Riktlinjer för Centralskolans förskola för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Riktlinjer för Centralskolans förskola för att främja likabehandling och för att motverka Trygghet att vara den du är kreativitet och makt att bli den du vill Floda oktober-2018

2

3 Innehåll 1 Likabehandlingsplan Inledning Trygghetsgrupp och kontaktpersoner Fast struktur för att förebygga och förhindra Organisation Gruppnivå Individnivå Förebygga och förhindra - årlig plan Uppföljning av föregående års insatser Metoder för kartläggningen Resultat och analys av kartläggningarna Mål för årets insatser Insatser utifrån kartläggningen Upptäcka Utreda och anmäla Åtgärda Delaktighet och ansvar Kompetensutveckling Kvalitetssäkring Enhet Centrals förskolors jämställdhetsplan Styrdokument Mål Definition av begrepp 18 3

4 4

5 1 Likabehandlingsplan Inledning Planen grundar sig på bestämmelser i 6 kap. skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot. På enhet Central, förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb, har vi en nollvision som mål gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta innebär att vi tar avstånd från alla former av övergrepp, vare sig det gäller mellan elever, elev-personal eller personal-personal. Alla som arbetar på enhet Central ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper samt aktivt verka för att kränkningar aldrig ska förekomma. Varje incident av kränkande behandling skall uppmärksammas av de vuxna i skolan. Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att verksamheten i skolan skall förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (1 kap. 4 ). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (1 kap. 5 ) En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. 5

6 Vuxenansvar/tillvägagångssätt Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en åtgärd från de vuxna i förskolan och en anteckning arkiveras hos specialpedagog. Alla på Enhet Central har rätt att känna sig trygga. Personal på enheten är skyldig att uppmärksamma och följa upp när någon blivit kränkt (barn, vårdnadshavare eller personal), samt i vissa fall kontakta sociala myndigheter. Det innebär att; om ett barn upplever eller ser någon som blir kränkt ska denne säga till en vuxen på förskolan för att få hjälp om en förälder känner oro eller får kännedom om att någon blir utsatt ska personalen på förskolan eller förskolechefen kontaktas om personal upplever kränkning mellan personal-barn, personal-personal skall den kontakta förskolechefen. Om personal upplever kränkning av barn kontaktas barnets ansvarspedagog Kränkande behandling Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar inkl. trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön eller av sexuell natur. Skolverket definierar begreppet som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att; någon eller några kränker principen om alla människors lika värde det är ett uttryck för makt och förtryck den kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera den kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande den utförs av och drabbar såväl barn som vuxna Kränkningarna kan vara; fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. nedsättande kommentar eller bli kallad för öknamn) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, förlöjliganden) text- och bildburna (t.ex. teckningar, sociala medier, brev och lappar, e-post, sms och mms) Barnens och de vuxnas rättigheter och skyldigheter på enheten bygger på; FN:s konvention om barnens rättigheter Skollagen (2010:800) 1 kap 4-5, 6 kap 1-16 Diskrimineringslagen, (SFS 2008:567) Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö Socialtjänstlagen (14 kap. 1 ) angående anmälningsskyldighet Brottsbalken Lpfö 2010, Lgr11, Läroplan för grundsärskolan 6

7 1.2 Trygghetsgrupp och kontaktpersoner Trygghetsgrupp Marie Murray Pettersson förskollärare, Centralskolans förskola Anna Gabrielsson förskollärare, Centralskolans förskola Emma Benjaminsson förskollärare, Centralskolans förskola Linda Svensson specialpedagog Förskolechef Johanna Wiberg

