Förstudie E4, delen Docksta Tvillingsta. Karta : Olycksredovisning

Transkript

1 Karta : Olycksredovisning

2 Karta : Olycksredovisning

3 Karta : Olycksredovisning

4 3.2.3 Botniabanan I det aktuella förstudieområdet är den nya järnvägsdragningen, Botniabanan, planerad att byggas. Botniabanan korsar E4 planskilt strax söder om Sörbyn och Hälle, se karta Mellan Sörbyn och Tvillingsta ligger planerad järnväg öster och söder om E4. Söder om Sörbyn kommer aktuellt avsnitt av E4 inte i kontakt med den planerade järnvägen. Botniabanans tillkomst innebär stora förändringar för de större orterna i förstudieområdet. Möjligheterna till bekväma, säkra och snabba persontransporter medför att pendling till arbetsplatser och utbildning inom och utanför kommunen underlättas. Byggandet av Botniabanan innebär även att ett antal mindre servicevägar kommer att byggas i anknytning till Botniabanan. Under själva byggtiden kommer det att finnas ett antal arbetsvägar, som dock kommer att stängas av efter byggtiden. Karta : Botniabanans dragning. 16

5 3.2.4 Gång- och cykeltrafik Följande korsningar trafikeras regelbundet av många gående och cyklister (enligt uppgifter från Kramfors resp Örnsköldsviks kommun): Norra Dockstaområdet E4/väg 878 ( lokalväg för boende inkl skolbarn) E4/väg 870 (väg till Litoberget/linbana) E4/väg 879 (väg till badplats, camping och hantverksbutik) Själevad/Tvillingsta-området E4/väg 938 (Prästsundsvägen), Själevad (väg till arbetsplatser i Gålnäs) E4/Lantmannavägen, Tvillingsta (väg till planerad golfbana/friluftsområde) Viss korsande gång- och cykeltrafik förekommer också i området från Skrike till Åte, där alla byar präglas av randbebyggelse. Under sommartid förekommer viss gång- och cykeltrafik längs hela sträckan Docksta Tvillingsta. E4 går här genom Höga kusten-området, ett välkänt frilufts-/naturområde där bl a vandringsleder, cykelleder, naturreservat, bergsklättring, bad och fiske utgör olika målpunkter för både turister, åretruntboende och sommarboende till fots eller med cykel. I dag finns det inga särskilda åtgärder för gång- och cykeltrafikanter, d v s gång- och cykelpassager och gång- och cykelseparationer saknas helt. Detta innebär att gång- och cykeltrafikanterna är hänvisade till att korsa E4 tvärs över körbanan samt att de använder vägrenen för förflyttningar längs med vägen. Då den skyltade hastigheten sommartid är 110 km/h och då trafiken längs de statliga vägarna sommartid är ca % större än årsmedelvärdet innebär detta en stor risk för oskyddade trafikanter Skolbarn I och i nära anslutning till förstudieområdet finns följande sju grundskolor: Dockstaskolan i Docksta, Köpmanholmenskolan i Köpmanholmen, Bjästaskolan och Västanåsskolan i Bjästa, Haffstaskolan i Överhörnäs samt Mycklingskolan och Själevadsskolan i Själevad. I norra delen av Docksta finns det barn som behöver korsa E4 för att ta sig till/från skolan. Se vidare under Centrala och södra Docksta omfattas inte av denna förstudie. I Bjästa och i Köpmanholmen har flertalet barn som bor i kringliggande byar skolskjuts. De yngre barn som inte har skolskjuts och som bor på fel sida E4 skjutsas av sina föräldrar. Enstaka äldre barn som korsar E4 på sin väg till/från skolan förekommer. Barn som bor i byn Skrike har inte rätt till skolskjuts. Dessa barn går eller cyklar till skolan i Bjästa. De går/cyklar dock inte längs E4, utan använder väg 885. När det gäller skolorna i Själevad och Överhörnäs så finns det inga skolbarn som behöver förflytta sig längs eller tvärs över E4. Gymnasieungdomar åker ibland med Länstrafikens bussar och stiger då på/av bussen längs E4. En del av dessa måste i samband med av-/påstigning korsa E4. 17

