Dagordning. tokoll

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA /3 Till Institutionsstyrelsen EMV Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap Institutionsledningen Lokal: I1309 Tidpunkt: 13:00- ca15:00 Dagordning 1. Mötets öppnande/fastställande av dagordning 2. Utseende av justeringsperson 3. Godkännande av mötesprotokoll, fr tokoll 4. Halvårsbokslut 2016 (se bilaga) 5. Budgetäskande 2017 (se bilaga) 6. Utvärdering av institutionens organisation (se bilaga) 7. Info från prefekt, biträdande prefekter och kommunikatör 8. Prefektärenden 9. Studenternas infopunkt 10. Övrigt 11. Avslutning Vid ev förhinder, anmäl frånvaro till: ( ) Välkommen, Enligt uppdrag Katarina Branzén Postadress BMC I13, Lund. Besöksadress Sölvegatan 19. Telefon dir , växel Telefax E-post Internet

2

3

4

5 Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap Geanina Jonsson, adm. chef Thure Johansson, ekonom Ekonomiskt utfall för Experimentell medicinsk vetenskap Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap presenterar ett bokslut med ett negativt resultat på -0,7 Mkr. RESULTATRÄKNINGEN Resultaträkningen visar årets intäkter, kostnader och resultat (årets kapitalförändring). INTÄKTER Intäkter EMV per verksamhet EMV:s intäkter har ökat med 3,4 Mkr (2,1%) från 162,2 Mkr till 165,6 Mkr GU har minskat med 0,2 Mkr (1,2%), från 16,1 Mkr till 15,9 Mkr FO har ökat med 2,3 Mkr (4,7%), från 49,0 Mkr till 51,3 Mkr Externa bidrag ökat med 1,3 Mkr (1,3%), från 97,2 Mkr till 98,5 Mkr Postadress BMC I13, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post Internet

6 Intäkter per verksamhet och Externa bidrag Vetenskapsrådet har ökat med 2,7 Mkr, från 37,5 Mkr till 40,2 Mkr Övriga svenska bidrag har minskat med 1,5 Mkr, från 29,7 Mkr till 28,2 Mkr Övriga utländska bidrag har ökat med 2,2 Mkr, från 6,4 Mkr till 8,6 Mkr Lu anknutna stiftelser har minskat med 1,3 Mkr, Från 6,5 Mkr till 5,2 Mkr Svenska företag har minskat med 1,3 Mkr, Från 3,8 Mkr till 2,5 Mkr Wallenberg stiftelsen har ökat med 1,1 Mkr, från 0,7 Mkr till 1,8 Mkr

7 Externa bidrag/finansiär Externa bidrag grupperat per finansiär och KOSTNADER Kostnader uppgår per till 166,3 Mkr jämfört med 168,8 Mkr Det innebär en minskning av kostnaderna med 2,5 Mkr (1,5%). Kostnadsminskningen fördelar sig på olika kostnadsslag enligt följande. Kostnader och

8 Personalkostnaderna ökat med 4,0 Mkr (4,5%). Driften har minskat med 3,4 Mkr (7,9%). Universitets- och områdesgemensamma kostnader har minskat med 0,7 Mkr (3,3%). Lokalkostnaden har minskat med 2,4 Mkr (15,4%). Den totala hyreskostnaden uppgår till kr/kvm och år. Av den totala hyran betalar forskargrupperna kr/kvm och år. För resterande kostnad erhåller vi kompensation från fakulteten. Anställda EMV Förändring Totalt anställda varav tillsvidare anställda varav tidsbegänsat anställda inkl doktorander Doktorander Stipendier 30 Antal anställda EMV 2015 och 2016 Resultatutveckling per kostnadsställe/forskargrupp I nedanstående tabell presenteras varje kostnadsställe med resultat, budget, budgetavvikelse, myndighetskapital och tillgängligt belopp. Här presenteras EMV:s myndighetskapital per kostnadsställe och under åren Myndighetskapitalet har minskat med 0,7 Mkr. Från 54,5 Mkr till 53,8 Mkr Enligt beslut i universitetsstyrelsen är det samlade måltalet för myndighetskapitalet 15% vid utgången av Detta mål är inte nerbrutet till institutionsnivå, varvid det är möjligt att procentsatsen kan förändras.