8 1.3 Fast struktur för att förebygga och förhindra Organisation Alla vuxna på enhet Central skall arbeta utifrån en gemensam värdegrund och vi skall se alla barn som våra barn under hela dagen. Vår gemensamma värdegrund bygger på läroplanen för förskolan från 2010 samt läroplanerna för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt läroplanen för grundsärskolan från Likabehandlings- och trygghetsarbetet är ytterst förskolechefens tillika rektorns ansvar i samrådan med enhetens trygghetsgrupper och arbetet följs upp genom våra verksamheters utvärderingar. Vi arbetar utifrån allas lika värde och att rättvisa inte innebär att alla gör samma. Enhet Centrals verksamhet skall bygga på fyra grundpelare; delaktighet, samarbete, ansvar och jämlikhet. Överlämnande mellan förskoleavdelningar på vår enhet När barnen byter förskoleavdelning skolas varje barn in på den nya avdelningen utifrån individens behov och i samråd med vårdnadshavarna. Överlämnande mellan förskola och förskoleklass Förskoleklassens och fritidshemmets personal träffar förskolans personal på våren för överlämning av de barn som forsätter till Centralskolan. Föräldrar informeras om detta. Vid behov träffas föräldrar, ansvarspedagog från förskolan och pedagog från förskoleklassen innan terminsstart. Arbetslagsmöten samt Barnhälsomöten (BHM) Varje arbetslag lyfter regelbundet under verksamhetsåret gruppen och individer utifrån trygghet, likabehandling och samspel på sina arbetslagsmöten. Detta är även grundläggande för planering av verksamheten. Varje arbetslag i förskolan träffar två gånger per termin förskolechef, specialpedagog, psykolog och en coach 1 som är inriktad på pedagogiskt ledarskap på BHM för att i förebyggande och hälsofrämjande syfte lyfta frågor som finns kring gruppen som arbetslaget har behov av att få stöd och handledning kring. Föräldramöten, arbetsenhetsråd och enhetsråd Vid dessa möten sker bland annat samtal om våra riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka. I diskussionerna skall vi utgå från dess riktlinjer samt frågeställningar om barnens, föräldrars och förskolepersonals rättigheter och skyldigheter. På höstens föräldramöte skall våra riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande behandling presenteras. Ansvariga är alla pedagoger. 1 PCC-coach är en licencierad utbildning och står för Professional Certified coach 8

9 Trygghetsgrupp Trygghetsgruppens främsta uppgift är att arbeta förebyggande mot kränkande behandling. Till trygghetsgruppen anmäls även fall av återupprepade kränkningar som involverar samma personer. Trygghetsgruppen utvärderar likabehandlingsplanen och kommer med förslag om nya åtgärder i början av varje läsår i den årliga planen. Utvärdering av läsårets arbete skall ske i slutet av läsåret. Trygghetsgruppen reviderar, vid behov enhetens riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka. Årlig plan och utvärdering av likabehandlingsplan Planering av verksamhetsåret skall ske vid start av nytt verksamhetsår. Utvärdering sker i slutet av verksamhetsåret. Trygghetsgruppen ansvarar Gruppnivå I vårt kontinuerliga värdegrundsarbete arbetar alla med följande punkter: Vuxennärvaro Under förskoledagen finns alltid vuxna närvarande som en trygghet för barnen i de utrymmen och på de platser där de befinner sig. Övergångar Pedagogerna arbetar aktivt med att få bra övergångar mellan aktiviteter och lokalbyten. Ansvariga är alla pedagoger. Förhållningssätt Pedagogerna i förskolan skall möta varje individ och gruppen utifrån deras uppdrag att förmedla, förankra och gestalta grundläggande demokratiska värden. Här är kommunikation i olika former utgångspunkt. Medvetenhet vid gruppindelning Vid de tillfällen då barnen delas in i grupper finns hos personalen en medveten tanke bakom gruppkonstellationen för att i största möjliga mån sträva efter trygghet och bra arbetsmiljö. Pedagogerna ansvar för gruppindelningen. 9

