Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Blomgatans förskola Verksamhetsåret 2018

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Blomgatans förskola Verksamhetsåret Fastställd av barn- och utbildningsförvaltningen

2 SID 2 (18) Innehållsförteckning Vision... 3 Ansvarig för planen... 3 Inledning... 3 Vad är kränkande behandling och diskriminering?... 3 Vem barn och föräldrar kan vända sig till... 4 Systematiskt och målinriktat arbete mot kränkande behandling och diskriminering 4 Uppföljning och kartläggning... 4 Analys och bedömning... 4 Planering... 5 Genomförande och utvärdering... 5 Främja, förebygga och åtgärda... 5 Uppföljning och kartläggning av främjande och förebyggande arbete... 7 Delaktighet i kartläggningen... 8 Beskrivning av kartläggningen... 8 Resultat och analys... 9 Främjande insatser... 9 Beskrivning av främjande insatser... 9 Förebyggande åtgärder Beskrivning av förebyggande åtgärder... Fel! Bokmärket är inte definierat. Åtgärdande arbete Beskrivning av åtgärdande arbete... Fel! Bokmärket är inte definierat. Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete Dokumentera och samverka Mål Exempel på mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. Aktiviteter för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Förslag på aktiviteter... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 1 Rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (elev elev eller barn - barn) Bilaga 2 Arbetsgång/rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (personal barn eller elev) Bilaga 3 Definitioner av begrepp... 18

3 Vision Förskolan Blomgatans vision är att skapa förutsättningar så att alla barn kan nå sin fulla potential. Vi värderar trygghet, trivsel och lärande högt där alla känner sig sedda och inkluderade. Ansvarig för planen Förskolechef ansvarar för att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande samt systematiskt följa upp och utvärdera mål och aktiviteter. Inledning Från och med januari 2017 finns nya regler i diskrimineringslagen som kräver att förskolan hela tiden arbetar för att se till att barn inte blir utsatta för diskriminering. Det innebär att förskolan ska: 1. undersöka risker för diskriminering eller repressalier samt andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta främjande och förebyggande åtgärder samt 4. följa upp och utvärdera åtgärderna. Även förskolans riktlinjer och rutiner ska följas upp och utvärderas i detta steg. 5. Dokumentera arbetet hela tiden. 6. Barn och personal ska involveras i alla delar av arbetet. De krav som gäller kränkande behandling i skollagen är desamma som tidigare. Planen mot kränkande behandling och diskriminering genomsyrar hela förskolans verksamhet och är väl synlig i utbildningen, i regler och rutiner. Alla barn, medarbetare och vårdnadshavare är delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Planen utgår från skollag, läroplan, FN:s barnkonvention och förordningen om barns och barns deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling. Vad är kränkande behandling och diskriminering? Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande, utfrysning eller fysiska handlingar. Kränkningarna kan hända vid ett eller flera återkommande tillfällen. Är det vid flera återkommande tillfällen kan det också kallas för mobbning. Kränkande behandling är ett beteende som kränker någons värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Diskriminering betyder att ett barn blivit orättvist behandlad på grund av någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller utryck samt ålder. Barnet kan bli diskriminerad på olika sätt och det kan till exempel handla om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det handlar om ett oönskat beteende Fastställd av barn- och utbildningsförvaltningen

4 SID 4 (18) Vem barn och föräldrar kan vända sig till Till exempel: Om man som barn känner sig utsatt eller om man som förälder befarar att ens barn är utsatt, vänder man sig i första hand till ansvarig pedagog. Barn och föräldrar kan även kontakta förskolans. Systematiskt och målinriktat arbete mot kränkande behandling och diskriminering Planen beskriver förskolans arbete för att ge alla barn en trygg och lärorik miljö där de kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Förskolan arbetar hela tiden främjande, förebyggande och åtgärdande. Planen följs upp och utvärderas så att förskolan kan planera aktiviteter som möter behoven. Genomförande utvärdering Uppföljning kartläggning Planering Analys Bedömning Förskolan arbetar fortlöpande i fyra steg; uppföljning, analys och bedömning, planering, och genomförande, samt genom att ta fram riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier. Både barn och personal är delaktiga i alla steg som görs i planen. Delaktighet och samarbete är viktiga faktorer för att framgångsrikt kunna främja likabehandling, lika rättigheter och möjligheter samt förebygga kränkande behandling och diskriminering. Uppföljning och kartläggning Det första steget handlar om att identifiera var verksamheten befinner sig genom att följa upp genomförda insatser och göra en kartläggning av nuläget. För att kunna sätta in rätt insatser behöver verksamheten följa upp det man tidigare gjort och förstå var verksamheten befinner sig. Analys och bedömning Verksamheten gör en analys och bedömning av nuläget utifrån den samlade bilden som togs fram i steg 1. I analysen behöver både styrkor och svagheter inom verksamheten belysas och dokumenteras. I analysarbetet identifierar verksamheten utvecklingsområden med syfte att nå en trygg och lärande miljö.

