Stora Sveas Projekt: Utveckling av jordklot och människa tar TID
|
|
- Ulrika Göransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stora Sveas Projekt: Utveckling av jordklot och människa tar TID Inledning och planering: Vi har valt att arbeta med ett projekt som visar att både jordklot och människor behöver TID för att UTVECKLAS. Här vill vi tillsammans med barnen benämna, bearbeta och konkretisera olika tidsbegrepp liksom ge en presentation av jordklotets uppkomst och utveckling. Vi önskar dessutom att barnen skall få uppleva att de kan påverka sin egen utveckling. Det tar TID att TRÄNA på något men genom träning kan man utveckla nya färdigheter, färdigheter som man kan känna sig stolt över. Målet är att barnen får koppla ordet att TRÄNA till en positiv känsla och upplevelse. Vår förskola arbetar efter Montessoripedagogiken och det är väsentligt för oss att detta projekt vävs in i vår vardag på ett naturligt sätt. Stora Sveas barn är mellan 3-6 år. Aktiviteter inom språk, matematik, naturvetenskap, experiment, hi, ge, musik och skapande är viktiga moment som barnen dagligen har tillgång till individuellt eller i grupp. Uteaktiviteterna är också en självklar del under barnets dag på förskolan. Vi har valt att på olika sätt bearbeta ämnesområdena TID och UTVECKLING i projektet. Dels för att de har ett viktigt samband som vi ständigt påverkas av i vår egen vardag och framförallt för att barngruppen visat stor nyfikenhet och intresse för rymden och jordklotets utveckling. Begreppet TID är ett svårt och abstrakt begrepp som vi vill hjälpa barnen att konkretisera på många olika sätt. Vissa moment kommer några av barnen att känna igen delar av och det är viktigt att fånga upp barnens intresseområden liksom att repetera vissa kunskaper för att befästa dem. Att känna igen vissa delar genom egen erfarenhet ökar oftast det aktiva engagemanget. Ett positivt intresse smittar även av sig till både vuxna och barn. Under projektarbetet vill vi vara öppen för att barnens spontana funderingar, intresseområden och önskemål skall kunna fångas upp och vävas in. En grovplanering skapas och en finplanering görs som kan påverkas och utvecklas under arbetets gång. Genomförande: Tidsbegrepp Tid är ett abstrakt begrepp som vi ständigt försöker konkretisera på olika sätt för barnen. En lapp från almanackan sparas varje dag, veckans dagar rabblas och varvas med sånger, datum benämns och siffror visas. En vecka har sju dagar, en månad har runt 30 dagar och ett år har 365 dagar. Det går 12 månader på ett år. Månaderna benämns med bilder och i månadssång. En årscirkel presenteras i bild och text, vilket illustrerar de fyra årstiderna i förhållande till årets 12 månader. Barnen får även benämna, bearbeta och själva uppleva årets fyra årstider liksom de andra tidsbegreppen när de uppstår under året. (Språk+ma+na) Olika typer av klockor presenteras. Klockans sekund-, minut- och timvisare observeras. Tillsammans tar vi en tyst minut med barngruppen och känner in denna tidsperiod i jämförelse med de andra tidsperioderna. De olika timglasen används flitigt av barnen under arbetspassen. Det är även uppskattat att träna siffror, skriva 100- och 1000-rullar, lära sig klockan och göra klockböcker. Barn i olika åldrar inspirerar varandra.
2 Rymden Vi bor på planeten jorden. Jorden roterar ett varv runt sin egen axel på ett dygn, ett dygn =en dag+en natt. Jorden roterar även ett varv runt solen på ett år. Dessutom lutar jordklotet mot och från solen vilket ger våra årstider. För barnen illustrerar vi solen med en pappskiva och ett glödande ljus samt ett jordklot som vandrar ett varv runt solen på ett år. En ficklampa får visa att det är dag på jordklotets ena sida då det är natt på den andra. Barnen älskar även att själva rabbla vårt solsystems planeter som en ramsa! (Na-vet) Tidslinje Barnets egen tidslinje byggs upp när de fyller år. Foton läggs på en tidslinje med en pil i slutänden för att illustrera att tiden går vidare. Här ser barnen utvecklingen från nyfödd baby till ex 6-årsdagen. En liten text per foto gör att tidslinjen blir personlig och vi kan berätta om barnets uppväxt och utveckling under sin livstid. Barnet gör även sin egen födelsedagspromenad då de vandrar med jordklotet runt solen det antal varv som de fyller år. (Jag-utv) Vi alla ingår i vårt solsystem och barnet har fått följa jordklotets vandring runt solen under sin tid på jorden. Tiden och rymden har ett spännande samband! Uppföljningen på detta leder till nästa intresseområde. Barnen visar stor entusiasm för rymden och har frågor och undringar om jordens uppkomst och utveckling. Vi lovar dem att berätta mer om detta! (Na-vet) Big Bang och en Tidslinje i Svart och vitt presenteras. Detta skall symbolisera jordens uppkomst och utveckling. Den svarta delen är 12 m lång och den vita 1 cm. Den svarta delen symboliserar tiden för utvecklingen på jorden innan människan kom och den vita visar människans tidsperiod på jordklotet. Tidslinjen rullas ut långsamt och berättelsen om jordens uppkomst och utveckling presenteras. Historien är lång och detaljrik. De 18 barnen lyssnar med spänning på historien som framställs med mystik i rösten!