10 1.3.3 Individnivå Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Varje år hålls ett utvecklingssamtal med föräldrar och ansvarspedagoger där barnets utveckling och sociala situation diskuteras, vid behov hålls ytterligare ett. Barnets utveckling dokumenteras digitalt. Uppföljningssamtal och avslutningssamtal En period efter inskolningen erbjuds föräldrarna ett uppföljningssamtal och innan barnet avslutar sin förskoletid och skall börja i förskoleklass erbjuds ett avslutningssamtal. Goda förebilder Alla som arbetar inom Enhet Central skall föregå med gott exempel och vara goda förebilder för eleverna. 1.4 Förebygga och förhindra - årlig plan Uppföljning av föregående års insatser De två senaste verksamhetsåren har vi arbetat med att fördjupa kunskapen hos pedagogerna kring mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Behovet uppkom utifrån flera anledningar, som exempelvis barns kommentarer kring olikhet samt att personalen kände ett behov av att fördjupa sig tillsammans i våra styrdokument kring frågor som rör likabehandling och demokratiska värderingar. Målet har även varit att hitta gemensamma vägar hur vi konkret kan arbeta med mänskliga rättigheter, mångfald och demokratiska värderingar med såväl de mindre som de lite äldre barnen i vår verksamhet. Föregående år genomfördes och avslutades bokcirkel kring Margareta Öhmans bok Hissad och Dissad om relationsarbete i förskolan. Pedagogerna har en önskan att ha en fortsatt kompetensutvecklingsinsats i form av bokcirkel där aktuell fråga kring trygghet och likabehandling diskuteras. Trygghetsgruppen sammanställde en gemensam materialbank som avdelningarna kan använda och hämta inspiration ifrån i sitt arbete med trygghet och likabehandling Metoder för kartläggningen Vad Medverkan och observationer av vuxna under förskolans dagliga verksamhet. Trygghetsteamsmöte där nuläget och behov diskuteras Utvärdering av verksamhetsåret och den årliga planen. Hur Sker dagligen samt följs upp vid arbetslagsmöten. Vid inbokade tillfällen under året. Husmöten under verksamhetsåret, halvårsutvärdering och utvärdering i Maj/juni varje år 10

11 1.4.3 Resultat och analys av kartläggningarna Personalen efterfrågar metoder för observationer i barngrupp för att kunna kartlägga kränkningar, beteenden. Vi diskuterar hur en metod kan stärka Kottens samsyn i ett systematiskt arbetssätt. Personalen efterfrågar även en diskussion kring begreppet kränkning och gränser för utredning av vem och hur. Vi beslutar att vi behöver hitta gemensamma arbetssätt kring hur vi observerar i barngrupp och dokumentationen Mål för årets insatser Vårt övergripande mål med årets insatser är att utveckla kamratskap för våra barn på förskolan mellan åldrar och avdelningar. För pedagoger Utveckla metoder för observationer i barngrupp för att kunna kartlägga kränkningar, beteenden för att stärka Kottens samsyn i ett gemensamt systematiskt arbetssätt. För barn Arbeta med gemenskap och att känna tillhörighet både i det lilla sammanhanget och i ett större sammanhang utifrån devisen; alla är vi lika unika lika och olika Insatser utifrån kartläggningen Pedagoger Det här gör vi Så här följer vi upp Ansvar All personal på förskolan får möjlighet att diskutera litteratur kopplat till vårt mål som rör likabehandling och mångfald All personal fördjupar sig kring begreppet kränkning för att få en gemensam diskussion vad det innebär i praktiken. Tydliggöra gången i vår likabehandlingsplan för all personal. Utarbeta gemensam metod för observationer i barngrupp i syfte att upptäcka kränkningar Utveckla ett årshjul för vad, hur och när vi systematiskt ska få in kartläggningar, arbetssätt och uppföljning av Likabehandlingsplanen Föräldramöte Information kring vårt arbete med trygghet och likabehandling Halvårsavstämning samt vid utvärdering i maj/juni. Husmöte i nov-18 Husmöte i nov-18 Trygghetsgruppsmöte Trygghetsgruppsmöte Utvärdering i maj/juni. Förskolans trygghetsgrupp Förskolans trygghetsgrupp Förskolans trygghetsgrupp Förskolans trygghetsgrupp Förskolans trygghetsgrupp Varje avdelning på förskolan 11

