Fjordens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Fjorden. Verksamhetsår: 2018

Transkript

1 Fjordens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Fjorden Verksamhetsår: 2018 Verksamhet, individ & grupp Normkritiskt förhållningssätt Barnens inflytande Förebyggande arbete Fjordens förskola Främjande arbete Kartläggning

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan Ansvariga för planen Kristina Bergström Förskolechef Fjordens personal Vår vision På Fjordens förskola vill vi skapa en trygg och lärorik miljö för alla oss som befinner sig i verksamheten. Planen gäller från Planen gäller till Utvärderas i arbetslag och barngrupp senast 30/ Verksamhetsår 2018 Barnens delaktighet Att ta vara på barnens idéer och tankar från enskilda samtal och gruppsamtal är viktiga delar för att kunna uppdatera likabehandlingsplanen. På förskolan har vi valt att synliggöra barnens delaktighet framför allt i kartläggningsprocessen genom att intervjua de äldre barnen, i enskilda samtal vid olika vardagssituationer och i stora samtalsgrupper på stor samling. Det arbete som görs på samlingar är kopplat till att både kartlägga men också delge barnen resultat av hur de tänker själva om hur barn och vuxna ska vara med varandra. Det anser vi är viktigt för att de trivselregler som implementeras ska bli kända av alla barn på samma avdelning. En annan viktigt del av barnens delaktighet är att barnen på förskola blir informerade och medvetna om vilka rättigheter och skyldigheter var och en har och vart de kan vända sig till ifall de blir kränkta. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna på Fjordens förskola har varit delaktiga i kartläggningsprocessen under föräldramöte i början av terminen. De diskuterade då frågor kopplade till likabehandlingsplanen i mindre grupper som sedan kunde redovisas i större grupp. Deras tankar och förslag kommer att tas med i arbetet med uppdatering av likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling.

3 Vi har som mål att ta del av föräldrarnas synpunkter ytterligare under förskolerådets möte inplanerat under läsåret Personalens delaktighet All personal på förskolan har varit delaktiga i kartläggning av likabehandlingsplanen, samt varit delaktiga under Arbetsplats träffar (APT) under höstterminen Personalen har deltagit aktivt i värderingsövningar och reflektionsgrupper under APT. Vi fortsätter att arbetat intensivt med att förbättra vår kommunikationsförmåga till varandra, till föräldrar och till barnen på förskolan. Förankring av planen Uppdatering av likabehandlingsplanen och planen mot kränkandebehandling är ett första steg. Det är sedan viktigt att informera om innehållet till all personal på förskolan, varje arbetslag, varje enskild arbetare, alla barn och till alla föräldrar på förskolan. Personalens förankringsprocess har skett kontinuerligt under höstterminen först med det praktiska arbete som gjordes inför karläggning, men också under personalens möten där all personalen har haft möjlighet att diskutera, fundera och samtala om vilka värderingar vi arbetar med på förskolan. Förankring bland våra föräldrar sker under föräldramöten och förskoleråden under läsåret Barnens deltagande har skett kontinuerligt i arbetet med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. De har varit aktiva och delgett sina tankar och tillsammans utformat trivselregler och är idag mer medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Förankringsarbete bland personal, föräldrar och barn har blivit ännu viktigare eftersom utan allas kännedom är planen inte användbar och levande. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi fortsätter att tillvarata de kunskaper vi fick genom kursen vid Stockholms universitet "Värdegrund och likabehandling i teori oh praktik" och använder det som ett verktyg för att uppdatera fjolårets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och bland den viktigaste kunskapen är att alla som vistas på förskolan ska vara delaktiga, barnen, föräldrar och all personal på förskolan. Då blir likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ett resultat av allas arbete där alla har varit delaktiga och då har vi en tydligare grund att stå på. Vi skulle ha gått igenom incidentrapportering inkommen till förskolan men rutinerna har vi inte bearbetat och vi behöver hitta en bra struktur för att använda det som utvärderingsverktyg. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal, barn och de föräldrar som deltagit på föräldramöte på Fjordens förskola har varit delaktiga i att utvärdera och uppdatera fjolårets plan. På föräldramötet har alla föräldrar som var med diskuterat frågor som är till grund för att skapa en trygg miljö på förskolan och att ingen mobbning eller diskriminering får förekomma samt hur vi arbetar på förskolan med arbetet kring genusfrågor. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

