Olovslundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 OLOVSLUND/NOCKEBYHOVS SKOLOR "VI SKAPAR VERKTYG FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE" UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (11) Olovslundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och mellanstadieverksamhet Ansvariga för planen Henrik Kroon, rektor Ann Lindvall, bitr.rektor Vår vision Trygghet Jämlikhet - Stabilitet- ger möjlighet till kunskap. Alla på skolan ska Främja elevernas lika rättigheter. Förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till

2 SID 2 (11) Elevernas delaktighet Vid terminsstart går varje klassföreståndare igenom diskrimineringslagen och skollagen kapitel 6 med sina elever. Även elevrådet går igenom diskrimineringslagen och skollagen kapitel 6. Vid detta möte görs även en muntlig kartläggning av hur eleverna upplever skolmiljön med fokus på diskriminering, trakasserier, och annan kränkande behandling. Utifrån ovanstående formuleras ett utkast till likabehandlingsplan där eleverna är särskilt delaktiga vid val och formulerande av konkreta årsmål. I september 2014 diskuteras utkastet till likabehandlingsplan dels i varje klass tillsammans med respektive klasslärare, vid möte på fritids och på elevrådet. Eleverna är med och följer upp likabehandlingsplanen löpande under läsåret genom vårt trygghetsarbete. Detta består bl.a. av livskunskap, elevenkäter kring "Trygghet och Trivsel" och kartläggning av otrygga platser. All kartläggning följs av analys och ev. upprättande av åtgärder. Eleverna är delaktiga i detta arbete genom t.ex. diskussion i klassen och i elevrådet. I elevrådet lyfts särskilda fokusfrågor kopplade till likabehandlingsplanen då eleverna i dialog med skolledning och pedagoger följer upp planen. Alla elever, i skolan och på fritids, är delaktiga vid utvärderingen av likabehandlingsplanen vid slutet av läsåret. Utvärderingen görs tillsammans med pedagogerna. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid föräldramöte presenterar klassföreståndaren skolans likabehandlingsplan och öppnar för dialog kring densamma. Vår likabehandlingsplan har vid höstterminsstart diskuterats av vårdnadshavare genom föräldrastyrelsen. Föräldrastyrelsen består av representanter från varje klass. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. Våra genomförda kartläggningar kopplat till trygghetsarbetet resulterar alltid i en sammanställning och analys. Detta lyfter vi i föräldrastyrelsen och publicerar på skolans hemsida. Vid läsårets sista föräldrastyrelsemöte utvärderas likabehandlingsplanen tillsammans med vårdnadshavarna. Personalens delaktighet En utvärdering av föregående läsårs likabehandlingsplan görs vid läsårets sista APT då all personal är delaktig. Utifrån resultat och analys formuleras förslag på ny likabehandlingsplan, nya åtgärder och konkreta årsmål. Skolans trygghetsgrupp är särskilt delaktig i detta arbete. I september 2014 diskuteras utkastet till likabehandlingsplan vid fritids- och lärarmöte samt APT. De kartläggningsmetoder vi väljer att använda i vårt trygghetsarbete formuleras i diskussion med all personal.

3 SID 3 (11) Förankring av planen Vårdnadshavare hittar vår likabehandlingsplan på skolans hemsida. Föräldrastyrelsen informeras löpande om kartläggningsresultat. Vid fritids- respektive lärarmöte och även APT diskuteras likabehandlingsplanen. Löpande uppföljning av resultat från kartläggningar och utvärdering och analys av främjande och förebyggande arbete görs vid fritids- och lärarmöte under året. All personal på skolenheten har vid APT, fritids- respektive lärarmöte varit delaktiga att arbeta fram likabehandlingsplanen. Löpande trygghetsarbete innebär att likabehandlingsplanen hålls aktuell, förankrad och levande. Detta görs både i skolan och på alla fritidsavdelningar. Klassläraren är ansvarig för löpande diskussion av skolans likabehandlingsplan förs med eleverna. Vid läsårets kartläggningstillfällen intensifieras diskussionerna kring vår likabehandlingsplan. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets likabehandlingsplan utvärderades vid APT, i elevrådet, pedagogiska utvecklingsgruppen, föräldrarådet och i klasserna i maj månad. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal i skola och på fritids/mellanstadieverksamhet, elever och vårdnadshavare Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets likabehandlingsplan kommer att utvärderas i varje klass, på varje fritidsavdelning, elevråd, vid föräldrastyrelsemöte och i personalgrupp vid APT i maj. Kartläggningar som görs under läsåret kommer löpande utvärderas och analyseras i varje klass, på fritids, i elevrådet, vid personalmöte och föräldraråd. Ansvarig för att årets plan utvärderas Ann Lindvall