5 SID 5 (18) Planering Analysen och bedömningen visar vilka utvecklingsområden verksamheten har. Nu planerar verksamheten de aktiviteter som ska leda till att förbättra kvaliteten av verksamheten. Genomförande och utvärdering Aktiviteterna ska genomföras i verksamheten i enlighet med planeringen. Verksamheten behöver utvärdera och dokumentera de planerade aktiviteterna för att veta om de gett den effekt man tänkt. Främja, förebygga och åtgärda Förskolan arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande. Det är olika arbetssätt som ser till att alla barn har en trygg förskola fri från kränkande behandling och diskriminering. De olika arbetssätten innebär: Främjande arbete handlar till exempel om att arbeta för att alla barn är lika mycket värda, att vi bemöter varandra på ett trevligt och respektfullt sätt och att alla som deltar i verksamheten är inkluderade. Verksamheten identifierar och stärker de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det främjande arbetet genomförs oavsett om det finns aktuella problem eller inte och riktar sig till alla barn. Förskolan genomför en kartläggning varje år. Förebyggande arbete handlar om att hitta och förhindra risker för utsatthet, exempelvis platser eller situationer på gården, inomhus i olika lekrum, i hallen eller i hygienutrymmen. Arbetet utgår från konkreta behov eller riskområden som verksamheten har upptäckt eller synliggjort vid den årliga kartläggningen. Åtgärdande arbete handlar om att när något barn beter sig på ett sätt som gör att ett annat barn blir ledsen eller mår dåligt, kan hen alltid vända sig till en vuxen för att få hjälp. Förskolan ska på olika sätt se till att det blir bra. Förskolan ska upptäcka, utreda och åtgärda när personal får veta att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Tydliga rutiner beskriver förskolans arbete.

6 SID 6 (18) Främja Förebygga Åtgärda Identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling. Avvärja risker för kränkande behandling och diskriminering. Upptäck, utred och åtgärda när ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling och diskriminering. Arbetet pågår kontinuerligt och riktar sig till alla barn. Arbetet utgår från kartläggningen. Tydliga rutiner beskriver arbetsgången vid kränkande behandling eller diskriminering. Bild 1: Kombination av främjande, förebyggande och åtgärdande insatser är en förutsättning.