12 Barn Det här gör vi Så här följer vi upp Ansvar Planera gemensamma aktiviteter som gynnar kamratskap för våra barn på förskolan mellan åldrar och avdelningar? Utarbeta gemensam metod för observationer i barngrupp i syfte att upptäcka kränkningar Halvårsavstämning samt vid utvärdering i maj/juni. Vid utvärdering i maj/juni. Förskolans trygghetsgrupp Förskolans trygghetsgrupp 1.5 Upptäcka Genom att använda sig av de förebyggande metoderna och dialog med vårdnadshavare möjliggör vi tidig upptäckt av eventuell förekomst av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Upptäckt av trakasserier, har pedagogerna möjlighet att se; under barnobservationer genom att de själva medverkar med barnen i deras aktiviteter och vid observationer vid intervjuer med barnen på arbetsenhetsmöten där individens och gruppens behov diskuteras på utvecklingssamtal eller andra samtal med vårdnadshavare i den dagliga dialogen med barnen När en pedagog får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit kränkt eller trakasserad av ett annat barn, skall de anmäla detta till förskolechefen. När en pedagog får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit kränkt, trakasserad eller diskriminerad av personal på förskolan, skall de anmäla detta till förskolechefen. Vårdnadshavare ska anmäla kränkningar, diskriminering eller trakasserier från vuxen till barn direkt till förskolechefen som dokumenterar och arkiverar händelsen. Om man som vuxen anser att man blir kränkt, diskriminerad eller trakasserad på förskolan uppmanas man vända sig direkt till förskolechefen. Förskolechefen dokumenterar och arkiverar händelsen. På verksamhetsårets första föräldramöten informeras om likabehandlingsplanen. Den finns även på förskolans hemsida. 12

13 1.6 Utreda och anmäla Vid misstanke eller upptäckt fall av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering är det den närvarande vuxnes skyldighet att så fort som möjligt (inom 24 timmar) utreda vad som har skett. Om en personal kränkt ett barn, eller om en personal känner sig kränkt, utreds det av förskolechefen. Vid utredande av kränkningar, trakasserier eller diskriminering måste man ställa och diskutera frågor som: Hur yttrar det sig? Var, när och varför sker kränkningen/trakasseriet/diskrimineringen? Har det skett tidigare? Vilka faktorer runt den som kränker och den som råkat ut för kränkningen/trakasserier/diskriminering påverkar uppkomsten av det som utreds Vid enskilda situationer Berörd personal samtalar med den kränkte/trakasserade/diskriminerade Berörd personal samtalar med den som kränkte/trakasserade/diskriminerade Övrig personal informeras Berörd personal kontaktar vårdnadshavare, både till den kränkte/trakasserade/diskriminerade och den som har kränkt/trakasserad/diskriminerat vid hämtning, inom 24 timmar. (Helst samma dag vid hämtning) Berörd personal informerar förskolechefen som rapporterar in det till huvudman på för detta avsedd blankett som skickas till Sektor Lärande/Linda Axelsson Uppföljning och en nulägesanalys görs på efterkommande arbetslagsmöten samt med berörda vårdnadshavare. Vid behov tillsammans med specialpedagog Arbetslaget analyserar händelsen och tar med sig kunskapen i sin fortsatta planering av verksamheten för att den inte skall upprepas Händelsen och arbetet dokumenteras och arkiveras av förskolechef Vid upprepade situationer Avdelningspersonalen gör en analys för att få en helhetsbild av det inträffade. Stöd av specialpedagog vid behov Pedagog kontaktar vårdnadshavare, både till den kränkte och den som har kränkt inom 24 timmar. (Helst samma dag vid hämtning) Pedagog informerar förskolechefen som rapporterar in det till huvudman på för detta avsedd blankett som skickas till Sektor Lärande/Linda Axelsson Analys och tolkning görs i arbetslaget för att avgöra hur de går vidare och planering av vilka insatser som behövs och skall göras. Stöd av specialpedagog vid behov Avdelningens personal återkopplar till vårdnadshavare Händelsen och arbetet dokumenteras och arkiveras av förskolechef Uppföljning av eventuella insatser och en ny nulägesanalys görs på efterkommande arbetslagsmöten. Vid behov med specialpedagog. Arbetslaget analyserar händelsen och tar med sig kunskapen i sin fortsatta planering av verksamheten för att den inte skall upprepas Vid behov görs en bedömning om det finns skäl att en anmälan skall göras till andra myndigheter. 13