9 Halvårsresultat Experimentell medicinsk vetenskap Kostnadsställe Resultat Budget Budget avvikelse Myndighets kapital Tillgängligt belopp i Experimentell med vetenskap Experimentell med vetenskap Neurobiologi Anders Björklund Brains Deniz Kirik Basala Ganglier Cenci-Nilsson Cns Genterapi Cecilia Lundberg Muskelbiologi M Durbeej-Hjalt Drug Target Discovery F Leeb-L Neurogastroenterologi E Ekblad Luftvägsinflammation Erjefält Neurala Gränsytor N Danielsen Kärlfysiologi Per Hellstrand Kärlprogrammet Biogena Aminer Lo Persson Neurofysiologi J Schouenborg Associativ Inlärning G Hesslow Hjärnans Sensorimotor Jörntell Nervcellsöverlevnad P Brundin Signaltransduktion E Degerman Aptit kontroll C E-Albertsson Molekylär Endokrinologi C Holm Nanomed o Biomaterial M Kempe Kärlväggsbiologi A Hultgårdh Utv.Biol. I Invert Baumgartner Utv.Biol. I Invertebr U Häcker Glykobiologi Katrin Mani Matrixbiologi Anders Malmström Forskargrupp Åke Oldberg Lungbiologi G Westergren-Thors Mucosal Immunology W Agace Immunology Group T Leanderson Neuronanoscience Schouenborg Adaptive Immunity Lindbom Trans Neuroendokrin Å Petersén Antigen Presentation KPaulsson Proteinfosforyler O Göransson Kärlfysiologi Bengt-O Nilsson Kärlfysiologi Karl Swärd Linné Bagadilico Resp Immunofarmakologi, Uller Utv- och Regen Neurobio Parmar Multipark Molekylär Neurogen J Jakobsson Brain Disease Bioma Björkqvist Med Structural Biolo Lindkvist Leukocyte Migration L Svensson Neural Plasticitet Jia-Yi Li Eosinophil Biolo Marcus S-Frej Med Proteinveten J Lagerstedt Exp. Demensforskning G Gouras Kemisk Biologi Roger Olsson Protein Bioinformatics Vihinen Molekylär Neuromodul Björklund Neuro-Inflam.genetik Swanberg Autoimmunitet Dan Holmberg Cell Stem Cell Roybon Neuroinflammation T Deierborg Värd-Patogeninterak JJ Persson Moleky Kärlfysiologi Albinsson Integrativ Neurofys PPetersson Molekylär Nutrition K Berger Glucose Transp Prot K Stenkula Infektionsimmunologi FCarlsson Molecular Neurobiology CHansen Funktionell plastisitet J Frey Bioimplantatforskning Bjursten Human Neural utv.biol. Kirkeby Virus Recognition, K Lahl Membrane Protein Biol Gourdon EMV budgetkst EMV övrigt

10 Resultatet EMV EMV uppvisar per ett negativt resultat på -0,7 Mkr. Det negativa resultatet vid förra delårsbokslutet uppgick till -6,5 Mkr. EMV s resultatutvecklingen under de senaste 5 åren framgår nedan. BALANSRÄKNINGEN Balansräkningen visar våra samlade tillgångar, skulder och myndighetskapital. Kundfordringar, kassa bank och leverantörsskulder bokförs centralt from år 2016, och skall inte följas upp på institutionsnivå. Anläggningstillgångarna har minskat med 3,8 Mkr. Upplupna intäkter har ökat med 2,8 Mkr (fordran på bidragsgivare där EMV redan tagit kostnader i projekten). Förutbetalda intäkter har minskat med 4,1 Mkr (skuld till bidragsgivare där EMV redan erhållit pengar och har arbete kvar att utföra). Summa myndighetskapital Myndighetskapitalet minskat med 0,7 Mkr. Från 54,5 Mkr till 53,8 Mkr

11 Balansräkning Anläggningstillgångar Kundfordringar Upplupna intäkter Kassa, bank Summa tillgångar Utredning inkomster 0 Lån 0 Leverantörsskulder Förutbetalda intäkter Övriga interimsskulder Summa skulder Balanserad kapitalförändring Årets kapitalförändring Summa myndighetskapital Kapitalförändring EMV Kapitalförändringen per är 0 Mkr. Forskargrupper som flyttat under Julietta Frey Nytillkomna k-ställen/forskargrupper Katharina Lahl Pontus Gourdon SAMMANFATTNING Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap presenterar ett bokslut med ett negativt resultat på -0,7 Mkr. Institutionens positiva myndighetskapital minskar från 54,5 Mkr till 53,8 Mkr. Grundutbildningen Verksamhet 11 uppvisar ett negativt resultat med -1,3 Mkr. Forskning Verksamhet 21, forskning fakultetsanslag uppvisar ett positivt resultat på 4,4 Mkr. Verksamhet 35, externfinansierad forskning uppvisar ett negativt resultat på -3,8 Mkr.

