Förskolans dokumentation-

Transkript

1 EXAMENSARBETE Våren 2015 Sektinen för Lärande ch Miljö Förskllärarutbildning, utbildningsvetenskap Försklans dkumentatin- sett ur ett föräldraperspektiv. Preschl dcumentatinseen frm a parents perspective Författare Anette Dencker Malin da Silva Gustafssn Handledare Gisela Hfmann Examinatr Lena Bäckström

2 Försklans dkumentatin- sett ur ett föräldraperspektiv. Abstract Undersökningen klargör föräldrars lika uppfattning m försklans dkumentatinsarbete ch gjrdes utifrån en kvalitativ metd med ett scikulturellt perspektiv sm frskningsbakgrund. Resultaten visar att föräldrar känner sig mer delaktiga i sina barns vardagar genm att ta del av försklans dkumentatin. Ur ett scikulturellt perspektiv kan dkumentatin ses sm en artefakt sm samspelar mellan föräldrar, barn ch pedagger. Pedagger ch föräldrar har lika syfte med dkumentatin. Undersökningens resultat visar ckså på str spridning i vad föräldrar vill ha ut av dkumentatin ch hur de använder sig av den. Ämnesrd: Förskla Föräldrar Dkumentatin Nätbaserad dkumentatin Delaktighet Tillgänglighet 2

3 Innehåll Abstract... 2 Förrd Inledning Syfte Frskningsfrågr Bakgrund ch tidigare frskning Styrdkument Dkumentatin, pedaggisk dkumentatin ch digital nätbaserad dkumentatin Dkumentatinsetik Metd Teretisk frskningsbakgrund Kvalitativ metd Fenmengrafin Scikulturellt perspektiv Metdval Frågefrmulär Etiska ställningstaganden i undersökningen Urval Bearbetning av frågefrmulärens resultat Metdkritik Resultat ch analys Hur känns dkumentatin igen Analys Dkumentatinens innehåll Analys Dkumentatinens användning Analys

4 4.4. Föräldrars delaktighet Analys Kritik mt dkumentatin: Analys Diskussin Slutsats Referenser Bilagr Bilaga Bilaga

5 Förrd Detta examensarbete vid Kristianstad Högskla är en undersökning där föräldrar delger sina uppfattningar m försklans dkumentatin. Undersökningen har gett ss insikt i vikten av att vara tydlig med varför försklan dkumenterar ch att dkumentatin inte kan ersätta den dagliga kmmunikatinen med föräldrarna. Vi kmmer efter denna undersöknings slut presentera försklans dkumentatinsarbete på ett nytt sätt där dkumentatin beskrivs sm ett gemensamt arbete. Försklan dkumenterar för verksamheten ch det sker i de allra flesta fall på en gruppnivå ch föräldrarna hjälper till att göra dkumentatin till en enskild dkumentatin genm att föra samtal med sitt barn. Så här i slutet av vårt examensarbete ch slutet av vår förskllärarutbildning vill vi passa på att tacka alla sm på lika sätt har stöttat ch peppat ss genm utbildningen samt när vi skrivit detta examensarbete. Ni vet vilka ni är. Ett speciellt tack till: Försklrna sm gav ss tillåtelse att lämna ut vårt frågefrmulär. Alla föräldrar sm frikstigt delade med sig av sina uppfattningar kring försklans dkumentatin. Utan er medverkan hade denna undersökning inte varit möjlig att genmföra. Vår handledare Gisela Hfman för det stöd vi fått när vi skrivit vårt examensarbete. Våra kritiska läsare sm läst med nya ögn när våra blivit blinda för texten. Varandra för ett mycket gtt samarbete där vi på lika sätt har kmpletterat ch stöttat. Det har varit ett berikande samarbete. Främst vill vi tacka våra familjer sm under 3,5 år har stått ut med att vi tidvis varit sciala, stressade ch kanske inte alltid varit närvarande fruar eller mammr. Tack för det stöd ni gett ss. Till våra barn vill vi be er att inte minnas er barndm med en mamma sm hela tiden satt med näsan i en bk eller en datr. Minns i stället en mamma sm vågade ta steget att utvecklas. Dalby ch Skurup

6 1. Inledning Denna undersökning fkuserar på föräldrars uppfattning m försklans dkumentatin. Natinalencyklpedin (2015) beskriver dkumentatin sm en sammanställning av skriftligt underlag i en viss fråga. Dkumentatin är enligt Wikipedia (2015) en samling dkument sm beskriver ett föremål eller en situatin. Sm pedagger ställer vi sällan frågr m föräldrars uppfattning m det dkumentatinsarbetet sm görs på försklr. I denna undersökning frågar vi föräldrarna m de anser att innehållet ger tillräcklig med infrmatin m deras barns utveckling ch lärande samt m de genm dkumentatinen får insyn i verksamheten ch på så vis känner sig delaktiga i sitt barns vardag på försklan. Vi sm gör denna undersökning har arbetat inm förskleverksamheten i 27 respektive 22 år ch har under dessa år sett hur försklans dkumentatinsarbete förändrats över tid, både vad gäller metd ch fkus på innehåll. I skrivandets stund läser vi vår sista termin på förskllärarutbildningen ch detta är vårt examensarbete kring föräldrars uppfattning m försklans dkumentatin. Dkumentatinsarbetet är en del av försklans uppdrag ch vi dkumenterar på lika sätt ch med lika fkus. Vi förstår att dkumentatinen ibland kan vara enda alternativet för föräldrar att ta del av försklans verksamhet ch vi ställer ss därför frågan m den är så pass tydlig ch tillgänglig att föräldrar lätt kan ta del av den? Vi har under våra arbetsår upplevt flera lika sätt att arbeta med dkumentatin. Allt från ftgrafier sm framkallades från en filmrulle en gång m året, färdiga dkumentatinsmallar där barnen checkades av m de var mgna ch kunde klara av vissa saker i relatin till sin ålder, till att idag dela den digitala världen då föräldrar får se ftgrafier från sitt barns vardag flera gånger i veckan ch där fkus framför allt ligger på m verksamheten klarar av att möta alla barn. Vi båda har varierande erfarenheter från lika försklr där man med lika metder dkumenterar verksamheten. De frmer av dkumentatinsarbete sm vi i denna undersökning har kmmit i kntakt med är pedaggisk dkumentatin, traditinell dkumentatin samt nätbaserad dkumentatin. Dessa frmer av dkumentatin skiljer sig åt på så sätt att pedaggisk dkumentatin är dkumentatin sm försklan gör för att på lika sätt använda den i verksamheten, detta sätt att dkumentera är en arbetsmetd. Traditinell dkumentatin är dkumentatin man gör 6

7 på försklan men när den är klar, används den inte vidare i verksamheten. Den digitalt nätbaserade dkumentatinen sm vi i vår undersökning kmmit i kntakt med är Unikum. Unikum är ett internetbaserat dkumentatinsverktyg där pedagger lägger ut dkumentatinen via Internet, sm föräldrar kan ta del av via datr, surfplattr eller mbiltelefn. För att föräldrar skulle vilja bidra med sina åsikter ch perspektiv i denna undersökning har vi valt att benämna de lika dkumentatinsmetderna i vår undersökning med ett gemensamt begrepp dkumentatin. Vi har även valt att benämna persnal inm försklan för pedagger i vår undersökning. Intresset för hur föräldrar upplever försklans dkumentatin, ligger sm grund för denna fenmengrafiska undersökning där deras lika variatiner av åsikter ch sätt att tillgdgöra sig innehållet i försklans dkumentatin framträder. Undersökningen har genmförts med hjälp av ett strukturerat (Stukát, 2011) frågefrmulär (bilaga 1) med öppna frågr till föräldrar ch är utförd på fyra försklr i fyra lika kmmuner sm använder sig av lika dkumentatinsmetder. 1.1 Syfte I detta examensarbete studeras föräldrars uppfattning m den dkumentatin sm försklan erbjuder dem att ta del av. Då dkumentatinsarbetet är en viktig del av försklans arbete anser vi det vara viktigt att ta del av föräldrars åsikter ch perspektiv. Det finns en uppsjö av undersökningar sm behandlar ämnet dkumentatin ch pedaggisk dkumentatin sett ur pedaggers perspektiv. Det vi sett betydligt mindre av är undersökningar sm behandlar vad föräldrar anser m dkumentatin i försklan. Vi vill påstå att det är viktig att klarlägga att föräldrar ch pedagger har lika syften med dkumentatinen. Det är framför allt föräldrars perspektiv ch deras sätt att tänka m dkumentatinens syfte sm vi synliggör genm denna undersökning då föräldrars utsagr beskrivs ch bearbetas. 1.2 Frskningsfrågr Hur uppfattar föräldrarna försklans dkumentatin? Vad anser föräldrar m innehållet i försklans dkumentatin? Har försklans dkumentatin betydelse för föräldrars upplevelse av delaktighet? Vilken kritik riktar föräldrar mt försklans dkumentatin? 7

