Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och diskriminering Ringens förskola Bagartorps förskoleenhet Verksamhetsåret Fastställd av barn- och utbildningsförvaltningen

2 SID 2 (21) Innehållsförteckning Vision... 4 Ansvarig för planen... 4 Inledning... 4 Vad är kränkande behandling och diskriminering?... 4 Vem barn och föräldrar kan vända sig till... 5 Systematiskt och målinriktat arbete mot kränkande behandling och diskriminering 5 Uppföljning och kartläggning... 5 Analys och bedömning... 5 Planering... 6 Genomförande och utvärdering... 6 Främja, förebygga och åtgärda... 6 Uppföljning och kartläggning av främjande och förebyggande arbete... 7 Uppföljning... 7 Kartläggning... 7 Delaktighet i kartläggningen... 8 Beskrivning av kartläggningen... 8 Resultat och analys... 9 Främjande insatser... 9 Delaktighet... 9 Beskrivning av främjande insatser... 9 Förebyggande åtgärder Delaktighet Beskrivning av förebyggande åtgärder Åtgärdande arbete Beskrivning av åtgärdande arbete Utvärdering Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan Utvärdering av främjande, förebyggande och åtgärdande arbete Utvärdering främjande arbete under året Utvärdering av det förebyggande arbetet under Utvärdering av det åtgärdande arbetet under Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete Dokumentera och samverka Mål... 16

3 SID 3 (21) Aktiviteter för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Aktiviteter Bilaga 1 Rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (elev elev eller barn - barn) Bilaga 2 Arbetsgång/rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (personal barn eller elev) Bilaga 3 Definitioner av begrepp... 21

4 Vision Ringens förskola vision är att skapa förutsättningar så att alla barn kan nå sin fulla potential. Vi värderar trygghet, trivsel och lärande högt där alla känner sig sedda och inkluderade. Ansvarig för planen Förskolechef ansvarar för att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande samt systematiskt följa upp och utvärdera mål och aktiviteter. Inledning Från och med januari 2017 finns nya regler i diskrimineringslagen som kräver att förskolan hela tiden arbetar för att se till att barn inte blir utsatta för diskriminering. Det innebär att förskolan ska: 1. undersöka risker för diskriminering eller repressalier samt andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta främjande och förebyggande åtgärder samt 4. följa upp och utvärdera åtgärderna. Även förskolans riktlinjer och rutiner ska följas upp och utvärderas i detta steg. 5. Dokumentera arbetet hela tiden. 6. Barn och personal ska involveras i alla delar av arbetet. De krav som gäller kränkande behandling i skollagen är desamma som tidigare. Planen mot kränkande behandling och diskriminering genomsyrar hela förskolans verksamhet och är väl synlig i utbildningen, i regler och rutiner. Alla barn, medarbetare och vårdnadshavare är delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Planen utgår från skollag, läroplan, FN:s barnkonvention och förordningen om barns och barns deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling. Vad är kränkande behandling och diskriminering? Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande, utfrysning eller fysiska handlingar. Kränkningarna kan hända vid ett eller flera återkommande tillfällen. Är det vid flera återkommande tillfällen kan det också kallas för mobbning. Kränkande behandling är ett beteende som kränker någons värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Diskriminering betyder att ett barn blivit orättvist behandlad på grund av någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller utryck samt ålder. Barnet kan bli diskriminerad på olika sätt och det kan till exempel handla om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det handlar om ett oönskat beteende Fastställd av barn- och utbildningsförvaltningen