12 EMV Samtliga verksamheter Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap presenterar ett bokslut med ett negativt resultat på -0,7 Mkr. Utf 2015 Utf 2016 Jan- Jun Bud 2016 Jan- Jun Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prognos Diff budg - prog Årets inkomst statsanslag Årets inkomst bidrag Årets inkomst uppdr, avg, övr Nettoperiodisering Finansiella intäkter Transfereringar-I Intäkter Personalkostnader & stipendier Löpande semesterkostnader Lokalkostnader Driftkostnader Avskrivningskostnader Ind kostn ovanliggande nivåer Påläggsbokföring Finansiella kostnader Transfereringar-K Kostnader RR EMV Postadress BMC I13, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post geanina.jonsson@med.lu.se Internet

13 Grundutbildningen Verksamhet 11 uppvisar ett negativt resultat med -1,3 Mkr. Utf 2015 Utf 2016 Jan- Jun Bud 2016 Jan- Jun Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prognos Diff budg - prog Årets inkomst statsanslag Årets inkomst bidrag 0 0 Årets inkomst uppdr, avg, övr Finansiella intäkter Intäkter Personalkostnader & stipendier Löpande semesterkostnader Lokalkostnader Driftkostnader Avskrivningskostnader Ind kostn ovanliggande nivåer Påläggsbokföring Finansiella kostnader Kostnader RR EMV GU

14 Forskning Verksamhet 21, forskning fakultetsanslag uppvisar ett positivt resultat på 4,4 Mkr. Verksamhet 35, externfinansierad forskning uppvisar ett negativt resultat på -3,8 Mkr. Utf 2015 Utf 2016 Jan- Jun Bud 2016 Jan- Jun Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prognos Diff budg - prog Årets inkomst statsanslag Årets inkomst bidrag Årets inkomst uppdr, avg, övr Nettoperiodisering Finansiella intäkter Transfereringar-I Intäkter Personalkostnader & stipendier Löpande semesterkostnader Lokalkostnader Driftkostnader Avskrivningskostnader Ind kostn ovanliggande nivåer Påläggsbokföring Finansiella kostnader Transfereringar-K Kostnader RR EMV FO

15 Budgetäskanden EMV 2017 Verksamheten Institutionen utgör en stark, dynamisk och expansiv forskningsmiljö bestående av ett 60 tal unika forskargrupper. Institutionen är representerad i flera strategiska och starka forskningsområden exempelvis Bagadilico, NRC, MultiPark och MoreLife. En betydande kompetens avseende molekylär, cellulär och fysiologisk grundforskning utgör en central komponent för att förstå olika sjukdomsområden. På EMV finns en gedigen tradition och utmärkta fortsatta förutsättningar för detta i och med närhet till spetskompetens och infrastruktur såsom LBIC, CEBMMS, LP3, MAX IV och ESS, samt flera unga forskare med hög kompetens och vetenskapligt nytänkande. Vi vill skapa möjligheter till gränsöverskridande forskning där experimentell forskning från olika vetenskapliga discipliner möter och berikar klinisk vetenskap och praxis. Institutionen har många unika forskningsinriktningar och för att ytterligare berika miljön önskar vi öka förutsättningarna för högkvalitativ forskning inom det medicinska området genom utlysning av i första hand forskningslektorat. Flera nya forskargrupper har på senare år etablerat sig vid EMV. Merparten av dessa grupper drivs av s.k. yngre forskare via externa medel. Vårt behov av lärartjänster i form av forskningslektorat och biträdande universitetslektorat är således stort. Lärarkrafter, för undervisning i form av föreläsningar och tutorskap men även för uppdrag såsom kurs/terminsansvar finns inom institutionen. Dessa behöver tas tillvara för att upprätthålla och utveckla grundutbildning av hög kvalitet inom läkar- och biomedicinarprogrammen. Pensionsavgångar under perioden : Lars-Magnus Bjursten Germund Hesslow Eva Ekblad Lo Persson Fredrik Leeb-Lundberg Dessutom är Tomas Leandersson tjänstledig 80 % och William Agace 50 %. Utöver detta har flera av våra lärare omfattande fakultetsuppdrag: Gunilla Westergren-Thorson, dekan; Cecilia Lundberg, GU dekan; Eva Ekblad, prefekt EMV och Nils Danielsen ordförande i GUN. Aktuellt är också att professuren i fysiologi, särskilt integrativ neurofysiologi, tillsatt maj 2015 med innehavare J Frey nu är under prövning i Statens ansvarsnämnd. Under 2016 kommer alla utom en av våra forskarassistenter att ha avslutat sina anställningar. Samtliga kommer med största sannolikhet att fortsätta med en anställning som forskare/bitr forskare. Institutionen beräknas att, vid utgången 2016, ha 25 st forskare och 45 st bitr forskare. Majoriteten av dessa bedriver avancerad forskning och forskarna har egna forskargrupper inkl. doktorander. Mot denna bakgrund vill vi äska om att fakulteten inrättar följande befattningar med placering Inst Experimentell medicinsk vetenskap under : 1

