Lasses timme. Lars Berggren Överläkare, docent HTA-CAMTÖ Univeritetssjukhuset Örebro
|
|
- Alexander Andreasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lasses timme Lars Berggren Överläkare, docent HTA-CAMTÖ Univeritetssjukhuset Örebro
2 Jäv Erhållit föreläsningsarvode från Orion Pharma
3 Varför är man sjuk när man är sjuk?
4 På giganters axlar!
5 Kalorimetri kan det vara något? Behöver vi nutriera den akuta sjuka IVA-patienten? Förbättrar kaloribestämning med indirekt kalorimetri outcome och överlevnad hos IVA-patienter? Vad är rätt kaloritillförsel i relation till energiåtgång (EE) när patienten är svårt sjuk (hypermetabol)?
6 Indirekt kalorimetri - vad är det? Bygger på bestämning av syrgaskonsumtion och koldioxidproduktion. Det kräver kontinuerlig exakt bestämning av koncentration och volym på andningsgaserna Mätningarna omräknas med en ekvation (Weirs ekvation) till aktuell energiåtgång (EE) Speciell datoríserad mätutrustning krävs
7 Alternativet till indirekt kalorimetri är algoritmer Ndahiminana D Kim E-U Clin Nutr Res 2018; 7(2):81-90
8 Fler jämförelser mellan algoritmer och indirekt kalorimetri (Tatucu-Babet JPEN J Parenter Enteral Nutr 2016;40:212)
9 Hur ser det ut i praktiken? De flesta har inte indirekt kalorimetri Ger kcal/kg/d i form av upptrappad enteral nutrition kontinuerligt under dygnet från dag 1-2. Ungefär under en vecka därefter parenteral nutrition Använder det besutsstöd som ibland finns (Harris-Benedict 1919) Av ordinerad enteral nutrition får patienten i allmänhet 60-70%
10 Energibehov och kaloritillförsel (Zusman O, Theilla M et al Crit Care (2016) 20:367) Över- och undernutrition ökar mortaliteten. Övernutrition ökar även vårdtid och tid i ventilator. Kohort-studie n=1171 pat
11 Studie Antal Intervention Resultat TICACOS, Israel, 2011 Swiss SPN, 2013 Hypo- Normo, 2016 Fyra publicerade RCT jämför uppmätt kaloribehov med standardbehandling/hypokalorisk nutrition n=112 Upprepade EE mätningar jfr med viktbaserad algoritm 25 kcal/kg N=305 Från d 1 25/30 kcal/kg/d EE dag3 Därefter SPN +PN i 5 dagar jfr med EN. De med <60% av EE fick PN N= % eller 50% EE. Endast 37 pat uppmätta Sjukhusmort 32vs48% ns Resptid och IVA tid ökade i behandlingsgruppen Ökat antal infektioner i behandligsgruppen Färre infekt men samma mortalitet i SPN gruppen. Fler inf i 50%-gruppen men mort samma EAT-ICU, Danmark, 2017 N=199 Till EE från d 1 jfr med 25 kcal/kg/d. Inga skillnader avseende SF36 6 mån, mortalitet, infektioner eller organsvikter
12 Nutritionsstrategi förslag (Berger MM, Pichard C Nutrition 2018 in press) Schematiskt förslag till nutritionsstrategi anpassat till uppskattat EE. Kalorimetri kan användas i det senare skedet när parenteral nutrition (>5-7 d) kan övervägas. Evidensläget för detta är oklart
13 Kostnader Inköp av apparatur: kr Underhållskostnader: kr/år? Utrustningen kräver personal med speciell kompetens Utbildningskostnader?
