Sambandet mellan Känsla av Sammanhang och psykologiska färdigheter för unga fotbollspelare.

Transkript

1 Sambandet mellan Känsla av Sammanhang och psykologiska färdigheter för unga fotbollspelare. Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle C-uppsats Idrottspsykologi (61-90p), HT-2007 Handledare: Fredrik Weibull Författare: Robin Carlsson Examinator: Urban Johnson Christian Hagberg HÖGSKOLAN I HALMSTAD Tel vx Besöksadress: Box 823 Tel direkt Kristian IV:s väg HALMSTAD Telefax Pg

2 Carlsson, R., & Hagberg, C. (2008). Sambandet mellan Känsla av Sammanhang och psykologiska färdigheter för unga elit fotbollspelare. (C-uppsats i psykologi inriktning idrott, 61-90). Sektionen för Hälsa och Samhälle: Högskolan i Halmstad. Sammanfattning Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan Känsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska färdigheter enligt några av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: målsättning, självförtroende och fokus för unga fotbollsspelare på elitnivå, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mätning av KASAMs kategorier användes Livsfrågeformuläret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mäta fotbollsspelarnas psykologiska färdigheter användes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 år gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var män (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86, SD. = 0,76). Resultatet av Pearsons tvåsidiga korrelationstest (N= 224) visade signifikanta korrelationer mellan 30 av de 36 variabler som mättes, varav 17 var medelstarka (0,30-0,49) och 13 var svaga korrelationer (0,15-0,29). Exempel på resultat är hanterbarhet och refokus (0,484), meningsfullhet och självförtroende (0,435) samt meningsfullhet och aktivering (0,426). Resultatet för t-testet visade inte på starka skillnader mellan könen, men att det finns vissa skillnader mellan KASAMs och OMSATs underkategorier. Resultatet diskuteras utifrån teorier och tidigare forskning. Nyckelord: Fotboll, KASAM, OMSAT, Psykologiska färdigheter

3 Carlsson, R., & Hagberg, C. (2008). The relation between Sense of Coherence and psychological skills for young elite soccer players. (Bachelor paper in Sport Psychology, 61-90). School of Social and Health Sciences: Halmstad University. Abstract The purpose of the study was: (1) to examine the connection between the Sense of Coherence (SOC) categories comprehensibility, manageability, meaningfulness and psychological skills according to some of categories of Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) such as goal-setting, self-confidence and focus for young elite soccer players and (2) to examine gender differences. To measure the categories of SOC the Orientation of Life Questionnaire (OLQ-29; Antonovsky, 2005) was used. To measure psychological skills the OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001) questionnaire was used. A total of 224 participated and were aged 15 to17 years (N=224, M = 15,95, SD, = 0,80) of which 171 was male (M = 15,98; SD = 0,81) and 53 was women (M = 15,86, SD. = 0,76 The result from Pearsons two-tailed correlation (n=224) showed significant correlations between 30 of the 36 variables, where 17 were moderate (0,30-0,49) and 13 were weak (0,15-0,29). Examples of results are manageability and refocus (0,484), meaningfulness and self-confidence (0,435), meaningfulness and arousal (0,426). The result of the t-test showed no strong differences between the genders, but there were differences between SOC s and OMSAT s categories. The result is discussed, based on previous theories and research. Keywords: OMSAT, Psychological Skills, SOC, Soccer

4 Inledning Idrottsliga prestationer är något av det mest grundläggande område kring vilket idrottarna själva vill ha kunskap (Roberts, Treasure & Conroy, 2007). Vid idrottsprestationer är tekniska-, taktiska-, fysiska- och psykologiska färdigheter viktiga faktorer för prestationen (Weinberg & Gould, 2003). Psykosociala faktorer för en idrottare skulle kunna ses huruvida idrottaren har disciplin, kan hantera stress, har en hög motivation, ett bra socialt stöd, har personliga resurser samt att idrottaren är inom en grupp med bra miljö och motivationsklimat (Fallby, 2006). Ett instrument som använts för att mäta meningsfullhet, begriplighet och tillgänglighet i tillvaron är Känsla av Sammanhang (KASAM). KASAM är ett instrument som avser mäta individers globala hållning till omvärlden och individens uppfattning av individens plats i denna värld (Antonovsky, 2005). KASAM skulle således kunna fungera som en indikator för psykosociala faktorer vilket förefaller vara en förutsättning för utvecklingen av psykologiska färdigheter. Psykologiska färdigheter, exempelvis koncentration och uppmärksamhet, motivation, visualisering, spänningsreglering samt självförtroende (Hardy, Jones & Gould, 1996), handlar om hur idrottarna genom medvetna kognitiva processer kan öka sin förmåga. Området har fått alltmer intresse ifrån idrottarna själva de senaste åren (Moran, 1996). Genom aktiv träning av de psykologiska färdigheterna kan förutsättningar förbättras för att i slutändan förstärka prestationen (Hardy, Jones & Gould, 1996). Ett instrument som används för att mäta dessa psykologiska färdigheter för idrottare, och samtidigt haft hög reliabilitet och validitet, är OMSAT (Durand-Bush, Salmela & Green-Demers, 2001). Känsla av sammanhang (KASAM) KASAM kan delas upp i tre kategorier: Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet. KASAM som helhet är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning individen har en bestående och varaktig känsla av tillit till att de stimuli från ens inre och yttre värld är begripliga. Hanterbarheten är en annan kategori av KASAM där tillgängligheten av resurserna är viktig för att kunna möta de krav som inre och yttre stimuli ställer. Meningsfullheten finns i att kraven utifrån är utmanade, värd investeringen samt engagerar individen (Antonovsky, 2005). Begriplighet Begriplighet svara på frågorna varför är jag här och varför omgivningen är här. Begriplighet visar på betydelsen av den kognitiva förmågan att uppleva svaren som sammanhängande, ordnade och strukturerade och inte oförklarliga och kaotiska (Pettersson-Drevstam, 2006). Hög begriplighet förväntar att stimuli ifrån omgivningen är förutsägbara och om inte så är fallet är det möjligt att förklara varför stimuli uppkommer oavsett om det är negativt eller positivt förankrat (Antonovsky, 2005). Hanterbarhet Hanterbarhet är den grad till vilken individen upplever att det står resurser till ens förfogande att möta de stimuli som individen ställs inför i livet. Dessa resurser kan finnas inom individen i form av egenskaper och självförtroende och i individens omgivning, i form av till exempel vänner, tillgångar eller religion (Antonovsky, 2005).