16 3 st Forskningslektorat (listade i prioriteringsordning) Inom EMV finns ett stort antal yngre medarbetare, forskare och bitr forskare, som förvaltar stora externa anslag samt har omfattande undervisningsuppdrag. Det är av högsta prioritet att ta tillvara denna oerhörda potential av högt utbildade, undervisnings- och forskningsintresserade unga forskare. EMV har idag drygt 60 unika forskargrupper; 1/3 av dessa leds av yngre forskare med stora anslag från t. ex VR, aktiv doktorandhandledning, eget k-ställe och hyreskontrakt. Dessa utför dessutom betydande undervisningsinsatser men de står utan fakultetsfinansiering av egen tjänst. Ett centralt önskemål från vårt håll är en ökning av antalet fasta tjänster till dessa individer. För att uppnå målen i fakultetens strategiska plan är de viktiga kuggar och måste få rimliga villkor och bättre möjlighet till lärartjänster. Denna strategi och ståndpunkt är väl förankrad vid institutionen. Frågan har de senaste åren diskuterats fortlöpande vid sektionschefsmöten och i institutionsstyrelsen. Inför 2017 och framöver bedömer vi att situationen för yngre forskare är akut och därför äskar 3 st universitetslektorat för forskningen behov. 1. Immunologi Vilka strategiska överväganden ligger till grund för anställningen ur ett fakultets- och institutionsperspektiv? Immunologi är av central betydelse för förståelsen av patogenesen hos många av våra vanligaste sjukdomar såsom infektioner, autoimmunitet, diabetes, atheroskleros, fetma, cancer såväl som ett flertal neurologiska sjukdomar. En stark fakultetsbaserad forskning och undervisning i immunologi är nödvändigt för att erhålla kritisk kunskap och förståelse för sjukdomars bakomliggande orsak, men även för att sammanlänka fakultetens olika sjukdomsorienterade program. Ett flertal nya läkemedel är inriktade på att modulera immunologiska mekanismer eller är baserade på immunsystemets molekyler. Det är därför även av stor betydelse även för klinisk som translationell forskning att en stark ämnesrepresentation inom immunologi finns vid fakulteten. Vad gäller institutionsperspektivet finns redan en stark immunologisk avdelning etablerad vid institutionen som riskerar att raseras om kontinuitet ej säkras. Vilka specifika vinster och eventuella risker leder denna rekrytering till? Kommer att stärka forskning och undervisning i basal immunologi, och även för translationella tillämpningar, vilket möjliggör för Medicinska Fakulteten att behålla sin position i den internationella forskningsfronten inom dessa områden. Regionalt har vikten av att stärka basal immunologisk forskning uppmärksammats och Medicon Valley har nyligen identifierat Immune Regulation som ett av sina Research Beacons som anses särskilt viktiga att satsa på i Öresundsregionen. Samtidigt satsar Köpenhamns Universitet stort på att bygga ut sin immunologiska forskning, vilket även är en internationell trend givet det växande intresset för olika immunterapier. Även Lunds Universitet bör bevaka sina intressen inom området för att undvika att falla efter i utveckling och rekrytering. Immunologisektionen, EMV, har genom åren framgångsrikt rekryterat ett flertal yngre lovande forskare vilket ger goda förutsättningar att inför framtiden kunna behålla en tätposition i landet inom ämnet. Vilka arbetsuppgifter ska ingå i den aktuella tjänsten, t ex utbildning, forskning, klinisk 2