4 Vi har genomfört en ny kartläggning, utifrån den har vi bestämt hur vi ska arbeta främjande, förebyggande och beskriva tydliga åtgärder vid diskriminering och kränkande behandling.

5 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Den ska utvärderas utifrån den incidentrapportering som inkommer. Vi behöver också utvärdera om målen för det främjande och förebyggande arbetet som ligger som grund för vår verksamhet har varit tillräckliga för att undvika diskriminering och kränkande handlingar på förskolan. Samt utvärdera vilka nya kartläggningsmetoder vi behöver för att uppdatera nästkommande likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen och all personal på förskolan Främjande insatser Namn Skapa en trygg miljö på förskolan och förstärka respekten för allas lika värde Områden som berörs av insatsen Diskrimineringsgrunderna som omfattas är: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Insatser En lugn miljö på förskolan för att alla barnen ska ha ges möjlighet till bra koncentration, kunna fokusera. Lärmiljö på förskolan inomhus och utomhusverksamhet ska vara utformad utifrån barnens intresse behov och ålder. Lärmiljö ska vara inspirerande, välkomnande, och inbjuda till möten, lärande och forskande för alla barn på förskolan. Uppmuntra barnen att känna stolthet över deras föräldrars kulturella identitet och se det som en berikande kunskap för alla på förskolan. Barnen ska ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Närvarande och lyssnande pedagoger som deltar aktiv för att skapa en trygg miljö på förskolan. De böcker vi har på förskolan ska belysa olika typer av familjekonstellationer, olika minoriteter och olika ämnen. De aktiviteter som erbjuds och planeras på förskolan ger förutsättningar för att barn kan delta. Dela barnen i små grupper för att främja smidigare övergångarna från aktivitet till en annan. Anpassa lärmiljö till alla barns förutsättningar och möjligheter att utvecklas i sin egen takt.

6 Visa barnen respekt och ge dem möjligheter att bli medvetna om de bestämmelser som gäller på förskolan, samt förklara regler och utmaningar för att bjuda in till dialog och öppna upp för nya tankar. Vi arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt på alla aspekter som berörs på förskolan och språk som används på förskolan ska vara berikande och uppmuntrande. Ett respektfullt bemötande används i samtal med barnen och mellan oss vuxna. Ge barnen kunskap om deras rättigheter och skyldigheter och vart de kan vända sig till ifall de blir kränkta. Vi arbetar med att ständigt vara närvarande där barnen finns. Vi köper in böcker som berikar förståelse för olikheter. Barnen och personal som har ett annat modersmål än svenska använder modersmålet när tillfälle ges i vardagen för att berika olikheten och respekt för en annan kulturellidentitet. Ansvarig Förskolechefen och all personal på förskolan Datum när det ska vara klart Pågående arbete under hela läsåret. Kartläggning Kartläggningsmetoder Barnintervjuer, observationer av de yngre barnen, trygghetsvandringar och trivselregler Områden som berörs i kartläggningen Diskrimineringsgrunderna som omfattas är: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har involverats i kartläggning genom att delta i barnintervjuer. De genomfördes för att höra barnens synpunkter om deras upplevelser av deras vistelse på förskolan. Vi har gjort enskilda intervjuer med de äldsta barnen, gruppintervjuer med våra mellanbarn och bland de allra yngsta har vi genomfört korta observationer i deras lärmiljö de vistas i, samt i situationer där barnen befinner sig samlade i större grupper och vid övergångarna mellan aktiviteter. Trygghetsvandringar har genomförts för att synliggöra områden både inomhus och utomhus där barn kan känna sig otrygga eller där det kunde ske någon kränkning. Pedagoger och barnen har gått tillsammans och stannat vid olika platser och pratat om hur det känns att vara där och leka eller vistas. Föräldrarna har deltagit i kartläggning genom att delta i diskussionsfrågor under ett föräldramöte på höstterminen. Vi har som mål att 2018 informera om det pågående arbetet på förskolerådet där föräldrarepresentanter från varje avdelning sitter. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig i hallen på varje avdelning. Vi har utformat trivselregler tillsammans med barnen i samtal på samlingarna och inför vilostund. Bland personalen har vi diskuterat vid olika arbetsplatsträffar.