5 SID 5 (21) Vem barn och föräldrar kan vända sig till Om man som barn känner sig utsatt eller om man som förälder befarar att ens barn är utsatt, vänder man sig i första hand till ansvarig pedagog. Barn och föräldrar kan även kontakta förskolans. Systematiskt och målinriktat arbete mot kränkande behandling och diskriminering Planen beskriver förskolans arbete för att ge alla barn en trygg och lärorik miljö där de kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Förskolan arbetar hela tiden främjande, förebyggande och åtgärdande. Planen följs upp och utvärderas så att förskolan kan planera aktiviteter som möter behoven. Genomförande utvärdering Uppföljning kartläggning Planering Analys Bedömning Förskolan arbetar fortlöpande i fyra steg; uppföljning, analys och bedömning, planering, och genomförande, samt genom att ta fram riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier. Både barn och personal är delaktiga i alla steg som görs i planen. Delaktighet och samarbete är viktiga faktorer för att framgångsrikt kunna främja likabehandling, lika rättigheter och möjligheter samt förebygga kränkande behandling och diskriminering. Uppföljning och kartläggning Det första steget handlar om att identifiera var verksamheten befinner sig genom att följa upp genomförda insatser och göra en kartläggning av nuläget. För att kunna sätta in rätt insatser behöver verksamheten följa upp det man tidigare gjort och förstå var verksamheten befinner sig. Analys och bedömning Verksamheten gör en analys och bedömning av nuläget utifrån den samlade bilden som togs fram i steg 1. I analysen behöver både styrkor och svagheter inom verksamheten belysas och dokumenteras. I analysarbetet identifierar verksamheten utvecklingsområden med syfte att nå en trygg och lärande miljö.

6 SID 6 (21) Planering Analysen och bedömningen visar vilka utvecklingsområden verksamheten har. Nu planerar verksamheten de aktiviteter som ska leda till att förbättra kvaliteten av verksamheten. Genomförande och utvärdering Aktiviteterna ska genomföras i verksamheten i enlighet med planeringen. Verksamheten behöver utvärdera och dokumentera de planerade aktiviteterna för att veta om de gett den effekt man tänkt. Främja, förebygga och åtgärda Förskolan arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande. Det är olika arbetssätt som ser till att alla barn har en trygg förskola fri från kränkande behandling och diskriminering. De olika arbetssätten innebär: Främjande arbete handlar till exempel om att arbeta för att alla barn är lika mycket värda, att vi bemöter varandra på ett trevligt och respektfullt sätt och att alla som deltar i verksamheten är inkluderade. Verksamheten identifierar och stärker de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det främjande arbetet genomförs oavsett om det finns aktuella problem eller inte och riktar sig till alla barn. Förskolan genomför en kartläggning varje år. Förebyggande arbete handlar om att hitta och förhindra risker för utsatthet, exempelvis platser eller situationer på gården, inomhus i olika lekrum, i hallen eller i hygienutrymmen. Arbetet utgår från konkreta behov eller riskområden som verksamheten har upptäckt eller synliggjort vid den årliga kartläggningen. Åtgärdande arbete handlar om att när något barn beter sig på ett sätt som gör att ett annat barn blir ledsen eller mår dåligt, kan hen alltid vända sig till en vuxen för att få hjälp. Förskolan ska på olika sätt se till att det blir bra. Förskolan ska upptäcka, utreda och åtgärda när personal får veta att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Tydliga rutiner beskriver förskolans arbete.

7 SID 7 (21) Främja Förebygga Åtgärda Identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling. Avvärja risker för kränkande behandling och diskriminering. Upptäck, utred och åtgärda när ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling och diskriminering. Arbetet pågår kontinuerligt och riktar sig till alla barn. Arbetet utgår från kartläggningen. Tydliga rutiner beskriver arbetsgången vid kränkande behandling eller diskriminering. Bild 1: Kombination av främjande, förebyggande och åtgärdande insatser är en förutsättning. Uppföljning och kartläggning av främjande och förebyggande arbete Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning kartläggning Analys Bedömning Uppföljning Vi har introducerat Husmodellen och kommit fram till att vi behöver en karta över gården. Där har vi strategiskt placerat ut oss pedagoger för att säkerställa tryggheten för barnen på gården. Kompismaterialet finns att tillgå på förskolan som ett komplement till vårt värdegrundsarbete. Genom det kollegiala lärandet har pedagogerna inspirerat varandra till ett mer frekvent användande. Kartläggning Syftet med kartläggningen är att upptäcka eventuella risker för kränkande behandling, diskriminering eller repressalier, det vill säga någon form av bestraffning eller hämndaktion. Det handlar också om att upptäcka andra hinder för barns och barns lika rättigheter och möjligheter. Vid undersökning av risker för diskriminering eller repressalier ska den utgå ifrån samtliga diskrimineringsgrunder det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Tillsammans med utvärderingen av förra årets arbete, är kartläggningsresultatet grunden för förskolans fortsatta arbete.