8 2. Bakgrund ch tidigare frskning I detta kapitel redgörs för den litteraturbakgrund ch tidigare frskning sm ligger till grund för denna undersökning. Att dkumentera i försklan är inget nytt fenmen men det sm kan förtydligas är att dkumentatin har haft lika ändamål under lika perider. Dessa ändamål beskrivs härmed, för att förstå dkumentatinens funktin i sin helhet ch att sätta den i ett sammanhang. I början av 1900-talet var dkumentatinens främsta uppgift att kartlägga utvecklingspsyklgiska bservatiner. Enligt Lenz Taguchi (1997) kallades dessa för barnbservatiner ch hade sm uppgift att bservera ch bedöma barnets psyklgiska utveckling i relatin till sin åldersgrupp i redan förutbestämda kategrier, sm hur barnet fungerade mtriskt, scialt ch emtinellt utifrån vad sm ansågs nrmalt. Enligt Åberg ch Lenz Taguchi (2005) fungerade dessa barnbservatiner sm ett underlag inför föräldrasamtalet då pedaggerna infrmerade föräldrar m barnets utveckling ch fkuserade mycket på barnets brister. 2.1 Styrdkument Lärplanen är ett styrdkument sm inbegriper alla försklr i landet ch är en bindande förrdning. Enligt den reviderade lärplanen (Sklverket, 2010) ska föräldrar ges möjligheter att vara delaktiga i försklan ch de ska även ha möjligheter att påverka verksamheten. Ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten ch att utöva inflytande över hur målen knkretiseras i den pedaggiska planeringen (Sklverket, 2010 s. 13). Föräldrarnas åsikter ch perspektiv ska tas tillvara. Pedaggerna har ansvar att upprätta gda relatiner till föräldrarna ch de ska även kunna förmedla ch ta emt viktig infrmatin sm rör barnet ch dess familj. Pedaggerna har ansvar för att det blir ett så bra samarbete sm möjligt. Föräldrarna har rätt att få ständig infrmatin m verksamheten ch sitt barn, men det är ckså viktigt att pedaggerna får veta så mycket sm möjligt m barnets vardagssituatin. Pedaggerna förväntas att föra frtlöpande samtal med barnets föräldrar m barnets trivsel, utveckling ch lärande både i försklan ch i hemmet. Vidare förväntas pedaggerna ge föräldrarna möjlighet att få inflytande över hur försklan arbetar mt målen i den pedaggiska planeringen samt ta hänsyn till föräldrarnas synpunkter (Sklverket, 2010). 8

9 2.2 Dkumentatin, pedaggisk dkumentatin ch digital nätbaserad dkumentatin I dagens förskla använder pedagger sig av lika metder för att beskriva, ta reda på ch utvärdera det sm sker i verksamheten. Genm dkumentatin kan pedagger se vad barn är intresserade av. Det handlar vidare m att utmana barn, tillföra nytt material ch nya begrepp för att hela tiden hålla utvecklingsprcessen igång. Varje dkumentatin säger någt m verksamheten i strt ch m det finns måluppfyllelse eller relatin till lärplanen (Palmer, 2012). Vidare menar Palmer att varje bild eller sekvens sm fångas kan användas vid en utvärdering av verksamheten ch det systematiska kvalitetsarbetet. Dels för att se hur pedagger agerar ch vad de erbjuder men även hur arbetet är rganiserat. På så vis får man en förståelse för hela verksamheten ch varje enskilt barn. I försklan pratas det m dkumentatin ch pedaggisk dkumentatin, ch ur ett föräldraperspektiv är det möjligt att dessa arbetsmetder framstår sm samma sak. Pedagger ska enligt lärplanen kntinuerligt ch systematiskt använda sig av dkumentatin sm en arbetsmetd för att kunna följa upp, utvärdera ch utveckla verksamheten (Sklverket, 2010). Barns lärande ch utveckling ska följas genm dkumentatin ch analyser. Pedagger kan dkumentera med kamera, videkamera, diktafn eller genm att använda papper ch penna för att snabbt skriva ner vad barnen säger ch gör. Med dkumentatin menas den dkumentatin sm exempelvis kan vara barns alster, ftgrafier, barn citat, beskrivande texter ch lärplansmål sm dkumenterats på försklan. Ofta ses dkumentatin på en större vägg eller i en dkumentatinspärm sm finns tillgänglig för barn, föräldrar ch pedagger på försklan. Det är ckså vanligt att försklr dkumenterar det enskilda barnets lärandeprcesser ch använder en så kallad prtfli, vilket kan vara en pärm där barns alster, ftgrafier samt lärprcesser samlas frtlöpande under de åren barnet går på förskla. Pärmen får sedan får tas med hem eller så frtsätter pedaggerna i förskleklassen att använda samma pärm. Skillnaden på traditinell dkumentatin ch pedaggisk dkumentatin är att den pedaggiska dkumentatinen är en arbetsmetd. Den traditinella innebär att dkumentatin görs ch hängs upp men används inte någt mer sedan. Pedaggisk dkumentatin är en arbetsmetd där barn ch pedagger måste föra diskussiner ch reflektera för att utveckla verksamheten vidare, men även att föräldrarna för möjlighet att medverka i dessa diskussiner (Lenz Taguchi, 1997). För att pedaggisk dkumentatin ska ha betydelse för verksamheten måste vi reflektera kring vår barnsyn ch vår syn på kunskap 9

10 ch lärande. Pedaggisk dkumentatin kan då bli till kmmunikatin mellan barnen ch de frågr sm de arbetar med, likaså med pedagger ch föräldrar menar Wehner-Gdée (2000). Mårell-Olssn (2012) menar att pedaggisk dkumentatin främst syftar till att utveckla verksamheten på försklan. Dkumentatin har lika syften för lika verksamheter ch lika pedagger, men har även lika syften för föräldrar. För pedagger är huvudsyftet med den pedaggisk dkumentatin att systematiskt kntrllera verksamhetens kvalité ch ytterligare höja den. Enligt Mårell-Olssn (2012) är dkumentatinens syfte i första hand att föräldrarna ska få insyn i försklans verksamhet ch vad deras barn gjrt under dagen. I detta samarbete kan dkumentatinen spela en psitiv rll ch pedaggernas bservatiner ch dkumentatinsarbete kan visa föräldrarna att pedaggerna verkligen har sett barnet. Barnens alster, ftn ch annan dkumentatin kan exempelvis sättas upp på väggar eller förvaras i lggpärmar sm ska finnas lättillgängliga i verksamheten. Ett aktivt användande av dkumentatin krävs där föräldrar, barn ch pedagger deltar för att dkumentatinen ska vara en del av det pedaggiska arbetet (Palmer, 2012). Barnmsrg ch Sklakmmittén skriver följande: Pedaggisk dkumentatin är ett kllektivt arbetsverktyg sm bygger på ett gemensamt reflektinsarbete, där såväl lärare sm barn, föräldrar ch andra kan delta. Detta förutsätter att man i arbetet kan skapa en kultur av samarbete, reflektin ch kmmunikatin (SOU 1997:157, s 103). Eidevald (2013) belyser att arbetsmetden, pedaggisk dkumentatinen visar på hur barn lär ch att detta skiljer sig mt utvecklingspsyklgiska tankar kring att följa vad barnen lär sig på försklan. Vidare menar Eidevald (2013) att den pedaggiska dkumentatinen har lärandeprcessen i fkus ch inte själva kunskapen. Reggi Emilia försklrnas arbete med pedaggisk dkumentatin har sedan början av 1980-talet inspirerat den svenska försklan men blev inte ett verkligt arbetsverktyg i de svenska försklrna förrän mitten av 1990-talet (Palmer, 2012). Lenz Taguchi (1997) menar vidare att pedaggisk dkumentatin ckså ses sm ett underlag för det pedaggiska utvecklingsarbetet ch sm utvärderingsverktyg för verksamheten samt att den även fyller en viktig rll sm stöd i föräldrasamtalet. Granberg (1999) uttrycker framförallt att pedagger sitter inne med viktig infrmatin m hur barnet har det på försklan ch pängterar att denna infrmatin måste föräldrarna få ta del av ch att det bör ske regelbundet. Det räcker inte med att föräldrar får höra att allt har varit bra. För att föräldrar ska få en psitiv bild av barnets dag behöver de höra m knkreta 10

11 händelser sm just deras barn varit med m. Föräldrars engagemang är fta förknippat med barnets trivsel i försklan. Föräldrar litar på pedaggerna m barnet trivs men m barnet inte trivs så blir de mer misstänksamma i hur pedaggerna bedriver verksamheten ch samarbetet kan kännas lustigt för båda parter. Fredrikssn (1991) pängterar vikten av att pedagger är mtiverade ch engagerade i sitt arbete ch Fredrikssn klarlägger att detta är en grundförutsättning för att föräldrar sm har intresse av att få ta del av barnets vardag på försklan ska få den infrmatin sm de söker. Det är pedaggernas ansvar att välkmna föräldrarna så att det känner sig delaktiga i verksamheten ch för att föräldrarna ska ges möjlighet att ha en åsikt m verksamheten måste de få ta del av daglig infrmatin m vad sm händer på försklan i frm av dkumentatin. Åberg ch Lenz Taguchi (2005) menar att m pedagger är tydliga i sitt sätt att beskriva barn ch verksamhet skapas nyfikenhet ch respekt utifrån föräldrars perspektiv. Enligt Fredrikssn (1991) anser många föräldrar att det viktiga är infrmatin m barnets trivsel ch välbefinnande i försklan. Andra saker sm är viktiga för föräldrar att ta del av är barnets sciala kmpetens ch m kmpisrelatiner fungerar. Sm förälder fkuserar man främst på sitt eget barn. Jhanssn ch Karlssn (2013) menar att delaktighet inte behöver innebära att man har möjlighet att påverka utan det kan innebära att man är infrmerad, att man har insyn ch att man kan ge synpunkter. Genm att bjuda in föräldrar till delaktighet visar pedagger på en tilltr för de lika perspektiven ch då skapas en grund av förtrende för varandras vilja att göra det bästa för barnen (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Delaktighet ur ett föräldraperspektiv kan möjligtvis handla m att få dela med sig av egna kunskaper eller att delta i verksamheten på lika sätt. Sandberg ch Vurinen (2007) menar att när barnen är små vill föräldrarna ha en djupare kntakt med försklan ch de har fta frågr sm berör barnets fysiska välbefinnande. När barnet blir äldre har föräldrarna frågr m hur barnet fungerar scialt ch hur barnet fungerar i sciala relatiner. Vidare menar Juul ch Jensen (2003) att dagens föräldrar är medvetna, engagerande ch förväntar sig en jämställd kmmunikatin. Föräldrar tar del av barnets vardag på försklan m de känner sig välkmna in i verksamheten (Fredrikssn 1991). Om föräldrarna upplever att de är betydelsefulla för försklan ch att deras kunskaper tas tillvara skapas gda förutsättningar för delaktighet (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Genm att sätta upp dkumentatin på väggar på vad barnen sagt, gjrt ch hur de lärt sig ges föräldrar möjlighet till inblick i verksamheten ch detta genererar en känsla av delaktighet. Dkumentatinen skapar nyfikenhet hs föräldrar m vad sm hänt i verksamheten ch hur 11