4 SID 4 (11) Främjande insatser Namn Alla ska trivas och känna sig trygga Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Alla elever oavsett ålder och verksamhetsområde ska uppleva hela skolgården och alla skolans lokaler och aktiviteter som trygga. Omfattar alla verksamheter i skolan. Kartläggningsresultat sammanställs och analyseras i samband med genomförd kartläggning tillsammans med all personal, APT samt fritids- och lärarmöte och alla elever i respektive klass, elevråd. Upplevelsen av trygghet och trivsel lyfts även vid utvecklingssamtal och i föräldrastyrelsen. Insats Upptäcka och identifiera de otrygga platserna som kan tänkas finnas på skolgården och i skolans lokaler genom kartläggning i trivselenkäten och diskussioner i klasserna och på fritids/mellanstadieverksamhet. Åtgärda de otrygga platser som kan tänkas finnas på skolgården och i skolans lokaler. Genom att ha trivselenkät höst och vår kan vi identifiera otrygga platser och vid dessa tillfällen intensifiera trygghetsarbetet i klasserna och på fritids genom diskussioner om otrygga platser och tillsammans fundera hur vi kan göra dem mer trygga. Vi har fadderverksamhet regelbundet där de äldre eleverna träffar yngre elever. Kamratstödjargrupp kring enskild elev när behov finns. All personal har utbildats i lösningsinriktad pedagogik, LIP. LIP spaning i klasserna av utbildade "LIP coacher". Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i åk 4. Trygghetsgruppens medlemmar stödjer och handleder pedagogerna vid behov, har samtal med elever och har en helhetssyn i frågor som rör kränkningar och diskriminering. Medlemmar ur trygghetsgruppen går ut i klasserna under höstterminen och berättar om vilka som är medlemmar i gruppen och vad vi gör. Vi berättar även om vad diskriminering och kränkning innebär.

5 SID 5 (11) Ansvarig Pedagoger i förskoleklass-åk 6 i grundskola, grundsärskola samt fritids/mellanstadieverksamhet ansvarar för att trygghetsarbetet genomförs. Skolledningen är ansvarig för att de åtgärder som beslutas också blir genomförda. Datum när det ska vara klart Kartläggning i form av elevenkät genomförs i oktober och mars. Löpande arbete under hela läsåret. Avslutas Kartläggning Kartläggningsmetoder Elevenkät genomförs två gånger per läsår. Syfte med denna enkät är att får en aktuell bild av hur eleverna upplever hela sin skoldag; skola, fritids/mellanstadieverksamhet, i alla skolans lokaler och utomhus. Analys av enkäten använder vi till att genomföra de förändringar som behövs. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i åk 4. Varje klassföreståndare arbetar kontinuerligt med frågor angående trygghet och trivsel. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna deltar i enkäten två gånger per läsår och i samtal runt resultatet. Elevrådet diskuterar resultatet av enkäten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion och analys vid fritids-och lärarmöten där all personal deltar. Sammanställning delas ut till all personal på skolan. Sammanställningen publiceras på hemsidan. Resultat och analys Vid tidigare kartläggning har framkommit att några elever har upplevt otrygghet i omklädningsrummen och då har vi ökat antalet vuxna där det fanns behov. Några elever upplevde toaletterna som ofräscha och vi har framfört detta till städpersonalen. Vissa elever upplevde att en del platser på skolgården kändes otrygga och vi ökade då bemanningen på skolgården. Vi har rastaktiviteter för eleverna som är välbesökta och uppskattade.