7 Hur personalen har involverats i kartläggningen Kollegerna involverades i kartläggning genom att själva praktiskt genomgöra intervjuer med de äldre barnen, observera de yngre och delta aktivt i samtal med barnen inför bearbetning av nya trivselregler på avdelning. Resultat och analys Vi har med hjälp av de olika kartläggningsmetoderna upptäckt att barnen känner sig trygga på förskolan. Vi ser effekt på dom äldre barnen att dom visar empati för de yngre barnen genom att dom hämtar en pedagog när dom själva upplever att det behövs. Kartläggning medförde även att vi som vuxna ska befinna sig mera där barnen är, samt att försöka i den mån det går att dela barnen i mindre grupper vid ingång och utgång och under planerade och spontana aktiviteter på förskolan. Vi som arbetar på förskolan måste vara väl medvetna om vår roll som förebilder och vårt förhållningssätt gentemot andra. Vid kartläggning upptäckte vi att det är viktigt att personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i förskolan ska reagera på. Från kartläggning uppmärksammades att förskolan fortfarande saknar barnböcker som belyser olika minoriteter och olika ämnen. Vid utformande av trivselregler blev det mer tydligt den förväntan barnen har på varandra. Bland personalen bearbetas även trivselregler som tillämpas för att ha en trivsammare arbetsmiljö. Förebyggande åtgärder Namn Tydliga rutiner på inomhusverksamhet och utomhusverksamhet. Rutiner vid ingång och utgång. Barnen delas i mindre grupper under aktiviteterna på förskolan. Vi vuxna är goda förebilder för barnen. Barnen ska lära sig att verktyg för att lösa konflikter. Områden som berörs av åtgärden Diskrimineringsgrunderna som omfattas är: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Skapa trygga inomhusmiljöer för barnen under verksamheten. Minska risken för kränkningar och möta varje barns behov. Barnen arbetar och leker i en mindre grupper både inomhus och utomhus. Vi på förskolan ska ha ett rättvist förhållningssätt, ett respektfullt och välkomnande bemötande. Barnen ska uppmuntras att uttrycka sina känslor och hantera dem samt säga ifrån när de blir orättvis behandlade.

