå och utvecklas. Vi tror att genom att komma åt hur elever tilltalar varandra, så kommer även tryggheten att öka. När vi jämför resultaten av årets trygghetskartläggning med den förra året, så ser vi en del skillnader i utförande som också kan förklara resultaten. Förutom att svarsfrekvensen varit lägre i år, än förra året, så genomfördes senaste kartläggningen i maj, då förskoleklassens och årskurs 1 elever hade nästan ett års erfarenhet av att vara i sina respektive nya verksamheter. I år genomfördes den i november då skolan fortfarande kan upplevas som ny och därmed kan upplevas som mer otrygg av de svarande eleverna. Många elever var också nya i Fritidshemmet, eller hade nyligen bytt från yngretill äldreavdelning. Under året har klasser medvetet splittrats och slagits samman till nya konstellationer med nya lärare, vilket inledningsvis kan skapa en känsla av otrygghet. Inför nästa års genomförande av kartläggningen kommer likabehandlingsgruppen ha följande i åtanke: Frågorna i enkäten kommer att anpassas bättre till olika åldersgrupper. Likabehandlingsgruppen tillsammans med klassläraren kommer nästa år genomföra trygghetsenkäten under november månad. 13

14 14(23) 4. Förebyggande åtgärder Mål Åtgärder Ansvarig När sker aktiviteten Utvärderas Att förbättra språkbruket Att fler elever skall känna sig trygga under hela skoldagen. Minska upplevelsen hos eleverna att de blir olika behandlade utifrån kön. Alla pedagoger fokuserar på hur man pratar med varandra och vilka ord man använder. Ansvarig pedagog håller sig uppdaterad kring sin grupps upplevelse av trygghet. Dialog förs vid behov även med högstadiets pedagoger. Föra diskussioner i personalgruppen så att alla blir mer genusmedvetna. Alla vuxna i verksamheten har ett ansvar att reagera och rapportera till ansvarig pedagog. Ansvarig pedagog Kontinuerligt och vid de schemalagda trivseldiskussioner som ska finnas i klasserna. Vid kontakter med vårdnadshavarna. Från starten av höstterminen och kontinuerligt under terminen, eller vid behov. Vid enkät Kontinuerligt och vid enkät All personal. Kontinuerligt. Kontinuerligt och vid enkät. 14

15 15(23) 5. Åtgärder och rutiner för akuta situationer Det är viktigt att anställda i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar istället öka om de inte aktivt motverkas. Skolan måste agera vid misstanke om att en elev far illa. Skolan måste också snabbt se till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför behövs fungerande rutiner för att hantera akuta situationer. All personal ska känna till rutinerna, liksom även elever och vårdnadshavare. I Bollebygds kommun har vi tagit fram rutiner för hur en skola ska arbeta med detta. Däri ingår även rutinerna för att informera huvudmannen. 5.1 Arbetsgång vid upptäckt av eller misstanke om kränkande behandling 1. Prata med de inblandade parterna i direkt anslutning till att händelsen upptäcks. 2. Kontakta ansvarig pedagog som sedan fortsätter arbetet med att utreda händelsen. 3. Ansvarig pedagog (mentor/klf) tar skyndsamt kontakt med vårdnadshavare för att informera och lyssna in vårdnadshavarens syn på det inträffade. 4. Dokumentera händelsen med datum i egna minnesanteckningar. 5. Vid allvarlig eller återkommande händelse/er kring samma elev, skall dokumentation även ske på blanketten Utredning i ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling fyllas i. Är du som personal det minsta osäker på hur du skall göra så konsultera rektor. Samtliga 5 sidor i utredningsmallen skall användas. 6. Samma dag som händelsen sker skall en kopia på första sidan i utredningen lämnas till rektor genom att den sätts in i pärmen Händelser, som finns i rektors arbetsrum. Så snart utredningen i övrigt är klar sätts samtliga 5 sidor in i samma pärm som förstasidan. 7. Följ upp enligt sista sidan i utredningsmallen. 5.2 Arbetsgång för förskolechef/rektor 1. Så snart förskolechef/rektor får kännedom om att något har inträffat som kan härledas till kap. 6 i skollagen ska första sidan på mallen utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling fyllas i även av denne. 2. Förskolechef/rektor ansvarar för att det finns rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och vårdnadshavare ska ske. Rutiner finns redovisade i enheternas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 3. Den ifyllda sidan mailas till Barn- och utbildningschefen. Förskolechef/rektor ansvarar för att ett ärende läggs upp i Platina. Ärendenumret skrivs in på 15