7 SID 7 (18) Uppföljning och kartläggning av främjande och förebyggande arbete Uppföljning Vi har genomfört en uppföljning av föregående års arbete och kommit fram till att vi ofta har diskussioner med barnen som rör värdegrund, t ex ursprung, språk, matvanor, vad flickor o pojkar kan / inte kan göra, ha på sig osv. Dessa diskussioner kommer när vi är i mindre grupp t ex matsituationer och de värdesätter vi och tar vara på. För oss är det självklart att inte göra skillnad på kön, ursprung och liknande när det gäller aktivitet och material/leksaker. Vi värnar om detta när ny personal / vikarier kommer till oss. T ex genom att guida i faktiska situationer. Våra klassrum är könsneutrala och vi har sett att alla barn leker med de flesta material. Användning av rummen försöker vi göra så flera aktiviteter samsas på ett bra vis. Vi har inte på ett genomtänkt sätt använt oss av könsneutrala böcker. Detta åtgärdar vi genom att låna eller köpa in könsneutrala böcker och böcker med könsmönsteröverskridande tema och böcker som visar på olika familjesammansättningar. Också planera för skapande av punktlista angående fällor i våra vanliga låneböcker, hur känner vi igen en könsneutral bok? En viktig del i att behandla varandra väl är att förstå egna och andras känslor. Det är något barnen lär sig tillsammans med vuxna, dvs förstå och veta vad känslan heter som man känner. Alla känslor är okej att känna, känslor är viktiga vägledare. Positiva känslor som glädje och nyfikenhet är härliga känslor som vi vill att barnen känner den mesta av tiden. Andra känslor som ilska och ledsnad är också en naturlig del av våra liv. Tex blir vi ledsna och/eller arga om någon överträder våra gränser, så det är viktigt att vi pedagoger visar att alla känslor är okej. Barn behöver också lära sig hur de ska hantera sin egen ilska eller ledsnad. Man får känna sig arg, men inte slåss, säga elaka saker eller förstöra saker när man är arg. Är man ledsen är det viktigt att barnen förstår att de kan få hjälp och tröst och också att det är okej att få känna sig ledsen. Vi arbetar med känslor genom känslokort av olika slag, vi bekräftar känslorna vi ser att barnen har och vi har ett normaliserande förhållningssätt när det gäller känslor. Utvecklingsåtgärder: Vi behöver förankra likabehandlingsplanen mer hos personalen. Dels nyanställda men också vi som redan arbetar så att dokumentet blir mer levande i vår verksamhet. T ex genom värderingsövningar och diskussioner av dilemmafrågor. Åtgärd: att tillsammans med vår planera in tillfällen för värderingsövningar och diskussioner av dilemmafrågor. Olika litteratur behöver också ses över eftersom vi inte tillgodosett detta område. Vi har en bok om olika familjekonstellationer och vi har lånat böcker med norm/könsöverskridande teman. Genom att vi nu arbetar i mindre grupper hela dagarna är vi ännu närmare barnen och kan lättare observera deras lek och kan på så vis förebygga ev. trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling. Kartläggning Kartläggningen genomförs för att hitta var och när det finns risk för att barn blir utsatta för kränkande behandling och diskriminering i förskolan.

8 SID 8 (18) Syftet med kartläggningen är att upptäcka eventuella risker för kränkande behandling, diskriminering eller repressalier, det vill säga någon form av bestraffning eller hämndaktion. Det handlar också om att upptäcka andra hinder för barns och barns lika rättigheter och möjligheter. Vid undersökning av risker för diskriminering eller repressalier ska den utgå ifrån samtliga diskrimineringsgrunder det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Tillsammans med utvärderingen av förra årets arbete, är kartläggningsresultatet grunden för förskolans fortsatta arbete. Delaktighet i kartläggningen I kartläggningen är barn och personal delaktiga. Beskrivning av kartläggningen Vi använder barnintervjuer, trygghetsvandringar. Kartläggningen visar var och när det finns risk för kränkande behandling i vår verksamhet. Den kunskapen ligger sedan till grund för vårt främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Andra saker vi tittar på är: Språkbruk Förskolans arbetssätt, rutiner och regler Attityder och värderingar Trygghet och vuxennärvaro Regler Utflykter/aktiviteter

9 Resultat och analys Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Efter kartläggningen ska förskolan analysera och beskriva orsakerna till upptäckta risker och hinder. I analysen behöver både styrkor och svagheter inom verksamheten belysas och dokumenteras. Det är viktigt att se vilka effekter olika aktiviteter har gett. Personalens erfarenheter och kunskaper tas till vara samt barnperspektiv och relaterad forskning. Främjande insatser Det här avsnittet beskriver vad förskolan ska göra för att alla barn ska ha lika rättigheter och lika möjligheter i förskolan. Alla barn är lika mycket värda och ska ha det lika bra och trivas i förskolan. Vilka aktiviteter förskolan ska göra beror på vad som kommer fram i utvärderingen och i resultatet av kartläggningen. Det handlar om värdegrundsfrågor som till exempel hur personalen ser på sitt uppdrag, barnens delaktighet, att skapa vi-känsla, ett gott bemötande av alla barn och all personal samt ifrågasätta normer och förväntningar på hur vi ska vara och leva. Beskrivning av främjande insatser Vi bemöter alla på samma sätt med ögonkontakt och hälsar när vi kommer och går. Medvetandegöra personalens värderingar och föreställningar angående: Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Detta kan ske på arbetsplatsträffar, t ex värderingsövningar, diskutera i smågrupper. Kan också ske i vardagen med varandra och vikarier, då vi genom ett öppet arbetssätt och högt i tak våga prata med varandra om vi ser något som vi uppfattar som diskriminerande eller kränkande. T ex att vi tillsammans bestämmer att och hur vi lyfter detta med varandra på ett professionellt sätt. Detta för att möjliggöra att diskussionen gäller situationen och inte behöver tas personligt. Mål: Skapa en trygg miljö, fri från all form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla som befinner sig i verksamheten ska göra det på ett respektfullt och medmänskligt sätt. Barnets bästa ska vara utgångspunkt för all utbildning och verksamhet. Ingen ska uppleva ortygghet eller vantrivsel under sin vistelse här. Aktivitet: Förskolans personal lägger vikt vid barnens beteende och uppmuntrar barnen att se olikheter hos varandra som berikande. Personalen bemöter Fastställd av barn- och utbildningsförvaltningen