17 tjänstgöring, ledningsuppdrag? Finns det önskemål att tjänsten är kopplad till hälsooch sjukvården, andra fakulteter vid Lunds universitet, näringslivet eller annan verksamhet? I första hand självständig avancerad forskning inom immunologi samt handledning av forskar- och masterstudenter, men även deltagande i undervisning på grundnivå förutsätts. Administrativa uppgifter inklusive budget-, personal- och arbetsmiljöansvar ingår. En framgångsrik rekrytering öppnar även för interaktioner såväl med kliniskt verksamma forskare som med det lokala näringslivet. Hur ser kommande personalförsörjning och pensionsavgångar ut inom det aktuella ämnesområdet och närliggande områden? För närvarande finns fyra permanenta positioner (2 x 100% (Dan Holmberg, Fredrik Ivars), 1 x 50% (William Agace) + 1 x 20% (Tomas Leandersson)) med undervisningsuppdrag och forskning inom ämnet immunologi, samtliga professurer. Av dessa kommer tre att pensioneras inom en 5-7 års period vilket innebär att en avtrappning av forskningsaktiviteten vid sektionen kan förväntas redan i närtid. Går behovet att uppfylla med de personalresurser som redan finns inom fakulteten? Kan man omfördela arbetsuppgifter, omorganisera verksamheten, internrekrytera, kompetensutveckla befintlig personal? Nej. En fördjupad ämneskompetens är helt nödvändig för att garantera kvalitén i undervisning och forskning. Hur är jämställdheten och mångfalden inom det aktuella ämnesområdet? Vilka åtgärder kan initieras för att jämna ut eventuell ojämn köns- och/eller mångfaldsfördelning? Finns det tänkbara sökande kandidater av underrepresenterat kön? Av de åtta självständiga forskargrupper grupperna som ingår i Immunologi sektionen är PI i fem fall manliga. Således är det ur jämställdhetsaspekt acceptabelt men med behov av förbättring. En viss sådan kommer att inträffa per automatik så samtliga närtida pensioneringar berör män. Bland sektionens yngre forskare råder en könsfördelning om 50/50. Det finns ett flertal tänkbara kvinnliga kandidater som innehavare till det äskade lektoratet både i form av lokalt sökande, men även nationellt och internationellt. Finns det behov av särskild infrastruktur för anställningen? Nej. Sektionen är välutrustad vad gäller apparatur och infrastruktur för experimentell, immunologisk forskning. Finns det särskilda krav på språkkunskaper för anställningen? Goda engelska kunskaper förutsätts Finns det behov av erfarenhet av internationella miljöer för anställningen? Inte nödvändigt men givetvis meriterande. 3

18 2. Farmakologi Vilka strategiska överväganden ligger till grund för anställningen ur ett fakultets- och institutionsperspektiv? Farmakologi är ett medicinskt grundvetenskapligt ämne som innefattar studier av hur kemiska substanser och naturprodukter av terapeutiskt värde interagerar med levande organismer för att orsaka en funktionsändring eller hur deras toxicitet påverkar biologiska system. Traditionellt innefattar farmakologi två inriktningar: farmakodynamik och farmakokinetik. Farmakodynamik involverar studier av molekylära, biokemiska, and fysiologiska effekter av substanser på cellnivå och deras funktionsmekanismer, medan farmakokinetik involverar studier av substansers absorption, distribution, and utsöndring. Ämnet farmakologi var tidigare ett starkt ämne vid Lunds universitets medicinska fakultet. Grundläggande studier vid gamla farmakologen under 60- och 70-talet resulterade i Nobelpris till tre svenska forskare; Sune Bergström och Bengt Samuelsson år 1982 för upptäckter rörande prostaglandiner, och Arvid Carlsson år 2000 för upptäckter rörande signalsubstanser (dopamin) i hjärnan som ledde till en behandling av Parkinsons sjukdom. Dock har ämnet tappat mycket mark inom svensk medicinsk forskning och utbildning under de senaste åren förmodligen delvis beroende på att farmakologisk forskning och utbildning inom medicinsk vetenskap har blivit mer klinisk och inriktad på specifika sjukdomsområden. Dessutom har stora satsningar gjorts på stamcellsbaserad vävnadsregeneration som behandlingsmetod. Detta har skett på bekostnad av den starka prekliniska och experimentella farmakologiska forskningen som tidigare fanns i Sverige där mer grundläggande farmakologiska principer studerades och på vilket de flesta sjukdomsbehandlingar fortfarande beror. Till skillnad från Sverige står sig farmakologi som grundvetenskapligt medicinskt ämne fortfarande stark i vårt grannland Danmark, i Europa, och i USA. Till exempel har de flesta stora medicinska fakulteterna i USA som t.ex. Harvard Medical School, Duke University Medical School, Stanford University Medical School, Case Western Reserve University Medical School farmakologiska institutioner med stark grundläggande farmakologisk forskning. Farmakologi är ett translationellt ämne som integrerar många discipliner från kemi till klinik där stora grundläggande upptäckter görs inom flera fysiologiska system som t.ex. neurovetenskap, immunologi, hjärt-kärlsystemet, och metabolism. På grund av att receptorer och jonkanaler är de främsta måltavlorna för läkemedel förblir de viktiga hörnstenar i farmakologi. Emellertid har vår förståelse för hur och var dessa proteiner fungerar och signalerar i cellen resulterat i identifieringen av många nya principer hur de kan stimuleras eller blockeras och nya potentiella måltavlor inklusive proteinkinaser, proteinfosfataser, transportproteiner, proteaser, osv. Stora tekniska framsteg inom röntgen- och neutronkristallografi har ökat vår förmåga att studera proteiners tredimensionella struktur och förstå hur kemiska substanser och biologiska produkter binder till och påverkar proteinets funktion, vilket i sin tur lett till struktur-baserad läkemedelsdesign. Läkemedel har länge varit baserad på små molekyler, men stora framsteg inom immunlogi har resulterat i antikroppsbaserade läkemedel eller antikroppsstyrda små terapeutiska molekyler. Vilka specifika vinster och eventuella risker leder denna rekrytering till? Målet är att lägga grund för en internationellt konkurrenskraftig experimentell forskning i farmakologi på medicinska fakulteten. Vi förväntar oss att forskningen ska vara 4

