Riktlinjer för Enhet Centrals förskolor att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Riktlinjer för Enhet Centrals förskolor att främja likabehandling och för att motverka Trygghet att vara den du är kreativitet och makt att bli den du vill Floda oktober-2017

2

3 Innehåll 1 Likabehandlingsplan Inledning Trygghetsgrupp och kontaktpersoner Fast struktur för att förebygga och förhindra Organisation Gruppnivå Individnivå Förebygga och förhindra - årlig plan Uppföljning av föregående års insatser Metoder för kartläggningen Resultat och analys av kartläggningarna Mål för årets insatser Insatser utifrån kartläggningen Upptäcka Utreda och anmäla Åtgärda Delaktighet och ansvar Kompetensutveckling Kvalitetssäkring Enhet Centrals förskolors jämställdhetsplan Styrdokument Mål Definition av begrepp 18 3

4 4

5 1 Likabehandlingsplan Inledning Planen grundar sig på bestämmelser i 6 kap. skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot. På enhet Central, förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb, har vi en nollvision som mål gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta innebär att vi tar avstånd från alla former av övergrepp, vare sig det gäller mellan elever, elev-personal eller personal-personal. Alla som arbetar på enhet Central ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper samt aktivt verka för att kränkningar aldrig ska förekomma. Varje incident av kränkande behandling skall uppmärksammas av de vuxna i förskolan. Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att verksamheten i skolan skall förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (1 kap. 4 ). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (1 kap. 5 ) Våra riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling bygger även på Diskrimineringslagen (2008:567). En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. 5

6 Vuxenansvar/tillvägagångssätt Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en åtgärd från de vuxna i förskolan och en anteckning arkiveras hos specialpedagog. Alla på Enhet Central har rätt att känna sig trygga. Personal på enheten är skyldig att uppmärksamma och följa upp när någon blivit kränkt (barn, vårdnadshavare eller personal), samt i vissa fall kontakta sociala myndigheter. Om ett barn upplever eller ser någon som blir kränkt ska denne säga till en vuxen på förskolan för att få hjälp. Om en förälder känner oro eller får kännedom om att någon blir utsatt ska personalen på förskolan eller förskolechefen kontaktas. Om personal upplever kränkning mellan personal - barn, personal - personal skall man kontakta förskolechefen. Om personal upplever kränkning av barn kontaktas barnets ansvarspedagog. Kränkande behandling Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar inkl. trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön eller av sexuell natur. Skolverket definierar begreppet som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att; någon eller några kränker principen om alla människors lika värde det är ett uttryck för makt och förtryck den kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera den kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande den utförs av och drabbar såväl barn som vuxna Kränkningarna kan vara; fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. nedsättande kommentar eller bli kallad för öknamn) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, förlöjliganden) text- och bildburna (t.ex. teckningar, sociala medier, brev och lappar, e-post, sms och mms) Barnens och de vuxnas rättigheter och skyldigheter på enheten bygger på; FN:s konvention om barnens rättigheter Skollagen (2010:800) 1 kap 4-5, 6 kap 1-16 Diskrimineringslagen, (SFS 2008:567) Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen (14 kap. 1 ) angående anmälningsskyldighet Brottsbalken Lpfö 2010, Lgr11, Läroplan för grundsärskolan 6

7 1.2 Trygghetsgrupp och kontaktpersoner Trygghetsgrupp Enikö Mezei förskollärare, Centralskolans förskola Emma Benjaminsson förskollärare, Centralskolans förskola Christina Ekerborn, specialpedagog Förskolechef Johanna Wiberg

