Vår hembygd ~ ett ITiS-projekt

Transkript

1 Vår hembygd ~ ett ITiS-projekt Bygdegården Brunnen i Arkelstorp Spängerskolan, Arkelstorp Kristianstad kommun ITiS, hösten 2000 Magnus Svensson Katarina Paulson Erika Persson Lisa Thorsson

2 1 Innehållsförteckning 1. Inledning s Bakgrund till rapporten s Aktuell skola s Mål med projektet s Litteratur s Projektets uppläggning och genomförande s Projektet börjar (v.39) s Betygskriterier s Schema s Tekniska hjälpmedel s First Class-kommunikation s Arbetet fortgår (v.40-42) s Arbetets avslutning (v.42) s Sammanställning av elevutvärderingarna s Inledning s Planering s Under arbetets gång s Informationstekniken s Vernissagen s Allmänna frågor s Våra reflektioner kring elevernas utvärdering. s Inledning s Planering s Under arbetets gång s Informationstekniken s Vernissagen s Allmänna frågor s Slutsatser s Litteraturförteckning s. 14 Bilagor: Arbetsgång s. 15 Allmänna kriterier för Vår hembygd s. 17 Utvärdering av arbetet med ITiS Vår hembygd s. 18

3 2 1. Inledning 1.1 Bakgrund till rapporten Under våren 00 kom ett annat arbetslag på Spängerskolan med i ett ITiS-projekt, vilket inspirerade oss att söka då ett nytt tillfälle gavs. Tankar på ett tematiskt arbetssätt och ett projekt baserat på undersökningar, har funnits i arbetslaget sedan tidigare. Försök till sådana har även förekommit i mindre omfattning. Valet av ämne för vårt projekt var ej heller en ny tanke och vi ansåg att detta var ett utmärkt tillfälle att gräva där du står, och låta eleverna utforska sin hembygd. 1.2 Aktuell skola Spängerskolan ligger i Arkelstorp, två mil norr om Kristianstad. Skolans elever bor, förutom i Arkelstorp, i Vånga, Mjönäs och Oppmanna. Skolan är en F-9-skola med cirka 320 elever. Vi arbetar åldersintegrerat i F-2-klasser, 3-6-klasser samt 7-9-klasser. På 7-9-delen går cirka 100 elever, fördelade på fyra klasser. Vårt arbetslag består av åtta lärare; två Ma/NO-lärare och språklärare, en specialpedagog respektive en idrotts-, SO- och hemkunskapslärare. Fyra lärare av dessa utgör ITiSarbetslaget; två Ma/NO-lärare, en språklärare och en SO-lärare. (En nyanställd språklärare deltar i projektet som handledare.) 7-9-delen är förhållandevis ny på skolan (fem år gammal). Vid planeringen av skolan diskuterades för- och nackdelar med datasal och det beslutades att det inte skulle vara en sådan på skolan. Därmed är de datorer vi har utspridda i klassrum, grupprum och bibliotek. 7-9-eleverna har tillgång till 19 datorer. Samtliga datorer är uppkopplade till Internet och alla elever har tillgång till BUF-On-Line 1 och är relativt vana användare. De flesta av 7-9-eleverna använder i nuläget datorerna till ordbehandling och för faktasökning. Vid några tillfällen har digitalkamera använts i undervisningen. 2. Mål med projektet De mål som sattes upp för projektet Vår hembygd var följande: Att få kännedom om hembygden. Att främja ett elevaktivt arbetssätt. Att låta eleverna finna olika vägar att söka information på. Att utveckla handledarrollen. Att arbeta mer med First Class-kommunikation. Att elevernas arbete ska läggas in i en mapp på t.ex. First Class. Att lära oss göra en hemsida (i mån av tid). 1 BUF-On-Line är barn- och utbildningsförvaltningens eget mail- och konferenssystem, där man använder en programvara kallad First Class.