6 3.2.6 Funktionshindrade Enligt riksdagsbeslut ska funktionshindrade ha samma möjligheter som alla andra att resa. Vidare står det i lagen om handikappanpassad kollektivtrafik (1979:588) att funktions-hindrades särskilda behov ska beaktas när kollektivtrafik planeras och genomförs. Förutsättningarna för funktionshindrade ska därför särskilt beaktas när förslag till åtgärder tas fram Kollektivtrafik Inom förstudieområdet finns särskilda busslinjer till bl a Härnösand, Sollefteå, Docksta, Näske, Köpmanholmen, Bjästa, Överhörnäs, Själevad och Örnsköldsvik. Vissa bussturer kör in till resp samhälle, vissa turer stannar endast vid hållplatser intill E4. Regionala busslinjer till bl a Östersund, Sundsvall, Umeå och Luleå samt fjärrtrafik till bl a Stockholm trafikerar sträckan. Regionaltrafik och fjärrtrafik stannar endast vid vissa hållplatser längs E4. Sammantaget är det ett stort antal bussturer som trafikerar sträckan dagligen, såväl vardag som helgdag. Alla busshållplatser längs aktuell sträcka är utformade som enkla bussfickor intill vägkanten. Busskurer och avskilda hållplatser saknas helt. Bussresenärer som behöver korsa E4 för sin väg till/från hållplatsen måste göra detta i plan då planskilda passager saknas överallt. I framtiden kommer den planerade järnvägen Botniabanan löpa genom området. Närmaste järnvägsstationer kommer att bli i Nyland och Örnsköldsvik. Närmaste flygplats finns norr om Örnsköldsvik Transport av farligt gods De miljöfarliga transporter som passerar sträckan består främst av petroleumprodukter, brandfarliga vätskor, oxiderande ämnen, gaser samt frätande ämnen. Totalt transporterades det enligt Räddningsverkets skrift Kartläggning av vägtransporter med farligt gods ca ton farligt gods under fjärde kvartalet år 1998 längs den aktuella sträckan av E4. Om man jämför med transporter av farligt gods på andra vägsträckor i landet är det en relativt begränsad mängd. Det transporterades t ex ton farligt gods på stora delar av E4 i södra Norrland under samma period. Problemanalys trafik och trafikanter: Under perioden har det inträffat 156 trafikolyckor längs E4 mellan Docksta och Tvillingsta. Sammanlagt har 6 personer avlidit och 28 personer skadats svårt. När det gäller mönster för olyckorna kan konstateras att viltolyckor dominerat, följt av singelolyckor. I takt med att trafikmängderna ökar kommer sannolikt problemen att förvärras. Det finns ett antal komplicerade och hårt belastade korsningar där fordonstrafikanter dagligen hamnar i bilköer. Långa väntetider i köerna leder till att trafikanterna ibland gör riskabla och chansartade manövreringar. Aktuella korsningars standard och utformning behöver åtgärdas för att klara dagens krav på framkomlighet och säkerhet. Långa kötider innebär dessutom ökade utsläpp, d v s negativa konsekvenser för miljön. I dag samsas alla trafikanter om vägutrymmet, vilket också ökar riskerna för konflikter. Ett flertal korsningar trafikeras dagligen av oskyddade trafikanter på deras väg till 18