19 gränsöverskridande för att undersöka nya grundläggande funktionella principer i 1) hur småmolekyl, biologiska, och antikroppsbaserade substanser av terapeutiskt värde interagerar med och påverkar målproteiner, eller 2) hur antikroppskopplade små terapeutiska molekyler kan riktas mot målvävnader och proteiner. På EMV kan farmakologi brygga flera tekniska plattformar, ämnen, och sjukdomsorienterade program inom t.ex. kardiometabola sjukdomar, inflammation, och cancer. Flera forskargrupper identifierar nya potentiella targets i olika sjukdomar. En ökad förståelse hur dessa targets kan bli drugable skulle öka möjligheterna för framtida extern industrifinansiering baserad på läkemedelsutveckling. Dessutom finns det på EMV ypperliga möjligheter att koppla farmakologisk forskning till strukturbaserad läkemedelsdesign eftersom både forskning inom kemisk biologi (Roger Olsson) och strukturbiologi (Karin Lindkvist, Jens Lagerstedt) existerar, och dessa kan kopplas till de större satsningarna på MAX IV and ESS. Vilka arbetsuppgifter ska ingå i den aktuella tjänsten, t ex utbildning, forskning, klinisk tjänstgöring, ledningsuppdrag? Finns det önskemål att tjänsten är kopplad till hälsooch sjukvården, andra fakulteter vid Lunds universitet, näringslivet eller annan verksamhet? I första hand självständig avancerad forskning inom farmakologi samt handledning av forskar- och masterstudenter, men även deltagande i undervisning på grundnivå förutsätts. Administrativa uppgifter inklusive budget-, personal- och arbetsmiljöansvar ingår. En framgångsrik rekrytering kommer att skapa interaktioner med både kliniskt, hälsovetenskapligt och prekliniskt verksamma forskare och med all sannolikhet även med näringslivet. Hur ser kommande personalförsörjning och pensionsavgångar ut inom det aktuella ämnesområdet och närliggande områden? Flera tänkbara interna kandidater av båda kön med ett intresse i läkemedelsmekanismer finns inom specifika sjukdomsområden. Emellertid saknas f n kandidater med ett mer gränsöverskridande tankesätt som forskar med grundläggande farmakologiska principer. Eftersom ämnet bara har representerats på fakulteten i begränsad skala under många år är förhoppningen att attrahera externa kandidater för att nå högsta möjliga internationella standard inom ämnesområdet. Går behovet att uppfylla med de personalresurser som redan finns inom fakulteten? Kan man omfördela arbetsuppgifter, omorganisera verksamheten, internrekrytera, kompetensutveckla befintlig personal? Nej Hur är jämställdheten och mångfalden inom det aktuella ämnesområdet? Vilka åtgärder kan initieras för att jämna ut eventuell ojämn köns- och/eller mångfaldsfördelning? Finns det tänkbara sökande kandidater av underrepresenterat kön? Inom farmakologi har EMV bara ett grundutbildningslektorat med lite utrymme för forskning. En forskargrupp (Fredrik Leeb-Lundberg) med inriktning mot molekylärfarmakologi finns, men gruppledaren går i pension inom 5 år. Finns det behov av särskild infrastruktur för anställningen? 5