5 Meningsfullhet Meningsfullhet är den komponent som Antonovsky (2005) kallar motivationskomponenten eller den affektiva komponenten. Meningsfullhet visar i vilken utsträckning individen känner att livet har en känslomässig innebörd och att investeringen av energi i de problem och utmaningar som livet ställer individen inför känns meningsfullt (Antonovsky, 2005). En hög nivå av meningsfullhet indikerar att individen har specifika områden i livet som är mycket viktiga för individen vilket engagerar individen mycket. Ansträngningar inom dessa områden ses som positiva känslomässiga investeringar. De med låg nivå av meningsfullhet har svårt att hitta något de värderar högt i livet (Antonovsky, 2005). Heiman (2004) utförde en studie där Antonovskys koncept av KASAM undersöktes i relation till socialt stöd, coping stilar, och stresserfarenheter för högskolestudenter. En multivariatsmodell användes för att få tillgång till relationerna mellan de psykosociala resurserna, den upplevda stressen och effekten av olika copingstrategier på de 261 eleverna som deltog. Resultatet visade att yngre studenter använde sig mera av emotionella strategier och upplevde sig ha större socialt stöd från vänner än äldre studenter. Kvinnor använde sig också mer av emotionella strategier än män. Dessa resultat förklarar att 30 % av variansen i KASAM kunde förklaras av uppgiftsorienterade och emotionella copingstrategier och familjesamt vänskapssupport. Resultatet visar att socialt stöd kan få en avslappnande effekt på den upplevda stressen och att olika tillämpningar av copingstrategier används vid olika situationer samt olika mycket beroende på det sociala stödet. Detta gjorde att stressen hölls på en nivå som var hanterbar utifrån individens stresshantering och att individen kunde prestera utan hinder. Psykologiska färdigheter Presentationen av de psykologiska färdigheterna följer de stora kategorierna målsättning, självförtroende, motivation, reglering av anxiety och arousal, koncentration och visualisering. OMSATs kategorier målsättning och självförtroende presenteras med respektive rubriknamn. OMSATs kategori engagemang utgör motivationsrubriken, OMSAT kategorierna stressreaktioner, kontroll av rädsla, avslappning samt aktivering utgör reglering av anxiety och arousalrubriken. OMSAT kategorierna fokus och refokus utgör koncentrationsrubriken. Slutligen framförs rubriken visualisering som i OMSAT har samma namn. Målsättning Målsättning är uppbyggt utifrån teorin goal-setting theory där målsättningar är det mest drivande för motivationen, målsättningar fungerar som en drivande del för motivationen. Är målsättningen uppnåelig men svår samtidigt som målsättningen är specifik innebär det att personens motivation för uppgiften troligtvis kommer att vara hög (Locke & Latham, 2002). Relationen mellan målsättning och motivation går i detta fall hand i hand. Målsättningen styr således motivationen för individen vilket gör målsättningen till en viktig del för motivationen som psykologisk färdighet. Målsättningsteorin kopplat till prestationer är en kognitiv teori vars ansats utgår ifrån idrottsmiljön och teorin fokuserar på hur målsättningar påverkar prestationen (Gould, 2001). Målsättning är en kategori för OMSAT och baseras utifrån goalsetting theory. Arbete med målsättningar har visat sig vara mycket effektivt när det gäller att påverka idrottslig prestation. En sammanställning av Burton och Naylor (2002) visade att ökningen i prestation för de som använde målsättningar jämfört med de som inte använde målsättningar var tydlig. Ett liknande starkt samband fick Kyllo och Landers (1995) fram i en metastudie av

6 36 målsättningsstudier. Utifrån sammanställningen av målsättningsforskningen har specifika karaktäristiska drag för effektiv målsättning sammanställts (Gould, 2001) t.ex.: Att sätta specifika, mätbara, svåra men realistiska korttids och långtidsmål med olika typer av målsättningar. Självförtroende Självförtroende i idrott definieras som tron på, eller graden av, hur säker individen vanligtvis är på sin förmåga att vara framgångsrik i idrott (Vealey, Hayashi, Garner-Holman & Giacobbi. 1998, s. 54). Vealey et al (1998) presenterade även en vidareutvecklad modell av självförtroende inom idrotten baserat på Vealeys tidigare modell vilken utgår från ett socialt kognitivt perspektiv. Modellen består av tre delar: Organiserbar kultur, idrottarens karaktär och demonstration av förmåga och skicklighet (Vealey et al., 1998). Bandura (1997) använder ett annat begrepp för självförtroende, self-efficacy. Grundteorin kring self-efficacy utgår ifrån att självförtroende stegvis byggs upp ifrån ett par grundvariabler som utmynnar i self-efficacy som direkt påverkar prestationen (Bandura, 1997). Self-efficacy är enligt Bandura (1997) en tro att du lyckosamt kan prestera ett önskvärt beteende som uppgiften kräver. Self-efficacy kan definieras som tron på ens egen förmåga att prestera ett önskvärt beteende i en viss situation (Bandura, 1997, s. 36). Det som skiljer självförtroende och self-efficacy från varandra är att self-efficacy är situationsspecifikt självförtroendet (Bandura, 1997). De grundvariabler som bygger upp self-efficacy är: Tidigare erfarenheter, social jämförelse, visualisering, iakttagande av eget och andras beteende, verbal övertalning, fysiskt tillstånd och känslomässigt tillstånd (Bandura, 1997). Idrottsspecifikt självförtroende och self-efficacy kan kopplas teoretiskt till OMSATs kategori självförtroende som även innehåller situationsspecifikt självförtroende. En meta-analys utförd av Hardy och Woodman (2003) på 48 studier där samtliga innehöll mätningar av kognitiv anxiety samt self-efficacy, för att undersöka variablernas relation till tävlingsidrott samt prestation. Resultatet visade att self-efficacy var den variabel som påverkade mest och att kognitiv anxiety hade en mindre signifikans. Tävlingsstandard och form av tävling samt vilket kön idrottarna hade spelade mest roll när det gällde kognitiv anxiety och för self.efficacy. Mätningar av prestationen visade sig vara en viktig del i hur selfefficacy uppfattades. Meta-analysen visade även att påfrestningarna från de två variablerna var betydligt påtagligare bland idrottarna som befann sig på en högre idrottslig nivå. Competetive State Anxiety Inventory (CSAI-2), är ett multidimensionellt test för state anxiety i tävlingssituationer (Martens, Vealy & Burton, 1995). CSAI-2 är en enkät som består av 27 frågor med tre subskalor, kognitiv anspänning, somatisk anspänning, och självförtroende. Becker, Craft, Feltz, och Magyar (2003) utförde en meta-analys av 29 studier där CSAI-2 använts. Detta för att studera sambandet mellan CSAI-2 subskalor och idrottsprestationer. Det framkom av metaanalysen att det fanns ett signifikant resultat för sambandet mellan idrottsliga prestationer och de tre subskalorna. Självförtroende visade sig ha det starkaste förhållande när det gäller påverkan på prestation. Resultatet visade även att en korrelation mellan de tre subskalorna och prestationsresultatet fanns. Vidare visade resultatet att självförtroende kan fungera som en mediator mellan kognitiv anxiety och somatisk anxiety och ge en kontroll av anxiety till en viss nivå. Self-efficacys inverkan sågs även för open/closed skill idrotter, open skill idrott är idrott där miljön och förutsättningarna ändras konstant, closed skill idrotts miljön och förutsättnignarna är däremot mer konstanta. För open skill idrott uppstod osäkerhet