8 SID 8 (21) Delaktighet i kartläggningen De äldre barnen är delaktiga genom barnintervjuer och samtal i grupp. Personalen är delaktiga genom aktiviteter som genomförts på APT (arbetsplatsträffar), planeringsdagar, avdelningsmöten och PUG (pedagogisk utvecklingsgrupp). Beskrivning av kartläggningen På våra olika möten, planeringsdagar mm har vi arbetat med bl.a. översyn av olika rutiner, riktlinjer och policydokument men även av attityder och normer och värden. I övrigt undersöker vi vår verksamhet genom: Förskolans arbetssätt, rutiner och regler Attityder och värderingar Värdegrundskontrakt Trygghet och vuxennärvaro Språkbruk Social gemenskap Samlingar Individuella intervjuer Arbetsplatsträffar eller andra samtal Barnkonsekvensanalyser

9 SID 9 (21) Resultat och analys Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Vi har ett mycket gott klimat på förskolan där alla möts på ett respektfullt sätt. Alla pedagoger har gått en omfattande ABC-utbildning och fått verktyg i hantering av värdegrundsfrågor. Vi använder kompismaterialet men behöver vidareutveckla vårt arbete med det i verksamheten. Forskning visar att barn som får positiv förstärkning får en bättre självbild och gynnas av detta bemötande. Främjande insatser Det här avsnittet beskriver vad förskolan ska göra för att alla barn ska ha lika rättigheter och lika möjligheter i förskolan. Alla barn är lika mycket värda och ska ha det lika bra och trivas i förskolan. Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Vilka aktiviteter förskolan ska göra beror på vad som kommer fram i utvärderingen och i resultatet av kartläggningen. Det handlar om värdegrundsfrågor som till exempel hur personalen ser på sitt uppdrag, barnens delaktighet, att skapa vi-känsla, ett gott bemötande av alla barn och all personal samt ifrågasätta normer och förväntningar på hur vi ska vara och leva. Delaktighet I framtagandet av främjande insatser är barn och personal delaktiga. Detta sker genom våra olika möten, planeringsdagar etc. Vi har tagit med barnen i diskussioner kring förhållningssätt och regler på våra avdelningar. Beskrivning av främjande insatser Förskolan planerar in tid och resurser och pedagoger beskriver vem som är ansvarig för att genomföra insatserna. Vi utgår från det enskilda barnet, inte ålder eller kön, och vår planerade verksamhet genomförs så att det gynnar varje enskilt barns behov. Nuläge Mål Områden som berörs av de främjande insatserna Aktivitet I utvärderingen och i resultatet av kartläggningen har vi kommit fram till att vi behöver utveckla vårt arbete med kompismaterialet och husmodellen. Alla barn ska kunna komma till förskolan och känna sig trygga och väl bemötta. Värdegrundsarbete, främja likabehandling utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Alla barn ska få möjlighet att ta del av värdegrunden med hjälp av bl.a. kompismaterialet.

10 SID 10 (21) Alla barn ska ges möjlighet att varje dag delta i planerad samling, där barnen ska komma till tals för att träna språk, hänsyn, respekt och turtagning. På våra gemensamma pedagogmöten fortsätta vårt arbete med kunskapsutbyte om attityder, värderingar och förhållningssätt. Ansvariga pedagoger leder ABC-arbetet vidare och ansvarar för att kunskaperna används i det vardagliga arbetet med barnen. Ansvarig Förskolechef och pedagoger Tidsperiod Uppföljning APT Utvärdering Planeringsdagar, två gånger per år. Förebyggande åtgärder Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Här beskriver förskolan hur personalen ska se till att alla barn har det bra i förskolan och att ingen blir utanför eller illa behandlad av en kompis eller personal. Det handlar alltså om att förhindra risker för kränkande behandling och diskriminering. De förebyggande åtgärderna utgår från utvärderingen och resultatet från kartläggningen. Delaktighet När förskolan tar fram de förebyggande åtgärderna är barn och personal delaktiga. Detta sker genom våra olika möten, planeringsdagar etc. Vi har tagit med barnen i diskussioner kring förhållningssätt och regler på våra avdelningar.