14 Slutsats Indirekt kalorimetri ha betydligt bättre precision än algoritmer eller ekvationer för att bestämma energiåtgång Den äldsta ekvationen är från 1919! Problemet är inte att mäta exakt utan hur man hanterar resultatet
15 Hur ska man hantera resultatet? Kohortstudien (Zusman 2016) anger 70% som optimalt mål. Ökande AdCal/REE från 0% till 70% var associerat med minskande mortaliteten (HR 0.98 CI ) men ökande AdCal/REE från >70% associerat med ökande mortaltet (HR 1.01 CI ). Målnivå 100% gav dock längre ventilator och IVA-tid
16 Full nutrition (100%) jämfört med <80% - systematisk metaanalys (Ridley E et al Clinical Nutrition Mortaliteten lika mellan full nutrition (80-100%) och <80%. OBS studier med låg vetenskaplig kvalitet. Resultaten osäkra N=3167 patienter
17 ESPEN-guidelines Hypokalorisk jämfört med isokalorisk nutrition (Singer el al Clinical nutrition Rekommendationerna ger inget stöd för att ge mer än 70% EE mätt med kalorimetri. Även utan EE inget stöd för att ge mer än 70% av beräknat (låg rekommendationsgrad). Inga belägg för ökande infektioner
18 Målstyrd nutrition med indirekt kalorimetri: EAT-ICU (Allingstrup MJ et al: Intensive Care Med :1637) Mål: att ge 100% av EE från dag 1 jämfört med standardbehandling (25 kcal/kg) under 1 v. Indirekt kalorimetri var 48:e tim för EE-best. Utfallsmått: PCS-score 6 mån (SF 36) Sekundära utfall: mortalitet, organsvikt, SAE, infektioner, vårdtider och dagar utan organstöd
19 Resultat EAT-ICU Resultat: Ingen signifikant skillnad i primärt utfallsmått. PCS-score (fysiska delen av SF-36) eller i de sekundära utfallen, 90-dagars mortalitet, organsvikter, IVA- och sjukhusmortalitet Kumulativ kaloribalans: Interventionsgruppen -249 kcal vs kontroll -747 kcal (p<0.0001) Proteinbalans: g/kg vs g/kg (p<0.0001)
20 Energität enteral nutrition jämfört med standardnutrition (TARGET N Engl J Med 2018 DOI: /NEJMoa ) Multicenter dubbelblind RCT av enteral nutrition, 1.5 kcal/ml eller 1.0 kcal/ml i upp till 28 dagar. Dosering: 1 ml/tim/kg (ideal vikt) Primärt utfallsmått: Mortalitet 90 d N=3957 patienter!
21 Targetstudien - resultat Kalorier/kg tillförda: Studiegrupp 1.5: 29.1, 6.2Sd Studiegrupp 1.0: 19.6, 4.0Sd Ökade kräkningar RR: 1.2 CI Ökad antal ordinationer på promotilitetsdroger RR: 1.2 CI Mortalitet: RR: 1.05 CI
22 Slutsatser av EAT-ICU och TARGET Ytterst välgjorda studier Båda studierna jämför hypokalorisk (13.4 kcal/kg EAT-ICU resp 19.6 kcal/kg TARGET) med normokalorisk (24.0 kcal/kg resp 29.1) nutrition Båda studierna visar nollresultat avseende alla utfallsmått Båda studierna visar att det är möjligt att uppnå nutritionsmål även utan indirekt kalorimetri Skillnader: proteintillförseln lika mellan grupperna i TARGET (1.09 resp 1.08 g/kg) men i EAT-ICU stor skillnad (1.47 resp 0.50 g/kg). Proteintillförseln tycks inte spela någon roll
23 Hur hantera indirekt kalorimetri? Indirekt kalorimetri ger en exakt bestämning av EE EE är inte energibehovet under den akuta fasen av kritisk sjukdom Att mäta EE ger inte ökad överlevad i sig Ska målet vara att ge 70% av EE eller lägre? Vilken betydelse har proteintillförseln?
24 Att ta med hem Enteral nutrition från tim (efter akutfasen) i ökande dos mot mål kcal/kg vid 7 d Ackumulerat energideficit > kcal kan vara negativt Parenteral nutrition behöver inte ges första veckan Indirekt kalorimetri kanske har en plats vid kronisk intensivvård Hur går det för IVA-patienten på vårdavdelningen?