7 angående idrottarnas uppfattning av hur prestationen skulle te sig beroende på omgivningen. Resultatet visade att idrottare med hög self-efficacy i större utsträckning kunde hantera hur prestationen skulle bli då idrottarna enklare kunde hantera sin uppfattning av state-anxiety inifrån idrottaren samt stimuli utanför idrottaren. Vidare visar resultatet att självförtroendet var den variabel som påverkade prestation starkast utifrån CSAI-2 samt att självförtroende kan användas för att reglera anxietynivåerna. Motivation Motivation är ett av det mest använda begreppen som finns inom idrottspsykologin. Därmed varierar definitionerna för motivation oerhört mycket, det finns åtminstone 32 teorier för att definiera begreppet (Roberts et al., 2007). Det centrala är att motivationsprocesser ger intensitet, och riktning för beteende. Motivationens byggstenar, riktning och intensitet, är centrala för hur beteende påverkas. Riktning handlar om hur en person söker upp eller vill hamna i specifika situationer. Intensitet handlar om hur mycket ansträngning en person använder för att uppnå förväntat beteende. Dessa två variabler samverkar inte nödvändigtvis separat utan kan vara oberoende av varandra (Roberts et al., 2007). Engagemang i OMSAT kan kopplas ihop med hur idrottaren använder motivationens byggstenar, riktning och intensitet, för en uppgift. Engagemang kommer därmed användas mer eller mindre likvärdigt med motivation i denna uppsats. Duda och Treasure (2001) säger att motivationen kan ha två riktningar, yttre och inre. Yttre motivation innebär att individen använder aktiviteten som medel för att uppnå individuella mål genom yttre belöningar såsom pengar och status. Inre motivation innebär att aktivitetens utformning i sig är det som motiverar individen. Utifrån ett prestationsperspektiv, där det mentala skall mynna ut i en slutgiltig fysisk handling, är motivationen relevant för utövarens uppfattning av att lyckas, framförallt hur den inre motivationen kan bibehållas vid problematiska situationer vilket kan kopplas till former av coping (Deci & Ryan, 2000). Engagemang handlar framförallt om hur idrottarens inre motivation förhåller sig. Två teoretiska förhållningssätt till inre motivation kommer tas upp i denna uppsats, Selfdetermination Theory (SDT) samt Achivement Goal Theory (AGT). Self-determination Theory är en teori som utgår ifrån människans behov av kompetens, autonomi och samhörighet (Deci & Ryan, 2000). Två centrala begrepp är inre och yttre motivation. Inre motivation har en betydande roll för Self-determination Theory då den inre motivationen styrs av de tre behoven som människan har (Vallerand & Blanchard, 2000). Utifrån de fundamentala bitarna för Self-determination har även Vallerand (2007) skapat en egen modell vid namn Hierarkiska nivåer av motivation som innehåller tre sociala nivåer för vilket SDT gäller. En global nivå (personlig), en kontextuell (livsmiljön) nivå samt en situationsnivå (state). Det centrala är att de hierarkiska nivåerna av motivation beror på dess sociala sammanhang och framförallt att det kontextuella sammanhanget är viktigt för situationsmotivationen. Förutsättningarna är autonomi, kompetens samt samhörighet och konsekvenserna i form av affektioner, kognitiva processer och beteende (Standage, Treasure, Duda & Prusak, 2003). Beaudoin (2006) utförde en studie med 118 professionella kvinnliga fotbollsspelare för att bedöma fotbollspelarnas inre motivation. Resultatet visade att samtliga tre typer av inre motivation hos spelarna var högt samtidigt som resultatet visade att värdena för de olika typerna av yttre motivation var relativt höga de med. Sammanfattningsvis visade resultatet att professionella fotbollsspelare var beroende av hög inre motivation vid tävling i kombination med hög yttre motivation.

8 Achivement Goal Theory vill förklara vad skillnaderna i prestation bygger på och utifrån skillnaderna förklara prestationsbeteende. Det är framförallt två betydande faktorer som påverkar prestationsbeteendet: prestationsmål och upplevd kompetens (Duda & Treasure, 2001). Upplevd kompetens och prestationsmål är de faktorer som bestämmer riktning och intensitet av motivation. AGT förutsätter att individer medvetet är målorienterade och att de arbetar rationellt för att nå målen och att prestationsmålen styr prestationen samt guidar beslutsfattning och beteende i prestationskontext (Roberts et al., 2007). Motivation enligt AGT är således hur en person uppfattar vad som är att lyckas och att misslyckas. Prestationsmål innefattar olika former av målsättningar. Beroende på personlighet och situationella omständigheter är målsättningarna överlag antingen uppgiftsorienterade eller resultatorienterad. Uppgiftsorienterad innebär att utövaren gör en personlig jämförelse av färdigheter som tränas, exempelvis hur hårt personen skjuter i fotboll. För en resultatorienterad idrottare är den relativa jämförelsen gentemot andra idrottare viktigare (Duda & Treasure, 2001). Upplevd kompetens och förmåga är den andra komponenten för AGT. Uppgiftsorienterade utövare bedömer sin kompetens utifrån hur bra de utför uppgiften i förhållande till hur bra de tror sig kunna utföra uppgiften. Resultatorienterade utövare jämför sig med andra för att bevisa att de är bättre och därigenom upplevs hög kompetens (Duda & Treasure, 2001). Motivation är inte enbart hur målsättningar bör uppfyllas genom uppgifts eller resultatorienterad utan har även en social orientering (Schilling & Hayashi, 2001). Framförallt är motivationen för socialt orienterade personligheter mer framträdande inom lagidrotter (Schilling & Hayashi, 2001). De främsta styrkorna med AGT är att det teoretiska ramverket visat sig vara bra på att förklara skillnaderna utifrån upplevd kompetens och prestationsmål (Harwood, Hardy & Swain, 2000). Därmed går det att se huruvida olika typer av idrottare arbetar för att nå bra prestationer. Detta är bra för att urskilja motivationsmetod för idrottare inom olika kontexter. Reglering av anxiety och arousal Anxiety förklaras som resultatet av reaktioner från ett objektivt omgivningskrav vilket tolkas som hotande för individen (Martens et al., 1995, s. 25). Det finns två sorters anxiety: state och trait anxiety (Martens et al., 1995). State anxiety (a-state) definieras som ett emotionellt tillstånd som karaktäriseras av subjektiva, medvetet upplevda känslor av oro och spänning, vilket följs åt av eller kan associeras med aktivering (arousal) av det autonoma nervsystemet. Denna nivå ändras vid varje moment och varierar proportionellt till det upplevda hotet i situationen (Martens et al., 1995, s. 26). Det finns två typer av state anxiety. Detta presenteras i Martens et, al. (1995) som kognitiv och somatisk anxiety. Kognitiv anxiety uppkommer av negativa förväntningar om framgång eller av negativ självutvärdering. Enligt Morris, Davis och Hutchings (1981), är kognitiv anxiety karaktäriserad av en medveten kännedom av obehagliga känslor om en själv eller externa stimuli. Somatisk anxiety Visas genom fysiologiska reaktioner såsom höjd hjärtfrekvens, snabb andning, spända muskler. Trait anxiety (a-trait) definieras som ett motiv eller en inlärd beteendeförberedelse som förutbestämmer en individ att uppfatta en stor variation av objektivt ofarliga situationer som hotande och att reagera på dessa med state anxiety reaktioner som är oproportionerliga i intensitet med storleken på den objektivt uppfattade faran. (Martens et al., 1995 s. 28). Utifrån den mest använda förklaringen av anxiety kan mer specifika begrepp härledas, ett av dessa är stressreaktioner. De vanligaste fysiska stressreaktionerna är svettning, ökad andning,