8 1.3 Fast struktur för att förebygga och förhindra Organisation Alla vuxna på enhet Central skall arbeta utifrån en gemensam värdegrund och vi skall se alla barn som allas våra barn under hela dagen. Vår gemensamma värdegrund bygger på läroplanen för förskolan från 2010 samt läroplanerna för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt läroplanen för grundsärskolan från Likabehandlings- och trygghetsarbetet är ytterst förskolechefens tillika rektorns ansvar i samrådan med enhetens trygghetsgrupper och arbetet följs upp genom våra verksamheters utvärderingar. Ledningen av trygghetsarbetet har förskolechefen delegerat till specialpedagogen via Skollagen 2 kap. 10. Vi arbetar utifrån allas lika värde och att rättvisa inte innebär att alla gör samma. Enhet Centrals verksamhet skall bygga på fyra grundpelare; delaktighet, samarbete, ansvar och jämlikhet. Överlämnande mellan förskoleavdelningar på vår enhet När barnen byter förskoleavdelning skolas varje barn in på den nya avdelningen utifrån individens behov och i samråd med vårdnadshavarna. Överlämnande mellan förskola och förskoleklass När barnen går från förskolan till förskoleklass får de med sig ett personligt brev som är skrivet av ansvarspedagogen där vi skriver om barnets tid på förskolan. Förskoleklassens och fritidshemmets personal träffar förskolans personal på våren för överlämning av de barn som forsätter till Centralskolan. Föräldrar informeras om detta. Vid behov träffas föräldrar, ansvarspedagog från förskolan och pedagog från förskoleklassen innan terminsstart. Arbetslagsmöten Varje arbetslag lyfter regelbundet under verksamhetsåret gruppen och individer utifrån trygghet, likabehandling och samspel. Detta är även grundläggande för planering av verksamheten. Specialpedagogen som ansvarar för förskolan träffar varje arbetslag i förskolan en gång i månaden för att tillsammans med dem i ett förebyggande och hälsofrämjande syfte lyfta frågor som finns kring gruppen som arbetslaget har behov av att få stöd och handledning kring. Föräldramöten, arbetsenhetsråd och enhetsråd Vid dessa möten sker bland annat samtal om våra riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka. I diskussionerna skall vi utgå från dess riktlinjer samt frågeställningar om barnens, föräldrars och förskolepersonals rättigheter och skyldigheter. På höstens föräldramöte skall våra riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande behandling presenteras. Ansvariga är alla pedagoger. 8

9 Elevhälsoteam Elevhälsoteamets uppdrag är att arbeta förebyggande och aktivt med elevhälsoarbetet på enheten. Teamet består på förskolan av specialpedagog, kurator, psykolog och förskolechef. Frågor som rör förskolan lyfts var femte vecka när elevhälsoteamet träffas. Trygghetsgrupp Trygghetsgruppens främsta uppgift är att arbeta förebyggande mot kränkande behandling. Till trygghetsgruppen anmäls även fall av återupprepade kränkningar som involverar samma personer. Trygghetsgruppen utvärderar likabehandlingsplanen och kommer med förslag om nya åtgärder i början av varje läsår i den årliga planen. Utvärdering av läsårets arbete skall ske i slutet av läsåret. Trygghetsgruppen reviderar, vid behov enhetens riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka. Årlig plan och utvärdering av likabehandlingsplan Planering av verksamhetsåret skall ske vid start av nytt verksamhetsår. Utvärdering sker i slutet av verksamhetsåret. Trygghetsgruppen ansvarar Gruppnivå I vårt kontinuerliga värdegrundsarbete arbetar alla med följande punkter: Vuxennärvaro Under förskoledagen finns alltid vuxna närvarande som en trygghet för barnen i de utrymmen och på de platser där de befinner sig. Övergångar Pedagogerna arbetar aktivt med att få bra övergångar mellan aktiviteter och lokalbyten. Ansvariga är alla pedagoger. Förhållningssätt Pedagogerna i förskolan skall möta varje individ och gruppen utifrån deras uppdrag att förmedla, förankra och gestalta grundläggande demokratiska värden. Här är kommunikation i olika former utgångspunkt. Medvetenhet vid gruppindelning Vid de tillfällen då barnen delas in i grupper finns hos personalen en medveten tanke bakom gruppkonstellationen för att i största möjliga mån sträva efter trygghet och bra arbetsmiljö. Pedagogerna ansvar för gruppindelningen. 9