3 Historieberättelsen bearbetas vidare med egentillverkade texthäften som läses upp och kombineras med målade A4 bilder, en för varje tidsperiod (Era). Tidsperioderna är färgkodade för att tydliggöra den kronologiska ordningen för jordens utveckling. Dessa färger överensstämmer med den färgade tidslinjens tidsperioder. Till den tidslinjen presenteras även en mängd olika objekt för att visa livets utveckling på jordklotet. De färgade tidsperioderna är olika långa för att tydliggöra att de varade under olika lång tid. (Hi) Magnetism Barnen har under en längre tid visat mycket stort intresse för att bygga och konstruera olika formationer med hjälp av magnetstavar och metall kulor. För att vidareutveckla och fördjupa kunskapen om magneter och magnetism så samlade vi alla blivande 6 åringar i en experimentgrupp. Barnen fick laborera med magneter och olika metaller på varierande sätt. Vi samtalade om vad vi upptäckte. Det visade sig att endast de föremål som var gjorda av järn drogs till magneten. Barnens kulor var alltså järnkulor! Dessutom bor vi på världens största magnet! Vårt eget jordklot, som påverkar kompassnålen som en gigantisk magnet. Magnetfältet löper över hela jordklotet, från norr till söder. Jordens kärna består av smält järn. Detta skapar ett skyddande magnetfält runt jorden som avleder farlig joniserande strålning från solen och detta gör att liv kan finnas på jorden! 6-åringarna berättade om sina experiment för de yngre barnen som blev nyfikna. (Na-vet + Exp.) Alfred Nobel: Dynamitgubben Ett annat naturvetenskapligt inslag som väckte intresse i hela förskolegruppen var en föreläsning från Nobel-museet som handlade om Dynamit gubben Alfred Nobel. Han levde under tidsperioden En mycket inlevelserik barnföreläsning presenterades om Alfred Nobels liv från barn till vuxen och om hur han uppfann dynamiten, vilket fick mycket stor betydelse för vår utveckling på jorden. Han blev en av världens rikaste män och årligen delas nu Nobelpris ut till framgångsrika vetenskapsmän, en gåva från Alfred Nobel. Föreläsaren använde en varierande röst och visade många konkreta objekt vilket fångade barnens intresse. Även de yngsta lyssnade med spänning. Barnen fick därefter dokumentera berättandet i bild och text. (Na-vet + Hi+ Bild) Högtider Under ett år inträffar olika traditioner med helgdagar, högtidsdagar och högtidliga tillfällen. Dessa återkommer regelbundet med ett visst tidsintervall. En sådan uppskattad tradition är morsdag som kommer med ett års mellanrum. Det är roligt att få överraska någon med en egentillverkad gåva och i år sydde alla barn doftpåsar i tyg med vackra sidenband som fylldes med lavendel. Både pojkar och flickor utförde sina handarbeten med stor arbetsglädje! (Skapa/handarbete)
4 En annan uppskattad tradition är förskolans sångfester vid lucia och sommartid. De inträffar två gånger om året med ett ½ års mellanrum, dvs 6 mån. Vi vill här beskriva hur vi arbetar tillsammans med barnen för att de skall utveckla sin musikaliska och artistiska kompetens under sju veckors tid. Vi vill även att de skall utveckla sitt självförtroende, våga stå framför sin publik samt med glädje och styrka framföra sina sånger som körmedlem och artist. Allt detta kräver att barnen visar god lust och vilja att TRÄNA och att de får en positiv känsla av att träning ger färdighet. Träningen fortgår under en längre TID, det gäller att inte ge upp utan att man med god energi kämpar för att nå sitt mål och därigenom får en positiv erfarenhet av att man lyckats! Denna arbetsprocess går till på följande sätt: Pedagoger och barn kommer med div förslag på kända o nya sånger. En lista görs. Sångerna tränas dagligen och växer i antal. Start minst sju veckor innan festen. Vi repeterar och tränar genom att texter läses upp, vi lyssnar på inspelade låtval och vi sjunger tillsammans Om bargruppen har en tröttare dag kan de få ligga i cirkel och titta i taket och lyssna till musik och sång eller till pedagoger som sjunger sångerna för barnen! Här får musikminnet stimulans medan barnen ligger i lugn och ro. Barngruppens sånger spelas in och en högtalare har köpts som förstärker sångerna när vi tränar. Sångglädjen