9 muskelspänningar och orolighetskänslor i magen. Psykiska reaktioner till följd av dåliga prestationsresultat med stress och skam varierar mellan oro, osäkerhet, ökad aggressivitet, depression. Stressreaktionerna kan vara både negativa och positiva för prestationen, det är väldigt individuellt beroende på idrottarens strategier och förmåga att hantera stress. Har idrottaren lyckats i en liknande prestation innan är det större chans att idrottaren lyckas med bedriften igen (Graham, Hardy, 1993). Utifrån definitionen av stressreaktioner kopplas detta till OMSATs kategori stressreaktioner. Ett annat begrepp som kan härledas ifrån anxiety är kontroll av rädsla. Kontroll av rädsla är en del av begreppet coping (Fallby, 2006). Enligt Lavallee, Thatcher och Jones (2004) är coping en process av konstant förändrande kognitiva ansträngningar för att hantera specifika externa eller interna krav. Dessa krav kan uppfattas som krävande eller överväldigande ens resurser. Vidare har tre coping strategier för att hantera rädsla utvecklats: Problemfokuserad, emotionellt fokuserad coping och undvikande coping (Lavallee, Thatcher & Jones, 2004). Utifrån del av begreppet coping kopplas detta till OMSATs kategori kontroll av rädsla. Cumming, Olphin och Law (2007) har undersökt betydelsen av copingstrategier för att hantera rädsla. Fyrtio idrottare utsattes för fem olika typer av interventioner med olika intensitet och var utrustade med hjärtfrekvensmätare. Efter varje intervention fick de uppskatta deras state-anxiety och självförtroende. En signifikant ökning av hjärtfrekvensen kunde uppmätas för anxiety beroende på intensitet, samt att resultatet det visade att visualiseringscoping kunde få idrottarna att reglera intensiteten av anxiety. Betydelsen av kunskap om copingstrategier visade Bjøkly (2006) i en studie av manliga professionella fotbollspelare (n=25). Resultatet visade ett positivt samband mellan tillämpandet av copingstrategier före och under matcher. Resultatet visade även att de som hade en förkunskap av idrottspsykologi, i form av läst litteratur eller utbildning, kunde använda copingstrategierna bättre för att påverka sin prestation. Arousal definieras som idrottarens psykiska och fysiologiska intensitetsnivå (Hardy, Jones, & Gould, 1996, s. 115). Intensitetsnivån varierar i ett kontinuum från djup sömn till intensiv upphetsning. Arousalnivån påverkas i intensitet och riktning av hur idrottaren uppfattar kognitiv anxiety samt somatisk anxiety. Arousal kan påverka en idrottares prestation positivt och negativt beroende på intensitetsnivå, idrottarens färdighetsnivå och momentets svårighet (Hardy, Jones, & Gould, 1996). Att arousal kan påverka prestationen visar Reversal Theory (Hanin, 2002). Reversal Theory förklarar att det är individuellt hur arousalnivån påverkar prestationen, det är inte arousalmängden som påverkar prestationen utan det signifikanta är hur idrottaren uppfattar sin arousalnivå och detta påverkar prestationen mer. Hur idrottarna tolkar arousalnivåerna positivt eller negativt kan ändras från tillfälle till tillfälle. Utifrån definition av arousal och Reversal theory kan dessa teorier kopplas till OMSATs kategori aktivering. För att testa Reversal Theory gjorde Perkins, Wilson och Kerr (2001) ett experiment med 28 elitidrottare, 22 män och 6 kvinnor, vilka skulle göra ett enkelt handstyrketest och som skulle utföras i två motivationsstadier med olika arousalnivåer genom kraftfullare andning samt guidad visualisering. Resultatet visade att styrkeprestationen ökade vid båda motivationsstadierna men signifikant när arousalnivån var hög och upplevdes som behaglig i det processfokuserade motivationsstadiet. Vidare fann Perkins et al. (2001) att när en idrottare behöver maximal motorisk styrka under en kort period kan prestationen höjas genom hög