14 1.7 Åtgärda Långsiktig strategi Trygghetsgruppen arbetar fram en årlig plan som bygger på föregående års utvärdering av trygghetsarbetet samt analys av nuläget. Vi håller likabehandlingsplanen och den årliga planen levande genom att ta upp det på våra avdelningsmöten och kollar av om det fortfarande är aktuellt samt hur arbetet fortskrider. Vi arbetar också långsiktigt med barnen genom att vi pratar och använder tillfällen som uppstår som ett lärande tillfälle. I Enhets Centrals systematiska kvalitetsredovisning beskrivs årligen enhetens arbete mot kränkande behandling. Ansvarig är förskolechef. Dokumentation Skriftlig dokumentation av kartläggning, analys och planering av framtida åtgärder. Förskolechefen rapporterar in kränkning till huvudman på för detta avsedd blankett som skickas till Sektor Lärande/ Linda Axelsson. Handlingsplan för särskilt stöd i förskolan, samt uppföljning av Handlingsplan för särskilt stöd i förskolan, upprättas av ansvarig pedagog, förskolechef och vårdnadshavare vid behov. Vid behov med stöd av specialpedagog. Enskilda händelser De åtgärder som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till det barn som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. Åtgärderna följs upp och utvärderas på arbetslagsplanering samt på husmöten för att verksamheten ska kunna förvissa sig om att de leder till att kränkningarna, trakasserierna alternativt diskrimineringen upphör och inte upprepas. Utvärderingen av åtgärder skall vara en naturlig del i avdelningarnas analys av sin verksamhet. 1.8 Delaktighet och ansvar Vid varje läsårs början presenteras våra riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka för samtlig personal, elevråd och enhetsråd för att kunna diskuteras och eventuellt utvecklas och revideras. Det är ledningens ansvar att vika tid för detta på enhetens APT eller kompetensdagar. Vi diskuterar med barnen i barngruppen om hur man är en bra kamrat och vad som gör att man är en bra kamrat. Detta gör vi för att barnen ska bli delaktiga i likabehandlingsarbetet. På höstens första föräldramöte är våra riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka en stående punkt att diskutera. Det är alla vårdnadshavares ansvar att ta del av enhetens riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka. Riktlinjer för enheten att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande behandling finns att hitta på enhet Centrals hemsida för förskolorna. Vid enskilda fall kontaktas vårdnadshavare via telefon eller mail av ansvarspedagogen då de kallas till personligt möte. 14

15 Ansvaret för att skapa och bibehålla en trygg förskolemiljö vilar gemensamt på ledning och personal. De samarbetar med vårdnadshavare och barn. Tillsammans frambringar vi en tillvaro kännetecknad av omtänksamhet, acceptans och respekt. 1.9 Kompetensutveckling Arbetet med likabehandlingsplanen pågår dagligen på förskolan då barnen kan hamna i konflikter och då diskuteras vad som ligger bakom konflikten och hur man går vidare. Barnen kan delta i likabehandlingsplansarbetet, pedagoger skapar enkla samtal om barnens rättigheter och fångar upp vilka kopplingar barnen själva gör till sin vardag på förskolan. Detta kan göras i grupp, t.ex. på samling. Alla vuxna på enheten diskuterar valda delar av våra riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka. Se årlig plan Kvalitetssäkring I det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs förskolornas arbete mot kränkande behandling. Det har och skall ha en naturlig del i verksamhetens dagliga arbete. Den årliga planen ska innehålla (Skollagen 6 kap 6-8 ); Översikt över åtgärder som behövs för att förebygga. Vilka åtgärder som avses påbörjas eller genomföras. Vem som är ansvarig och tidsplan för detta. Fasta arbetspunkter och tidsplan som skall finnas med i den årliga planen; Planering av läsåret - vid start av nytt läsår Trygghetsgruppen utifrån föregående års utvärdering samt nuläge. Presentation av våra riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande för samtlig personal, elevråd och enhetsråd - vid varje läsårs början. Diskutera våra riktlinjer på höstens första föräldramöte. Utvärdering av läsårets arbete i slutet av läsåret. Trygghetsgruppen reviderar, vid behov enhetens riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka. 15