växer allteftersom texterna blir alltmer kända för barnen! Efter några veckor görs tabeller med alla sånger och barnens namn. Nu får alla barn som vill, välja ut de sånger de helst skulle önska att få framföra helt själva eller tillsammans med någon. Sångglädjen smittar av sig och den återkommande traditionen gör att de äldsta barnen vet exakt vad de önskar att anmäla sig till. Medvetna val görs av de äldsta och den positiva viljan smittar av sig till de yngre barnen. Alla vill delta! Barnen får därefter prova i mindre grupper att stå på trappan som blir som en scen. Här framförs de valda sångerna inför kamraterna. Applåder delas ut till varandra!! Barnen blir glada och stolta. Ett sångprogram börjar växa fram alltmer. Därefter görs enskilda samtal med varje barn om vilka solosånger barnet har som favoriter. Sångcoaching ges till varje barn individuellt utifrån deras olika sångval. Sångstyrka liksom sångglädjen växer i takt med barnets självförtroende. Det ekar av sång i väggarna! Ett förslag på ett färdigt sångprogram skrivs ut. Hela gruppen i gemensam mäktig körsång varvas med enskilda nummer. Barnen tränar vidare genom att framför sina artistnummer på scenen inför hela förskolegruppen. Beröm och applåder delas ut!! Ett varierande sångprogram med c:a 20 låtar, vissa med utländsk text, har vuxit fram under sju veckor med hjälp av vuxnas och barns engagemang. Passande objekt som utsmyckning till artisterna ordnas av barn o vuxna. Den sista veckan tränas det färdiga programmet inne, samt några dagar ute vid sommartid. Ibland dansar vi även till musiken eller bjuder in några mjukisdjur som publik och inspiration vid träningen, för att skoja till det lite. Då ökar sångstyrkan och sångglädjen ytterligare! Släkt och vänner välkomnas till den stora festen. Massor av applåder delas ut samt foto och filmdokumentation av stolta och glada barn! Därefter bjuds det på hembakat kalas till alla! Sångfesten är en stor dag men det största och viktigaste är hela den utvecklingsprocess som varje enskilt barn har fått vara med om under alla de veckor som de tränat med god vilja inför denna stora gemensamma fest! Samtliga barn vågade dessutom med sångglädje framföra sina egna låtval på scenen som riktiga små artister inför över 100 personer. De bugade och tackade för alla applåder. Välförtjänta medaljer för trevligt samarbete hade delats ut till samtliga barn redan innan gästerna kom! (Språk+ retorik+ Jag-utv + musik o kultur) Högläsning
5 Förskolebarnen har alltid tillgång till en bokhylla fylld med olika typer av böcker och högläsning sker dagligen inför barngruppen av varierande litteratur. När kapitelböcker med mycket text läses får barnen chansen att skapa egna inre bilder om handlingen. Textinnehållet bearbetas även på olika sätt genom samtal, svåra ord förklaras och emellanåt dokumenterar barnen bokens handling med egna teckningar. Uppskattade böcker under projektperioden där även sång och musik vävdes in, var ex Klas Klättermus och de andra djuren i Hackebackeskogen samt Folk och rövare i Kamomillastad av Thorbjörn Egner, liksom Berömda barn : Mozart och Bach av Ann Rachlin o Susan Hellard. Vi låg även och lyssnade till den klassiska musiken som en stunds avkoppling. Efter ett par dagar bad några barn att få höra boken igen. Det är spännande att få lyssna till hur ett litet barn kan utvecklas till en världskänd kompositör! (Språk +Mu +Hi) Mjölkkorkar Under våren samlade barnen på mjölkkorkar under en 3 månaders period. Korkarna lades i en stor genomskinlig burk så att barnen kunde se hur antalet växte under tiden. Hur många korkar hade samlats totalt under denna tidsperiod? Hur många liter mjölk motsvarade det? Vi visade även med mått att en mjölkkartong rymmer 1 liter och att det går 10 dl på 1 liter. (Ma) Två 5-års pojkar frågade en dag om de kunde få räkna korkarna i den stora burken. De hällde ut hela högen av korkar på en liten arbetsmatta. Samarbetet gick fint. Korkarna radades upp tätt intill varandra som en orm längst mattans kanter. De räknade lugnt och metodiskt varannan kork högt för varandra. Med lite hjälp vid tiotalsövergångarna gick arbetet utmärkt. Pojkarna sökte då