7 busshållplatser, skola, fritidsaktiviteter, arbete etc. Under sommartid förekommer även viss gång- och cykeltrafik längs hela sträckan. I dag finns det inga särskilda åtgärder för oskyddade trafikanter, d v s gång- och cykelpassager och gång- och cykelseparationer saknas helt. När det gäller busshållplatser saknas avskilda busshållplatser och busskurer på hela sträckan. Detta innebär att gång- och cykeltrafikanter är hänvisade till att korsa E4 tvärs över körbanan samt att använda vägrenen för förflyttningar längs med vägen. Då den skyltade hastigheten sommartid är 110 km/h och då trafiken längs de statliga vägarna sommartid är ca % större än årsmedelvärdet innebär detta en stor risk för just oskyddade trafikanter. För trafikanter med långsamgående fordon finns det längs stora delar av sträckan Docksta - Tvillingsta alternativa parallella vägar som kan nyttjas. Dock är inte dessa vägar tillgängliga året runt vilket skapar problem då dessa fordon då tvingas färdas längs E4. Transporterna med farligt gods längs sträckan är ett särskilt trafiksäkerhetsproblem. Byggandet av Botniabanan försämrar tillgängligheten till markområden mellan E4 och järnvägen. Botniabanans tillkomst kan medverka till att en omfördelning av transporter sker från väg till järnväg, vilket skulle skapa en höjning av trafiksäkerheten längs E4. Byggandet av Botniabanan skapar även förutsättningar till att minska mängden transporterat farligt samt tungt gods längs väg. 19

8 3.3 Markanvändning Kartor över mark- och miljöförutsättningar inom förstudieområdet redovisas sist i miljöavsnittet, se karta och karta Riksintressen, Natura 2000-områden och världsarv Södra delen av sträckan ligger inom Höga kusten-området, som i sin helhet är av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken pga sina natur- och kulturvärden. Ett stort antal enskilda riksintressen för resp. naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv enligt 3 kapitlet miljöbalken finns inom området. Sedan november 2000 är området även med på Unesco:s lista över världsarv på grund av: - geologiska och biologiska företeelser med anknytning till landhöjningen - den marina miljön - landskapets naturskönhet Moälven är av riksintresse för naturvård enligt 3 kap miljöbalken och hela vattensystemet omfattas av geografiska bestämmelser enligt 4 kapitlet. Moälven är också föreslagen att ingå i nätverket Natura E4 går på bro över älven och passerar nära Veckefjärden, som är en del av vattensystemet. Väg E4 utgör i sig ett riksintresse för kommunikationer. Även Botniabanan, som planeras gå i närheten av E4 mellan Bjästa och Örnsköldsvik, kommer att vara av riksintresse Kommunala planer mm För utredningsområdet finns det kommunomfattande översiktsplaner från 1990 (Kramfors) och 1999 (Örnsköldsvik). Dessa berör området översiktligt och täcker in allmänna intressen. Det finns också en fördjupning av Örnsköldsviks översiktsplan som behandlar Botniabanans påverkan, bilaga 15 till den kommunomfattande översiktsplanen. En översiktsplan för E4 genom Örnsköldsviks tätort från 1993, som berör E4 öster om förstudieområdet, är också aktuell. Detaljplaner finns i Docksta, Skule och Örnsköldsvik. En trafiknätsanalys har framtagits för centralorten i Örnsköldsviks kommun och antagits av kommunfullmäktige den 18 juni upprättade Vägverket i samråd med Örnsköldsviks kommun en utredningsplan för E4 genom centralorten. De planer som berör aktuell förstudiesträcka bekrivs i inledningen av kapitel Hushållning med naturresurser Den dominerande markanvändningen i förstudieområdet är skogsbruk. Kring E4 finns dock på många håll områden med aktivt jordbruk kring Docksta, Skulesjön och Bjästa. Norr om Bjästa är en smal zon kring E4, mellan skog i väster och sjöar i öster, jordbruksmark. Kring Haffsta och Överhörnäs finns större jordbruksmarker väster om nuvarande E4. Örnsköldsviks kommun visar stor restriktivitet vad gäller ianspråktagande av jordbruksmark för andra ändamål, särskilt för mark i närheten av vägar och bebyggelse. En kommunal vattentäkt ligger strax väster om E4 i Bjästa, och vägen går genom både inre och yttre skyddsområde. Enskilda vattentäkter finns förmodligen på flera håll. Området ligger inom Vilhelmina södra samebys vinterbetesland. Markerna nyttjas endast sporadiskt för renskötsel. 20