11 SID 11 (21) Beskrivning av förebyggande åtgärder Nuläge I utvärderingen och i resultatet av kartläggningen har vi kommit fram till att vi behöver utveckla vårt arbete med husmodellen. Mål Närvarande pedagoger som fördelar sig utifrån där barnen befinner sig, gäller både inne- och utemiljön. Områden som berörs av de främjande insatserna Aktivitet Utforma avdelningarna så att riskutrymmen undviks. Främja tryggheten utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Fortsätta och utveckla vårt arbete med Husmodellen genom samtal och reflektioner om situationer i förskolan på arbetslagsmöten, APT etc. Ansvarig Förskolechef och pedagogerna Tidsperiod Uppföljning Löpande, planeringsdagarna, två gånger per år. Utvärdering aktiviteter och mål utvärderas löpande genom diskussioner och skriftliga utvärderingsfrågor. Åtgärdande arbete Här beskriver förskolan hur alla i verksamheten säkerställer att barn, personal och vårdnadshavare har god kännedom om förskolans rutiner vid misstanke om kränkande behandling/ diskriminering. Förskolan behöver också säkerställa att det finns en tydlig organisation och arbetssätt kring förskolans åtgärdande arbete. Förskolans arbetsgång och rutiner finns i bilaga 1 och 2. Beskrivning av åtgärdande arbete Mål All personal och alla barn känner till förskolans rutiner vid kränkande behandling Aktivitet Personalen är delaktiga i framtagandet av planen och gör planen levande i sitt arbete med barnen och arbetar aktivt för att följa de mål och aktiviteter vi tagit fram Ansvarig Förskolechef och pedagoger Tidsperiod 2018 Uppföljning Följs upp 4 gånger per år på APT via Office 365 där varje avdelning har sina mål och aktiviteter. Utvärdering Utvärdering sker två gånger per år genom att följa upp avdelningarnas uppföljningar.

12 SID 12 (21) Utvärdering Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Här utvärderar och analyserar förskolan förra årets främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Förskolans utvärdering och analys är tillsammans med kartläggningarna grunden för nästa verksamhetsårs främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. I utvärderingen ingår även förskolans riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier. Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan Utvärderingen ska göras tillsammans med barn och personal i verksamheten. På studiedagarna i juni och december har vi utvärderat läsårets arbete. Pedagogerna har haft många givande diskussioner kring förhållningssätt och bemötande utifrån vårt uppdrag på våra gemensamma träffar som ex. vis APT, PUG och studiedagar. Vi utvärderar och uppdaterar vårt värdegrundskontrakt avdelningsvis. Förskolans vårdnadshavare har fått möjlighet att delta i brukarenkät där de svarar på hur de upplevt delaktighet, förankring av planen och hur förskolan motverkar mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Följande metoder och forum har använts: Samlingar APT, planeringsdagar Brukarenkät Utvärdering av främjande, förebyggande och åtgärdande arbete Utvärdering främjande arbete under året Mål 1: Fördjupa och utveckla vårt genusarbete på förskolan Aktivitet: Som pedagog inte kommentera barns agerande och utseende utifrån traditionella könsnormer. Alla barn blir bekräftade för sin person istället för sitt utseende. Vi erbjuder olika material och aktiviteter som bryter stereotypa föreställningar och som visar på likheter och olikheter. Utvärdering: Vi har haft återkommande diskussioner på arbetslagsmöte och APT där vi följt upp vårt genusarbete och förhållningssätt. Dessa diskussioner har lett till en större medvetenhet när det gäller pedagogernas förhållningssätt och bemötande. Vi har under året erbjudit material som t.ex. böcker, byggmaterial, skapande, spel har vi använt oss av i våra aktiviteter för att bryta stereotypa föreställningar. På de avdelningar som har "hemvrå", erbjuds könsneutrala utklädningskläder och material. Vi har sett att barnen i större utsträckning väljer aktiviteter och material utifrån intresse och inte utifrån könstillhörighet. Vi har valt att barnen inte får ta