10 SID 10 (18) barnens frågor och nyfikenhet på ett utvecklande och professionellt sätt med förklaringar och svar på ålderadekvat nivå. Personalen lär barnen om olika förutsättningar på olika platser på jorden. I förskolan finns många olika etniciteter inom barngrupper vilket ses som lärande och utvecklande. Personalen uppmuntrar barnen att delge varandra kunskap om olikheter och likheter i traditioner, seder, mat mm t ex i samlingen, vid måltider eller i mindre grupper. Utvärdering: Utvärdering sker inom ramen för vårt systematiska likabehandlingsarbete och kvalitetsarbete. Resultatet av utvärderingen analyseras och vävs samman i nulägesbeskrivningen. Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för kränkande behandling som finns i vår verksamhet och för att göra detta riktas vårt arbete mot de risk- och problemområden som vi har identifierat i vår kartläggning. Vårt förebyggande arbete utvecklas ständigt. Varje år kartläggs nuläget på förskolan och föregående års insatser följs upp och utvärderas. Den analysen och nuläge ligger sedan till grund för det förebyggande arbetet under kommande år. Exempel på inslag i det förbyggande arbetet: Regler och rutiner. Nolltolerans mot nervärderande språkbruk. Säkra förskolan. Empatiträning och konflikthantering. Uppmuntra barnens delaktighet. Mål och åtgärder för att uppfylla dem: Ställen som barnen i vår kartläggning identifierat som platser där vuxna inte ser, ska vi se till att finnas på. Åtgärd: diskutera och utveckla ett system för att vuxna finns på dessa platser. Tid för diskussioner behövs. Ett gemensamt värdegrundsmaterial som kan användas i verksamheten med barnen och som används regelbundet på våra avdelningar och som sedan ska genomsyra vardagen med barnen, dvs hållas levande och diskuteras på lämpligt sätt beroende på ålder. T ex en kombination av Kompissolen, StegVis och/eller något annat material. Åtgärd: diskutera/rådgöra med hur ett sådant värdegrundsmaterial ska se ut. Tid för diskussioner/reflektioner hur vi håller värdegrundsarbetet levande med barnen och

11 SID 11 (18) oss själva. Aktivitet: Att tillsammans med barnen prata om hur vi ska förhålla oss till varandra så att vi alla kan trivas ihop och utifrån det skriva ner dessa trivselregler. Följs upp tillsammans med barnen i den dagliga verksamheten t ex vid samlingen och när vi är i mindre grupp. Beroende på ålder gör vi på olika sätt, t ex bilder och skapa en kompissol. Utvärdering: Utvärdering sker inom ramen för vårt systematiska likabehandlingsarbete och kvalitetsarbete. Resultatet av utvärderingen analyseras och vävs samman i nulägesbeskrivningen. Åtgärdande arbete Vi agerar alltid vid misstanke om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling. Vi ser också snabbt till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför har vi väl fungerande rutiner för att hantera situationer där kränkande behandling har skett. Förskolans arbetsgång och rutiner finns i bilaga 1 och 2. Mål: All personal i verksamheten kan rutinerna om kränkande behandling. All personal har kunskap i hur man arbetar när ett barn blivit utsatt för kränkande behandling. Vårdnadshavare har fått ta del av rutinerna och vår arbetsgång vid kränkande behandling. Aktivitet: All personal sätter sig in i rutinerna om kränkande behandling och att de uppgifterna finns lätt tillgängliga. Att all personal sätter sig in i hur vi arbetar med barn som blivit utsatta för kränkande behandling. Vi upplyser föräldrarna om likabehandlingsplanen och planen för diskriminering och kränkande behandling. Planerna ska sitta upp vid anslagstavlan på varje avdelning. Utvärdering: Utvärdering sker i april tillsammans med barnen.