10 arousal och att rätt motivationsstadie kan underlätta tillgängligheten att nå den behagliga känsla av hög arousal vilket möjliggjorde ökningen i prestationen. För att kunna prestera optimalt krävs det att kunna hantera sin arousalnivå och att få kroppen att slappna av, en reglering av anxietynivåerna (Williams & Harris, 2001). Här kommer variabeln avslappning in. Avslappning gör att kroppen inte spänner sig och får muskler att slappna av, rörelser blir följsamma och mindre ryckiga. Även psykologiskt är avslappning positivt då strategier och tankar på situationen förbättras då fokus försvinner från anxietymomentet. De mest använda strategierna förefaller vara kontroll av andning och användandet av distraktioner (Williams & Harris, 2001). De teorier som tagits upp för avslappning kan kopplas till OMSATs kategori avslappning. Johnson, Ekengren och Anderson (2005) utförde en studie där ett interventionsprogram tillämpades för att förebygga skaderiskerna hos fotbollspelare. Studien utfördes på 32 deltagare som spelade på elit samt internationell nivå. Interventionsprogrammet bestod av fem behandlingar vilka var: Somatisk och kognitiv avslappning, stresshantering, målsättningsfärdigheter, självförtroendeträning samt identifikation och diskussion om kritiska situationer. Resultatet av studien visade att behandlingsgruppen hade färre skador än kontrollgruppen, vilket visade att förståelse, och träning, av avslappning, kontroll av rädsla samt självförtroende inom fotboll kan minska skaderiskerna. Resultatet visade att dessa psykologiska färdigheter var betydande när det gällde dels skaderisker men även hur rädsla för skaderisker kan regleras genom interventionsprogrammet. Koncentration Koncentration är enligt Moran (1996) en situationsbaserad informationsprocess av mentala resurser. En informationsprocess i detta fall är en kognitiv process som baseras på uppmärksamhet och hur det uppmärksammade bearbetas som en kognitiv process. Informationsprocesserna är kort summerat hela den kognitiva processen som sker stegvis ifrån att någonting uppmärksammats. Tidigare psykologisk forskning har handlat om hur symboler, vilka är stimuli som uppmärksammas i omgivningen, påverkar den mänskliga kognitionen (Eysenck & Keane, 2000). För att förstå begreppet koncentration måste begreppen uppmärksamhet och mentala resurser vidare definieras. Uppmärksamhet är ett oerhört brett begrepp som innefattar all möjlig information som människan medvetet tar till sig (Reisberg, 2006). Det finns två dimensioner av begreppet. En individs uppmärksamhet kan antingen vara bred eller smal och uppmärksamheten kan antingen riktas inom individen eller utanför individen. Open skill idrott, vilket fotboll i stor utsträckning är, borde utifrån de olika dimensionerna av uppmärksamhet vara framförallt bred och riktas utanför personen (Nideffer & Sagal, 2001). De mentala resurserna används för att uppmärksamma saker i omgivningen. Uppmärksamheten är selektiv, därav begreppet selektiv uppmärksamhet. Selektiv uppmärksamhet handlar om hur en person kan fokusera på en sak samtidigt som andra stimuli utesluts (Moran, 1996). Begreppet koncentration används mer eller mindre likvärdigt med termen fokus från OMSAT. Det finns två stycken typer av informationsprocesser nämligen automatisk och kontrollerad. Den kontrollerade processen sker genom medvetenhet och aktiv användning av mental resurser medan den automatiska sker genom en omedveten användning av mentala resurser (Reisberg, 2006; Schmidt & Wrisberg, 2004). Den kontrollerade processen förefaller ta mer mentala resurser i anspråk än den automatiska (Reisberg, 2006).

11 För att förbättra informationsprocessen är det viktigt att de punkter som fokuseringen riktas åt är de rätta. Att utveckla denna förmåga genom visuell träning, vilket är aktiv träning att rikta sitt synfält på relevanta punkter i en specifik miljö, kan vara en god väg att gå har forskning visat (Williams & Grant, 1999). Framförallt förefaller det vara effektivt att utveckla idrottsspecifika program där simuleringar genom video görs för att uppmärksamma rätt punkter i en idrottskontext. Simuleringarnas verklighetsförankring i form av att simuleringen ser verkligt ut, känns verklig och upplevs verklig är oerhört centralt. Fast ämnet kräver fortsatt vidare forskning för att säkerställa effekten av träningen (Williams & Grant, 1999). Att använda träningsprogram som saknar idrottskontext är enligt Greenlees, Thewell och Holder (2005) inte rätt väg att gå. Visuell träning har visat sig vara viktig för utövaren att förutse var fokus skall riktas. Träningen av koncentration i den rätta miljön förefaller således viktig för att identifiera och särskilja viktiga punkter åt beroende av uppgift och miljö. Samtidigt kräver denna förmåga kontinuerlig träning för framtiden (Pesce et al., 2007). Det finns även belägg för att det är viktigare att koncentrera på yttre stimuli under tävlingsliknande situationer än att koncentrera på inre stimuli. Detta eftersom yttre koncentration är en mer automatiserad process vilket frigör mer mentala resurser (Wulf, 2007). Det skulle innebära att en koncentration på nuet, det vill säga yttre stimuli, är viktigare för att utveckla motoriska färdigheter och ge mer mentala resurser över till mer övergripande fokusering såsom taktik (Wulf, 2007). Utifrån informationsprocessen är förmågan att refokusera hur snabbt idrottaren kan återfå sitt fokus efter att idrottaren tappat det. Det är distribuering av mentala resurser som utgör kärnan för begreppet refokusering. Refokusering kan därmed ses som förmågan att distribuera sina mentala resurser på ett effektivt sätt efter att resurserna distribuerats felaktigt (Moran, 1996). Denna förmåga att återfå koncentration när den tappats kan likställas med kategorin refokusering i OMSAT. Bibehållandet av koncentration har visat sig vara starkt beroende av faktorer såsom trötthet, anxiety och motivation. Förmågan att bibehålla koncentrationen kan ses som det ultimata tillståndet av fokusering då rätt ting fokuseras på konstant (Abernethy, Maxwell, Masters, van der Kamp & Jackson. 2007). Det är distraktioner i omgivningen som stör koncentrationen som ger upphov till förmågan att refokusera. Distraktionerna kan vara både vara i form av inre och yttre stimuli. Yttre distraktioner har visat sig kunna påverka koncentrationen för idrottare. Förmågan att återhämta sig ifrån distraktioner har kopplats till förmågan att kunna visualisera bra, omvänt kan negativ visualisering få idrottaren att fokusera på fel saker och därmed distrahera koncentrationen (Murphy & Martin, 2002). Att känna till miljön sedan tidigare har visat sig viktigt för hur sökandet och skiftningen av fixeringspunkter sker för uppmärksamheten. Förkunskapen om miljön är oerhört viktig för ögats reaktionstid att finna relevanta fixeringspunkter (Castelhano & Henderson, 2007). Detta kan kopplas till problematiken med avsaknaden av bred uppmärksamhet inom open skill, idrott där miljön och förutsättningarna ändras, som fotboll (Moran, 1996). Memmert och Furley (2007) visade att inattentional blindness, vilket är ett uppmärksamhetsfel som uppstår vid alltför smal fokusering eller vid för stora mentala distraktioner (Reisberg, 2006), var påfallande vanligt för handbollspelare som givits tydliga och direkta instruktioner jämfört med de som gavs mindre direkta instruktioner.