9 3.3.4 Näringsliv och sysselsättning I tätorterna Docksta och Bjästa finns kommunal service och andra arbetsplatser som butiker, restauranger, bensinstationer etc. Intill vägen finns också ett värdshus, småindustri i Bjästa samt jordbruk som sysselsätter ett antal personer. Inom förstudieområdet ligger industriområdena i utkanten av Örnsköldsvik intill E4, t ex Gålnäs. Norr om förstudieområdet ligger huvuddelen av Örnsköldsvik med stor arbetsmarknad Befolkning och tätortsstruktur E4 går genom Docksta (400 invånare) och passerar strax utanför Bjästa (1 700 invånare). Norra delen av sträckan tangerar bebyggelsen i Örnsköldsviks ( invånare) västra delar: Gålnäs, Själevad och Ås. I anslutning till jordbruksmarkerna i området finns spridd bebyggelse. Problemanalys markanvändning: E4 går genom Höga kusten-området, som dels är av riksintresse p g a sina naturvärden, kulturvärden och sitt friluftsliv och som dels finns med på Unescos lista över världsarv. E4 korsar Moälven på bro. Moälven är av riksintresse för naturvård och är också föreslagen att ingå i nätverket Natura Både skogsbruket och jordbruket i området använder sig i dag av vägsystemet för transporter till sina marker. Detta är ett framkomlighetsproblem för övriga trafikanter samt ett trafiksäkerhetsproblem då dessa transporter är av långsamgående art. Skogsmarken och jordbruksmarken i området är värdefulla som naturresurser. Vattentäkter finns i området och kan påverkas av vägåtgärder. Trafiken på E4 utgör ett problem för rennäringen vid de tillfällen renar finns i området. Den planerade järnvägen Botniabanan kommer att påverka enskilda markägares tillgänglighet till sina fastigheter och sin mark. E4 är i dag en barriär för boende i orter nära vägen. Höga hastigheter och allt större trafikmängder gör att upplevelsen av E4 som en barriär ständigt förstärks. Tillgängligheten till bl a service, arbetsplatser är nedsatt för boende på fel sida om E4. 21

10 3.4 Miljö Kartor över mark- och miljöförutsättningar inom förstudieområdet redovisas sist i detta avsnitt, se karta och karta Landskapsbild E4 går på hela sträckan genom Höga-Kusten-terräng med berg, dalar och sjöar. Docksta ligger i en dalgång med odlingslandskap. Sträckan mellan Docksta och Bjästa domineras av skogsmark med mindre partier öppen mark kring Skulesjön. Kring Bjästa finns ett parti med flack jordbruksmark och sträckan upp mot Örnsköldsvik går genom ett mosaiklandskap med små jordbruks- och skogspartier i en dalgång med långsträckta sjöar på vägens östra sida. I Själevad ligger fristående bostadshus och småindustri på ömse sidor av vägen. Sista delen av sträckan går mellan Veckefjärden och det branta Åsberget. Viktiga element i landskapet är Skulebergets karaktäristiska silhuett och andra markerade berg norr om Skuleberget. Kontrasten är stor mellan storskogen i söder och det öppna odlingslandskapet kring Skuleviken och den vida utblicken österut över sjön. Slätten i Bjästa är ett avvikande inslag på förstudiesträckan. Utblicken över Norrfjärden i Docksta, över Skrikesjön mot Uddberget, sträckan intill Veckefjärden liksom den trånga passagen nedanför Åsberget är andra platser som kan anses vara värdefulla i upplevelsen av landskapet Naturmiljö Södra delen av sträckan går genom Höga Kusten-området som i sin helhet är av riksintresse för naturvård m.m., se också Riksintressen ovan. Inom Höga Kusten-området är Norrfjärden ett riksintresse för naturvård som ligger i E4:s närhet. Skuleskogen, Skuleberget och Hästråberget är också av riksintresse. Skulebergets naturreservat ansluter mot E4 på västra sidan. Norr om Skuleberget ligger Hästråberget, vilket är ett registrerat naturvårdsobjekt. Båda bergen är sydväxtberg med värdefull flora. Skuleberget är också geovetenskapligt intressant genom att vara ett s.k. kalottberg och ha en välkänd grotta. Någon kilometer öster om vägen börjar Skuleskogens nationalpark, som sträcker sig ut till kusten. Nationalparken har naturvärden av många olika slag. Dessa områden har alla högsta naturvärdesklass 1 enligt Länsstyrelsen. Skulesjön är ett ekologiskt känsligt område enligt kommunen med bl.a. ishavsrelikter och avvattnas via Näskeån, som är ett vattendrag av naturvårdsklass 1. Nätraån, som korsas utanför Bjästa, har höga naturvärden och hyser bland annat utter, öring, flodpärlmussla, kräftor och flodnejonöga. Skorpedsåsen, som korsas norr om Nätraån, är delvis av naturvärdesklass 2. Svartbäcken i Gålnäs är lekområde för havsöring. Moälvens vattensystem är av riksintresse enligt både 3 och 4 kap miljöbalken. Naturvärdena i älven består bland annat i populationer av utter, flodkräfta, gös och öring och ett flertal betydelsefulla rastlokaler för fåglar. Själevadsfjärden och Veckefjärden utgör nedre delen av Moälvens vattensystem och hyser reliktarter och är vandringsväg för öring och lax. Vedån norr om Docksta är ett värdefullt reproduktionsområde för havsöring och hyser även bäcknejonöga. Åns övre del rinner alldeles intill E4 på en sträcka av ca 500 m och är därmed sårbar för påverkan från vägen. Sumpskogar och nyckelbiotoper finns i vägens närhet. 22