12 pedagger ch barn tänkt ch gjrt i lika situatiner. Vidare menar Åberg ch Lenz Taguchi (2005) att med hjälp av dkumentatin, veckbrev ch dagliga samtal kan vi öppna upp möjligheter för delaktighet ch samarbete. Föräldrar får ftast bara en inblick i försklans verksamhet när de lämnar ch hämtar sina barn. Daglig dkumentatin kan då vara en värdefull källa av infrmatin ch ge en beskrivande bild av barnens förskleverksamhet (Svenning 2011). Även m en del föräldrar inte lämnar eller hämtar sitt/sina barn på försklan varje dag kan dkumentatinen vara tillgänglig, då den finns på försklan över tid. Föräldrarna når denna dkumentatin under försklans öppettid. Den nätbaserade dkumentatinen är en frm av dkumentatin sm har kmmit starkt de senaste åren. Den nätbaserade dkumentatinen består precis sm den vanliga dkumentatinen av barns alster, citat, ftgrafier, filmer, lärplansmål med mera. Den nätbaserade dkumentatinen sm presenteras i denna undersökning är Unikum. Unikums dkumentatinsinnehåll görs av pedagger själva eller tillsammans med barn via en surfplatta, datr eller mbiltelefn ch dkumentatinen kan ses på samma sätt av föräldrarna eller så finns möjligheten att använda försklans digitala verktyg. Föräldrar behöver ett knt med persnlig inlggning för att kunna nå sitt barns ch försklans dkumentatin. Unikum finns för förskla ch skla ch barnens enskilda lärlggar följer med dem upp i sklan. På den gemensamma ytan kan bilder, filmer ch filer läggas in ch lärplanen kan kpplas till varje aktivitet. Frsling (2011) förklarar den nya tekniken i försklan ch hur snabbt de digitala artefakterna har fått ta plats inm försklan. Hn beskriver även den digitala klyftan sm kan skapas hs pedagger, barn ch även då trligen hs föräldrar sm ska ta del av dkumentatinen sm på vissa försklr endast ges via digitala nätbaserade verktyg. Mårell-Olssn (2012) menar att vi på senare tid har utvecklat en användning av tekniska hjälpmedel ch hn anser att den kmpetens sm krävs för att kunna hantera teknik fta uttalas sm avgörande för att kunna hantera det kmplexa i vårt kunskapssamhälle. Frekvent användning av nätbaserad teknik sm spänner över ett brett utbud, allt från e-pst till appar via mbiltelefner möjliggör att vi kan knyta ch upprätthålla kntakter på ett annat sätt än tidigare. Det gör det ckså möjligt för ss att hantera lika typer av infrmatinsströmmar, söka infrmatin samt använda lika kanaler för kmmunikatin ch ökad scial interaktin. Avslutningsvis kan man säga att dkumentatinen ger meningsfull infrmatin samt innehåll i föräldrars förståelse ch engagemang i verksamheten. För att skapa en bra föräldrarelatin bör 12

13 pedagger använda sig av dkumentatin ch samtal med knkreta bevis ch berättelser utifrån verksamheten ch m det enskilda barnet. 2.3 Dkumentatinsetik En bservatin eller dkumentatin berättar inte hela sanningen utan snarare är det en subjektiv tlkning av det insamlade materialet sm görs. Vi är alla lika ch ser på saker på lika sätt. Föräldrar, barn ch pedagger kan ha lika sätt att se på försklans dkumentatin. Därför är det bra m flera individer analyserar det sm dkumenterats för att bredda den infrmatin sm exempelvis en filmsekvens eller ett ftgrafi kan ge (Wehner Gdée, 2010). En snabb teknikutveckling har gjrt att filer idag kan delas över Internet ch det krävs en insikt ch försiktighet i vad det är sm delas ch på vilket sätt. Dagens samhälle är ett medialt samhälle där försklan står i ständig relatin till mvärlden. Så frt bilder hamnar på nätet finns det få möjligheter att ta brt dem. I vår undersökning deltar försklr sm använder sig av Unikum ch försklr sm använder sig av att skicka mejl till föräldrar. Om ftgrafier, namn ska läggas ut från den pedaggiska dkumentatinen på en webbplats, blgg måste föräldrarna ta ställning till m de tillåter det ch ge sitt skriftliga gdkännande. Föräldrar ch pedagger måste etisk fundera kring nätanvändning ch publicering (Palmer, 2012). För att skydda individer mt att bli kränkta till exempel på Internet finns Persnuppgiftslagen PuL (Persnuppgiftslagen SFS 1998:204) ch det är en lag sm skyddar den enskilde individen mt att den persnliga integriteten kränks när persnuppgifter behandlas. Begreppet "behandlas" är strt ch mfattar insamling, registrering, lagring, bearbetning, spridning, utplåning, med mera. I persnuppgiftslagen finns regler för hur persnuppgifter får behandlas. Lagen bygger till största del på samtycke ch infrmatin till de registrerade (Datainspektinen.se). 3. Metd Här beskrivs hur genmförandet har gått till ch hur urvalet har gjrts ch vilka etiska aspekter sm tagits hänsyn till i undersökningen. Vi beskriver även det frskningsperspektiv vi valt att utgå ifrån när vi gjrt vår undersökning ch vilket teretiskt perspektiv vi valt att utgå ifrån när vi analyserar vårt resultatmaterial. 3.1 Teretisk frskningsbakgrund Vi valde att försöka att se på vår undersökning utifrån det fenmengrafiska perspektivet ch därefter analyserades resultaten med utgångspunkt från det scikulturella perspektivet. 13

14 3.1.2 Kvalitativ metd Denna undersökning är kvalitativ. Det vill säga en undersökning där man enligt Trst ch Hultåker (2007) vill försöka förstå människrs sätt att tala eller tänka m någt. En kvalitativ undersökning ger större tlerans för tvetydigheter än en kvantitativ undersökning, detta visar dck inte på svag analys utan är en återspegling av den sciala verkligheten sm undersöks ch det finns möjligheter till alternativa förklaringar (Denscmbe 2009). Vi har använt ss av ett strukturerat frågefrmulär (Stukát, 2011) med öppna frågr sm lämnats ut till föräldrar med barn på fyra försklr i fyra lika kmmuner. Eftersm vi ville ha svar från många föräldrar valde vi att utfrma ett frågefrmulär istället för att göra intervjuer. Våra resultat redvisas i frm av text med inslag av citat från föräldrarna. Undersökningens resultat kan inte generaliseras utan gäller endast för denna undersöknings föräldrar (Björkdahl Ordell & Dimenäs, 2007). Fördelen med ett frågefrmulär är att föräldrarna kan skriva sina svar i lugn ch r ch de har möjlighet att tänka innan de skriver sitt svar. Fördelen med ett frågefrmulär är att föräldrarna kan skriva sina svar i lugn ch r ch de har möjlighet att tänka innan de skriver sitt svar. Däremt kan inga följdfrågr ställas när föräldrarna lämnat in sin text ch då kan vi sm undersökare gå miste m viktiga reflektiner kring ämnet. Det är därmed viktigt att frmulera tydliga frågr sm gör det lätt för föräldrarna att skriva m sina upplevelser, tankar ch erfarenheter (Patel & Davidsn, 2011). Vi ville med frågefrmuläret få ta del av lika åsikter m försklans dkumentatin ch valde därför brt att göra en kvantitativ undersökning där föräldrarna i så fall skulle svarat utifrån bestämda svarsalternativ Fenmengrafin Fenmengrafin beskriver lika sätt att se på ett ch samma fenmen. Pramling Samuelssn ch Asplund Carlssn (2003) menar att fenmengrafin kräver frskningsmetder där respndenterna ges möjlighet att tänka, fundera ch dela med sig av sin erfarenhetsvärld ch därmed får möjlighet att ge sin beskrivning av den mångfald av sätt att tänka kring ett fenmen. Jhanssn (2009) menar att fenmengrafin är ett sätt att se på frskningen där man ser de åsikter ch uppfattningar sm skiljer sig åt ch de sm förenar. Det centrala fenmenet i denna undersökning är föräldrars skilda uppfattningar m försklans dkumentatin. Genm att utgå från det fenmengrafiska perspektivet försöker vi beskriva meningsstrukturer sm utgår från varje enskild förälders uppfattningar. Sedan beskrivs de kategriseringar sm vi gjrt för att förmedla de övergripande uppfattningar sm vi kunnat utläsa i vår undersökning (Jhanssn 2009, Martn & Bth, 2000). 14