12 Visualisering Visualisering i en idrottskontext kan ses som skapandet, eller återskapandet, av erfarenheter ifrån minnesinformation vilket innehåller kvasisensoriska, kvasiperceptionistiska och kvasiaffektiva kännetecken vilka alla är under individens kontroll och som kan ske i frånvaron av de riktiga stimuliorsaker som normalt associeras med den faktiska erfarenheten. (Morris, Spittle & Watt, s. 19). Visualisering är en av de mest populära mentala träningsteknikerna som används av idrottare samt en av de mest studerade färdigheterna inom mental träning (Vealey, 2007). Används visualisering på rätt sätt kan det vara en mycket effektiv psykologisk förstärkare för prestation (Morris et al., 2005). Att idrottarens visualisering är beroende av minnet innebär att visualisering är beroende av idrottarens tidigare erfarenheter för att skapa mentala erfarenheter. Det är möjligt att inkludera samtliga sinnen under visualisering och flera forskare anser det fördelaktigt att inkludera så många sinnen som möjligt. (Vealey, 2007; Morris et al., 2005). Enligt Model of Imagery Use in Relation to Sport (Martin, Moritz & Hall, 1999) bör en idrottare anpassa innehållet i sin visualisering efter idrottssituationen, t.ex. träning, tävling eller rehabilitering, samt det idrottaren vill få ut av sin visualisering. Något som också påverkar resultatet av idrottarens visualisering är idrottarens visualiseringsförmåga (Morris et al., 2005). Idrottares visualisering kan delas in i fem stycken kategorier. Motivationsspecifik (MS) visualisering innebär att idrottaren kan motivera sig själv genom att se sig själv lyckas i form av att vinna, stå högst på prispallen eller få lovord ifrån andra. Motivation generelltmastery (MG-M) visualisering är mer generellt för motivationen och skicklighet. Idrottaren föreställer sig vara mentalt tuff, ha självförtroende och vara fokuserad under träning. Motivation generellt-arousal (MG-A) är visualisering relaterat till, arousal och anxiety och spänningsreglering. Kognitivt specifikt (KS) visualisering är situationsspecifika föreställningar av olika färdigheter. KS används främst till att bibehålla förmågan att utföra den specifika uppgiften, exempelvis en straffspark inom fotboll. Kognitivt generellt (KG) planerar för kognitiva handlingar, strategier, för idrottare i allmänhet. Exempelvis hur en spelare upplever hög press eller djupt försvarsspel i fotboll. KG används för att utveckla olika taktiker och strategier. En studie av fotbollsspelares användning av visualisering gjordes av Salmon, Hall och Haslam (1994). Fotbollspelarna (N = 362) kom ifrån nationella, regionella och lokala nivåer. Resultatet visade att användningen av visualisering var mer kopplat till att öka motivation än för kognitiva funktioner såsom färdighetsträning och strategiskt tänkande. Spelarna på den högsta nivån påvisade mer användning av visualisering än övriga. Vidare har Arvinen-Borrow et al. (2007) visat att inom open skill idrott, vilket fotboll är, användes mer MG-A och MG-M visualisering än inom closed skill idrott. Samtidigt har forskning visat att tävlingsnivån är en betydande faktor för vilken typ av visualisering som används (Callow & Hardy, 2001). Det finns också belägg för att användningen av MG-M visualisering kan förbättra visualisering och självförtroende (Short & Short, 2005). Dessutom visar forskning att MG-M var den mest förekommande faktorn för att uppmäta skillnaderna mellan experter och noviser (Short & Short, 2005). En av fåtalet studier som finns för KG visualisering är en studie på unga kvinnliga fotbollspelare (M = år) där en KG visualiseringsintervention ökade förmågan av KG visualisering mätt med Sport Imagery Questionarie (SIQ ; Munroe-Chandler, Hall, Fishburne & Shannon, 2005). Tre olika strategiska moment i fotboll mättes: Att försvara sig emot en direkt frispark, anfalla med en direkt frispark samt att försvara sig emot en hörna. Resultatet visade att individuell KG, KS samt MG-A visualisering ökade signifikant efter

13 implementeringen av en KG visualiserings intervention. Resultatet av utförandet av fotbollsstrategierna var inte signifikant förstärkt av KG visualiseringsinterventionen. Utifrån de teorier kring KASAM och psykologiska färdigheter som tagits upp ovan förefaller det som att utvecklingen av psykologiska färdigheter kan vara beroende av psykosociala faktorer. Ett försök till en liknande koppling gjordes av Fallby, Hassmén, Kenttä och Durand- Bush (2006) i en studie för individuella idrottare. Resultatet visade att kopplingen mellan höga värden av KASAM och höga OMSAT värden var signifikant för 9 av de 12 OMSAT kategorierna. Det förefaller därmed som att det finns ett potentiellt samband mellan KASAM och OMSAT. Det vore därav intressant att se om ett liknande samband gäller för spelare inom lagidrotten, i detta fall fotboll. Framförallt vore det intressant att se kopplingen för unga idrottare där utvecklingen av psykologiska färdigheter är under uppbyggnad. Det är därmed relevant att undersöka huruvida KASAMs kategorier begriplighet, tillgänglighet och meningsfullhet hänger samman med de olika psykologiska färdigheterna. Att även undersöka könsskillnaderna förefaller intressant för att se om könsskillnader spelar in på unga elitfotbollspelare. En studie med könsaspekten gjordes av Konter och Doganay (2002) vars syfte var att se könsskillnader för psykologiska färdigheter. Studien utfördes på 218 fotbollspelare. Studien påvisade små skillnader, dock var dessa för svaga för att räknas som signifikanta skillnader mellan könen. Detta stöds av en studie gjord av Bebetsos och Antoniou (2003) som undersökte ålders- och könsskillnader i psykologiska färdigheter på badmintonspelare (N = 85). Studien visade att ålder hade en signifikant påverkan på psykologiska färdigheter, dock fanns det ej signifikanta skillnader mellan könen och psykologiska färdigheter. Syfte: Studiens syfte var (1) att undersöka sambandet mellan KASAMs underkategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska färdigheter enligt några av OMSATs kategorier: målsättning, självförtroende, engagemang, stressreaktioner, kontroll av rädsla, avslappning, aktivering, fokus, refokus och visualisering för unga fotbollsspelare på elitnivå. (2) Vidare att undersöka skillnaderna mellan mäns och kvinnors korrelationsresultat för KASAMs underkategorier och OMSATs underkategorier. Samt att undersöka könsskillnader för KASAMs underkategorier och OMSATs underkategorier med ett oberoende T-test. Metod Undersökningsdeltagare I studien deltog 224 stycken undersökningsdeltagare i åldrarna år (M = 15,95; SD = 0,80) och av dessa var 171 män (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 kvinnor (M = 15,86; SD = 0,76). Urvalet bestod av fotbollspelare ifrån landslagsläger på ungdomsnivå. Instrument Livsfrågeformuläret KASAM-29 (Antonovsky, 2005) användes för att mäta känsla av sammanhang. Formuläret består av 29 frågor som är uppdelade i KASAMs tre kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. För att mäta svaren används 7-gradiga skalor med varierande svarsalternativ beroende på frågan, exempelvis: (1) Stämmer inte alls, (7) = instämmer helt (se Appendix A). Ett specialdesignat instrument användes för att mäta de psykologiska färdigheter kallat OMSAT-3 vilket är reviderat utifrån Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) (Durand-Bush, 2001). Formuläret består av 48 frågor uppdelade på de psykologiska färdigheterna målsättning, självförtroende, engagemang, stressreaktioner,

