Skolområde Väster, I Ur och Skur Lindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Skolområde Väster, I Ur och Skur Lindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen I kap.6 Skollagen beskrivs åtgärder mot kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Personalen är ansvarig för att det upprättas en plan för varje särskild verksamhet och att man fullgör de skyldigheter som anges i skollagen kap.6. Vår vision Barn-och Utbildningsnämndens mål och riktlinjer för läsåret 2014/2015, All verksamhet: Det ska inte finnas diskriminering eller kränkande behandling på någon förskola -/skolenhet i Värnamo kommun. Samt att alla ska ha kunskap om Diskrimineringslagen och skollagen. I 3 kap.16 diskrimineringslagen (2008:567) framgår det att en likabehandlingsplan ska upprättas varje år. Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning samt att förebygga och förhindra trakasserier. Motsvarande bestämmelse återfinns i 6 kap. 8 Skollagen (2010:800) där det framgår att planen ska vara årlig och syfta till att förebygga och förhindra kränkande behandling i förskolan. I proposition 2005/06:38 betonas vikten av att ange en tydlig ansvarsfördelning mellan rektorn, eller någon med motsvarande ledningsfunktion och personal. I samma proposition anförs även vikten av att planen görs känd i hela verksamheten för att den ska fungera som ett effektivt verktyg i det förebyggande arbetet. Lagstiftningen kräver att det varje år upprättas en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. I praktiken innebär kravet att planen är daterad och att giltighetstiden uppges. Alla barn på vår förskola ska med lust och glädje uppleva meningsfullhet och framgång i den dagliga tillvaron. På I Ur och Skur Lindens förskola tar vi alla tydligt avstånd från diskriminering och alla former av kränkande handlingar! Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Lpfö-98 "Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis grundläggas och växa." Under barn-vuxenmöte har barnen samtalat och kommit överrens om punkter som skrevs ner och som handlar om hur vi tillsammans kan hjälpas åt så det känns bra när vi är på förskolan. De äldre barnen som arbetade fram punkterna tycker att de fortfarande är viktiga, vi har även märkt att de yngre har tagit intryck av detta.

3 Vårdnadshavarnas delaktighet Lpfö-98 "Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar." Ett förslag till planen lämnas ut till föräldrarna med uppmaningar att komma med tankar och åsikter för ev. revidering. Det främjande arbetet som påbörjats med att bli medveten om sina egna och andras olika känslor lyftes under höstens föräldramöte. Planen lämnas ut till alla nytillkomna föräldrar och finns tillgänglig att läsa i hyllan i vår tambur samt på vår hemsida. Personalens delaktighet All pedagogisk personal har läst och varit delaktiga i upprättandet av planen. Förankring av planen Lpfö-98 "Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten." Vi arbetar dagligen med värdegrunden tillsammans med barnen. Arbetet utifrån planen följs upp under personalens gemensamma barnfria tid. Planen finns även insatt i pärmen som vikarier får läsa när de är hos oss. Delar av planen har diskuterats med personalen på skolan och fritidshemmet.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats - Pedagogerna har observerat samt intervjuat barnen angående om de trivs, när det känns bra eller tråkigt på förskolan. - Pedagogerna diskuterade barnens trivsel tillsammans med deras föräldrar vid utvecklingssamtalen - Barnen har utvärderat punkterna under främjande insatser som de arbetade fram under barnvuxenmöten. - Pedagogerna har kontinuerligt följ upp observationer och insatser under året samt utvärderat i slutet av året. -Pedagogerna har dokumenterat arbetet med barns inflytande och integritet i sitt systematiska kvalitetsarbete. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Barnen utvärderade sin punkter de tagit fram som finns som under främjande insats. All pedagogisk personal i förskolan. Föräldrarna har uppmanats via mail att kommentera arbetet och hela planen skickas ut till föräldrarna för ev. revidering innan den fastställs. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi pedagoger upplever att arbetet utifrån förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling har fungerat väl. På utvecklingssamtalen frågade vi föräldrarna hur de uppfattar att deras barn trivs i förskolan. Alla tror att deras barn trivs. De problem som kommit upp då eller vid andra tillfällen har vi diskuterat i arbetslaget och med barnen samt vid några tillfällen med föräldrar för att finna lösningar. Vi har också intervjuat barnen själva, de säger att de trivs. Hur vi kan göra så det känns bra när vi är på förskolan samtalade vi om under barn-vuxenmöten och fanns med som främjande arbete i vår plan. För att se om våra främjande insatser gjort skillnad har vi observerat och intervjuat barnen. Vi tolkar det som att barnen är medvetna om betydelsen av hur man uppträder mot varandra. De äldre barnen utvärderade både under vårterminen och höstterminen, de tycker att punkterna är viktiga att ha kvar även om de ibland är svåra att helt leva upp till. Vi har observerat att de yngsta barnen nu oftare säger sluta när de inte vill längre, det tror vi är ett resutat av barnens arbete med punkten "om jag säger stopp eller sluta måste dom lyssna och sluta". Vi har märkt att vårt förhållningssätt som vi beskriver i planen gör skillnad på barnens uppförande. När vi haft vikarie här med annat förhållningssätt har vi märkt att barnen reagerat och vi kan konstatera att när vi visar respekt för deras tankar och önskningar så får vi respekt tillbaka och detta påverkar klimatet på förskolan. Detta arbetssätt stämmer också med pyramidmodellen som förespåkas i SET (social och emotionell träning) i förskolan. Under höstens föräldramöte samtalade vi kring barnens samspel och betydelsen av att kunna identifiera och benämna sina egna och andras känslor. Föräldrarna trodde att detta arbete kan vara ett sätt att förebygga kränkningar. Flera föräldrar påtalade att de märkt skillnad, att deras barn kan med ord berätta vad de känner, detta har vi pedagoger också observerat.