15 3.1.4 Scikulturellt perspektiv Enligt Säljö (2010) är det genm kmmunikatin ch interaktin sm individen tillägnar sig kunskap ch färdighet. Vidare menar Säljö (2010) att det scikulturella perspektivet är kmmunikatin ch språkande helt styrande ch utgör länken mellan individen ch mgivningen, mellan det inre tänkandet ch det yttre samspelet. Det är genm att lyssna på vad andra säger ch hur de framställer världen sm individen urskiljer vad sm är betydelsefullt ch intressant. Det är inte själva lärandet, utan vad man lär sig ch hur man tar till sig artefakterna ch använder dem. Det finns lika definitiner för vad begreppet artefakt egentligen står för eller har för betydelser i lika sammanhang. Cle (1996) menar att man ska betrakta artefakter sm skapade genm samspel mellan människr ch är i ständig förändring. Genm detta blir artefakter ch dess användare sammankpplade i en ömsesidig relatin där artefakten påverkar vårt tänkande ch våra handlingar ch därigenm utvecklas artefakten ytterligare genm att lägga till nya sätt att använda den (Jakbssn, 2012). Säljö (2010) menar ckså att det är avgörande vilka frmer av kmmunikatin sm blir framträdande i lika verksamheter, vilket förhållningssätt finns till det skrivna rdet när det används sm en dminerande kanal för kmmunikatin. 3.2 Metdval Vi startade med att göra en piltundersökning i frm av ett strukturerat frågefrmulär (bilaga 2) vilket innebär frågr med förutbestämda svarsalternativ (Stukát, 2011) sm delades ut till föräldrar på lika försklr med vilka vi hade persnliga relatiner till. En piltundersökning innebär att man sm frskare skickar ut en testversin av undersökningsmetden för att se hur svaren lever upp till det sm man sm frskare vill undersöka (Natinalencyklpedin, 2015). Elva stycken strukturerade frågefrmulär bestående av kryssfrågr skickades ut. Sju stycken strukturerade frågefrmulär lämnades tillbaka. Utifrån att dessa svar inte gav ss den infrmatin sm vi förväntat ss utvecklade vi frågefrmuläret till ett strukturerat frågefrmulär, då de svar vi fick i vårt strukturerade frågefrmulär var mer i frm av kvantitativ data ch vi ville inte ha resultat i siffrr utan i frm av text. Efter vår piltundersökning ch efter samtal med vår handledare ändrade vi det strukturerade frågefrmuläret till att bli ett strukturerat frågefrmulär med helt öppna frågr för att få så ärliga svar ch persnliga åsikter sm möjligt, för att föräldrar med egna rd skulle kunna beskriva hur de uppfattade försklans dkumentatin (Stukát, 2011). Hädanefter benämner vi det strukturerade frågefrmuläret sm frågefrmulär. 15

16 3.3 Frågefrmulär Frågefrmuläret valdes för att få en djupare bild av hur föräldrar upplever försklans dkumentatin ch dess tillgänglighet. Genm att dela ut frågefrmulär med ett infrmativt försättsblad det vill säga ett missivbrev, sm presenterade undersökningen, hppades vi på att fler föräldrar skulle vara villiga att svara. Frågefrmulären lades ut på barnens hyllr ch föräldrarna tg med dem hem ch fyllde i dem i lugn ch r. I avdelningarnas kapprum fanns ett kuvert sm föräldrarna la ner det besvarade frmuläret i. Genm denna metd hppades vi på en större svarsfrekvens än m vi enbart sökt frivilliga föräldrar att intervjua. Föräldrarna fick vara annyma ch vi gav dem därigenm möjlighet att vara kritiska till den egna försklans sätt att dkumentera. Undersökningen gav ss därmed ett brett ch ärligt resultatmaterial då föräldrarna inte riskerade att få sin identitet röjd. Då vi i början inte fick in så många frågefrmulär bad vi pedaggerna ute på försklrna att påminna föräldrarna så att de sm ville delta inte missade möjligheten. Vi satte även upp påminnelselappar på försklrnas entrédörrar. 3.4 Etiska ställningstaganden i undersökningen Denna undersökning bestd av annymt besvarade frågefrmulär sm besvarats av föräldrar till barn sm är inskrivna på försklr i Skåne. Denna metd valdes för att alla föräldrar skulle känna sig trygga med att deras identitet inte avslöjades. Därmed hade de större möjlighet att vara ärliga i sina svar. Vi uppmanade pedaggerna på försklrna att respektera föräldrarnas rätt att vara annyma men inser att det fanns en risk att någn kan ha läst de inlämnade frågefrmulären. För att minimera denna risk hade vi kunnat skicka med ett kuvert till varje frågefrmulär men av eknmiska skäl valdes denna möjlighet brt. Via vårt missivbrev gavs föräldrarna infrmatin m undersökningen så att de på bästa sätt kunde ta ställning till m de ville delta eller inte. Vetenskapsrådets frskningsetiska principer inm humanistisk-samhällsvetenskaplig frskning beskriver fyra lika grundkrav för att frskning ska kunna betraktas sm etiskt riktig (Vetenskapsrådet, 2002). De grundkrav sm följts enligt Vetenskapsrådet är infrmatinskravet sm innebär att vi via missivbrevet infrmerat m vilka vi var ch vad vårt syfte var med undersökningen, vilken högskla sm undersökningen gjrdes vid ch att föräldrarnas medverkan var frivillig. Samtyckeskravet innebär att man ska ha samtycke från föräldrar till deltagare sm är under 18 år, vilket inte var aktuellt i denna undersökning. Föräldrarna i undersökningen gav sitt samtycke till sitt 16

17 deltagande genm att svara på frågefrmuläret ch de valde själva vilka av frågrna de ville svara på. Knfidentialitetskravet innebär att ingen skulle kunna avslöja vem sm deltagit i undersökningen. Detta beaktades ch därför sattes det upp kuvert på varje avdelning där föräldrarna annymt kunde lägga i sina besvarade frågefrmulär. Nyttjandekravet innebär att vårt insamlade material inte kmmer nyttjas vidare ch efter avslutad undersökning förstöras. 3.5 Urval Undersökningen genmfördes med hjälp av ett frågefrmulär sm delades ut på fyra försklr i fyra lika kmmuner. Ttalt delades 229 stycken frågefrmulär ut ch 82 stycken lämnades in besvarade. Det innebär en svarsfrekvens på ca 35 %. Föräldrar kan ha flera barn på samma förskla ch kan ha valt att besvara endast ett frågefrmulär. Svarsfrekvensen kan därför vara någt lägre då vi delat ut frågefrmulär till antalet barn ch inte till antalet familjer på försklrna. Enligt Denscmbe (2009) bör man sm samhällsfrskare vara nöjd med en svarsfrekvens på 20 % när man använder sig av frågefrmulär. Vad de uteblivna svaren berr på är svårt att veta ch kan enligt Denscmbe ber på vilja att svara av lika anledningar sm exempelvis stress eller att det kan vara ett känsligt ämne undersökningen handlar m. Uteblivna svar kan leda till en snedvridning i resultatet av den anledningen att svaren kan kmma från enbart nöjda föräldrar eller vice versa. Någt sm vi anser vara värt att beakta var att samtidigt sm vi delade ut vårt frågefrmulär, pågick det föräldraenkätsundersökningar på tre av fyra försklr. Svarsfrekvensen från dessa tre försklr var lägre ca 30 % mt den förskla där det inte pågick någn annan undersökning sm hade en svarsfrekvens på nästan 50 %. Detta kan ber på flera lika rsaker men vi tlkar det sm att det kan ber på att föräldrar vid de försklr vi lämnade ut frågefrmulären till sm även deltg i andra undersökningar möjligtvis kunde vara trötta på att fylla i frågefrmulären eller även blanda ihp dem så de kanske trdde att de redan gjrt det. En annan rsak kan möjligen vara att föräldrarna på försklan med hög svarsfrekvens visar på en större kunskap kring varför försklan dkumenterar. Vi ville få kntakt med försklr sm utförde traditinell dkumentatin, pedaggisk dkumentatin ch försklr sm använde sig av nätbaserat dkumentatinsverktyg. För att göra ett urval av försklr nyttjade vi vår erfarenhet ch vetskap m försklr sm aktivt arbetade med dessa dkumentatinsmetder. De medverkande försklrna i undersökningen låg gegrafiskt utspritt i Skåne. Dessa kmmuner var Lund, Staffanstrp, Malmö ch Skurups kmmun ch har en mgivning sm består till största delen av villamråden. De ansvariga försklecheferna kntaktades ch tillfrågades m det var av intresse att vi km ut ch presenterade ss ch vårt arbete. Detta för att få tillåtelse att göra undersökningen på just 17

18 dessa försklr samt få till stånd ett lättare samarbete vad gällde att exempelvis påminna föräldrarna m att fylla i frågefrmuläret. Det är föräldrars åsikter vi vill ta del av, så därmed är det ett sannlikhetsurval genm att vi fkuserar på föräldrar med barn sm går på förskla, eftersm att de representerar den kategri av människr sm denna undersökning bygger på ch kan fördelaktigt svara på de frågr vi ställer då de är riktade direkt till dem (Denscmbe, 2009). För att kunna besvara våra frågeställningar behövde vi göra undersökningen utifrån föräldrars åsikter m försklr sm aktivt arbetar med dkumentatin i syfte av att göra föräldrar mer invlverade i försklearbetet, ett så kallat klusterurval (Denscmbe, 2009). Ett klusterurval innebär att man väljer ut bjekt sm visar på lika srters kluster av det man vill undersöka. I vårt fall valdes försklr sm använder sig av lika dkumentatinsmetder. 3.6 Bearbetning av frågefrmulärens resultat De återlämnade frågefrmulären skrevs in i ett Wrddkument, ett för varje förskla där varje förälder fick ett nummer. Detta genererade en textmassa på 70 sidr skrivna i New Times Rman 12 punkter ch 1.5 radavstånd. Vi anser att föräldrarna var frikstiga med att svara utförligt på våra frågr. För att kunna utläsa resultat av frågefrmuläret sammanställdes sedan föräldrarnas svar var förskla för sig ch varje fråga för sig. Eftersm föräldrarnas svar var numrerade var det lätt att återkmma till varje enskild förälders svar. Genm att läsa svaren flera gånger utkristalliserades till sist fem lika kategrier. Kategrierna km fram genm diskussin dels mellan ss ch dels genm samtal med vår handledare. De kategrier sm framkm var Hur känns dkumentatin igen, Dkumentatinens innehåll, Dkumentatinens användning, Föräldrars delaktighet ch Kritik mt dkumentatin. Då man sm frskare ska analysera ett fenmen ställs man inför uppgiften att kategrisera det material sm samlats in ch till sist bestämma sig för när kategriseringen är färdig (Jhanssn, 2009). Jhanssn menar vidare att även kunskap är relatinell ch att man därmed måste skapa sig en relatin till sitt empiriska frskningsmaterial. På det sätt vi bearbetade vårt material skapades en relatin så att vi kunde se de lika svarskategrierna sm Jhanssn menar. 3.7 Metdkritik Med denna fenmengrafiska undersökning har vi fått en djupare insikt m hur föräldrar upplever försklans dkumentatin. Det empiriska materialet har använts för att göra en 18