11 Vilt som korsar E4 förekommer i området Docksta Tvillingsta. Särskilda viltpassager samt viltstängsel (viltstängsel finns dock på avsnittet Åte korsningen E4/väg 348) saknas i dag. F n genomför Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) studier avseende vilka effekter olika typer av viltpassager innebär. De har bl a studerat två viltportar under E4 vid Höga kusten. Dessa studier har visat att i genomsnitt en älg per månad passerar genom dessa portar, vilket är ett mycket lågt antal. Det har samtidigt konstaterats att älgar varit på väg in i portarna, men vänt och istället hoppat över befintligt viltstängsel. Sammantaget har SLU kommit fram till att det är fler älgar som väljer vägen över stängslet än vägen genom den anordnade viltporten. Samtidigt har Vägverket Region Väst tillsammans med SLU tagit fram en annan studie av viltpassager längs E4 i Uddevalla kommun. Denna studie innefattar bl a en viltbro, främst avsedd för älgar och rådjur, men även för småvilt. Studien visar att viltbroar verkar fungera betydligt bättre än viltportar, såväl för älgar som för rådjur Kulturmiljö Jordbrukslandskapet kring Gällstasjön nordväst om Docksta är av intresse för kulturmiljövård. Några kända fornlämningar som direkt kan komma att beröras av åtgärder längs E4 finns inte. På visst avstånd från vägen finns fornlämningar, mest i form av milstolpar längs äldre vägsträckningar. Vid kommungränsen norr om Skuleberget finns en minnessten vid vägkanten och ett skyltat kulturminne, en avrättningsplats. Hembygdsgårdarna i Skulnäs och Själevad, och kyrkomiljön i Själevad, ligger i E4:s närhet Boendemiljö E4 går genom tätorten Docksta och passerar strax utanför tätorten Bjästa. Norra delen av sträckan tangerar bebyggelsen i Örnsköldsviks västra delar: Gålnäs, Själevad och Ås. Inom jordbruksmarkerna i området finns spridd bebyggelse. I anslutning till E4 ligger relativt få bostadshus, även i Örnsköldsviks närhet. Dessa påverkas dock av trafikbuller från E4. Trafiken orsakar buller som kan störa boende i vägens närhet. Regeringen har i den s k infrastrukturpropositionen angett riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av vägar. Dessa är: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Ekvivalentnivå avser medelvärde under ett dygn och maximalnivå är ljudnivån för enstaka passerande fordon. Det värde som vanligen redovisas inom Vägverket är 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus. Dagens trafik orsakar buller som överstiger detta värde på ett avstånd av upp till ca 90 m från vägmitt. Bullret avtar med ökat avstånd 23