4 3 3. Litteratur Av den litteratur vi har läst under arbetets gång har vi använt oss av innehållet ur följande litteratur; Ögon, öron och ord redskap för källkritik Det finns inte någon IT-pedagogik Att tänka med penna och med dator Med eller utan filter Ur Ögon, öron och ord redskap för källkritik har vi tagit fasta på processen som en viktig del i arbetet. Det är inte bara det färdiga arbetet som bedöms, utan hela informationshanteringen, såsom problemformulering, faktainsamling, sammanställning och slutligen reflektionen, som blir det egentliga arbetet. Vi har försökt att låta eleverna arbeta i ett undersökande arbetssätt. I vår arbetsgång till eleverna använde vi oss av frågeställningar såsom Vad vill jag veta? Hur lyder mina frågor? Vad behöver jag ta reda på? Hur lång tid har jag på mig? m.fl. (se bilaga 1) Vidare ur Det finns inte någon IT-pedagogik lyfte vi fram att en förutsättning för projektet var att arbetet genomfördes tillsammans med eleverna från första början, och att deras egna val av ämne blev det viktigaste. På grund av att vi är en liten enhet och därmed ett litet arbetslag, var det lätt för oss att anpassa schemat och vår organisation efter elevernas behov, t.ex. genom att göra längre lektionspass och mindre elevgrupper. Vi lät eleverna i förväg göra en brainstorming i varje klass och startade därmed processen ett par veckor före det egentliga projektets start. Detta medförde att eleverna lugnt kunde bearbeta sin uppgift och på så sätt förbereda t.ex. intervjuer, studiebesök och undersökningar. Vi använde oss också av tanken på en loggbok, men i vår egen variant genom en kontinuerlig kontakt mellan eleverna och oss handledare över BUF-On-Line. Vi fick också inspiration till vår variant av loggbok ur texten Att tänka med penna och med dator. Ur denna lyfte vi dessutom fram att skrivandet med sina egna ord är viktigt för tankeprocessen, förståelsen och inlärningen. Detta tog vi fasta på och betonade därför detta i de betygskriterier vi ställde upp för arbetet (se bilaga 2). Elevernas reflektion över sitt arbete betonar vi också som en viktig del i processen. Det är genom denna de drar lärdomar och slutsatser om sitt eget arbete och sin egen inlärning. Under senare delen av arbetet kom vi i kontakt med skriften Med eller utan filter. I den fann vi ytterligare argument för ett undersökande arbetssätt. Den stärkte våra tankar om att elevernas ansvarstagande och etiska medvetenhet då utvecklas. Eleverna får ett förtroende och får ta ett större ansvar för sin inlärning. Vi fick också genom denna skrift bekräftat hur viktigt det är att följa eleven under hela processen, och inte så mycket betona den färdiga produkten.

5 4 4. Projektets uppläggning och genomförande Eftersom vi ville att eleverna skulle arbeta aktivt och känna en motivation för sitt hembygdsprojekt, var det viktigt att få med eleverna tidigt i utformningen av projektet, samt att de fick välja arbetsområde mycket fritt. För att engagera och ge förslag till eleverna om arbetsområden, ville vi starta upp med en brainstorming i mindre grupper (16-18 elever). Eleverna fick först själva tänka till om vad de förknippar med hembygden. Sedan sammanställdes deras tankar i en s.k. mindmap på tavlan. I de flesta grupper blev vi förvånade över hur mycket eleverna redan kände till om sin hembygd, samt över hur stort intresset för hembygden var. Veckan innan själva projektet skulle starta, visade vi en film gjord av Oppmanna och Vångas hembygdsförening med titeln Sjöar, skog och sten och människor i tusental, samt gick igenom arbetsgången och förklarade våra intentioner med projektet. Filmen var tänkt att väcka tankar och idéer kring hembygden. Utifrån de olika tankekartorna (mindmaps) och filmen valde eleverna arbetsområden. Vi delade in de olika arbetsområdena i fem grupper, s.k. handledargrupper med ca. 20 elever i varje grupp. Varje grupp blev knuten till en handledare under hela projektet. * SO-läraren blev handledare för en grupp med en tydlig SOinriktning, t.ex. Arkelstorps historia. * En NO-lärare blev handledare för en NO-grupp, där man ville arbeta med jakt, fiske, bergarter och sjöarna i bygden. * En språklärare blev handledare till en grupp där man ville arbeta med sägner och levnadsöden. * En NO-lärare blev handledare för en grupp, som ville arbeta med byggnader i bygden. * En språklärare blev handledare för övriga ämnesval. Vi i arbetslaget kände att ett alltför uppstyrt schema skulle bli en belastning för vårt projekt. Vi ville ju att eleverna själva skulle boka studiebesök, intervjua ortsbor, boka tid för digitalkameran etc. Därför valde vi att bryta schemat under de veckor eleverna arbetade med sin hembygd. De fick på så sätt längre lektionspass, ibland hela dagar. För att eleverna och vi skulle få struktur på ITiS-tiden, skulle eleverna hålla kontakt med sin handledare minst en gång i veckan via BUF:en. Genom denna kontakt fick handledaren veta vad som hade gjorts och vad som skulle göras. För att eleverna skulle veta vad vi ville få ut av projektet, valde vi att skriva en tydlig arbetsgång och betygskriterier. Där framkom det att arbetet skulle bygga på undersökningar och inte vara en sammanställning av faktatexter. Vi ville att eleverna skulle känna att arbetet var meningsfullt för fler än läraren och eleven. För att förstärka detta bjöd vi in föräldrar och ortsbor till en vernissage. Vi informerade även föräldrarna på ett föräldramöte om vårt syfte och upplägg av vårt hembygdstema.