19 kvalitativ analys sett ur ett scikulturellt perspektiv. Enligt Denscmbe (2009) kan frågefrmulär ge frskaren mindre möjlighet att kntrllera sanningshalten i svaren eftersm svaren ges på distans utan man får lita på respndenternas svar. Föräldrarnas åsikter är väldigt lika ch de upplever innehållet i försklan dkumentatin på lika sätt. Pramling Samuelssn ch Asplund Carlssn (2003) menar att fenmengrafin kräver frskningsmetder där respndenterna ges möjlighet att tänka, fundera ch dela med sig av sina erfarenheter ch därmed få möjlighet att ge sin beskrivning av mångfaldens sätt att tänka kring ett fenmen. I denna undersökning var det inte av intresse att intervjua föräldrar, då vi sm frskare var intresserade av kritiska ch ärliga svar. Så sanningsenliga svar sm det var möjligt att få anser vi att vi fick genm att föräldrarna fick vara annyma i sin beskrivning m den egna försklans dkumentatin där det var fritt fram att kritisera. Däremt var det inte möjligt att på ett djupare plan undersöka varför föräldrarna tyckte sm de gjrde. Denscmbe (2009) menar att infrmanterna har större möjlighet att utveckla ch förklara sina åsikter ch uppfattningar m ett specifikt mråde i en intervju. Vi anser ändå att många av föräldrarna har varit villiga att dela med sig av sina uppfattningar genm att de ingående beskrivit sina uppfattningar i vårt frågefrmulär. I efterhand kan vi se att frågefrmuläret kan ha varit för mfattande i antal av frågr. Det finns en del frågeställningar vi inte använder ss av i undersökningen, dck har de gett ss en gd inblick i föräldrars tankar m försklans dkumentatin sm i vår framtida yrkesutövning kmmer vara betydelsefull. 4. Resultat ch analys I denna del presenteras föräldrarnas uppfattningar utifrån fem lika kategrier m den egna försklans dkumentatin. Föräldrar på fyra försklr ställde upp ch ville dela med sig av sina uppfattningar. Resultatet presenteras vid någt tillfälle utifrån den erfarenhet några föräldrar har av nätbaserad dkumentatin, sm utifrån sin speciella metd kan ha inverkan i resultatet. Annars särskiljs inte resultaten från de lika försklrnas dkumentatinsmetder i undersökningen. Nästan alla föräldrar skriver att de under den senaste veckan har tagit del av någn slags dkumentatin. De flesta ser psitivt på dkumentatinen. 4.1 Hur känns dkumentatin igen Föräldrarna i vår undersökning beskriver dkumentatin sm att den känns igen på lika sätt, den består ibland av ft ch/eller text sm placeras på lika ställen, främst i hallen på någn vägg, inne på avdelningen uppsatt på väggar eller i en pärm. De kan ta del av försklans 19

20 dkumentatin på Unikum eller genm beskrivande text över dagen på en whitebardtavla sm ckså den finns i hallen på försklan samt i infrmatinsmejl. Några av föräldrarna skriver ckså att de tar del av dkumentatinen genm samtal med pedaggerna. Frtsättningsvis nämner föräldrarna att barnens skapandealster ckså är en del av försklans dkumentatin. De skapandealster sm nämns är ritade teckningar, pyssel, skulpturer, målningar, pärlhalsband samt skapande sm knyts till avdelningarnas lika tema/prjektarbeten. Några föräldrar beskriver att dkumentatin i frm av en dkumentatinspärm sm finns inne på avdelningen där ft, barncitat ch beskrivande text finns med. Ftram med bildspel nämns ckså sm en slags dkumentatin. En förälder skriver att dkumentatin ser ut sm: Text ch ft på Unikum. Teckningar, skulpturer ch annat pyssel från prjekt. Samtal med pedagger. En annan förälders beskrivning av dkumentatin: Vad de har gjrt under dagen samt pedaggiken Analys Många av föräldrarna skriver att de tar del av försklans dkumentatin främst genm text ch ftn. Dkumentatinen finns tillgänglig i försklrna ch på Unikum. De allra flesta vet var de ska söka efter dkumentatinen ch att de lätt känner igen den. Ur ett scikulturellt perspektiv kan vi förstå att dkumentatinen sm artefakt samspelar mellan förälder ch förskla ch att det är genm pedaggernas dkumentatin ch genm barnens skapandealster sm föräldern får infrmatin m vad barnet gjrt under sin dag på försklan. En del av föräldrarna menar även att den kmmunikatin sm sker vid framför allt hämtning ckså är en del av försklans dkumentatin. Med detta kan dkumentatinen ses sm artefakt för infrmatin ch kmmunikatin. 4.2 Dkumentatinens innehåll Föräldrarna beskriver att dkumentatinen ses sm krta beskrivningar av händelser sm skett i grupp på försklan. Texterna är infrmativa över verksamhetens vardagliga händelser ch tema/prjektarbete ch ftn förtydligar textens innehåll. Föräldrarna skriver att de i första hand är intresserade av sitt eget barn ch i andra hand av gruppen. De skriver även att bilder säger mer än rd. Några föräldrar beskriver innehållet så här: Den ger mig en inblick i vad sm händer på försklan Om de varit ute, inne, ätit, gjrt någt speciellt 20

21 Den var infrmativ på så vis att jag fick en bild av hur en vanlig dag kan se ut. Enligt föräldrarna visar försklans dkumentatin, vad försklan har för tema eller prjektarbete just nu. Dkumentatinens innehåll ger även en inblick i barnens lärprcesser menar några av föräldrarna. Vidare beskriver föräldrarna att de kan se utveckling ch lärande i dkumentatinsinnehållet: Barns lärande vilket de flesta situatiner speglar. Typiska bilder på aktiviteter för mitt barn sm fångar hen. Skildrar lärande ch aktiviteter sm både mitt barn ch hela gruppen deltar i. Någn förälder uttrycker sig så här: Lite m mitt barns utveckling ch lärande med bara en bild ch mitt barn i lika sciala sammanhang tycker jag är rligt Analys Dkumentatinen sägs visa barns lärprcesser genm gruppaktiviteter. Lärande ur ett scikulturellt perspektiv är att individen lär tillsammans med andra ch genm kmmunikatin. Vi tlkar att försklan genm dkumentatin kan visa för föräldrarna det lärandet sm skett i grupp. Alltså är dkumentatinen en viktig artefakt i detta samförstånd mellan förskla ch hem. Föräldrarnas utsagr visar att samtal med pedagger ses sm mycket viktigt när det gäller infrmatin m det egna barnet ch att dkumentatinen då främst ses sm ett kmplement till dessa samtal eller vid de tillfällen då det inte finns en insatt pedagg att fråga. Barnens skapandealster ses främst sm en artefakt i samspelet ch i kmmunikatinen mellan barn ch förälder. 4.3 Dkumentatinens användning Föräldrarna beskriver att de använder försklans dkumentatin på lika sätt, till exempel genm att kmmunicera med sina barn hemma på kvällen m förskledagen. De menar att samtalet kan påbörjas ch det underlättas av att de tagit del av försklans dkumentatin ch det ökar deras möjlighet att få ta del av mer infrmatin från barnet. Några föräldrar beskriver det så här: Ibland när man frågar barnen vad de gjrt under dagen så får man till svar kmmer inte ihåg vet inte. När man läser ch ser ft på dkumentatinen (Unikum) kan man istället ställa lite ledande frågr. Vi kan sedan prata vidare m vad mitt barn gjrt vid t.ex. middagen här hemma. 21