13 SID 13 (21) med sig sina privata leksaker till förskolan och detta har bidragit till att vi kan erbjuda en mer könsneutral verksamhet. Mål 2: Att vi kontinuerligt ha levande diskussioner på våra mötesträffar om vårt likabehandlingsarbete Aktivitet: Under våra gemensamma mötesträffar fortsätta våra återkommande diskussioner om vårt dagliga likabehandlingsarbete och genom detta utveckla och stärka oss i vårt arbete med barnen när det gäller likabehandlings- och kränkningsfrågor. Utvärdering: Vi har haft återkommande diskussioner på arbetslagsmöten, APT och planeringsdagar. Förutom diskussioner har vi även haft en föreläsning om förhållningssätt, bemötande och konflikthantering. Dessa diskussioner har lett till en större medvetenhet hos personalen och vi upplever att vi har fått ett mer öppet klimat och bättre samarbete, inom arbetslag och på förskolan. Mål 3: Introducera Kompismaterialet och fortsätta utveckla användandet av materialet Aktivitet: Genom Kompismaterialet ytterligare stärka barnens jag och detta kommer att bidra till att barnen känner sig tryggare och utvecklas. Utvärdering: Materialet används på avdelningarna vid samlingar och vid skapandeaktiviteter och anpassas efter mognadsnivå. Alla avdelningar använder sig av materialet, vi har dock kommit lite olika långt. Barnen har genom vårt arbete med kompismaterialet fått redskap att hantera konflikter och tilltron till sig själv och andra barn har ökat. Vi märker även att självförtroende hos många barn har stärkts. Vi kommer att fortsätta att arbeta med materialet och att arbeta mot ett likvärdigt användande på alla avdelningar.

14 SID 14 (21) Utvärdering av det förebyggande arbetet under Mål 1: Att ha gemensamma aktiviteter i huset som t.ex. sångsamling som syftar till ett gott förskoleklimat. Aktivitet: Vi har gemensamma rutiner på förskolan som gör att miljön blir trivsam och lugn. Utvärdering: Vi har bland annat regelbundet genomfört sångsamlingar, gemensamma aktiviteter på gården och temaarbeten utifrån årshjulet. Lucia och Förskolans dag är andra aktiviteter som bidrar till ett gott förskoleklimat. Vi upplever att våra olika aktiviteter bidragit till en ökad sammanhållning och större trygghet både bland barn och pedagoger. Mål 2: Att vi alltid är närvarande pedagoger och att vi fördelar oss där barnen befinner sig, både inne- och utemiljö. Aktivitet: Närvarande pedagoger som täcker hela gården för en ökad trygghet. Utvärdering: Vi har gjort en kartläggning av förskolegården där vi tydliggjort de områden på gården där pedagoger alltid ska befinna sig för att säkerställa att barnen ska känna sig trygga (Husmodellen). Vi kommer att utveckla vårt arbete med Husmodellen genom att kontinuerligt ha med det på agendan. Mål 3: Nolltolerans mot all kränkande behandling Aktivitet: Värdegrundsdiskussioner hålls levande bland barn barn, barn vuxna och vuxna vuxna. Utvärdering: Vi har dagligen diskussioner där pedagogerna handleder barnen i olika dilemman. På våra gemensamma möten har vi haft givande och utvecklande diskussioner och delgivit varandra olika erfarenheter och kunskaper. Pedagogerna har under året deltagit i ABC-utbildning i värdegrundsarbete. Vi upplever att utbildningen, handledningarna och diskussionerna bidragit till en ökad medvetenhet och förståelse hos både barn och pedagoger.

15 SID 15 (21) Utvärdering av det åtgärdande arbetet under Mål 1: All personal i verksamheten kan rutinerna gällande kränkande behandling Aktivitet: APT fortsatta diskussioner, arbeta med planen och genomföra övningar. Nyanställningar information om planen och den ska ingå i det paket av information och dokument som den nyanställde får. Utvärdering: Vi har genomfört alla aktiviteter under föregående läsår. När det gäller nyanställningar har vi informerat om planen, men ännu inte nått ända fram när det gäller att i alla fall inkluderat den i välkomstpaketet. För närvarande håller vi på att uppdatera och utveckla rutinen vid nyanställning. Mål 2: All personal har kunskap i hur man arbetar när ett barn blivit utsatt för kränkande behandling Aktivitet: APT fortsatta diskussioner och arbeta med planen. Pedagogerna ska ha observera och ha uppsikt över de platser där kränkningar eventuellt skulle kunna förekomma. Om pedagogerna ser att ett barn blir kränkt, ska vederbörande hantera situationen direkt. Utvärdering: Vi har under läsåret på våra APT:n och planeringsdagar arbetat och diskuterat planen och hur man arbetar när ett barn blir utsatt. Husmodellen bidrar till att vi har aktiva pedagoger som är där barnen befinner sig och detta har bidragit till att minska risken för eventuella kränkande behandlingar förekommer. Mål 3: Vårdnadshavare ska få ta del av rutinerna och vår arbetsgång. Aktivitet: Vårdnadshavare informeras om att planen finns att ta del av på respektive förskolas hemsida. På föräldramöte informera och inkludera vårdnadshavarna om våra rutiner och arbetsgång vid kränkande behandling. Utvärdering: Vi har publicerat planen på vår hemsida och informerat vårdnadshavarna om planen på förskoleråd och föräldramöten.