6 SID 6 (11) Förebyggande åtgärder Namn Sociala medier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bland våra elever i de sociala forum de rör sig. Vid klassrådet har klasserna "Läget på nätet" som en stående punkt. Denna punkt kan fungera som en veckoaktuell kartläggning och ge underlag till diskussion med eleverna. Åtgärd Kartlägga elevernas användande av olika sociala medier och vad det har för möjligheter och konsekvenser för skolarbetet, tryggheten på skolan och på fritiden, åk 3-6. Trygghetsgruppen sammanställer skolans totala resultat i trivselenkäten. Varje pedagog i åk 3-6 åtar sig att titta på sin klass resultat. Skolan initierar samverkan med föräldrarna kring elevernas situation på internet genom t.ex. föräldrakväll samt genom att informera och uppmana till kontakt kring elevernas situation på internet. Motivera åtgärd Vid kartläggning under läsåret 2013/2014 uppgav några elever att de upplevt en del kränkningar när de rört sig i olika sociala medier. Ansvarig Elevenkät: trygghetsgruppen. "Läget på nätet": klassföreståndare Datum när det ska vara klart

7 SID 7 (11) Namn Rastverksamhet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Tillhandahålla en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Åtgärd Hög vuxenbemanning på skolgården. De vuxna har ett särskilt ansvarsområde på skolgården där de rör sig, syns och är tillgängliga för eleverna. Alla vuxna bär väst som gör att de syns. Kartläggning av otrygga platser. Detta görs genom trivselenkät, löpande uppföljning av inrapporterade kränkning/diskrimineringssituationer. Vuxenledda rastaktiviteter. Boden med utlåning av rastleksaker. Elever från åk 4-6 är Bodenvärdar. Skolans bibliotek är öppet under lunchrasten för åk 5-6. Motivera åtgärd Ansvarig Alla pedagoger i förskoleklass, grundskola åk 1-6, grundsärskola, fritids och mellanstadieverksamhet Datum när det ska vara klart Kartläggning: oktober och mars. Löpande arbete under läsåret: Avslutas Namn Genusarbete Områden som berörs av åtgärden Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller.

8 SID 8 (11) Omfattar skolans fritidsverksamhet/mellanstadieverksamhet men även skolverksamheten. Löpande uppföljning sker vid fritids- och lärarmöten. Åtgärd Utifrån kartläggning och analys planeras verksamhetsförbättrande åtgärder. Vi arbetar för att uppnå hållbar jämnlikhet utifrån diskrimineringsgrunderna. Ett exempel är att de vuxna bestämmer vilken grupp eller vilket lag eleverna ska tillhöra. Varje fritidsavdelning/mellanstadieverksamhet ser över inköpen av leksaker så att dessa främjar arbetet för jämnställdhet. Vi skapar lika stort utrymme och inflytande i verksamheten för pojkar och flickor. Motivera åtgärd Ansvarig Pedagogerna på fritids och mellanstadieverksamheten samt pedagogerna i förskoleklass- åk 6 i grundskolan och grundsärskolan samt skolbarnomsorgen. Datum när det ska vara klart Löpande arbete under hela läsåret. Avslutas