8 Åtgärd De vardagsrutiner som har arbetats fram möjliggör att personalen finns där barnen vistas. Personalen närvarande och följer barnens lek, deltar aktiv när ett barn uppfattas att hamna utanför, synliggör och samtalar om de trivselregler som har bestämts tillsammans för att undvika att det sker kränkningar, diskriminering och trakasserier. En pedagog går in och ut med en mindre barngrupp. Varje barn får möjlighet till hjälp om de behöver det. Personalen är ansvarig att erbjuda aktiviteter utifrån ålder, intresse och behov. Barnen delas i mindre grupper under skapande aktiviteter, projektgrupper och frilek aktiviteter. Vi som arbetar på förskolan måste ta ansvar för vårt handlande och tänka på att vi är förebilder för barnen och det betyder att vårt förhållningssätt gentemot andra ska vara med respekt för individen. Vid konflikter ska det barnet som har blivit utsatt få möjligheter att utrycka händelse i första hand och sedan uttrycka sig med ord på den. Vid konflikter samtalar vi om vad som har hänt och diskuterar kring våra trivselregler. Vid konflikter mellan barnen ska personalen följa upp händelsen och samtala med båda berörda barn både enskilt och tillsammans. Det är viktigt att använda sig av öppna frågor för att klargöra händelseförloppet. Som t.ex. Hur tänkte du då? Den personal som uppmärksammar händelsen är ansvarig att föra vidare vad som hänt till arbetslaget och förälder. Motivera åtgärd Anledning till de mer tydliga rutinerna är att under trygghetsvandringar tillsammans med barnen uttrycktes att de ville se oss mera i deras lek, samt utifrån de observationer gjorda bland de yngre barnen. Övergången vid ingångar och utgångar upplevs som en trygg aktivitet och lätt att möta varje barns behov. Vi går in med mindre grupper och det skapar en lugn miljö. Vi har sett att barnen får ro att leka i en mindre grupp, barnen kan lätt kommunicera med varandra och känner sig trygga i en mindre grupp. Vi vill att våra barn, föräldrar och personalen ska känna sig trygga med det arbete som görs på förskolan. Vi vill att våra barn på förskolan ska ha bra verktyg och vara väl rustade för framtiden, kunna hantera och lösa konflikter när vi vuxna inte finns i närheten. Ansvarig All personal på förskolan Datum när det ska vara klart Pågående arbete under hela året. Rutiner för akuta situationer Policy Vi som arbetar på förskolan tolererar inte någon form av diskriminering och kränkande behandling i verksamheten.

9 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i förskolan ska reagera på. Vi kommer att ha återkommande kartläggningar under terminen för att synliggöra hur barngruppen utvecklas särskilt när det har varit förändringar i barngruppen. Vi kommer att använda oss av olika metoder för kartläggning, bland annat observationer, trygghetsvandringar, återkommande samtal med barn. Personalen ska vara närvarande och vara engagerad i det barnen gör och vara redo att ge barnen stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal på förskolan ska vid större händelser vända sig till biträdande förskolechef Ann-Louise Frånberg eller förskolechefen Kristina Bergström. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personal som gjort iakttagelsen har skyldighet att följa upp den misstänkta kränkningen med inblandade barn. Barnen involveras aktivt i arbete och ses som viktiga resurser i detta arbete. Vid allvarliga kränkning skrivs incidentrapport och förskolechefen informeras. Barnets föräldrar kallas till informationsmöte med ansvarig personal. Förskolechef, inblandad personal samt förälder reder ut det inträffade. Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Vuxen som upplever att ett barn blir kränkt av en annan personal har skyldighet att ta upp detta med förskolechef, samt med berörd vuxen samt skriva incidentrapport. Förskolechef och eventuell fackligt ombud träffar den som kränkt barnen för att lyssna av vederbörandes upplevelse. Förskolechef och alla inblandande diskuterar igenom det inträffade, där avgörs även om barnets förälder ska informeras av förskolechefen. Om så är det fallet träffas förskolechef, inblandade personen, samt förälder och reder ut det inträffade. Åtgärdsprogram upprättas. Förskolechef ansvarar för att dokumentera. Tidpunkt för uppföljningssamtal fastställs. Rutiner för uppföljning Händelsen följs upp och åtgärder planeras på personalmöten snarast möjligt när ett barn blir kränkt. Uppföljning när en vuxen kränker ett barn: förskolechef och samtliga inblandade träffas. Vid detta möte avgörs om nytt möte är aktuell. Om arbetet inte leder till att kränkning upphör ansvarar i första hand biträdande förskolechef för att arbetsrättsliga åtgärder vidtas i enlighet med lagar och avtal och hon för sedan vidare ärendet till förskolechefen. Rutiner för dokumentation Förskolechef ansvarar för att dokumentera. Ansvarsförhållande Personalen på förskolan tillsammans med förskolechef.