16 SID 16 (21) Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier i förskolan Ett barn kan bli diskriminerad på olika sätt i förskolan. Det kan handla om trakasserier eller sexuella trakasserier. I förskolan har barn rätt till en trygg utbildning som är fri från all form av förtryck och trakasserier. Alla barn ska ges lika rättigheter och möjligheter i sin utbildning. Det innebär nolltolerans mot all form av diskriminering, så som trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheterna. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon eller säga rasistiska eller nedsättande kommentarer med koppling till diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan handla om beröring, klappningar, strykande, ovälkomna förslag, bilder eller texter som är sexuellt anspelande. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan arbetar hela tiden för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Det är en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete som följs upp och utvärderas tillsammans med barn eller barn samt personal. Förskolans arbete för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier görs i fyra steg. I arbetet ingår att ta fram riktlinjer och rutiner. 1. Undersöka risker för diskriminering eller repressalier samt andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta främjande och förebyggande åtgärder samt 4. följa upp och utvärdera åtgärderna. Även förskolans riktlinjer och rutiner ska följas upp och utvärderas i detta steg. Dokumentera och samverka Dokumentera alla delar av det fortlöpande arbetet i planen mot diskriminering. Samverka med barn, barn och personal i alla fyra steg i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål Varje verksamhet bör sätta mål för hur man ska arbeta och hålla riktlinjerna levande. I förskolan ska: Att alla barn känner sig trygga i verksamheten Att inget barn blir utsatt för trakasserier/sexuella trakasserier Att barn vet vem de ska vända sig till när de känner sig utsatta. Att all personal agerar direkt vid kännedom om att ett barn blivit utsatt.

17 SID 17 (21) Att förskolan har ett aktivt levande arbete mot trakasserier och sexuella trakasserier. Aktiviteter för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Varje förskola bör ha olika aktiviteter för att konkret arbeta för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Aktiviteter Informera all personal om att ledningen ser allvarligt på sexuella trakasserier och berätta om hur man anmäler. Skapa medvetenhet vad trakasserier och sexuella trakasserier innebär. Gör det lätt att anmäla trakasserier och sexuella trakasserier. Anmälaren ska känna sig trygg i att den kommer bli tagen på allvar, bli lyssnad på och få stöd. Alla ärenden måste utredas enligt lag. Se till att personalen känner till grundläggande regler och begrepp. Håll riktlinjerna mot trakasserier och sexuella trakasserier levande. Tala om frågorna på arbetsplatsträffar och skapa möjligheter till samtal. Informera alltid nyanställda om dem.

18 SID 18 (21) Bilaga 1 Rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (elev elev eller barn - barn) När du får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av ett annat barn eller en elev följ denna rutin. Arbetsgång Gör en anmälan och lämna till rektor eller. Anmälan görs samma dag. Anmäl uppgifterna till förvaltningschef (huvudmannen). Informera vårdnadshavare till berörda barn eller barn samma dag som anmälan lämnats in. Fortsätt informera om vad verksamheten gör för att barn och barn ska må bra. Utred uppgifterna i anmälan genom att samtala med berörda barn eller barn samt personal. Utred händelsen så att man kan avgöra om kränkande behandling eller diskriminering skett eller inte. Dokumentera utredningen. Använd gärna de blanketter som finns på Intranätet. Gå igenom dokumentationen och gör en bedömning om kränkning eller diskriminering skett eller inte. Sätt in åtgärder för att lösa situationen på kort och lång sikt om utredningen visar att kränkande behandling eller diskriminering har skett. Ansvarig Personal i förskola eller skola Följ upp och utvärdera åtgärderna regelbundet för att se till att barn eller elev inte blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Det innebär att nya åtgärder behövs om de man använt inte gett önskat resultat. Gör en omfattande utredning av hela barnets eller elevens förskole- eller skolsituation för att få fram orsakerna till att barnet eller eleven känner sig utsatt. Titta på individ-, grupp- och organisationsnivå. Sätt in nya åtgärder. Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning. Lämna över ärendet till central förvaltning om situationen fortsätter Elevhälsoteam Barnhälsoteam