20 Nej Finns det särskilda krav på språkkunskaper för anställningen? God engelska förutsätts Finns det behov av erfarenhet av internationella miljöer för anställningen? Inte nödvändigt men en klar fördel. 3. Neurovetenskap Vilka strategiska överväganden ligger till grund för anställningen ur ett fakultets- och institutionsperspektiv? Vid Lunds Universitets medicinska fakultet har ämnesområdet en lång tradition och är idag starkt representerad både inom utbildning och inom forskning. Ur utbildningsperspektiv spelar neurobiologi en essentiell roll för studenternas förståelse av hur hjärnan och ryggmärgen fungerar och under läkarprogrammets termin 2 utgör neurovetenskapen den allra största och tyngsta delen av terminens pensum. Ur forskningsperspektiv har området en mycket stark, internationellt ledande profil som förnyats genom det senaste decenniets uttalat tvärvetenskapliga ansats vid NRC, inom vilken neurofysiologin kopplats till nanovetenskap, organisk kemi, farmakologi, elektrisk mätteknik och telemetri, biomaterialvetenskap och bioinformatik (Big Data) samt genom de tvärvetenskapliga programmen med fokus på neurodegenration och regeneration; MultiPark och StemTherapy (båda SSF) och BAGADILICO (Linnemiljö). Som exempel på direkta tillämpningar av neurofysiologisk kunskap kan nämnas Deep Brain Stimulation för behandling av Parkinsons sjukdom och kronisk smärta, cochlearis-implantat, ryggmärgsstimulering för behandling av neuropatisk smärta, vagus-stimulering för behandling av svårbemästrad epilepsi. Den elektrofysiologiskt baserade neurofysiologin förväntas integrera med den neuroinriktade forskning inom regenerativ medicin som idag ligger i framkant med translationell forskning inom tex stamcellsbehandling vid Parkinsons sjukdom och stroke, och genterapi vid Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom. Nya metoder och tekniker utvecklas kontinuerligt inom de olika kluster och nätverk som finns idag för att bättre analysera och förstå mekanismer som möjliggör funktionell återkomst efter nya avancerade behandlingar såsom just stamcellstransplantation, genterapi och ökad plasticitet. För att utveckla framtidens behandlingar av neurologiska sjukdomar krävs även en utökad förståelse av etiologin bakom dessa, där såväl experimentella som kliniska studier av sjukdomsrisk- och förlopp tillför viktig kunskap. Vilka specifika vinster och eventuella risker leder denna rekrytering till? Den strategiska betydelsen av en förståelse av hjärnans funktioner har lett till mycket stora satsningar internationellt, t.ex. Obamas BRAIN projekt om 2-3 miljarder dollar på en tioårsperiod och EUs Human Brain Project i samma storleksordning. Verksamheterna inom neurofysiologi och neurobiologi vid Lunds Universitet har potentialen att åstadkomma en rad forskningsgenombrott inom den närmaste 10 års perioden och därmed etablering av nya världsledande forskningslinjer. 6

21 Vilka arbetsuppgifter ska ingå i den aktuella tjänsten, t ex utbildning, forskning, klinisk tjänstgöring, ledningsuppdrag? Finns det önskemål att tjänsten är kopplad till hälsooch sjukvården, andra fakulteter vid Lunds universitet, näringslivet eller annan verksamhet? I första hand självständig avancerad forskning inom neurovetenskap samt handledning av forskar- och masterstudenter men även deltagande i undervisning på grundnivå förutsätts. Administrativa uppgifter inkl budget-, personal- och arbetsmiljöansvar ingår. Hur ser kommande personalförsörjning och pensionsavgångar ut inom det aktuella ämnesområdet och närliggande områden? En förestående pensionsavgång (Prof Germund Hesslow) gör ett inrättande av tjänsten extra angeläget. Vårt önskemål att 2017 inrätta ett forskningslektorat och inte en professur baseras i huvudsak på förväntat sökfält. Det finns idag ett stort antal unga forskare med stark neurovetenskaplig profil utan fakultetsfinansiering vid institutionen och de senaste tjänsterna på BUL/UL nivå med inriktning neuro har haft ett mycket högt söktryck både av interna och externa kandidater. Av de 86 personer på EMV anställda som postdoktor, biträdande forskare, forskare, forskarassistent eller biträdande universitetslektor arbetar 35 inom det neurovetenskapliga området. Av de 60 forskargruppscheferna inom EMV är 23 inom det neurovetenskapliga området och flera av dessa saknar fast lärartjänst. Går behovet att uppfylla med de personalresurser som redan finns inom fakulteten? Kan man omfördela arbetsuppgifter, omorganisera verksamheten, internrekrytera, kompetensutveckla befintlig personal? Nej Hur är jämställdheten och mångfalden inom det aktuella ämnesområdet? Vilka åtgärder kan initieras för att jämna ut eventuell ojämn köns- och/eller mångfaldsfördelning? Finns det tänkbara sökande kandidater av underrepresenterat kön? Av de självständiga forskargrupper som för närvarande ingår i institutionens två neurosektioner, neurobiologi och neurofysiologi, är 8 av 17 forskargruppschefer kvinnor. Således är det ur en jämställdhetsaspekt acceptabelt. Det finns ett flertal högt meriterade kvinnliga kandidater som innehavare till det äskade forskningslektoratet. Finns det behov av särskild infrastruktur för anställningen? Nej, inte utanför den befintliga. Finns det särskilda krav på språkkunskaper för anställningen? God engelska förutsätts. Finns det behov av erfarenhet av internationella miljöer för anställningen? Inte nödvändigt men en klar fördel. 7