16 16(23) förstasidan på mallen under Diarienummer. Utredningen diarieförs när mallen är ifylld. Tänk på att du inte kan skriva i mallen när den är diarieförd = låst. 4. Utredning av ärendet startar skyndsamt. Förskolechef/rektor ansvarar för att så sker. Delegation från nämnden Barn- och utbildningschefen meddelar huvudmannen omgående. 6. När utredningen avslutats återrapporteras detta till huvudmannen (BUN). Detta görs genom att meddela nämndssekreteraren, som lägger in ärendet som redovisning av delegationsbeslut. 7. Härmed ansvarar rektor/förskolechef för enhetens åtaganden. 5.3 Interna rutiner - ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Skollagen I 2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen (2010:800) finns åtgärder mot kränkande behandling reglerad. 2 kap. 7. Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 6 kap. 10. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skuldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vita de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som anses i diskrimineringslagen (2008:567) Huvudmannen, rektor och delegering 6 kap. 5. Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. 6 kap 7. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 16

17 17(23) 6 kap. 8. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planterade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 9. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. 6 kap. 11. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Kommentar Det som huvudmannen har delegerat till rektor, kan rektor i sin tur inte delegera vidare. Enligt delegationsordningen för Bollebygds kommun har Barn- och utbildningsnämnden delegerat skyndsam utredning gällande omständigheter kring uppgivna kränkningar till rektor/förskolechef (Nr 6.1). 5.4 Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1. Huvudmannen bör se till att det finns tydlig ansvarsfördelning för utredningen och att det finns tydliga rutiner för denna. 2. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. 3. Utredningen bör leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller kränkande behandlingen att upphöra. 4. Utredningen bör dokumenteras och verksamheten bör utveckla ändamålsenliga former och rutiner för detta. Det bör finnas rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. 5. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. 17

18 18(23) Utredning i ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Diarienummer: Datum då anmälan gjordes till förskolechefen/rektor Datum då förskolechef/rektor anmälde till huvudmannen Den drabbades personuppgifter Namn Personnummer Adress Telefonnummer Förskola och avdelning/skola Ansvarig förskollärare/lärare/pedagog Handläggning av utredningen Handläggarens namn Datum för start av utredningen Ansvarig förskolechef/rektor Anledning till utredningen/bakgrund Datum då anmälan nådde förskolan/skolan 18

19 19(23) Har det drabbade barnet/eleven varit utsatt tidigare? (Kortfattad beskrivning) Åtgärder som vidtagits tidigare Beskrivning av händelse(r) som föranlett utredningen 19

20 20(23) Vårdnadshavarnas beskrivning av barnets/elevens situation och eventuellt barnets/elevens egen beskrivning Andra inblandade personers versioner Namn Namn Namn 20

21 21(23) Sammanfattning av förskolans/skolans samlade information/kunskap i frågan Åtgärdsförlag Vårdnadshavarnas förslag till åtgärder (och eventuellt barnets/elevens egna förslag) Förskolechefens/rektors förslag till åtgärder Personalens förslag till åtgärder 21

22 22(23) Åtgärdsplan, kort- och långsiktig, för att förhindra framtida kränkningar Åtgärd Ansvarig Övrigt Uppföljning Datum Plats Ärendet avslutat Ärendet avslutat datum Underskrifter Handläggare Barnets vårdnadshavare 1 Ansvarig förskolechef/rektor (om annan än handläggaren) Barnets vårdnadshavare 2 22

23 23(23) 23