5 Vi har under året köpt in figurer med olika hudfärger samt en bok om en regnbågsfamilj men vi behöver fortsätta vår översyn av förskolans böcker angående kön och könsöverskridande identitet och uttryck, familj, sexuell läggning och vänskap, funktion, etnicitet och ålder. Vi personal försöker att vara uppmärksamma på när det i t.ex.ramsor, sånger och sagor används olika begrepp, personliga pronomen, bilder m.m. som förstärker olika fördomar och då byta ut eller förändra där det är möjligt. Ett exempel är ramsan: "Jag ritar en gubbe" som vi ändrar till "Jag ritar en människa". Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom planerade observationer av enskilt barn och/eller barngrupper. Barnintervjuer eller enkät varje termin samt samtal, med minnesanteckningar vid barn-vuxenmötena. Kontinuerlig uppföljning i arbetslaget av hur arbetet med planen fungerar. Uppnår vi det vi vill? Uppföljning med föräldrarna under samtal vid hämtning och lämning, föräldramöte, föräldraråd och under utvecklingsssamtalen. Personalen sammanställer vad föräldrar, barn och personal har observerat och uttryckt när det gäller frågorna i denna plan. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslaget och förskolechefen

6 Främjande insatser Namn Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Lpfö-98, rev "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen." Alla barn ska behandlas likvärdigt efter var och ens intressen och behov utan diskriminering. Barnens självkänsla, självförtoende och empatiförmåga ska kontinuerligt stärkas. Barnen ska känna sig trygga även när något går fel och lära sig att fokusera på hur man ska kunna rätta till det igen utan att känna sig anklagade eller känna behov av att försvara sig. Uppföljning av detta sker ständigt: - i vardagen tillsammans med barnen och under barnvuxenmöten, - kontinuerligt i vardagen mellan pedagogerna och under arbetslagsplaneringen - samt tillsammans med föräldrarna under den dagliga kontaketen och under utvecklingssamtalen. Insats Vi fokuserar på och uppmärksammar det positiva hos barnen. Den negativa uppmärksamheten försöker vi minimera och göra så tyst och omärklig för omgivningen som möjligt. Dock reagerar och agerar vi direkt mot kränkande eller diskriminerande beteende. Vi strävar efter att barnen ska lära sig att handskas med konflikter snarare än att undvika dom. Det är viktigt att försöka ställa till rätta när något blivit fel, både när det gäller relationer och miljön, ex. diskutera varför det blev fel, fråga "hur kommer det sig", vad var det du egentligen ville alternativt vad tror du han/hon egentligen vill när du/hon/han gör eller säger så. Detta för att få ökad förståelse över sina egna och andras handlingar. Vi försöker få barnen medvetna om sina egna och andras känslor samt att vi kan uppfatta och uppleva samma situation på olika sätt. Vi tar hjälp av olika uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama samt böcker, ramsor och berättelser där barnen kan identifiera sig med andra människor i olika situationer. Vi följer upp med diskussioner och tankar tillsammans med barnen. Vi använder oss också av olika uttrycksformer för att lyfta fram och uttrycka stämningar och känslor som glädje, sorg, ilska, rädsla, spänning och trygghet. All personal är uppmärksam på sitt eget och barnens språk och försöker även göra barnen medvetna om ordval, tonfall och kroppsspråk. Ett negativt språkbruk är en grogrund för negativt beteende. Vi personal ska vänligt men bestämt leda barnen mot önskvärt uppförande och agerande mot andra barn, vuxna och omgivning. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Detta arbete pågår ständigt