22 Föräldrarna menar att genm dkumentatinen känner de en delaktighet i sina barns vardag på försklan. Föräldrarna skriver även att de kan använda dkumentatinen för att öka barnens lärande genm att repetera ch samtala kring det barnen varit med m. En förälder beskriver det så här: Om ch vad de lär sig så att jag genm repetitin ch att ställa frågr kan bekräfta/förstärka inlärningen. Föräldrarna skriver att dkumentatinen är ett kmplement till dialg med pedaggerna. Ja, det är kul att läsa/ se ft m vad de gör. Inte alltid man har möjlighet att prata med pedaggerna Analys Utifrån det scikulturella perspektivet kan vi se hur dkumentatinen sm artefakt framhäver samspelet mellan försklan ch hemmet. Dkumentatinen bidrar till att föräldrarna får den infrmatin de söker ch sm de känner att de har behv av framför allt vid tillfällen då barnets pedagger inte finns på plats på försklan vid till exempel hämtning. Föräldrarna söker infrmatin via dkumentatin m barnens vardag, m händelser, aktiviteter sm barnen varit med m ch använder sig av denna infrmatin på lika sätt. I vissa fall skriver föräldrarna att de fångar upp lärandet genm repetitin av dagens händelser i samtalet vid middagsbrdet. Sett ur ett scikulturellt perspektiv använder föräldern denna artefakt för att knstruera ch mvandla materialet från ett tillstånd till ett annat genm att lägga till sina ch barnets kunskaper ch erfarenheter i innehållet Föräldrars delaktighet Föräldrarna upplever att de är delaktiga i barnens försklevärld genm att ta del av dkumentatin. De eftersöker innehåll så sm barnens utveckling ch intresse, vilka aktiviteter de arbetar med, hur barnen fungerar scialt, mål med verksamheten ch varför man gör det man gör. De allra flesta föräldrar svarar ja på frågan m de känner sig delaktiga i sina barns vardag på försklan genm att ta del av infrmatin ch dkumentatin. Dkumentatinen kan ckså skapa trygghet ch delaktighet hs föräldrar. Abslut, där kan man se sitt barn le ch må bra. Se hur kreativa de är ch ta del av en str del av deras vardag. En del av föräldrarna uttrycker att delaktigheten skulle öka m dkumentatinen fanns tillgänglig genm nätet, via exempelvis blgg, Unikum eller mejl ch vissa nämner även scial medier. 22

23 Tycker att det visas för lite vad barnen gör. Förr hade försklan en blgg det gav väldigt mycket mer delaktighet. Använd internet! Då finns infn tillgänglig 24/7 vilket verkligen hade underlättat ch gjrt dialgen med persnalen mer kvalitativ. Föräldrar sm har Unikum uttrycker fta att de känner att dkumentatin sm läggs där är tillgängliga. Saker sm görs & hängs upp på försklan är inte så tillgängliga. Finns det på Unikum anser jag att det är tillgängligt Analys Dkumentatin är en artefakt sm ökar föräldrars känsla av delaktighet i deras barns vardag på försklan. Dkumentatin ger föräldrarna inblick i barnens dag ch de får möjlighet att se vad barnen intresserar sig för. Vilken metd sm försklan använder för sitt dkumentatinsarbete påverkar hur tillgänglig dkumentatinen är för föräldrarna ch de föräldrar sm har eller har haft digital nätbaserad dkumentatin verkar se fördelarna med att kunna ta del av dkumentatinen hemma ch när de har mer tid. De föräldrar sm tidigare har haft digitalt nätbaserat dkumentatinsverktyg uttrycker saknad av denna metd. En anledning kan vara att föräldrar är stressade då de ska hämta sina barn ch då inte hinner läsa eller titta på dkumentatinen. En del tycker att det är bekvämt att i lugn ch r titta på bilder ch läsa dkumentatinstexterna när de är hemma. En del föräldrar tycker inget speciellt m att använda ett nätbaserat dkumentatinsverktyg, medan en del utrycker strt mtstånd mt att barnet ska expneras över Internet eller rädsla för att barnets namn eller bild ska hamna i rätta händer på nätet. Vi kan i vårt resultat utläsa en större rädsla för användning av Internet på de två försklr sm tidigare inte kmmit i kntakt med någn digital dkumentatinsmetd ch tlkar detta sm att de föräldrar sm vet vad nätbaserad dkumentatin innebär i de flesta fall känner att fördelarna övervinner rn för nätpublicering. 4.5 Kritik mt dkumentatin: Några föräldrar skriver att de saknar dkumentatin på individnivå. De anser att de vill ha mer persnlig infrmatin än vad de får utifrån försklans dkumentatin. Dkumentatiner på individ (mitt barn) är sällan eller aldrig förekmmande skriftligt. 23

24 Föräldrarna skriver ckså att det är små bitar av vardagen sm visas ch inte en helhet av barnens vistelse på försklan. Vidare skriver de att en önskan finns att få veta hur deras barn ätit, svit eller varit ute. Om de varit ute, inne, ätit, gjrt någt speciellt. Föräldrarna skriver att de till viss del saknar knkreta exempel på sitt eget barns lärande. Den ger en generell bild hur dagen varit på avdelningen inte specifikt mitt barn. De föräldrar sm har barn på försklr sm inte använder sig av någt nätbaserat dkumentatinsverktyg är kritiska till denna metd ch uttrycker en viss rädsla till Internetanvändning. När det gäller blgg eller sc. medier så är jag emt detta, nu när mitt barn är så pass litet. Kritik kring hur fta försklan dkumenterar finns ckså. I resultatet finner vi de föräldrar sm anser att försklan dkumenterar för lite men även de föräldrar sm anser att försklan dkumenterar för mycket. De allra flesta föräldrar anser att dkumentatinsarbetet inte får ta för mycket tid från barnen. Bra balans när det gäller dkumentering så det inte tar för mycket tid från arbetet att vara med barnen men samtidigt ge ss föräldrar en inblick i deras vardag ch utveckling. Om man ålägger persnalen mycket dkumentatin, får detta inte gå ut över barnen. Om jag får välja mellan gd mvårdnad m mitt barn ch detaljerad dkumentatin, väljer jag det förstnämnda! Någn förälder uttrycker även kritik över försklans placering av dkumentatinen m att den sitter för högt ch inte i barnens höjd. Vissa dkumentatiner är i barnhöjd ch då kan mitt barn själv visa. Men andra är i vuxenhöjd då måste jag bära upp mitt barn för att vi båda ska kunna se Analys Föräldrar har lika önskemål m hur dkumentatinsarbetet ska utföras på sina barns försklr. Några tycker att dkumentatinsarbetet tar mycket tid från barnen när pedaggerna går ifrån barngruppen för att göra dkumentatinen medan andra efterlyser mfattande dkumentatin över dagen ch det enskilda barnet. Föräldrarna saknar den individuella dkumentatinen ch att det inte är lärandet eller det sciala samspelet sm är viktigast, utan 24

25 infrmatin sm främst handlar m det egna barnets trygghet, sömn, mat ch talett, vilket försklans dkumentatin ftast inte innehåller. Vi tlkar dck genm föräldrarnas svar att pedagger behöver bli mer tydliga ch infrmera föräldrar m vad ch hur dkumentatinen i försklan används. De behöver bli infrmerade m hur försklan använder denna artefakt genm att bygga ny kunskap genm samlärande, kmmunikatin ch reflektin. Försklan kan på detta sätt ckså ge föräldrar verktyg i hur de kan använda dkumentatinen i samspel, lärande ch kmmunikatin med sina barn. 5. Diskussin Dkumentatin är någt sm alla försklr är ålagda att göra, i denna undersökning ville vi därför ta reda på hur föräldrarna uppfattar försklans dkumentatinsarbete. I undersökningen valdes aktivt begreppet dkumentatin för att inbegripa begrepp sm pedaggisk dkumentatin, traditinell dkumentatin ch nätbaserade dkumentatinsverktyg sm till exempel Unikum. Pedaggisk dkumentatin är en arbetsmetd sm främst handlar m hur pedagger förhåller sig till dkumentatinsmaterialet ch hur de reflekterar kring barnsyn, kunskapssyn ch lärandesyn (Wehner- Gdée, 2000). I undersökningen kan vi utläsa att de flesta föräldrar tycker att dkumentatinen är viktig. Endast några enstaka föräldrar tycker att den inte behövs ch anser att det är bättre m pedaggerna lägger tiden på att vara tillsammans med barnen i stället. Dck visar resultatet att föräldrar i denna undersökning tycker att dkumentatinen är viktig för att skaffa eller söka den infrmatin de vill ha kring verksamheten ch vad det egna barnet gjrt. Föräldrars engagemang hänger samman med barnets trivsel i försklan ch Granberg (1999) menar att m föräldrar känner tillit till pedaggerna m barnet trivs men m barnet inte trivs så blir de mer skeptiska till hur pedaggerna bedriver verksamheten. I resultatmaterialet framkmmer inte m föräldrars upplevelse av försklans dkumentatin berör deras trivsel på försklan, däremt kan vi utläsa att föräldrarnas förståelse av försklans verksamhet ökar genm dkumentatinsarbetet. Dkumentatinen kan alltså ge meningsfull infrmatin samt innehåll i föräldrars förståelse ch engagemang i verksamheten. För att skapa en bra föräldrarelatin anser vi att pedagger bör använda sig av dkumentatin ch samtal med knkreta exempel ch berättelser utifrån verksamheten ch m det enskilda barnet. Åberg ch Lenz Taguchi (2005) menar att m pedagger är tydliga i sitt sätt att beskriva barn ch verksamhet skapas nyfikenhet ch respekt utifrån föräldrars perspektiv. I resultatet är det svårt att utläsa m föräldrarnas nyfikenhet ökar så sm Åberg ch Lenz Taguchi beskriver, men det vi kan se är 25