10 1.3.3 Individnivå Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Varje år hålls ett utvecklingssamtal med föräldrar och ansvarspedagoger där barnets utveckling och sociala situation diskuteras, vid behov hålls ytterligare ett. Barnets utveckling dokumenteras digitalt. Uppföljningssamtal och avslutningssamtal En period efter inskolningen erbjuds föräldrarna ett uppföljningssamtal och innan barnet avslutar sin förskoletid och skall börja i förskoleklass erbjuds ett avslutningssamtal. Goda förebilder Alla som arbetar inom Enhet Central skall föregå med gott exempel och vara goda förebilder för eleverna. 1.4 Förebygga och förhindra - årlig plan Uppföljning av föregående års insatser De två senaste åren har vi arbetat med att fördjupa kunskapen hos pedagogerna kring mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Behovet uppkom utifrån flera anledningar, som barns kommentarer kring olikhet samt att personalen kände ett behov av att fördjupa sig tillsammans i våra styrdokument kring frågor som rör likabehandling och demokratiska värderingar. Att hitta gemensamma vägar hur vi konkret kan arbeta med mänskliga rättigheter, mångfald och demokratiska värderingar med såväl de mindre som de lite äldre barnen i vår verksamhet. På en av studiedagarna föregående verksamhetsår såg och hörde pedagogerna en föreläsning av Margareta Öhman och vi påbörjade en bokcirkel på hennes bok Hissad och Dissad om relationsarbete i förskolan. Både föreläsningen och bokcirkeln följdes av gemensamma diskussioner kring begreppen kränkningar och uteslutningar. Alla förskoleavdelningar fick analysera sitt nuläge utifrån likabehandling och planera sin verksamhet därefter. På avdelningarna arbetade barnen och pedagogerna sedan med likabehandling och demokrati utifrån sina behov på respektive avdelning. Trygghetsgruppen tog fram ett bildmaterial i form av pappersdockar att använda i barngruppen för att lyfta mångfald och att alla är vi unika lika och olika Metoder för kartläggningen Vad Medverkan och observationer av vuxna under förskolans dagliga verksamhet. Trygghetsteamsmöte där nuläget och behov diskuteras Utvärdering av verksamhetsåret och den årliga planen. Hur Sker dagligen samt följs upp vid arbetslagsmöten. Vid inbokade tillfällen under året. Maj/juni varje år 10

11 1.4.3 Resultat och analys av kartläggningarna De två senaste åren har vi arbetat med att fördjupa kunskapen hos pedagogerna kring mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Behovet uppkom utifrån flera anledningar, som barns kommentarer kring olikhet samt att personalen kände ett behov av att fördjupa sig tillsammans i våra styrdokument kring frågor som rör likabehandling och demokratiska värderingar. Vi har kommit en bit på väg men att vi behöver fortsätta fördjupa oss kring mångfald och grundläggande demokratiska värderingar samt slutföra vår bokcirkel. Det är även viktigt att ytterligare konkretisera dessa frågor vidare i hur vi arbetar med de här frågorna direkt med barnen. Att hitta gemensamma vägar hur vi konkret kan arbeta med mänskliga rättigheter, mångfald och demokratiska värderingar med såväl de mindre som de lite äldre barnen i vår verksamhet. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Lpfö 2010) Mål för årets insatser För pedagoger Fördjupa kunskaperna om mänskliga rättigheter och demokrati. Förbereda oss på att möta olika former av mångfald samt olika åsikter kring det. För barn Arbeta med gemenskap och att känna tillhörighet både i det lilla sammanhanget och i ett större sammanhang utifrån devisen; alla är vi lika unika lika och olika Insatser utifrån kartläggningen Pedagoger Det här gör vi Så här följer vi upp Ansvar Bokcirkel All personal på förskolan läser boken Hissad och Dissad och deltar i gemensamma diskussioner som rör likabehandling och mångfald utifrån relationsarbete i förskolan. Föräldramöte Information kring vårt arbete med trygghet och likabehandling Diskussion på APT samt arbetslagsplanering uppföljning vid utvärdering i maj/juni. Utvärdering i maj/juni. Förskolans trygghetsgrupp Varje förskoleavdelning Barn Det här gör vi Så här följer vi upp Ansvar Tar fram ett gemensamt bibliotek av böcker, tips på filmer och spel/lekar för barn som tar upp mångfald på olika sätt alla är vi lika unika lika och olika. Utvärdering i maj/juni. Förskolans trygghetsgrupp 11