7 Namn Då känns det bra när vi är på förskolan Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Lpfö98 rev. 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, sin identitet och känner trygghet i den Vi vill: - Ge barnen förståelse för att vi påverkar varandra och att det har betydelse vad vi gör, säger eller utstrålar. Vi följer upp med samtal på barnvuxenmöte, enkät med glada/ledsna ansikten eller intervjuer med efterföljande reflektioner i arbetslaget samt genom barnintervjuer. Insats Under barn-vuxenmöten samtalade vi om hur vi ska göra för att det ska kännas bra när vi är på förskolan och kom fram till följande punkter. - Alla ska vara sams, att vi ska leka tillsammans utan att bråkas - Om jag ser att någon är ensam så frågar jag om den vill vara med - Om några barn leker och det kommer ett barn till så får det också vara med - Om vi bråkas i alla fall kan vi säga till fröken eller så kan vi reda upp det själva eller skrika på hjälp - Om vi bråkat säger vi förlåt till varandra eller så gör vi något som gör oss glada igen - Om någon leker en lek som de andra inte vet hur vi leker den så berättar vi det - Om jag säger stopp eller sluta måste dem lyssna och sluta. De äldre barnen tycker att punkterna som arbetades fram till förra årets plan är viktiga och vi pedagoger känner att de fortfarande känns levande. Ansvarig Arbetslaget Datum när det ska vara klart

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder -Genomgång av regler och rutiner dvs grundstrukturen. *Planerade och spontana samtal med barn både enskilt och i grupp samt föräldrars reflektioner. *Observationer och kartläggning av barns lek och samspel. *Incidentrapport (Anmälan om kränkande behandling) - Pedagogerna intervjuade barnen: Hur känner du dig när du är på förskolan? När du är på förskolan - När känns det roligt? När känns det tråkigt? Finns det något annat du vill berätta? - Vi gjorde en översiktlig översyn av förskolans böcker och fann att vi behöver se över dem. - Vi personal försöker vara där barnen är, vara lyhörda, lyssnar, frågar och tar barnens känslor på allvar. Vi ber föräldrarna att berätta om de märker något som inte är bra och på varje utvecklingssamtal diskuterar vi barnens trivsel. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi intervjuade barnen och pratade med föräldrarna på utvecklingssamtalen. Vi ber även alla föräldrar att säga till direkt om de misstänker några trakasserier. Förskolebarn är oftast öppna med sina känslor och berättar när de känner sig ledsna av någon anledning. Vi tar deras känslor på allvar, bekräftar dom och försöker gå tillbaka till de övriga som var inblandade i händelsen för att reda ut vad som hände, få alla att förstå och rätta till. Hur personalen har involverats i kartläggningen All pedagogisk personal har varit delaktiga i kartläggningen. Resultat och analys Vår analys av observationerna i barngruppen visar på att arbetet med att medvetandegöra barnen om sina känslor är ständigt aktuellt men det akuta behovet varierar under tid. Vi behöver se över och köpa in böcker som visar på känslor och på samhällets mångfald. Barnens trivsel och sociala kontakter diskuteras och analyseras ständigt av personalen. Vi har funnit att våra lokaler just nu är för stora när endast en pedagog arbetar och därför stänger vi två rum vid behov för att kunna ha översikt.