16 2 Enhet Centrals förskolors jämställdhetsplan 2.1 Styrdokument Enligt förskolans styrdokument har förskolan som uppdrag att arbeta med jämställdhetsfrågor. Skollagen (2010:800) 1 kap.8 Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Lgr 11, kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. 2.2 Mål Flickor och pojkar har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom våra verksamheter. I våra verksamheter skall flickor och pojkar: få lika bemötande, uppmärksamhet och uppmuntran oavsett kön bedömas lika oavsett kön ges lika tid och lika stort utrymme oavsett kön mötas av samma förväntningar och krav oavsett kön möta lika acceptans för sitt beteende oavsett kön inte utsättas för sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Genom att personal: ger flickor och pojkar lika stort utrymme, lika mycket tid i verksamheten, verbalt och på andra sätt tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet när verksamheten organiseras samt beaktar och behandlar jämställdhetsfrågor i all verksamhet, i alla ämnen. tar aktivt ansvar för att göra flickor och pojkar nyfikna på icke traditionella kunskapsområden, t.ex. naturvetenskap, teknik, omvårdnad samt uppmuntra till könsrollbrytande tillval uppmuntrar flickor och pojkar att prova och utforska många olika aktiviteter 16

17 kritiskt granskar läromedel/barnlitteratur och undviker läromedel med traditionella könsperspektiv erbjuder material som stimulerar till båda könens lek, aktivitet medvetandegör barn och ungdomar om könsroller och vikten av jämställdhet träna flickor och pojkar att stå för sina åsikter och sätta gränser uppmärksammar och motverkar all form av diskriminering och kränkande behandling som grundar sig på sexism och kön aktivt utvecklar flickors och pojkars förmågor genom att arbeta kompensatoriskt Målet uppnås genom att: förskolans ledning aktivt verkar för att personalen får del av aktuell kunskap och forskning om jämställdhet alla medarbetare strävar efter att öka sin medvetenhet om egna attityder, värderingar, bemötande och förhållningssätt så att de kan vara goda förebilder för barnen dialog kring olika jämställdhetsfrågor hålls levande inom verksamheten. Samt med personalen på arbetslagsmöte, elevhälsan och APT 17

18 3 Definition av begrepp Kränkande behandling Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar inkl. trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön eller av sexuell natur. Skolverket definierar begreppet som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att; någon eller några kränker principen om alla människors lika värde det är ett uttryck för makt och förtryck den kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera den kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande den utförs av och drabbar såväl barn som vuxna Kränkningarna kan vara; fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. att bli kallad öknamn) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Trakasserier Trakasserier kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna (Diskrimineringslagen 1 kap. 4 ). Mobbing Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Diskriminering 18

19 Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning (Diskrimineringslagen 1 kap. 4 ). Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. I lagen avses med diskriminering: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt - andra omständigheter av betydelse, Jämställdhet Jämställdhet är ett tillstånd som anses råda antingen när män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter eller först när män och kvinnor har samma ställning och inflytande (Nationalencyklopedin). Jämlikhet Jämlikhet är alla individers lika värde (Nationalencyklopedin). 19