19 SID 19 (21) Bilaga 2 Arbetsgång/rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (personal barn eller elev) Inledning Huvudmannen, förskolan och skolan har en skyldighet att utreda uppgifter om att ett barn har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det är det enskilda barnets eller elevens uppfattning som utredningen ska utgå ifrån. Det innebär att det inte behövs några bevis för att starta en utredning. Varje ärende ska utredas skyndsamt. I regel gör barn- och utbildningsförvaltningen utredningen. De utredningar som rektor/ hanterar görs alltid i samråd med förvaltningen. Detta för att stärka barnrättsperspektivet och för att undvika jäv. Utredningen ska i första hand utgå från barnets och elevens bästa. Arbetsgång Om ett barn eller en elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av en vuxen, följer huvudmannen, förskolan eller skolan nedanstående arbetsgång: Arbetsgång Lämna blankett med anmälan till rektor eller Informera vårdnadshavare till berörda barn eller barn samma dag som anmälan lämnats in. Anmäl uppgifterna till förvaltningschef genom att skicka kopia på anmälningsblanketten. Gör en förstahandsbedömning av anmälan. Beroende på uppgifterna i anmälan gör antingen rektor/ eller utredare på central förvaltning utredningen. Ta även ställning till om anmälan till annan myndighet behöver göras (t.ex. polis) samt om berörd personal ska arbeta vidare i verksamheten medan utredningen pågår. Påbörja utredningen Samla in underlag till utredningen genom enskilda samtal med berörda parter (anmälaren, personal och ev. vittnen). Vid behov samtala även med barn/elev om vårdnadshavare och barn/elev samtycker. Ansvarig Personal i förskola eller skola Avdelningschef och rektor/ Rektor/ eller utredare på central förvaltning I samtalen ska utredaren ha med sig en kollega som för anteckningar. Detta ur rättssäkerhetsperspektiv och för att utredaren ska kunna fokusera på att ställa

20 SID 20 (21) frågor och föra samtal med berörda parter om anmälda uppgifter. Vid samtal med personal, har personalen möjlighet att ta med sig en facklig representant. Delge samtalsanteckningarna och eventuella andra uppgifter som rör ärendet till vårdnadshavare, (barn/elev) och personal, för att de ska få möjlighet att lämna synpunkter. Berörda parter har rätt till insyn i ärendet. Gå igenom insamlat underlag och gör i samråd med närmsta chef en bedömning om kränkning/ diskriminering skett eller inte. Utredning gjord av skola/förskola Gör bedömning i samråd med central förvaltning. Skicka utredningen med beslut till berörda parter med rekommenderad (REK) post eller överlämna personligen. Utredning gjord av central förvaltning. Gör förslag till bedömning och beslut i ärendet. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar i ärendet. Beslutet ska skickas till berörda parter med rekommenderad (REK) post. Betungande beslut Innebär att personalen anses skyldig till anmälda uppgifter och har utsatt elev/barn för kränkande behandling eller diskriminering. Hantera ärendet och ta ställning till om eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Fortsatt arbete utifrån barnperspektiv Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Rektor/ eller utredare på central förvaltning Rektor/ eller utredare på central förvaltning Utredare från central förvaltning Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Utredare central förvaltning Rektor/ och HR-chef Se till att eleven/barnet som känner sig utsatt av personal får det stöd som den behöver. Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning.

21 SID 21 (21) Bilaga 3 Definitioner av begrepp Diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Missgynnandet ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagen reglerar dock inte det som händer mellan barn när det gäller hur de behandlar varandra. Däremot kan förskolan som myndighet eller vuxna på förskolan göra sig skyldig till diskriminering av barn. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Det är dock inte indirekt diskriminering om följande kriterier är uppfyllda: - Syftet med regeln eller rutinen är berättigat, det vill säga befogat och objektivt godtagbart. Detta innebär att syftet ska vara värt att skydda sig och vara tillräckligt viktigt för att kunna få företräde framför principen om ickediskriminering. - De medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Det innebär att det inte finns andra alternativ eller medel för att uppnå syftet. Trakasserier innebär ett agerande som kränker någons värdighet och har samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker någons värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningarna kan bestå av t ex. nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande, utfrysning eller fysiska handlingar. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.