12 SID 12 (18) Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier i förskolan Ett barn kan bli diskriminerad på olika sätt i förskolan. Det kan handla om trakasserier eller sexuella trakasserier. I förskolan har barn rätt till en trygg utbildning som är fri från all form av förtryck och trakasserier. Alla barn ska ges lika rättigheter och möjligheter i sin utbildning. Det innebär nolltolerans mot all form av diskriminering, så som trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheterna. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon eller säga rasistiska eller nedsättande kommentarer med koppling till diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan handla om beröring, klappningar, strykande, ovälkomna förslag, bilder eller texter som är sexuellt anspelande. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan arbetar hela tiden för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Det är en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete som följs upp och utvärderas tillsammans med barn eller barn samt personal. Förskolans arbete för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier görs i fyra steg. I arbetet ingår att ta fram riktlinjer och rutiner. 7. Undersöka risker för diskriminering eller repressalier samt andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 8. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 9. vidta främjande och förebyggande åtgärder samt 10. följa upp och utvärdera åtgärderna. Även förskolans riktlinjer och rutiner ska följas upp och utvärderas i detta steg. Dokumentera och samverka Dokumentera alla delar av det fortlöpande arbetet i planen mot diskriminering. Samverka med barn, barn och personal i alla fyra steg i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål Att alla barn känner sig trygga i verksamheten Att inget barn blir utsatt för trakasserier/sexuella trakasserier Att barn vet vem de ska vända sig till när de känner sig utsatta. Att all personal agerar direkt vid kännedom om att ett barn blivit utsatt.

13 SID 13 (18) Att förskolan har ett aktivt levande arbete mot trakasserier och sexuella trakasserier. Aktiviteter för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Informera all personal om att ledningen ser allvarligt på sexuella trakasserier och berätta om hur man anmäler. Skapa medvetenhet vad trakasserier och sexuella trakasserier innebär. Gör det lätt att anmäla trakasserier och sexuella trakasserier. Anmälaren ska känna sig trygg i att den kommer bli tagen på allvar, bli lyssnad på och få stöd. Alla ärenden måste utredas enligt lag. Se till att personalen känner till grundläggande regler och begrepp. Håll riktlinjerna mot trakasserier och sexuella trakasserier levande. Tala om frågorna på arbetsplatsträffar och skapa möjligheter till samtal. Informera alltid nyanställda om dem.

14 SID 14 (18) Bilaga 1 Rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (elev elev eller barn - barn) När du får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av ett annat barn eller en elev följ denna rutin. Arbetsgång Gör en anmälan och lämna till rektor eller. Anmälan görs samma dag. Anmäl uppgifterna till förvaltningschef (huvudmannen). Informera vårdnadshavare till berörda barn eller barn samma dag som anmälan lämnats in. Fortsätt informera om vad verksamheten gör för att barn och barn ska må bra. Utred uppgifterna i anmälan genom att samtala med berörda barn eller barn samt personal. Utred händelsen så att man kan avgöra om kränkande behandling eller diskriminering skett eller inte. Dokumentera utredningen. Använd gärna de blanketter som finns på Intranätet. Gå igenom dokumentationen och gör en bedömning om kränkning eller diskriminering skett eller inte. Sätt in åtgärder för att lösa situationen på kort och lång sikt om utredningen visar att kränkande behandling eller diskriminering har skett. Ansvarig Personal i förskola eller skola Följ upp och utvärdera åtgärderna regelbundet för att se till att barn eller elev inte blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Det innebär att nya åtgärder behövs om de man använt inte gett önskat resultat. Gör en omfattande utredning av hela barnets eller elevens förskole- eller skolsituation för att få fram orsakerna till att barnet eller eleven känner sig utsatt. Titta på individ-, grupp- och organisationsnivå. Sätt in nya åtgärder. Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning. Lämna över ärendet till central förvaltning om situationen fortsätter Elevhälsoteam Barnhälsoteam