26 att föräldrar sm tar del dkumentatinen gärna söker mer av dkumentatin ch då gärna på individnivå. Detta tlkar vi sm en ökad nyfikenhet kring just deras barns lärande. I vår undersökning har vi tydligt sett att kmmunikatin med pedaggerna är viktigt ch föräldrarna påtalar att dkumentatinen inte kan eller ska ersätta den dagliga kmmunikatinen. Däremt menar de att de får en större insikt i verksamheten med hjälp av de lika frmer av dkumentatin sm försklan erbjuder. Det vi menar är att pedagger bör tänka på att dkumentatinen inte räcker för att föräldrar ska känna delaktighet utan den måste kmpletteras med dagliga samtal. Några av föräldrarna uttrycker det sm att de vill ta del av vad försklan gör just nu ch innehållet i dkumentatinen är därmed viktigt av den anledningen. Mårell-Olssn (2012) skriver att på försklan syftar dkumentatinen främst till att utveckla verksamheten. Dkumentatinen har lika syften ch är lika för föräldrar ch pedagger på försklan. För pedaggerna är huvudsyftet med dkumentatinen att systematiskt kntrllera verksamhetens kvalité ch ytterligare höja den. Enligt Mårell-Olssn (2012) är dkumentatinens syfte för föräldrar i första hand att få insyn i försklans verksamhet ch m deras barns vardag på försklan. Föräldrarnas svar i denna undersökning visar på att i samarbetet kan dkumentatinen spela en psitiv rll ch pedaggernas bservatiner ch dkumentatin kan visa föräldrarna att pedaggerna verkligen har sett deras barn. Vi menar att vårt resultatmaterial ger underlag för det sm Granberg (1999) skriver, att pedagger sitter inne med viktig infrmatin m hur barnet har det på försklan ch vi vill framhäva precis sm Granberg att denna infrmatin måste föräldrarna få ta del av ch att det bör ske regelbundet. Undersökningen visar att föräldrar har lika syn på vad de vill ha ut av försklans dkumentatin. Många föräldrar vill veta vad sm händer just nu på avdelningen medan andra vill ha infrmatin m det egna barnets lärande. Några föräldrar efterlyser dkumentatin kring hygien, utevistelse ch hur barnet ätit. Här kan vi se en tydlig åtskillnad i vad föräldrarna önskar sig av dkumentatinens innehåll. Sandberg ch Vurinen (2007) beskriver att föräldrar med små barn har behv av infrmatin kring hur barnets fysiska status varit under dagen medan föräldrar med äldre barn har mer behv av att veta hur barnets sciala relatiner fungerar. Föräldrarna i undersökningen menar vidare att detta ibland är svårt då barnets pedagger inte alltid är på plats vid hämtning. Sandberg ch Vurinen (2007) ch Granberg (1999) beskriver att pedagger har mycket infrmatin m barnen sm föräldrarna kan ha svårt att få del av. Detta kan ha lika rsaker. Det kan ber på att barnets pedagger inte delar med sig av infrmatinen ch det kan ha rganisatriska rsaker sm till exempel 26

27 att barnets vistelsetid går utöver de egna pedaggernas arbetstid. En del av föräldrarna i undersökningen saknar infrmatin kring hygien, mat ch vila ch de har skrivit att de vill ha denna infrmatin i frm av dkumentatin. I egenskap av pedagger anser vi att denna slags infrmatin bör ske muntligt med föräldrarna vid hämtningstillfället av barnets pedagger eller att de pedagger sm tar över ansvaret för barnet infrmeras ch i sin tur förmedlar infrmatinen till föräldrarna. Enligt den reviderade lärplanen (Sklverket, 2010) har försklan i uppdrag att ge föräldrar möjligheter att vara delaktiga i försklan ch de ska även kunna få möjligheter att påverka verksamheten. I resultatet kan vi se att föräldrar vill ha insyn i verksamheten, men för den sakens skull inte för att påverka den. Jhanssn ch Karlssn (2013) menar att delaktighet innebär att man är infrmerad, att man har insyn ch att man kan ge synpunkter. Viljan att vara infrmerad på lika sätt är någt sm föräldrarna tydligt visar i sina svar i denna undersökning. Om föräldrarna upplever att de är betydelsefulla för försklan ch att deras kunskaper tas tillvara, skapas gda förutsättningar för delaktighet ch samarbete (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Föräldrar använder dkumentatinen på lika sätt ch det största användningsmråde sm syns i undersökningen är att samtala med sitt eget barn m vad det gjrt eller upplevt under dagen. Dkumentatinen ses sm viktig för att ge föräldrarna en inblick i verksamheten ch att den berättar vad barnen gjrt under dagen. Det ses sm extra viktigt vid de tillfällen då de egna pedaggerna gått för dagen. Några föräldrar berättar att de tar med sig infrmatinen hem för att senare samtala med barnet m den under exempelvis middagen. En del föräldrar uttrycker att deras kmmunikatin med barnet m deras dag på försklan ökar då det är enklare att ställa frågr utifrån den dkumentatin de tagit del av. Åberg ch Lenz Taguchi (2005) menar att m försklan bjuder in föräldrarna till delaktighet visar det på pedaggernas vilja att göra det bästa för barnen. Att genm dkumentatin ge föräldrarna möjlighet att ta del av sitt barns vardag på de sätt sm föräldrarna i studien beskriver, trde vara varje pedaggs önskan men även skyldighet då barn i dagens samhälle fta tillbringar många av sina vakna timmar på försklan. Genm att sätta upp dkumentatin på väggar med vad barnen sagt, gjrt ch hur de lärt sig får föräldrar möjlighet till inblick i verksamheten ch detta genererar en känsla av delaktighet. Föräldrarna i denna undersökning menar att dkumentatinen kan vara till hjälp för att man ska känna trygghet i att lämna sina barn på försklan. Dkumentatin skapar även nyfikenhet hs föräldrarna för vad sm händer i verksamheten ch hur pedagger ch barn tänkt ch 27

28 gjrt. Föräldrars lika åsikter ch perspektiv är viktiga att ta del av ch pedagger har ansvar att upprätta gda relatiner med föräldrarna ch att det blir ett så bra samarbete sm möjligt. Genm försklans dkumentatin kan pedagger möta föräldrarna ch bjuda in dem att ta del av sitt barns vardag på försklan. Vi menar att det är viktigt att pedagger på försklr förstår vikten av en tydlighet i dkumentatinsarbetet ch vi ser gärna att pedagger diskuterar dkumentatinerna med föräldrarna. Detta för att öka samarbetet ch öka föräldrarnas möjlighet att få ta del av en dkumentatin sm uppfyller deras behv. Resultatet i undersökningen kan tlkas sm att infrmatin ch kunskap brister avseende varför försklan dkumenterar. Många av föräldrarna svarade att de inte visste varför försklan dkumenterar eller svarade att det är en kul grej för att kunna ta del av vad barnen gjrt. Knappt hälften av föräldrarna i undersökningen visste att dkumentatinens huvudsakliga uppgift är att användas i reflektins ch utvärderingsarbete. Om föräldrar får en bättre förståelse för dkumentatinens pedaggiska syfte kan ckså en del kritik minska, sm exempelvis varför det egna barnet inte finns med på dagens bilder eller varför det egna barnets utveckling inte nämns i dkumentatinen. Infrmatin m det egna barnet får föräldrar i utvecklingssamtal eller via det samtal sm sker varje dag i hallen med pedagger. Dkumentatin på enskilda barns utveckling är inget försklan använder för att sätta upp på väggar för andra att ta del av. Pedagger bör infrmera ch kmmunicera med föräldrar m hur de kan nyttja dkumentatinen i samspelet med det egna barnet ch använda den i samtalet hemma för att reflektera ch bygga nya kunskaper m vad barnet upplevt. Pedaggerna bör även förklara hur de använder sig av dkumentatin för att utveckla verksamheten. Ur ett scikulturellt perspektiv kan man se dkumentatinen sm en artefakt vilken samspelar mellan förälder, barn ch pedagg. Här kan vi utläsa att det på försklrna i undersökningen finns ett behv av att förklara hur pedaggerna använder sig av dkumentatinen ch hur föräldrarna kan använda sig av dkumentatinen för att göra den till en mer individuellt riktad dkumentatin. Enligt Säljö (2010) är det genm kmmunikatin ch samspel med andra sm individen tillägnar sig nya kunskaper ch färdigheter. Kmmunikatin ch språkandet är helt styrande ch utgör länken mellan individen ch mgivningen, mellan det inre tänkandet ch det yttre samspelet. Precis sm Säljö (2010) beskriver är det genm kmmunikatin ch genm interaktin med pedagger ch genm de dkumentatinerna sm försklan gör, sm föräldrar kan skaffa sig infrmatin m barnens vardag ch upplevelser på försklan. Därför är det av str betydelse att försklans dkumentatin är gjrd på så sätt att alla föräldrar kan ta sig an den ch att pedaggerna för 28

29 en daglig kmmunikatin med föräldrarna. Försklrs dkumentatin består av lika metder ch dessa bör ses sm artefakter för samspel. Dessa metder behöver föräldrarna kunskap m ch hur de kan ta sig an dem. Cle (1996) menar vidare att man ska betrakta artefakter sm knstruerade ch fysiska eftersm de har skapats ch utvecklats genm samspel mellan människr ch den världen sm de delar ch sm dessutm är i ständig förändring. Detta kan man se genm att försklr på lika sätt utvecklar sin egen frm av dkumentatin sm just de egna föräldrarna känner igen, använder sig av ch därmed känner sig delaktiga. Genm detta blir artefakter ch dess användare förenade i en relatin där artefakten inverkar på vårt tänkande ch våra handlingar ch genm detta förändras artefakten vidare genm att vi har lagt till nya uppfattningar eller sätt att använda dem på (Jakbssn, 2012). Det finns föräldrar sm efterlyser att infrmatinen ska vara lättläst ch lätt att hitta, för att de ska känna igen den. Säljö (2010) menar att det är avgörande vilka frmer av kmmunikatin sm blir framträdande i lika verksamheter, vilket förhållningsätt finns till det skrivna rdet när det används sm en dminerande kanal för kmmunikatin. När det gäller infrmatin sm rör verksamheten vill de allra flesta ha det via mejl. Om föräldrar får infrmatin genm för många kanaler uppstår en förvirring ch intresset kan svalna. Infrmatin sm rör verksamheten bör enligt många föräldrar i undersökningen sitta i hallen ch dkumentatin bör finnas så att barnen kan visa sina föräldrar dem. På detta sätt samspelar dkumentatinen mellan barn ch förälder. Dkumentatin kan numera ske genm digitala alternativ ch i denna undersökning är det digitala dkumentatinsverktyget Unikum sm vi kmmit i kntakt med. Unikum ger innehåll ch inblick av vad barnen upplevt ch gjrt under dagen via ftgrafier, filmer eller text. Föräldrarna kan i detta fall själva bestämma när ch hur de vill ta del av dkumentatinen ch då spelar det inte någn rll hur försklan håller öppet. Med andra rd är tillgängligheten större för dessa föräldrar sm använder sig av Unikum, i gengäld finns en risk att mängden dkumentatin sm sätts upp på väggarna minskar ch då blir det sämre med tillgängligheten för barnen på försklan. En tendens vi kunnat se angående användning av digitalt nätbaserat dkumentatinsverktyg är att några föräldrar på en förskla sm har haft tillgång till detta uttrycker att de är betydligt mer psitiva till nätanvändandet ch eftersöker denna metd igen för just tillgänglighetens skull. Övriga föräldrar sm inte har någn erfarenhet av denna metd alls, är mer kritiska ch visar en misstr ch rädsla för att bilder läggs ut via Internet. Den nya tekniken ger nya möjligheter men även nya rsmment. Mårell-Olssn (2012) beskriver digitala dkumentatinsverktyg där föräldrar lggar in på sin privata sida för att följa exempelvis sitt barns individuella lärlgg. Frekvent användning av nätbaserad teknik sm 29