12 1.5 Upptäcka Genom att använda sig av de förebyggande metoderna och dialog med vårdnadshavare möjliggör vi tidig upptäckt av eventuell förekomst av trakasserier och kränkande behandling. Upptäckt av trakasserier och kränkande behandling har pedagogerna möjlighet att se; under barnobservationer genom att de själva medverkar med barnen i deras aktiviteter och vid observationer vid intervjuer med barnen på arbetsenhetsmöten där individens och gruppens behov diskuteras på utvecklingssamtal eller andra samtal med vårdnadshavare i dialog med barnen När en pedagog får kännedom om att ett barn har blivit kränkt, av ett annat barn eller personal på förskolan, skall de anmäla detta till förskolechefen samt specialpedagogen som ansvarar för förskolan. Vårdnadshavare kan anmäla kränkningar från vuxen till barn direkt till förskolechefen. Förskolechefen rapporterar in direkt till huvudman på för detta avsedd blankett efter att fått kännedom om misstanke eller upptäckt fall av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Specialpedagogen dokumenterar och arkiverar händelsen. Om man som vuxen upplever att man blir kränkt på förskolan uppmanas man vända sig direkt till förskolechefen. Förskolechefen dokumenterar och arkiverar händelsen efter inrapportering till huvudman. På verksamhetsårets första föräldramöten informeras om likabehandlingsplanen. Den finns även på förskolans hemsida. 1.6 Utreda och anmäla Vid misstanke eller upptäckt fall av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering är det den närvarande vuxnes skyldighet att så fort som möjligt (inom 24 timmar) utreda vad som har skett. När en pedagog får kännedom om att ett barn har blivit kränkt, av ett annat barn eller personal på förskolan, skall de anmäla detta till förskolechefen samt specialpedagogen som ansvarar för förskolan. Förskolechefen rapporterar in direkt till huvudman på för detta avsedd blankett efter att fått kännedom om misstanke eller upptäckt fall av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Om en personal kränkt ett barn, eller om en personal känner sig kränkt, utreds det av förskolechefen. Berörd personal samtalar med den kränkte. Berörd personal samtalar med den som kränkte. Berörd personal informerar förskolechefen som rapporterar in det till huvudman på för detta avsedd blankett. Övrig personal informeras. Berörd personal kontaktar vårdnadshavare, både till den kränkte och den som har kränkt vid hämtning, inom 24 timmar. (Helst samma dag vid hämtning). 12