9 Förebyggande åtgärder Namn Samspelet mellan barnen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Barnen tar hänsyn, visar hjälpsamhet och empatiförmåga. Det ska inte förekomma några kränkande behandlingar eller trakasserier på förskolan. Uppföljning av detta sker ständigt i arbetslaget. Åtgärd Vi försöker finnas där barnen finns för att observera vad barnen gör och säger. Vi har olika aktviteter där fokus ligger på att det är intressant att vi är olika och tänker olika. Vi använder oss av böcker, sånger och sagor för att fokusera på olika känslor. Vi uppmuntrar barnen till att kolla hur det gick med den andra om man av olika skäl råkat göra någon annan ledsen. Vi för en kontinuerlig dialog mellan föräldrar och pedagoger. Vi har utvecklingssamtal 1-2 gånger/år med vårdnadshavare, liksom föräldramöte och föräldraråd Vi samtalar med barnen både i grupp och individuellt. Olika åtgärder av mer praktisk natur kan också förekomma. Motivera åtgärd Barnen ska förstå vad man får/inte får göra. Lära känna sina egna och andras känslor, hur egna handlingar påverkar egen och andras trivsel och välmående. Först när barnet har fått förståelse själv och även fått bekräftelse från någon annan för sina intentioner och sina känslor kan det släppa fokuseringen på sig själv och gå vidare till att se händelsen från någon annans perspektiv. Ansvarig All pedagogisk personal på förskolan Datum när det ska vara klart Ständigt pågående Namn Vidga våra normer Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vi vill vidga barnens normer. De ska känna att alla olika sätt att vara och leva på är accepterat och

10 naturligt. Vi följer upp checklistan på arbetslagsplaneringarna. Åtgärd Vi följer en checklista för att se över våra böcker. Vi tittar på kön och könsöverskridande identitet och uttryck, familj, sexuell läggning och vänskap, funktion, etnicitet och ålder. Vi behöver medvetandegöra våra egna föreställningar och tankar kring det böckerna visar för att vara förberedda inför barnens ev. frågor. Motivera åtgärd Vi vill se över de böcker vi har. Dessa böcker ska sedan användas som pedagogiska verktyg för samtal och reflektion tillsammans med barnen. Speglas samhällets mångfald i böckerna? Visas det på ett naturligt sätt eller som något problematiskt som bryter mot våra normer? Vi pedagoger behöver också reflektera över vilka normer vi bär på och som påverkar vad vi, medvetet eller omedvetet förmedlar till barnen. Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart

11 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Alla barn ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla ska behandlas och bemötas med respekt och värdighet. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagoger finns tillgängliga och väl synliga Vi lyssnar aktivt när barnen kommer och berättar. Om ett barn känner att det inte får vara med och leka eller att det tycker att de andra är dumma måste vi ta reda på orsaken bakom för att gå vidare. Barnets upplevelse måste tas på allvar. Vårdnadshavare som uppmärksammar: Utifrån det som kommit fram diskuterar arbetslaget hur vi går vidare. Vi följer upp med nya samtal för att höra om några förändringar har skett. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All pedagogisk personal på förskolan Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Utgångsläget ska vara att problem löses så fort som möjligt och så nära verksamheten som möjligt. Vid konflikter eller problem förs samtal med berörda barn, barngrupp av pedagogerna. Samtal förs även med berörda föräldrar och inom arbetslaget. Förskolechefen ska alltid informeras samt anmäla ärendet till huvudmannen som skyndsamt ska utreda ärendet. Finns behov av att ärendet lyfts vidare vänder vi oss i samråd med föräldrar till förskolechef som tar ärendet vidare till Barn hälso teamet (BHT). Vid BHT möten deltar fskchef, spec.pedagog samt berörd personal. Vid mer omfattande händelse kan deltagandet i BHT teamet utökas av personer med specialfunktioner. Exempel på åtgärder kan vara handledning av arbetslag, utredning, obeservationer eller utbildning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Det är varje personals ansvar att då det kommer till kännedom att en personal kränker ett barn att omedelbart bemöta handlingen. Om kränkning fortsätter eller är av allvarligare karaktär kontaktas förskolechefen omedelbart. För att vidta åtgärder. Rutiner för uppföljning När en utredning görs och åtgärderna är beslutade ska det samtidigt framkomma när och hur en uppföljning ska ske och vilka som ska ingå i uppföljningen. Rutiner för dokumentation Anmälan ska dokumenteras via områdets blankett "Anmälan om kränkande behandling". Utförligare vad en dokumentation ska innehålla utarbetas av elevhälsan vt-13. Tillsvidare ska löpande dokumentation ske av utsedd ansvarig. Ansvarsförhållande Förskolechefen har ansvar för att en utredning påbörjas. Personalen har ansvar för att upptäcka kränkningarna och anmäla till fsk.chef.