endast ögonkontakt med en pedagog som på avstånd iakttog barnens självständiga ma-arbete. Benämningar som 38, 39, utvecklades till..38, 39 och 40.osv. De hann till 158 korkar då arbetspasset var slut. Resten av korkarna samlades i en påse för att de skulle kunna fortsätta senare. Ett tag därefter var det dags att, med hjälp av hela barngruppen, räkna alla mjölkkorkar som hade samlats under denna tid. Den stora genomskinliga burken var nu nästan full. Varje barn fick först gissa antalet korkar och uppskattningarna noterades. Men hur skulle vi kunna räkna antalet så enkelt och snabbt som möjligt? Vi ville ju ha hjälp av alla 18 barn som var mellan 3-6 år. Barnen kom med många olika förslag på metoder att lösa uppgiften. Att ex räkna alla korkar som en lång orm från 1 till över 200, visste vi skulle ta alltför lång tid. Vi enades om att alla barn och vuxna fick samla in 10 korkar var, samt ta en skylt där det stod 10. Detta klarade alla! De 10 korkarna radade varje barn upp till ett eget valt mönster. Sifferskylten 10 placerades bredvid. Barnen hjälpte till att addera alla 10-skyltar (=tiotal). Gruppens talkör utvecklade 10, 20, 30, 40,.100, 110, 120. Nya talskyltar skrevs samtidigt. Sammanlagt landade vi på 238 korkar vilket betydde att vi hade samlat korkar från 238 liter mjölk under denna tidsperiod. (Ma+ problemlösning) Vid ett senare tillfälle fick alla barn även bygga två egna rader av sina 10 korkar. Barnens olika val av kombinationer skrevs ner. 10-kamraterna
6 hade här konkretiserats med barnens korkar: 1+9, 2+8, 3+7, 4+6, 5+5, 6+4. Under vårens tre månader fick barngruppen även plantera och se utvecklingen av en Magisk böna som blev så lång att den växte nästan upp till taket! (Na) Analys: Vi inledde projektet med en genomgång av olika tidsbegrepp och kom samtidigt in på det efterfrågade intresseområdet rymden. Här såg vi de äldre barnen som en inspirationskälla för de yngre då de kände igen vissa moment och kunde vara aktivt deltagande redan från början, vilket vi hade hoppats på. Föräldrar berättade att planeternas ordningsföljd och olika kännetecken blev intressanta samtal även hemma vid middagsborden för familjen som lyssnade med förvåning över även de yngsta barnens förmåga att berätta. I ett samband med genomgången av tidslinjen kunde vi återigen konstatera att den period då dinosaurierna levde väckte mycket stort intresse hos barngruppen. Vi vill därför gärna återkomma till denna tidsperiod och ta oss ännu mer TID till detta spännande intresseområde. När tidslinjen liksom föreläsningen om Alfred Nobel presenterades kunde man tydligt se hur viktigt objekt liksom varierande röstläge är som resurs i det pedagogiska arbetet för att fånga barnens intresse och koncentration. Även 3-åringar hade gått hem och berättat för föräldrarna om Dynamitgubben Alfred Nobel. Ögonkontakten är också viktig i samarbete med barn så att de känner sig sedda och får bekräftelse. Detta visade sig vid 10- talsövergångarna då korkarna skulle räknas. Här räckte det att pedagogen iakttog de två pojkarnas räkneövning på avstånd och när barnet sökte ögonkontakt fångades uppmärksamheten för att gemensamt kunna utveckla rätt benämningen av tiotalet. När hela barngruppen skulle räkna antalet korkar i talkör var de äldre barnen ett gott stöd för de yngre. De äldre barnen kunde även uppskatta det totala antalet korkar bra. Detta visar att goda grunder för matematik har lagts genom barnens tidigare arbete med Montessorimaterialet och konkreta objekt där antalet senare kopplats till siffersymboler. En 5-års pojke kunde redan dagen efter presentationen av 10-kamraterna nämna sifferkombinationerna som en minnesbild även utan korkar. Vid magnetexperimenten var det endast en liten grupp 6-åringar som deltog. Detta bidrog till att alla dessa kunde vara aktiva i processen och därefter ville de gärna föra sin upplevelse vidare till sina yngre kamrater. Barn har en fantastisk förmåga att lära av varandra och goda förebilder är viktigt. Efter sommarlovet kom en 5-års flicka fram och frågade om vi inte kunde samla en ny grupp barn och göra magnetexperimenten. Förslaget noterades i almanackan som kommande aktivitet.