13 Vid utredande av kränkningar måste man ställa och diskutera frågor som: Hur yttrar det sig? Var när och varför sker kränkningen? Har det skett tidigare? Vilka faktorer runt den som kränker och den som råkat ut för kränkningen påverkar uppkomsten av det som utreds. 1.7 Åtgärda Vid enskild händelse Berörd personal samtalar med den kränkte. Berörd personal samtalar med den som kränkte. Övrig personal informeras. Berörd personal kontaktar vårdnadshavare, både till den kränkte och den som har kränkt vid hämtning, inom 24 timmar. (Helst samma dag vid hämtning). Berörd personal informerar förskolechefen som rapporterar in det till huvudman på för detta avsedd blankett. Uppföljning och en nulägesanalys görs på efterkommande arbetslagsmöten samt med berörda vårdnadshavare. Vid behov tillsammans med specialpedagog. Vid upprepade situationer Avdelningspersonalen gör en analys för att få en helhetsbild av det inträffade. Stöd av specialpedagog vid behov. Man informerar förskolechefen som rapporterar in det till huvudman på för detta avsedd blankett. Man kontaktar vårdnadshavare, både till den kränkte och den som har kränkt inom 24 timmar. (Helst samma dag vid hämtning). Analys och tolkning görs i arbetslaget för att avgöra hur man går vidare och planering av vilka insatser som behövs och skall göras. Stöd av specialpedagog vid behov. Avdelningens personal återkopplar till vårdnadshavare. Händelsen och arbetet dokumenteras och arkiveras av specialpedagog. Uppföljning av eventuella insatser och en ny nulägesanalys görs på efterkommande arbetslagsmöten. Vid behov med stöd av specialpedagog. Långsiktig strategi Trygghetsgruppen arbetar fram en årlig plan som bygger på föregående års utvärdering av trygghetsarbetet samt analys av nuläget. Vi håller likabehandlingsplanen och den årliga planen levande genom att ta upp det på våra avdelningsmöten och kollar av om det fortfarande är aktuellt samt hur arbetet fortskrider. Vi arbetar också långsiktigt med barnen genom att vi pratar och använder tillfällen som uppstår som ett lärande tillfälle. I Enhets Centrals systematiska kvalitetsredovisning beskrivs årligen enhetens arbete mot kränkande behandling. Ansvarig är förskolechef. 13

14 Dokumentation Skriftlig dokumentation av kartläggning, analys och planering av framtida åtgärder. Förskolechefen rapporterar in kränkning till huvudman på för detta avsedd blankett. Handlingsplan för särskilt stöd i förskolan, samt uppföljning av Handlingsplan för särskilt stöd i förskolan, upprättas av ansvarig pedagog, förskolechef, elevhälsoteam och vårdnadshavare vid behov. Vid möte med elevhälsoteamet förs minnesanteckningar. Beslut protokollförs. 1.8 Delaktighet och ansvar Vid varje läsårs början presenteras våra riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka för samtlig personal och enhetsråd för att kunna diskuteras och eventuellt utvecklas och revideras. Det är ledningens ansvar att vika tid för detta på enhetens APT eller kompetensdagar. Vi diskuterar med barnen i barngruppen om hur man är en bra kamrat och vad som gör att man är en bra kamrat. Detta gör vi för att barnen ska bli delaktiga i likabehandlingsarbetet. På höstens första föräldramöte är våra riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka en stående punkt att diskutera. Det är alla vårdnadshavares ansvar att ta del av enhetens riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka. Riktlinjer för enheten att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande behandling finns att hitta på enhet Centrals hemsida för förskolorna. Vid enskilda fall kontaktas vårdnadshavare via telefon eller mail av ansvarspedagogen då de kallas till personligt möte. Ansvaret för att skapa och bibehålla en trygg förskolemiljö vilar gemensamt på ledning och personal. De samarbetar med vårdnadshavare och barn. Tillsammans frambringar vi en tillvaro kännetecknad av omtänksamhet, acceptans och respekt. 1.9 Kompetensutveckling Arbetet med likabehandlingsplanen pågår dagligen på förskolan då barnen kan hamna i konflikter och då diskuteras vad som ligger bakom konflikten och hur man går vidare. Barnen kan delta i likabehandlingsplansarbetet, pedagoger skapar enkla samtal om barnens rättigheter och fångar upp vilka kopplingar barnen själva gör till sin vardag på förskolan. Detta kan göras i grupp, t.ex på samling. Alla vuxna på enheten diskuterar valda delar av våra riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka. Se årlig plan Kvalitetssäkring I det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs förskolornas arbete mot kränkande behandling. Det har och skall ha en naturlig del i verksamhetens dagliga arbete. Den årliga planen ska innehålla (Skollagen 6 kap 6-8 ); 14