14 kontroll av rädsla, avslappning, aktivering, fokus, refokus, visualisering, mental träning samt tävlingsplanering. Två stycken av OMSATs variabler, mental träning och tävlingsplanering, exkluderades ifrån resultatet för att de inte direkt mätte en psykologisk färdighet i enlighet med denna studies syfte. För att mäta svaren används 7-gradiga skalor (1) = inte alls och (7) = stämmer helt (Se Appendix B). Procedur Enkäterna fylldes i av undersökningsdeltagarna vid landslagsamlingar. Enkäterna fylldes i en lugn salsmiljö med ledare närvarande. Innan enkäterna fylldes i fick undersökningsdeltagarna reda på innebörden av enkäterna. Undersökningsdeltagarna fick även instruktioner för hur enkäterna skulle fyllas i, vidare information om att resultatet var konfidentiellt togs upp. Det togs också upp att deltagandet var frivilligt, att de kunde avbryta testet när som helst och att inga konsekvenser skulle vidtas om de så gjorde. Eventuella frågor kunde besvaras på plats då det var forskaradministrerat. Efter insamlingen av data arkiverades enkäterna. Enkäterna skickades sedan till författarna för att genomföra överföringen av data till SPSS Överförandet av siffror genomfördes noggrant under uppsyn av båda författarna för att undvika felaktig inskrivning av data. Efter detta genomfördes, utifrån instruktioner ifrån SvFF, ersättningar av tomma svar ifrån enkäterna med det nedåt avrundade medelvärdet för den kategori som frågan hörde till. Exempelvis hade en spelare fyllt i 4, 5, 7 för engagemang men utelämnat det fjärde svaret fylldes denna tomma cellen i med värdet 5 då medelvärdet för 4,5,7 blir 5,33, och avrundat nedåt blir detta 5. Dataanalys Dataanalysen gjordes i SPSS med ett tvåsidigt korrelationstest (Pearson) för att bestämma sambandet mellan KASAMs och OMSATs kategorier. För att undersöka könsskillnaderna användes ett oberoende T-test. Resultat Tabell 1 beskriver antalet deltagare och dess medelvärden samt standardavvikelser för kategorierna till KASAM-29 enkäten. Resultatet presenteras i en total grupp där samtliga deltagare är inkludera samt en grupp där bara männens värde är med och en där bara kvinnornas värden är med. Tabell 1. Medelvärde och standardavvikelse för OMSATs kategorier. KASAM Totalt Män Kvinnor Kategori N M SD N M SD N M SD Begriplighet 224 4,30 0, ,36 0, ,12 0,59 Hanterbarhet 224 5,28 0, ,32 0, ,17 0,72 Meningsfullhet 224 5,75 0, ,75 0, ,73 0,74 N = Antal informanter, M = medelvärde, SD = standardavvikelse

15 Tabell 2 beskriver antalet deltagare och dess medelvärden och standardavvikelser för kategorierna till OMSAT-3 enkäten. Resultatet presenteras i en total grupp där samtliga deltagare är inkludera samt en grupp där bara männens värde är med och en där bara kvinnornas värden är med. Tabell 2. Medelvärde och standardavvikelse för OMSATs kategorier. OMSAT kategori Totalt Män Kvinnor N M SD N M SD N M SD Målsättning 224 5,21 0, ,25 0, ,05 0,97 Självförtroende 224 5,50 0, ,56 0, ,29 0,82 Engagemang 224 6,14 0, ,22 0, ,85 0,94 Stressreaktioner 224 5,13 1, ,21 1, ,86 1,00 Kontroll av rädsla 224 5,61 0, ,59 0, ,67 0,86 Avslappning 224 4,75 1, ,83 1, ,46 0,96 Aktivering 224 4,84 0, ,90 0, ,64 0,92 Fokus 224 5,33 1, ,37 1, ,20 0,99 Refokus 224 4,61 1, ,75 1, ,17 0,98 Visualisering 223 4,64 1, ,62 1, ,69 0,97 N = Antal informanter, M = medelvärde, SD = standardavvikelse Det totala resultatet av Pearsons tvåsidiga korrelationstest visade signifikanta korrelationer mellan 30 av de 36 variabler som mättes, varav 17 var medelstarka (0,30-0,49) och 13 var svaga korrelationer (0,15-0,29). Av dessa var 28 signifikanta på p<0,01 nivå och 2 signifikanta på p<0,05 nivån. Resultatet av korrelationen framgår i tabell 3. Tabell 3. Korrelation mellan KASAMs och OMSATs kategorier. OMSAT Totalt Män Kvinnor kategori Beg. Hant. Men. Beg. Hant. Men. Beg. Hant. Men. Målsättning,237**,196**,291**,239**,225**,301**,186,092,265 Självförtroende,350**,428**,435**,352**,441**,394**,284**,367**,561** Engagemang,248**,245**,363**,255**,241**,388**,138,210,317* Stressreaktioner,296**,362**,282**,289**,351**,307**,245,368**,216 Kontroll av rädsla,274**,264**,226**,287**,244**,226**,291*,342*,233 Avslappning,341**,395**,370**,333**,409**,402**,295*,324*,288* Aktivering,356**,350**,426**,363**,366**,485**,287*,281*,260 Fokus,311**,312**,383**,315**,303**,405**,280,325*,322* Refokus,372**,484**,334**,319**,505**,369**,410**,404**,261 Visualisering,124,079,194**,140,121,176*,107 -,038,252 * = p<0,05, ** = p<0,01 Beg. = Begriplighet, Hant. = Hanterbarhet, Men. = Meningsfullhet. Resultatet för motivation visar att engagemang och målsättning korrelerade signifikant med samtliga kategorier av KASAM (p<0,01). Resultatet för koncentration visar att fokus och refokus har en medelstark signifikant korrelation med samtliga kategorier av KASAM (p<0,01). Resultatet för visualisering visar att det finns en svag signifikant korrelation med meningsfullhet men ej till begriplighet och hanterbarhet. Resultatet för anxiety och arousal visar att kontroll av rädsla har en svag korrelation med samtliga kategorier av KASAM. Aktivering för en medelstark korrelation med samtliga kategorier av KASAM. Stressreaktioner har en medelstark korrelation med hanterbarhet samt begriplighet och en