15 SID 15 (18) Bilaga 2 Arbetsgång/rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (personal barn eller elev) Inledning Huvudmannen, förskolan och skolan har en skyldighet att utreda uppgifter om att ett barn har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det är det enskilda barnets eller elevens uppfattning som utredningen ska utgå ifrån. Det innebär att det inte behövs några bevis för att starta en utredning. Varje ärende ska utredas skyndsamt. I regel gör barn- och utbildningsförvaltningen utredningen. De utredningar som rektor/ hanterar görs alltid i samråd med förvaltningen. Detta för att stärka barnrättsperspektivet och för att undvika jäv. Utredningen ska i första hand utgå från barnets och elevens bästa. Arbetsgång Om ett barn eller en elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av en vuxen, följer huvudmannen, förskolan eller skolan nedanstående arbetsgång: Arbetsgång Lämna blankett med anmälan till rektor eller Informera vårdnadshavare till berörda barn eller barn samma dag som anmälan lämnats in. Anmäl uppgifterna till förvaltningschef genom att skicka kopia på anmälningsblanketten. Gör en förstahandsbedömning av anmälan. Beroende på uppgifterna i anmälan gör antingen rektor/ eller utredare på central förvaltning utredningen. Ta även ställning till om anmälan till annan myndighet behöver göras (t.ex. polis) samt om berörd personal ska arbeta vidare i verksamheten medan utredningen pågår. Påbörja utredningen Samla in underlag till utredningen genom enskilda samtal med berörda parter (anmälaren, personal och ev. vittnen). Vid behov samtala även med barn/elev om vårdnadshavare och barn/elev samtycker. Ansvarig Personal i förskola eller skola Avdelningschef och rektor/ Rektor/ eller utredare på central förvaltning

16 SID 16 (18) I samtalen ska utredaren ha med sig en kollega som för anteckningar. Detta ur rättssäkerhetsperspektiv och för att utredaren ska kunna fokusera på att ställa frågor och föra samtal med berörda parter om anmälda uppgifter. Vid samtal med personal, har personalen möjlighet att ta med sig en facklig representant. Delge samtalsanteckningarna och eventuella andra uppgifter som rör ärendet till vårdnadshavare, (barn/elev) och personal, för att de ska få möjlighet att lämna synpunkter. Berörda parter har rätt till insyn i ärendet. Gå igenom insamlat underlag och gör i samråd med närmsta chef en bedömning om kränkning/ diskriminering skett eller inte. Utredning gjord av skola/förskola Gör bedömning i samråd med central förvaltning. Skicka utredningen med beslut till berörda parter med rekommenderad (REK) post eller överlämna personligen. Utredning gjord av central förvaltning. Gör förslag till bedömning och beslut i ärendet. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar i ärendet. Beslutet ska skickas till berörda parter med rekommenderad (REK) post. Betungande beslut Innebär att personalen anses skyldig till anmälda uppgifter och har utsatt elev/barn för kränkande behandling eller diskriminering. Hantera ärendet och ta ställning till om eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Fortsatt arbete utifrån barnperspektiv Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Rektor/ eller utredare på central förvaltning Rektor/ eller utredare på central förvaltning Utredare från central förvaltning Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Utredare central förvaltning Rektor/ och HR-chef Se till att eleven/barnet som känner sig utsatt av personal får det stöd som den behöver.

17 SID 17 (18) Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning.

18 SID 18 (18) Bilaga 3 Definitioner av begrepp Diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Missgynnandet ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagen reglerar dock inte det som händer mellan barn när det gäller hur de behandlar varandra. Däremot kan förskolan som myndighet eller vuxna på förskolan göra sig skyldig till diskriminering av barn. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Det är dock inte indirekt diskriminering om följande kriterier är uppfyllda: - Syftet med regeln eller rutinen är berättigat, det vill säga befogat och objektivt godtagbart. Detta innebär att syftet ska vara värt att skydda sig och vara tillräckligt viktigt för att kunna få företräde framför principen om ickediskriminering. - De medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Det innebär att det inte finns andra alternativ eller medel för att uppnå syftet. Trakasserier innebär ett agerande som kränker någons värdighet och har samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker någons värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningarna kan bestå av t ex. nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande, utfrysning eller fysiska handlingar. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.