15 Översikt över åtgärder som behövs för att förebygga. Vilka åtgärder som avses påbörjas eller genomföras. Vem som är ansvarig och tidsplan för detta. Fasta arbetspunkter och tidsplan som skall finnas med i den årliga planen; Planering av läsåret - vid start av nytt läsår Trygghetsgruppen utifrån föregående års utvärdering samt nuläge. Presentation av våra riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande för samtlig personal, elevråd och enhetsråd - vid varje läsårs början. Diskutera våra riktlinjer på höstens första föräldramöte. Utvärdering av läsårets arbete i slutet av läsåret. Trygghetsgruppen reviderar, vid behov enhetens riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka. 15

16 2 Enhet Centrals förskolors jämställdhetsplan 2.1 Styrdokument Enligt förskolans styrdokument har förskolan som uppdrag att arbeta med jämställdhetsfrågor. Skollagen (2010:800) 1 kap.8 Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Lgr 11, kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. 2.2 Mål Flickor och pojkar har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom våra verksamheter. I våra verksamheter skall flickor och pojkar: få lika bemötande, uppmärksamhet och uppmuntran oavsett kön bedömas lika oavsett kön ges lika tid och lika stort utrymme oavsett kön mötas av samma förväntningar och krav oavsett kön möta lika acceptans för sitt beteende oavsett kön inte utsättas för sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Genom att personal: ger flickor och pojkar lika stort utrymme, lika mycket tid i verksamheten, verbalt och på andra sätt tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet när verksamheten organiseras samt beaktar och behandlar jämställdhetsfrågor i all verksamhet, i alla ämnen. tar aktivt ansvar för att göra flickor och pojkar nyfikna på icke traditionella kunskapsområden, t.ex. naturvetenskap, teknik, omvårdnad samt uppmuntra till könsrollbrytande tillval. 16

17 uppmuntrar flickor och pojkar att prova och utforska många olika aktiviteter. kritiskt granskar läromedel/barnlitteratur och undviker läromedel med traditionella könsperspektiv. erbjuder material som stimulerar till båda könens lek, aktivitet. medvetandegör barn och ungdomar om könsroller och vikten av jämställdhet. träna flickor och pojkar att stå för sina åsikter och sätta gränser uppmärksammar och motverkar all form av diskriminering och kränkande behandling som grundar sig på sexism och kön. aktivt utvecklar flickors och pojkars förmågor genom att arbeta kompensatoriskt. Målet uppnås genom att: förskolans ledning aktivt verkar för att personalen får del av aktuell kunskap och forskning om jämställdhet. alla medarbetare strävar efter att öka sin medvetenhet om egna attityder, värderingar, bemötande och förhållningssätt så att de kan vara goda förebilder för barnen. dialog kring olika jämställdhetsfrågor hålls levande inom verksamheten. Samt med personalen på arbetslagsmöte, elevhälsan och APT. 17

18 3 Definition av begrepp Kränkande behandling Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar inkl. trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön eller av sexuell natur. Skolverket definierar begreppet som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att; någon eller några kränker principen om alla människors lika värde det är ett uttryck för makt och förtryck den kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera den kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande den utförs av och drabbar såväl barn som vuxna Kränkningarna kan vara; fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. att bli kallad öknamn) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, förlöjliganden, hot och ryktesspridning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sociala medier, sms och mms) Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (Diskrimineringslagen 1 kap. 4 ). Det kan ske direkt i verksamheten samt via exempelvis telefon, sociala medier och internet. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Jämställdhet är ett tillstånd som anses råda antingen när män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter eller först när män och kvinnor har samma ställning och inflytande (Nationalencyklopedin). Jämlikhet är alla individers lika värde. (Nationalencyklopedin). 18

19 Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning (Diskrimineringslagen 1 kap. 4 ). Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. I Diskrimineringslagen 1 kap. 4 avses med diskriminering: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt - andra omständigheter av betydelse, 19