30 spänner över ett brett utbud, från e-pst till mbiltelefner gör det möjligt att knyta ch upprätthålla kntakter på ett annat sätt än tidigare. Det gör det ckså möjligt att hantera ch söka infrmatin samt använda lika kanaler för kmmunikatin ch ökad scial interaktin. Frsling (2011) klarlägger den nya tekniken i försklan ch hur snabbt den digitala världen har fått ta plats på försklan ch att vi bör uppmärksamma den digitala kunskapsklyftan sm kan skapas hs pedagger, barn ch trligtvis även hs föräldrarna, sm ska ta emt dkumentatinen sm på vissa försklr endast ges via digitala nätbaserade verktyg. Hinder sm språk, eknmi, tillgänglighet ch kunskap bör diskuteras ch möjligheter för hur försklan anpassar dkumentatinen så att den kan brukas av alla. Svenning (2011) menar att det är lätt att dkumentatin hamnar utanför försklan ch att pedagger ännu tydligare än tidigare måste fundera på m det är rätt att publicera en bild på ett barn utan att barnet gett sin tillåtelse även m föräldern gett sitt samtycke. 6. Slutsats När resultaten summerades i vår undersökning såg vi att föräldrarna känner sig mer delaktiga i barnens dagar genm dkumentatinen. Vi kan även se att berende på vilken metd försklan använder ökar eller minskar tillgängligheten av dkumentatin. Föräldrarna i vår undersökning anser till allra största del att försklrna ska dkumentera men menar att kmmunikatinen mellan pedagger ch föräldrar är mycket viktig ch inte får glömmas brt. Vi kan även utläsa en skillnad i vad föräldrar förväntar sig av dkumentatinen på försklan ch vi vill därför uppmana både pedagger ch föräldrar att ta upp de förväntningar man har till diskussin på försklan för att minska risken för missuppfattningar kring dkumentatinen syfte. Den nya teknikens möjligheter ch r skiftar mycket berende på m man kmmit i kntakt med denna metd för dkumentatin eller inte. Vi anser att detta kan vara en fråga för vidare frskning, hur den nya tekniken påverkar tillgängligheten ch delaktigheten för alla föräldrar. Kan det finnas rsaker till att den nya tekniken förbättrar eller försämrar föräldrars möjlighet till delaktighet genm till exempel språk, utbildning eller eknmi. 30

31 Referenser Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt ch vetenskaplig metdik. 1. uppl. Stckhlm: Liber Cle, Michael (1996). Cultural psychlgy: a nce and future discipline. Cambridge Ma: The Belknap Press f Harvard University Press Datainspektinen. Hämtad: Denscmbe, Martyn (2009). Frskningshandbken: för småskaliga frskningsprjekt inm samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur Eidevald, Christian (2013). Systematiska analyser för utvärdering ch utveckling i försklan: hallå, hur gör man? 1. uppl. Stckhlm: Liber Frskningsetiska principer inm humanistisk-samhällsvetenskaplig frskning (2002). Stckhlm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: Hämtad: Frsling, Karin (2011) Digital kmpetens i förskla. KAPET. Karlstads universitets pedaggiska Tidskrift, årgång 7, nr 1, 2011 Fredrikssn, Gunilla (1991). Föräldrasamarbete i försklan: pedaggernas, föräldrarnas ch barnens syn på samarbete. Lund: Studentlitteratur Granberg, Ann (1999). Småbarnsmetdik: msrg, lek ch ramsr. 1. uppl. Stckhlm: Liber Jakbssn, Anders (2012). Scikulturella perspektiv på lärande ch utveckling: lärande sm begreppsmässig precisering ch krdinering. Faculty f Educatin and Sciety & Malmö University. Pedaggisk frskning; 2-4. Jhanssn, Magnus (2009) Frskarens ståndpunkt i den fenmengrafiska frskningen. Pedaggisk Frskning i Sverige (1) ss Tillgänglig på Internet: Hämtad: Jhanssn Katarina & Karlssn Marie (2013) Att de lyssnar helt enkelt: En studie m föräldrars uppfattning rörande delaktighet ch inflytande i försklan. Examensarbete i lärarutbildningen, Högsklan i Skövde. Tillgänglig på Internet: Hämtad: Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relatinskmpetens i pedaggernas värld. 1. uppl. Stckhlm: Runa Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedaggisk dkumentatin: m barnsyn, kunskapssyn ch ett förändrat förhållningssätt till försklans arbete. Stckhlm: HLS Lärplan för försklan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stckhlm: Sklverket Tillgänglig på Internet: Hämtad: Martn, Ference & Bth, Shirley (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur 31

32 Mårell-Olssn, Eva (2012). Att göra lärandet synligt? [Elektrnisk resurs]: individuella utvecklingsplaner ch digital dkumentatin. Diss. Umeå: Umeå universitet. Tillgänglig på Internet: Hämtad: Natinalencyklpedin dkumentatin Hämtad: Natinalencyklpedin piltundersökning Hämtad: Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering ch utveckling i försklan: pedaggisk dkumentatin. Stckhlm: Sklverket Tillgänglig på Internet: Hämtad: Patel, Runa & Davidsn, B (2011). Frskningsmetdikens grunder: att planera, genmföra ch rapprtera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Pramling Samuelssn, Ingrid & Asplund Carlssn, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedaggisk teri. 1. uppl. Stckhlm: Liber Pramling Samuelssn, Ingrid & Sheridan, Snja (2003). Lärandets grgrund: perspektiv ch förhållningssätt i försklans lärplan. Lund: Studentlitteratur Sandberg, Anette & Vurinen, Tuula (2007). Hem ch förskla: samverkan i förändring. 1. uppl. Stckhlm: Liber SFS (1998:204). Persnuppgiftslag. Stckhlm: Justitiedepartementet. Hämtad från Lagar/Lagar/Svenskfrfattningssamling/Persnuppgiftslag _sfs /?bet=1998:204 Hämtad: SOU 1997:157, Barnmsrg ch Sklakmmittén (1997). Att erövra mvärlden: förslag till lärplan för försklan slutbetänkande. Stckhlm: Fritze Tillgänglig på Internet: Hämtad: Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inm utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Svenning, Bente (2011). Vad berättas m mig?:barns rättigheter ch möjligheter till inflytande i försklans dkumentatin. Lund: Studentlitteratur Säljö, Rger (2010). Lärande i praktiken: ett scikulturellt perspektiv. 2. uppl. Stckhlm: Nrstedts Trst, Jan & Hultåker, Oscar (2007). Enkätbken. 3.[rev. Och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur Unikum. Hämtad Wehner-Gdée, Christina (2000). Att fånga lärandet: pedaggisk dkumentatin med hjälp av lika medier. 1. uppl. Stckhlm: Liber 32

33 Wehner-Gdée, Christina (2010). Att fånga lärandet: pedaggisk dkumentatin med hjälp av lika medier. 2. uppl. Stckhlm: Liber Wikipedia dkumentatin Hämtad Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedaggik: etik ch demkrati i pedaggiskt arbete. 1. uppl. Stckhlm: Liber 33

34 Bilagr Bilaga 1 Frågefrmulär till dig sm är förälder ch har barn i förskla. Vi vill veta din åsikt m försklans dkumentatin! Vi heter Malin Da Silva Gustafssn ch Anette Dencker ch läser vår sista termin på förskllärarutbildningen, på Högsklan Kristianstad ch gör nu vårt examensarbete. Vi vill med vår undersökning studera hur ni föräldrar uppfattar försklans dkumentatiner. Hur ni upplever tillgängligheten ch m ni anser er få tillräckligt med infrmatin m ert barn ch försklans verksamhet via dkumentatinerna? Vi vill därmed be m ditt deltagande genm att skriva dina spntanta tankar kring försklans dkumentatiner. Det tar ca 10 minuter. Du är självklart helt annym ch lämnar in det besvarade frmuläret i kuvertet, sm finns placerat i varje avdelnings kapprum. Allt material kmmer att hanteras enligt Vetenskapsrådets frskningsetiska principer. Vi avidentifierar alla svar på så sätt att det inte ska gå att spåra källa eller kunna härleda till en specifik avdelning eller förskla. Vår handledare på Högsklan Kristianstad är den enda externa persn sm kmmer att få tillgång till undersökningsmaterialet m det är så att vi behöver ytterligare analysverktyg. Undersökningsmaterialet kmmer att förstöras efter avslutad undersökning. Tack för din medverkan! Malin ch Anette 34