9 SID 9 (11) Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvaktsschema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid. Hög vuxenbemanning på skolgården, aktiva vuxna. Trygghetsarbete/kartläggning, samtal, dialogmöten. Trygghetsgruppen som träffas varannan vecka. "Alla barn är allas barn" vilket betyder att alla vuxna är till för alla barn i skolan. Kränkningar dokumenteras och rapporteras omgående till rektor som skyndsamt utreder och därefter rapporterar in till Stockholms Stad. TRYGGHETSGRUPPEN består av: Ann Lindvall bitr. rektor / Lena Jacobson, skolsköterska / Marita Perman Höglund, specialpedagog Fredric Nyström, lärare mellanstadiet Karin Arveman Ström, lärare mellanstadiet Christian Wallén, lärare Helen Eriksson, barnskötare Fritids Marica Kersten, lärare Nockebyhovsskolan Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Samtal med de inblandade förs för att kartlägga vad som hänt. Vi undersöker snarast, noga och diskret och helst samma dag. Är det mobbning och vem/vilka är mobbarna? Vi samtalar med den utsatte och samlar så mycket fakta som möjligt om vad hen blivit utsatt för. 2. Samtal med förövaren/förövarna. Så snart som möjligt när alla förövare finns i skolan kallas de en i taget till samtal. De upplyses om att vi vet att de mobbat, att vi ser mycket allvarligt på det och att de omedelbart måste upphöra med det. Rektor informeras och vi kontaktar alltid både den utsatte elevens vårdnadshavare och mobbaren/mobbarnas vårdnadshavare så snart vi fått kännedom om mobbningen.

10 SID 10 (11) 3. Efter ca en vecka har vi uppföljningssamtal först med den utsatte och sedan med mobbaren/mobbarna var för sig för att kontrollera att mobbningen har upphört. Uppföljningsmöten har vi så länge det behövs. 4. Information till berörd personal. Klassföreståndaren till den utsatte eleven ansvarar för att adekvat information om mobbningen lämnas till t.ex. facklärare och fritidspersonal, så att även de kan kontrollera att all mobbning har upphört. 5. Information till elevhälsoteamet. Om kränkningar trots detta inte har upphör deltar hela elevhälsoteamet i det fortsatta arbetet. Skolledningen leder arbetet och kallar berörda elever och föräldrar till samtal. Ytterligare åtgärder kan behövas sättas in. Ärendet behandlas skyndsamt, dokumenteras och arkiveras. Vi som arbetar i skolan kan göra mycket och det är viktigt att även föräldrar deltar i arbetet mot mobbning. Barn berättar sällan att de är utsatta för mobbning eller kränkande behandling. Många barn känner även olust att berätta om skolkamrater som far illa, av rädsla för att själva bli utsatta eller för att de tycker att de skvallrar på sina kamrater. Att berätta om mobbning är inte att skvallra, det är att hjälpa den som har det svårt. Vi i Trygghetsgruppen berättar aldrig från vem/vilka vi fått informationen. Om skolan och hemmet gemensamt tar klart avstånd från mobbing får det en positiv inverkan på barnen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om elev, förälder eller skolans personal upplever att en elev kränks/diskrimineras av en anställd på skolan hänvisas ärendet direkt till rektor. Rektor utreder och vidtar skyndsamt nödvändiga åtgärder om elev kränkts/diskriminerats av en personal. Kränkningar dokumenteras och rapporteras in till Stockholms Stad. Föräldrarna informeras omgående och deltar i samtal mellan de inblandade. Uppföljning sker tills dess att ärendet avslutas. Rutiner för uppföljning Trygghetsgruppen är ansvarig för att inom en vecka ha uppföljningssamtal med den mobbade samt den/de som mobbat. Rektor utreder och vidtar skyndsamt nödvändiga åtgärder om elev kränkts/diskriminerats av personal. I detta arbete ingår uppföljningssamtal med de inblandade. EHT följer upp alla inrapporterade ärenden kring "Diskriminering eller annan kränkande handling".

11 SID 11 (11) Rutiner för dokumentation Kränkningar dokumenteras av elevens pedagog och rapporteras omgående till rektor som skyndsamt utreder och därefter rapporterar in till Stockholms Stad. Trygghetsgruppen är ansvarig för att varje ärende de varit inblandade i dokumenteras och lämnas för arkivering till skolsköterskan. Ansvarsförhållande När diskriminering eller kränkande handling uppmärksammas är det den vuxne som varit närmast situationen som dokumenterar enl konflikthanteringstrappan och lämnar till skolsköterskan för arkivering. Om de inträffade har digniteten att trygghetsgruppen blir inkopplad är det de som utreder och dokumenterar.