10 Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier i förskolan Ett barn kan bli diskriminerad på olika sätt i förskolan. Det kan handla om trakasserier eller sexuella trakasserier. I förskolan har barn rätt till en trygg utbildning som är fri från all form av förtryck och trakasserier. Alla barn ska ges lika rättigheter och möjligheter i sin utbildning. Det innebär nolltolerans mot all form av diskriminering, så som trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheterna. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon eller säga rasistiska eller nedsättande kommentarer med koppling till diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan handla om beröring, klappningar, strykande, ovälkomna förslag, bilder eller texter som är sexuellt anspelande. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan arbetar hela tiden för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Det är en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete som följs upp och utvärderas tillsammans med barn eller barn samt personal. Förskolans arbete för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier görs i fyra steg. I arbetet ingår att ta fram riktlinjer och rutiner. 1. Undersöka risker för diskriminering eller repressalier samt andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta främjande och förebyggande åtgärder samt 4. följa upp och utvärdera åtgärderna. Även förskolans riktlinjer och rutiner ska följas upp och utvärderas i detta steg. Dokumentera och samverka Dokumentera alla delar av det fortlöpande arbetet i planen mot diskriminering. Samverka med barn, barn och personal i alla fyra steg i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål Att alla barn känner sig trygga i verksamheten Att inget barn blir utsatt för trakasserier/sexuella trakasserier Att barn vet vem de ska vända sig till när de känner sig utsatta. Att all personal agerar direkt vid kännedom om att ett barn blivit utsatt.

11 Att förskolan har ett aktivt levande arbete mot trakasserier och sexuella trakasserier. Aktiviteter för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Informera all personal om att ledningen ser allvarligt på sexuella trakasserier och berätta om hur man anmäler. Skapa medvetenhet vad trakasserier och sexuella trakasserier innebär. Gör det lätt att anmäla trakasserier och sexuella trakasserier. Anmälaren ska känna sig trygg i att den kommer bli tagen på allvar, bli lyssnad på och få stöd. Alla ärenden måste utredas enligt lag. Se till att personalen känner till grundläggande regler och begrepp. Håll riktlinjerna mot trakasserier och sexuella trakasserier levande. Tala om frågorna på arbetsplatsträffar och skapa möjligheter till samtal. Informera alltid nyanställda om dem.

12 SOLNA STAD Bilaga 1 Rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (elev elev eller barn - barn) När du får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av ett annat barn eller en elev följ denna rutin. Arbetsgång Gör en anmälan och lämna till rektor eller förskolechef. Anmälan görs samma dag. Anmäl uppgifterna till förvaltningschef (huvudmannen). Informera vårdnadshavare till berörda barn eller barn samma dag som anmälan lämnats in. Fortsätt informera om vad verksamheten gör för att barn och barn ska må bra. Utred uppgifterna i anmälan genom att samtala med berörda barn eller barn samt personal. Utred händelsen så att man kan avgöra om kränkande behandling eller diskriminering skett eller inte. Dokumentera utredningen. Använd gärna de blanketter som finns på Intranätet. Gå igenom dokumentationen och gör en bedömning om kränkning eller diskriminering skett eller inte. Sätt in åtgärder för att lösa situationen på kort och lång sikt om utredningen visar att kränkande behandling eller diskriminering har skett. Ansvarig Personal i förskola eller skola Följ upp och utvärdera åtgärderna regelbundet för att se till att barn eller elev inte blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Det innebär att nya åtgärder behövs om de man använt inte gett önskat resultat. Gör en omfattande utredning av hela barnets eller elevens förskoleeller skolsituation för att få fram orsakerna till att barnet eller eleven känner sig utsatt. Titta på individ-, grupp- och organisationsnivå. Sätt in nya åtgärder. Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Elevhälsoteam Barnhälsoteam Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning. Lämna över ärendet till central förvaltning om situationen fortsätter