22 Prioritering no 4: 3 st Biträdande universitetslektorat (BUL) i experimentell medicinsk vetenskap Det stora antalet välmeriterade yngre forskare/postdocs vid EMV är vår styrka och något vi i högsta grad vill värna om. Institutionens stora antal s.k. yngre forskare med egna forskargrupper och avancerad forskning, men utan fakultetsfinansiering eller tydlig akademisk karriärväg måste så långt möjligt komma i fråga för tydliga meriteringsanställningar med goda möjligheter till tillsvidareanställning. Tidsbegränsade anställningsformer ger inga goda meriteringsmöjligheter i ett längre perspektiv, inte heller främjar det akademisk karriär och excellent forskning. Varken den enskilde forskaren eller institutionen/ lärosätet kommer på sikt att vara betjänta av ett system för akademisk meritering som bygger på tidsbegränsade anställningar. BUL tjänstens rätt till prövning för befordran kommer att öka attraktionsvärdet i att göra akademisk karriär. Därför vill EMV inrätta 3 st BUL tjänster med rätt till prövning för befordran för att möjliggöra vetenskaplig och pedagogisk meritering för unga forskare inom experimentell medicinsk vetenskap. Institutionsresurs 2017 Medel för strategiska satsningar som infördes i 2010 års budget var mycket välkommen. Denna satsning har genom åren varit av stort värde för institutionen fr a som medfinansiering av ett stort antal projekt som vi annars inte kunnat genomföra. En mindre del har även möjliggjort ett antal personalvårdande insatser, främst i avsikt att öka integration över och inom sektionerna men även mellan olika personalkategorier (ex post doc dagar). I november 2015 hade vi ett uppskattat EMV retreat med två dagars föreläsningar och samverkan mellan sektioner och forskargrupper i avsikt att öka samarbete och forskningsutbyte inom institutionen. Därför ser vi mer än gärna en ökning av institutionsresursen till 5 Mkr i 2017 års budget. Med vänliga hälsningar För EMVs ledningsgrupp och institutionsstyrelse Eva Ekblad Prefekt Inst Experimentell medicinsk vetenskap Tel

23 Lund 13/ arbetsmaterial Sammanfattning av frågor som inkommit inför utvärderingen av institutionens organisation - EMV BMC huset Hur fungerar samarbetet med BMC på en högre nivå? EMV - institutionen Hur påverkar EMV s organisation med många oberoende små kostnadsställen möjligheterna till investeringar ackumulering av myndighetskapital? Möjligheter för nystartade forskargrupper? (tex att anta doktorander) Hur kan vi på institutionsnivå bättre stötta forskning och undervisning? Hur kan vi på institutionsnivå överta ett större strategiskt ansvar från fakulteten? Hur fungerar informationsflödet inom institutionen, både uppifrån och ner samt nerifrån och upp. Når informationen alla? Sektioner Hur fungerar sektionernas uppdelning? Storlek, betydelse, namn på sektionerna, avgränsningar. Vilken funktion fyller sektionerna? Vilken funktion bör sektionerna fylla? Kan man stärka sektionerna? Ge ett större mandat och ansvar till sektionscheferna? Gruppchefer Vilka konsekvenser har delegeringen ner på gruppchefsnivå av ekonomi, rekrytering, personalärenden och ledarskap? För: Anställda, Forskargruppchefer och Institutionen Rekrytering Hur utvecklar vi långsiktiga samarbeten och stabila miljöer? Administration Finns det några risker med en centraliserad administration? Vilka är fördelarna? Hur kvalitetssäkrar vi att administratörer verkligen förstår verksamheten? Skall de vara mer ute i verksamheten?