16 svag korrelation med meningsfullhet. Avslappning hade en medelstark signifikant korrelation med samtliga kategorier av KASAM, samtliga kategorier till anxiety och arousal hade p<0,01. Resultatet visade att det finns ett medelstarkt signifikant samband mellan självförtroende och samtliga kategorier av KASAM (p<0,01). Resultatet för det oberoende t-testet visade för KASAMs underkategorier att männen hade högre värden än kvinnor i kategorierna begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet (se tabell 2 för M och SD). Den enda signifikanta skillnaden mellan män och kvinnor var begriplighet (tvåsidig=0,003) T 222 = 2,972 (p<0,05). Det oberoende t-testet för OMSATs underkategorier visade att män hade högre värden på alla underkategorier utom kontroll av rädsla och visualisering (se tabell 2 för M och SD). Signifikanta skillnader mellan män och kvinnor kunde uppmätas för självförtroende (0,036) T 222 = 2,112 (p<0,05), engagemang (0,005) T 222 = 2,850 (p<0,05), stressreaktioner (0,032) T 222 = 2,160 (p<0,05), avslappning (0,018) T 222 = 2,374 (p<0,05), refokus (0,001) T 222 = 3,666 (p<0,05). Diskussion Studiens syfte var (1) att undersöka sambandet mellan KASAMs underkategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska färdigheter enligt några av OMSATs kategorier: målsättning, självförtroende, engagemang, stressreaktioner, kontroll av rädsla, avslappning, aktivering, fokus, refokus och visualisering för unga fotbollsspelare på elitnivå. (2) Vidare att undersöka skillnaderna mellan mäns och kvinnors korrelationsresultat för KASAMs underkategorier och OMSATs underkategorier. Samt att undersöka könsskillnader för KASAMs underkategorier och OMSATs underkategorier med ett oberoende T-test. Målsättning Målsättning korrelerade starkast med meningsfullhet (0,291). Utifrån Antonovskys (2005) teorier om meningsfullhet kan resultatet förklaras med att om individen känner att tillvaron är meningsfull bör det också finnas saker som driver individen, framförallt då meningsfullheten är motivationskomponenten i KASAM. Locke och Latham (2003) säger samtidigt att det är målsättning som ger energi och riktning till motivation så sambandet mellan meningsfullhet och målsättning förefaller rimligt. Utifrån de riktlinjer för målsättningar enligt Gould (2001) är det viktigt med variation av måltyp, specifika mål, utmanade mål, mätbarheten av mål etc. Samtliga uppsatta riktlinjer kan kopplas till individens uppfattning av tillvaron som meningsfull. Utifrån korrelationsresultatet och tidigare resonemang förefaller det rimligt att en individ med hög meningsfullhet har bättre förutsättningar att applicera riktlinjerna för målsättningar än en person med ett lågt mått av meningsfullhet. Det är därav intressant att vid implementeringen av målsättningsprogram att ta hänsyn till det individen upplever som meningsfullt. Självförtroende Självförtroende korrelerade starkast med hanterbarhet (0,435). Detta i enlighet med att hanterbarhet syftar på de resurser som idrottare upplever de har till sitt förfogande att klara av de stimuli som idrottare utsätts för. Dessa resurser behöver inte enbart vara ens egna utan kan komma från yttre faktorer såsom vänner och tränare. Hanterbarheten ter sig även som ett förhållningssätt till olika situationer, och hur dessa situationer skall lösas. Självförtroendet är uppbyggt av olika variabler som tidigare erfarenheter, fysiskt tillstånd samt känslomässigt tillstånd (Bandura, 1997). Dessa ger stöd och resurser till att klara av olika stimuli och

17 pressande situationer, och att även få dessa att tolkas positivt gentemot prestation. Däribland de olika variablerna ingår tidigare erfarenheter, det vill säga idrottarna har varit med om hur de gjorde för att prestera bra eller dåligt och kan därmed tillämpa detta för att återigen finna den balansen som krävs för att prestera optimalt. Självförtroendets påverkan på hantering av anxiety samt arousalnivå kan ses i en meta-studie gjord av Becker, Craft, Feltz, och Magyar (2003) där det påvisades att ett högre självförtroende ledde till högre reglering utav anxiety och arousal som gjorde att idrottaren minskade uppfattandet av hotande situationer och stimuli. Detta påvisades även i en meta-studie av Hardy och Woodman (2003) där de utvärderade kognitiv anxiety samt self-efficacy på prestation. Hardy och Woodman (2003) kom fram till att self-efficacy påverkade prestationen mera än kognitiv anxiety, och överlag bör self-efficacy ha en större genomslagskraft på idrottarens prestation genom hanterbarhet av anxiety. Detta blir därför viktigt att fotbollspelaren får kunskap om alla självförtroendets grunder så att interventionernas genomslagskraft blir bättre. Motivation Resultatet för motivation visar att engagemang och målsättning korrelerade med samtliga underkategorier av KASAM (p<0,01). Engagemang korrelerade starkast med meningsfullhet (0,363). Detta förefaller rimligt då meningsfullhet enligt Antonovsky (2005) är vikten av att individen själv är delaktig och kan påverka saker som står individen emotionellt nära. Dessa områden betraktas i regel som utmaningar, känslomässig investering eller engagemang (Antonovsky, 2005). Betydelsen av inre motivation kan kopplas till resultatet om engagemang och meningsfullhet och hanterbarhet. Dessa korrelationsresultat stöder Standage et al. (2003) teori om att autonomi, kompetens och samhörighet är viktiga komponenter för idrottarens motivation. Kopplat till Antonovsky (2005) bör en individ med en hög meningsfullhet också ha en hög grad av autonomi. Individen bör ha en hög kompetens och samhörighet för att ha hög hanterbarhet. Kopplingen mellan engagemang och meningsfullhet och hanterbarhet kan även göras till Beaudoins (2006) studie av fotbollspelare där graden av autonomi, upplevd kompetens och samhörighet var viktigt för motivation. Detta styrker motivationens, och framförallt inre motivationens, betydelse för fotbollspelare vilket indikerar att engagemang är intressant och bör ses i ett perspektiv där idrottaren upplever tillvaron som meningsfull och hanterbar. Finns fotbollen som en viktig känslomässig del i livet är det troligare att idrottaren är mer engagerad inom detta område. Vidare kan betydelsen av den sociala miljön diskuteras utifrån Schilling och Hayashi (2001) resultat att den sociala samhörigheten hos en idrottare kan vara betydelsefull inom lagidrotter. Det förefaller rimligt att en bra social miljö skapar och ger en bra social samhörighet hos idrottaren vilket ger bättre förutsättningar för att idrottsmiljön skall upplevas som meningsfull och hanterbar. Det kan därav vara intressant att skapa bra förutsättningar för idrottaren genom att hjälpa idrottaren känna mer meningsfullhet och öka sin hanterbarhet för att därmed höja idrottarens engagemang. Utifrån korrelationsresultatet skulle det betyda att om en fotbollsspelare som har fotboll som en stor del av sitt liv, men inte upplever det meningsfullt, är det möjligt att fotbollsspelaren har ett lågt engagemang och fotbollen kan då möjligtvis upplevas som en börda. Detta skulle få konsekvensen att spelarens motivation som psykologisk färdighet hämmas. Att därmed ta hänsyn till en spelares upplevda meningsfullhet före införandet av ett motivationsprogram med inriktningen mot engagemang är därmed intressant för hur spelaren kommer ta till sig interventionsprogrammet. Att dessutom undersöka hur spelare engagerar sig kan vara lämpligt. Är spelarna uppgiftsorienterade eller resultatorienterade bör detta ha en inverkan för hur ett motivationsprogram tillämpas (Harwood et al., 2000).