13 SOLNA STAD Bilaga 2 Arbetsgång/rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (personal barn eller elev) Inledning Huvudmannen, förskolan och skolan har en skyldighet att utreda uppgifter om att ett barn har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det är det enskilda barnets eller elevens uppfattning som utredningen ska utgå ifrån. Det innebär att det inte behövs några bevis för att starta en utredning. Varje ärende ska utredas skyndsamt. I regel gör barn- och utbildningsförvaltningen utredningen. De utredningar som rektor/förskolechef hanterar görs alltid i samråd med förvaltningen. Detta för att stärka barnrättsperspektivet och för att undvika jäv. Utredningen ska i första hand utgå från barnets och elevens bästa. Arbetsgång Om ett barn eller en elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av en vuxen, följer huvudmannen, förskolan eller skolan nedanstående arbetsgång: Arbetsgång Lämna blankett med anmälan till rektor eller förskolechef Informera vårdnadshavare till berörda barn eller barn samma dag som anmälan lämnats in. Anmäl uppgifterna till förvaltningschef genom att skicka kopia på anmälningsblanketten. Gör en förstahandsbedömning av anmälan. Beroende på uppgifterna i anmälan gör antingen rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning utredningen. Ta även ställning till om anmälan till annan myndighet behöver göras (t.ex. polis) samt om berörd personal ska arbeta vidare i verksamheten medan utredningen pågår. Påbörja utredningen Samla in underlag till utredningen genom enskilda samtal med berörda parter (anmälaren, personal och ev. vittnen). Vid behov samtala även med barn/elev om vårdnadshavare och barn/elev samtycker. Ansvarig Personal i förskola eller skola Avdelningschef och rektor/förskolechef Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning

14 I samtalen ska utredaren ha med sig en kollega som för anteckningar. Detta ur rättssäkerhetsperspektiv och för att utredaren ska kunna fokusera på att ställa frågor och föra samtal med berörda parter om anmälda uppgifter. Vid samtal med personal, har personalen möjlighet att ta med sig en facklig representant. Delge samtalsanteckningarna och eventuella andra uppgifter som rör ärendet till vårdnadshavare, (barn/elev) och personal, för att de ska få möjlighet att lämna synpunkter. Berörda parter har rätt till insyn i ärendet. Gå igenom insamlat underlag och gör i samråd med närmsta chef en bedömning om kränkning/ diskriminering skett eller inte. Utredning gjord av skola/förskola Gör bedömning i samråd med central förvaltning. Skicka utredningen med beslut till berörda parter med rekommenderad (REK) post eller överlämna personligen. Utredning gjord av central förvaltning. Gör förslag till bedömning och beslut i ärendet. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar i ärendet. Beslutet ska skickas till berörda parter med rekommenderad (REK) post. Betungande beslut Innebär att personalen anses skyldig till anmälda uppgifter och har utsatt elev/barn för kränkande behandling eller diskriminering. Hantera ärendet och ta ställning till om eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Fortsatt arbete utifrån barnperspektiv Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning Utredare från central förvaltning Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Utredare central förvaltning Rektor/förskolechef och HR-chef Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Se till att eleven/barnet som känner sig utsatt av personal får det stöd som den behöver. Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning.

15 SOLNA STAD Bilaga 3 Definitioner av begrepp Diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Missgynnandet ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagen reglerar dock inte det som händer mellan barn när det gäller hur de behandlar varandra. Däremot kan förskolan som myndighet eller vuxna på förskolan göra sig skyldig till diskriminering av barn. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Det är dock inte indirekt diskriminering om följande kriterier är uppfyllda: - Syftet med regeln eller rutinen är berättigat, det vill säga befogat och objektivt godtagbart. Detta innebär att syftet ska vara värt att skydda sig och vara tillräckligt viktigt för att kunna få företräde framför principen om icke-diskriminering. - De medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Det innebär att det inte finns andra alternativ eller medel för att uppnå syftet. Trakasserier innebär ett agerande som kränker någons värdighet och har samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker någons värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningarna kan bestå av t ex. nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande, utfrysning eller fysiska handlingar. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.