7 När doftpåsarna syddes till morsdag såg vi stor arbetsglädje bland barnen i olika åldrar. Att göra handarbeten av olika slag är lika populärt bland både pojkar och flickor i gruppen. Detsamma gäller när barnen arbetar med Montessorimaterialet inom olika områden. Materialets aktiviteter är helt könslösa och vi ser att detta bidrar till att barnen samarbetar med det barn som för stunden har samma intresse. Pojkar och flickor blandar sig även gärna i andra aktiviteter och lekar såväl inne som ute. Vi kunde konstatera under sångfestförberedelserna att vissa dagar blev de inspelade sångerna och den inköpta högtalaren vår räddning. Med dessa tekniska hjälpmedel som pedagogisk resurs kunde sångträningen glatt fortsätta även om fröknarnas röster ibland blev alltför hesa och ur funktion. Vårt mål var att barngruppen skulle koppla ordet att TRÄNA till en positiv känsla och upplevelse vilket vi anser lyckades. Sångfesten blev en höjdpunkt och flera barn uttryckte att de älskade sångfester! Dagen efter festen beklagade sig dessutom några barn över att de saknade sångträningen. Under projektstidens arbete ser man tydligt hur barnen växer i sin personliga utveckling samt får ett ökat självförtroende. Det blev lite extra inslag av naturvetenskap, experiment och matematik vilket vävdes in i arbetet. Vi ville lyfta fram dessa ämnesområden för att försöka väcka intresse samt sprida förskolebarnens nyfikenhet inom ämnen som är mycket viktiga inför vår framtida samhällsutveckling. Dessa moment uppskattades av barngruppen som var positiva till aktiviteterna. Många intresseområden har bearbetats o nya har väckts i projektet. Allting handlar om TID och UTVECKLING, av både jordklot och människa! Det gäller att ta vara på tiden varje dag och dessutom på bästa sätt göra något bra av den TID vi har på jorden!
Stora Svea: Projekt TID
Stora Svea: Projekt TID Inledning: Vi har valt att arbeta med begreppet tid i vårt projekt. Detta begrepp omger oss ständigt i vardagliga sammanhang. Tid är ett svårt och abstrakt begrepp som vi skall
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet
Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar
Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för
[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN
ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk
Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011
NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011 Lyans förskola Övergripande tema Arlanda - närmiljön Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Stora Sveas Projekt: TID utvecklas vidare
Stora Sveas Projekt: TID utvecklas vidare Inledning: Vi har valt att arbeta med begreppet Tid som projektarbete beroende på att vi bearbetade detta intresseområde för ett år sedan, vilket blev riktigt
Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.
Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks
Året. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Året 1 Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson Till Läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten I denna bok tränas grundläggande begrepp om året. Dag och natt, morgon och kväll, veckor, månader, datum och
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen.
Kvalitets redovisning för Notens Förskola 2013 2014 Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Vi har delat in gruppen i två åldersgrupper
Arbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet
Verksamhetsportfolio Kinnarps förskola Läsår 2011/2012 Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Matematik Dessa prioriterade mål från läroplanen arbetar Kinnarps förskola med under
Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM
Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan
Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011
Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,
Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang
Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015
Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015 Förskolan Bränningevägens verksamhet utgår från uppdraget i Läroplanen där kartläggning, uppföljning, utvärdering och utveckling ingår i kvalitetsuppföljningen.
Kvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr
Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
Skolan med arbetsglädje Montessori
Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt
Mjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.
Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja
Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan
Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN Förskolan Kullalyckan 2(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 4 Föräldrasamverkan 4 Rutinsituationer 4 Barns inflytande
Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg
Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan
Årsberättelse Svangårdens förskola
Årsberättelse Svangårdens förskola 2016-2017 Svangårdens förskola består av tre åldersindelade avdelningar. På alla avdelningar delas barnen in i mindre grupper under planerad aktivitetstid. På Svangårdens
Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön
2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14
1 Familjedaghemmen Sävar Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3-7 Slutord 8 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11
UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11 VERKSAMHETSBESKRIVNING Vi är ett relativt nytt personalteam på 4 pedagoger. Vår barngrupp har under detta läsår varit i åldrarna 1-4 år. Vår avdelning är väldigt ljus och fräsch
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia
Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk
Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
NORRBACKA FÖRSKOLOR Lokal arbetsplan Luft
NORRBACKA FÖRSKOLOR Lokal arbetsplan Luft 2011-2012 Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare Norrbacka förskolor består av förskolan Lyan som är en dygnet runt- öppen förskola med avdelningarna Månen där
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Arbetsbeskrivning för
Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare
Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
VERKSAMHETSPLAN Gnistan
VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne
Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2013-2014 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder 1-3 år och en grupp med barn i ålder 3-5 år.
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Verksamhetsplan ht och vt Inledning:
Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Igelkottens avdelning Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2.
Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016
Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016 Novas fokusområden läsåret 2015/2016, goda värderingar, ett försprång, ett löfte livslångt lärande och den fria leken. Tillsammans med Stenkolets och Stjärnfallets
Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt!
Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt! Trygga barn Liten/stor barngrupp Blandade åldrar Delaktighet Sedd och bekräftad Självkänsla/ duger som jag är Leka tillsammans oavsett kön Alla
Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
PEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN. Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta
PEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta Om barn tidigt får utmaningar i matematik så påverkar det deras intresse och lust
Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Päron. eller morot. vid att också vara den som lyssnar på andra.
Päron eller morot Barn ska ha inflytande i förskolan och det förutsätter att de kan förmedla sina uppfattningar och önskemål, men också att de blir hörda. Att arbeta med retorik med barnen ger dem ett
Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg
Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö
Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde
2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och
Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014
Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn
LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.
Handlingsplan GEM förskola
1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015
Kvalitetsarbete Teman - vårterminen 2015 Förskolan Utsiktens kvalitetsredovisning våren 2015 Blåbär Blåbärens kvalitetsredovisning om tema skräp våren 2015 Under några veckor har blåbärsbarnen fått arbeta
Förskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan F ö r s k o lan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro
Kvalitetsanalys. Ljungbackens förskola
Kvalitetsanalys Ljungbackens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 3 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål
Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Pedagogisk planering Familjedaghemmen i Filipstads kommun
Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering 2016 2017 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning sidan 2 Inledning sidan 2-3 Förskoleverksamhetens vision
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning
Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan
Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som
Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.
K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (7) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad och
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen
VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision
Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss
Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015
2015/08/14 Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015 Sammanställd av: Anna-Lena Elfsberg, bitr. förskolechef Planer mot diskriminering och kränkande behandling Varje avdelning arbetade
Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014
Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot
Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem
Malmö stad Limhamn-Bunkeflo sdf Klagshamns rektorsområde Välkommen till Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem verksamhetsplan förskoleklass Vision för Klagshamns rektorsområde På vårt rektorsområde
VERKSAMHETSPLAN 2016
VERKSAMHETSPLAN 2016 Presentation Lilla Solen, pedagogisk omsorg, kommer att erbjuda barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Solens hemvist är en lokal på Domarvägen i Huddinge
Arbetsplan för Saffranets förskola
Arbetsplan för Saffranets förskola 2016-2017 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från LpFö98, samt kriterierna i Barnens Bästa Förskola Normer och värden
Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12
Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar
Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018
Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans
Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008
Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon
Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn
Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2015/2016 Språk: Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå
Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola
Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål
Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:
Sjöängens förskola Avdelning Lingon Förskolechef Thomas Edström Upprättad 2018-09-13 Utvärderad: 2019-05-17 5.1. Normer och vä 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolans mål Vi strävar efter: att varje barn utvecklar
UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola
UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade
Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen
Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Förskolans vision och mål är att erbjuda en montessoriverksamhet i enlighet med Maria Montessoris pedagogik och läroplan samt med stöd av de riktlinjer