25 Frågor
Profylax inom intensivvård ARDS och VAP
Profylax inom intensivvård ARDS och VAP Intensivvårdsmöte Sigtuna 18 november 2016 Johan Petersson, Överläkare CIVA Karolinska Universitetssjukhuset Solna Profylax inom intensivvård ARDS och VAP Intensivvårdsmöte
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merProcalcitonin Stramadagen 26 maj 2010
Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?
Läs merParenteral Nutrition. en aminosyra som skyddar och försvarar. Dipeptiven, ATC-kod: B05XB02, Rx, F
Parenteral Nutrition en aminosyra som skyddar och försvarar Dipeptiven, ATC-kod: B5XB2, Rx, F Dipeptiven en aminosyra som skyddar och försvarar Dipeptiven används för att förebygga eller behandla glutaminbrist
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merULF O GUSTAFSSON DOCENT, ÖVERLÄKARE KIRURG DANDERYDS SJUKHUS SVERIGE NYTTAN AV PREOPERATIV NUTRITION
ULF O GUSTAFSSON DOCENT, ÖVERLÄKARE KIRURG DANDERYDS SJUKHUS SVERIGE NYTTAN AV PREOPERATIV NUTRITION SPELAR PREOPERATIV NUTRITION NÅGON ROLL VID DAGKIRURGI? JA FINNS DET EVIDENS FÖR DETTA PÅSTÅENDE? NEJ
Läs merAntimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS
Antimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS Antaganden, Malmö En stor del av antibiotika på sjukhus ordineras av kollegor utan
Läs merSyrgas efter hjärtstopp
Syrgas efter hjärtstopp Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Vo Kardiologi, Södersjukhuset Stockholm, Sweden Syrgasbehandling efter hjärtstopp
Läs merTrombosprofylax hur gör vi? Mentometerfrågor och diskussion. Lars Berggren Intensivvårdsavdelningen Universitetssjukhuset Örebro
Trombosprofylax hur gör vi? Mentometerfrågor och diskussion Lars Berggren Intensivvårdsavdelningen Universitetssjukhuset Örebro Varför behövs trombosprofylax? Virchows triad: Hyperkoagulation Stagnerat,
Läs merNutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?
Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller
Läs merinterventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt
Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merNär ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal
Läs merMedelhavskost i Norden?
Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?
Läs merSmofKabiven PARENTERAL NUTRITION. - med en unik kombination av fyra fetter. finns nu i högkostnadsskyddet* ATC-kod: B05BA10 Rx F/EF
PARENTERAL NUTRITION SmofKabiven ATC-kod: B05BA10 Rx F/EF nyhet! finns nu i högkostnadsskyddet* - med en unik kombination av fyra fetter *Gäller SmofKabiven och SmofKabiven Perifer. Ej SmofKabiven EF (elektrolytfri).
Läs merEvidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg
Evidensbaserad medicin Daniel Sjöberg Artiklar registrerade på Medline varje år Cochrane-sammanställningar (kumulativt) 800 000 5000 1995 2014 Att vara en informationsmästare Är det viktigt för min patient?
Läs merKarin Moberg, 75 år. Del 1
Karin Moberg, 75 år Del 1 Karin Moberg, 75 år, har KOL stadium 3. Hon vägde 50 kg och var 165 cm lång vid inskrivning på universitetssjukhuset där hon för två veckor sedan genomgick ett endovaskulärt ingrepp
Läs merNär ändrar jag till en ny behandlingsform?
Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad
Läs merNutritionsbehandling på thoraxintensivvårdsavdelningen
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeprogrammet Nutritionsbehandling på thoraxintensivvårdsavdelningen En journalgranskningsstudie Författare: Elin Klots Handledare: Björn
Läs merSEPSIS från 1177 till IVA. Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala
SEPSIS från 1177 till IVA Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala Ca 6 miljoner samtal/år Patienten ringer 1177 öppet dygnet runt, kan samverka
Läs merSepsis, svår sepsis och septisk chock
Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov
Läs merHerpes simplexmeningit
Herpes simplexmeningit naturalförlopp och suppressionsbehandlling En prospektiv studie i avsikt att kartlägga morbiditeten efter herpesmeningit och betydelsen av suppresionsbehandling med valacyklovir
Läs merNSAID är diklofenak farligare?
NSAID är diklofenak farligare? Christer Lundin 2012-05-02 Ja! Ja Disposition Bakgrund Aktuella studier Mekanismer Konsumtion i ÖLL Rekommendationer Bakgrund Det är känt att behandling med specifika cox
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merDel 2_7 sidor_16,5 poäng
_7 sidor_16,5 poäng En 53-årig man med med mångåriga besvär av duodenalulcus men i övrigt frisk, inkommer på morgonen till akutmottagningen med buksmärtor och uttalat peritonitstatus med brädhård buk.
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS
ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND AVD FÖR INNOVATIV VÅRD INST FÖR LÄRANDE, INFORMATIK, MANAGEMENT OCH ETIK KAROLINSKA INSTITUTET ÖVERBELASTNING
Läs merKakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Läs merStudie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter
Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs merKoagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes
Läs merUppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?
Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad
Läs merSTARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Läs merAkut astma magnesium och teofyllin
Akut astma magnesium och teofyllin Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg 2011-09-16 5 vuxenstudier 2 barnstudier Akut svår astma på ED PEF 25-30% (vuxna) PEF < 60% (barn)
Läs merEvidens-Baserad Medicin
Evidens-Baserad Medicin What s in it for me? Veronica Milos Nymberg Specialist i allmänmedicin, PhD Susanna Calling Specialist i allmänmedicin, docent Veronica Milos Nymberg 2017 Dagens ämnen Vad är bra
Läs merEnergibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merMetforminbehandling vid njursvikt
Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm
Läs merPREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN
1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning
Läs merCandida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018
Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018 Ola Blennow: Candidainfektioner på IVA- epidemiologi Helena Hammarström: Betaglukan
Läs merMotion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt
Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt NATIONELLA UTB DAGAR I HJÄRTSVIKT Göteborg 101029 Mats Börjesson, Docent. Överläkare, univ lektor Sahlgrenska Univ Sjukhuset/Östra, Göteborg Symtom vid hjärtsvikt
Läs merUppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017
Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk
Läs merPregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD
Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD Vad visar litteraturen? Ökad risk att uppleva MFR om Yngre
Läs merEvidensgradering enligt GRADE
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och
Läs merDamage Control Kirurgi- -har något ändrats?
Damage Control Kirurgi- -har något ändrats? Lovisa Strömmer Överläkare, docent Akut Trauma och Kirurgi sektionen Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Damage Control Kirurgi- -har något ändrats? NEJ
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merRapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping
Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna
Läs merNutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?
Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merHot Topics in Perioperative Medicine. Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus
Hot Topics in Perioperative Medicine Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus Risk Stratifiering Är INTE en NY klassifierings system! Bra mortalitetsprediktion trots begränsningar Risk Stratifiering
Läs merNutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se
Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett
Läs merHÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING Lotta Selin Barnmorska, doktorand SFOG VECKAN 2017 STOCKHOLM Det
Läs merRetrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merNutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi
Godkänt den: 2016-09-28 Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Energi- och näringsbehov...2 Peroral nutrition...2
Läs merSIR:s betydelse för IVA
SIR:s betydelse för IVA Sten Walther, läkare Thorax-Kärlkliniken i Linköping Intressekonflikter: Jag har varit ordförande/styrelsemedlem 2001-2014 SIR:s betydelse för IVA..en historisk återblick..intensivvård
Läs merIntraabdominella infektioner - mikrobiologi
Intraabdominella infektioner - mikrobiologi Christian G. Giske, MD/PhD Professor/Medicinskt ledningsansvarig överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset InfektionMikro
Läs merVarför behöver fler prednisolonpatienter
Kristian Axelsson, terapigrupp Osteoporos 2019-01-31 Varför behöver fler prednisolonpatienter frakturskydd? Kristian Axelsson Ordförande Regional Terapigrupp Osteoporos ST-läkare Ortopedi Skövde Processledare
Läs merVad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?
Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Anja Saletti, projektledare, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet anja.saletti@pubcare.uu.se Faktorer som påverkar intag och ätande Funktion
Läs merNärståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?
Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Johan Thermaenius, Intensivvårdssjuksköterska, MSc & Anna Schandl, Intensivvårdssjuksköterska, Med Dr CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merStark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet
Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt
Läs merVinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
Läs merVilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!
Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality
Läs merFår patienterna tillräckligt med näring på intensiven?
Omvårdnadsvetenskap 15 HP, avancerad nivå Intensivvård 2012 Får patienterna tillräckligt med näring på intensiven? Do the patients get enough nourishment in the intensive care? Författare Anette Holmgren
Läs merXIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae Leg ssk, doktorand Linköpings universitet Ingen intressekon,likt
Läs merAnna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet
Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Rekommendationer Hälsofrämjande fysisk aktivitet Aerob fysisk aktivitet
Läs merMinska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?
Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO? Birgitta Lytsy, MD, PhD Överläkare och specialist i vårdhygien Region Uppsala Hur kan en
Läs merRegisterdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal
Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk
Läs merEvidensbaserad medicin
Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merKlinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS
Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merDETO2X Gamla sanningar håller inte alltid
DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, VO Kardiologi Stockholm Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt
Läs mer2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt
2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt Slutsatser* Äldre studier visar att heparin reducerar dödligheten och risken för lungemboli och asymtomatisk DVT vid akut hjärtinfarkt men att effekten är blygsam vid
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merInfluensa och graviditet
Influensa och graviditet sjukdom och vaccination Mödrahälsovårdsutbildning Mars 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Influensa är fr.a. ett fågelvirus 16 H och 9 N Influensa -epidemi Säsongs-influensa
Läs merInsulinterapi på IVA. Sammanfattning. Innehållsförteckning
2019-01-24 19759 1 (9) Sammanfattning Denna rutin riktar sig till sköterskor och läkare på intensivvårdsavdelningen (IVA) Borås lasarett och handlar om insulinbehandling av intensivvårdspatienter. Innehållsförteckning
Läs merFel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>
Fel och fel slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Varför? En hjälp då man kri4skt granskar studier - andras. och egna! A> ta fram e> es4mat
Läs merKosttillskott. Fotbollskonferens 2015 01 16. Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm
1 Kosttillskott Fotbollskonferens 2015 01 16 Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm Problembild Miljardindustri med intensiv marknadsföring Vetenskapliga underlaget? Känslor - kändisar
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parenteral Nutrition
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 10916 su/med 2017-03-23 3 Innehållsansvarig: Maria Lancha, Dietist, FoUU-enheten onkologi Sahlgrenska sjukhuset (marla104) Godkänd av: Marie Lindh,
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merTraumapatienten på intensivvårdsavdelningen
Traumapatienten på intensivvårdsavdelningen Anders Oldner Professor/ Överläkare CIVA Karolinska Universitetssjukhuset/ Institutet Behövs intensivvården?? Av vad och när dör man efter trauma? Maryland US
Läs merRiktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition
Läs merKroppssammansättning Energibalansekvationen. Basalmetabolism och kroppsvikt. Energibalans och kroppssammansättning vid anorexi
Basalmetabolism (kcal/kg) Energibalansekvationen Energibalans och kroppssammansättning vid anorexi Ola Wallengren Leg. Dietist, Med. Dr. Energiförråd = Energiintag Energiförbrukning Intag Energibalans
Läs merSuicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson
Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades
Läs merMejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt
1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs mer- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merCalcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006
Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder
Läs mer