6 5 4.1 Projektet börjar (v.39) Under de fyra veckor, som elevernas projekt pågick, samlades handledargrupperna varje morgon och eftermiddag för att knyta samman dagen. För att starten skulle bli bra avsatte vi mycket tid till handledning den första projektdagen. Det var mycket som skulle redas ut, bl.a. schema, betygskriterier, bokningslistor av intervjubandspelare, scanner, digitalkamera och digitalvideokamera, samt hur vi skulle använda oss av First Class. Det kändes bra att vi hade gått igenom arbetsgången före projektets start, dels för att eleverna tidigt blev medvetna om syftet med projektet och dels eftersom det blev mycket information som skulle delges denna första dag. För de elever som ännu inte hade bestämt sig om de ville arbeta i grupp eller enskilt, skulle detta också bli klart under dagen. Kravet för första veckan var att alla grupper/elever skulle ha gjort en planering om hur de skulle arbeta resterande veckor. Denna planering skulle vara godkänd av handledaren Betygskriterier Vi valde att göra betygskriterier, som var allmänt hållna, för att de skulle kunna användas av samtliga elever/grupper. Vi ville också klargöra för oss själva vad det var vi skulle bedöma, innan elevernas projekt hade kommit igång. Kriterierna är gjorda så att stor tyngdvikt läggs vid processen och inte så mycket på det färdiga arbetet Schema Schemat gjordes om så att alla svensk-, NO-, SO- och några engelsklektioner användes till hembygdsprojektet. På så sätt fick eleverna mycket tid till sitt projekt. Eleverna fick ta mycket ansvar för att själva förfoga över sin tid, d.v.s. ta raster när de tyckte de behövde det, åka i väg på studiebesök etc. Dock fanns ett krav på att handledaren alltid skulle veta var eleverna befann sig. Vi hade också återsamlingar under dagen. Varje måndag morgon och fredag eftermiddag hade vi handledningstid med hela handledargruppen, för att reda ut frågetecken och komma vidare med arbetet Tekniska hjälpmedel Vi har i arbetslaget tillgång till två digitalkameror. Under hembygdsprojektet fick vi låna ytterligare tre kameror från de andra arbetslagen på vår skola. Eleverna hade även tillgång till fem intervjubandspelare, en scanner och en digitalvideokamera. Dessa kunde eleverna boka på s.k. bokningslistor, när de ville göra studiebesök, intervjuer m.m First Class-kommunikation Vår rektor skapade en konferens (mapp) på BUF-On-Line till varje handledargrupp, så att eleverna och handledaren i gruppen kunde läsa varandras inlägg. Varje vecka skulle eleverna skriva hur arbetet hade gått och hur de skulle komma vidare. Detta skulle läggas ut i konferensen. Vid frågor som bara berörde handledaren och ett fåtal elever, mailades frågorna direkt dem emellan. Detta kunde röra sig om t.ex. studiebesöksbokning och formulering av texter.

7 6 4.2 Arbetet fortgår (v.40-42) Nu hade eleverna kommit igång på allvar. De hade skrivit ner sina frågeställningar, gjort planeringen och bokat tid för studiebesök och intervjuer m.m. Aktiviteten var hög. Vi lärare skjutsade elever till studiebesök, delade ut digitalkameror m.m, samtidigt som vi försökte ha kontroll över vad alla höll på med. Eleverna hade under projektets början tagit kontakt med de företag och personer de ville besöka eller intervjua. Här följer ett urval av de studiebesök som gjordes. Några elever valde att vända sig till ålderdomshemmet för att intervjua de äldre om hur livet var förr, vilken betydelse stationen hade fått för byn, hur skolan var förr o.s.v. En del elever åkte till Lantmäteriet i Kristianstad för att ta fram gamla kartor, och en del åkte till Landsarkivet i Lund för att få fram lite fakta om sina gårdar. Ytterligare några elever åkte till Immelns stenmuseum. En del tittade på äppelodlingar i trakten, och en del valde att undersöka fisket i Harasjömåla m.m. Vi försökte även få in en del fasta lektionspass, där vi tog upp saker som vi tyckte att alla skulle få kännedom om. Någon svensklektion användes till intervjuteknik och någon användes till att lära sig om en av bygdens författare, Harry Martinson. En del av engelsk-lektionerna gick till det egna arbetet om hembygden, men de övriga användes till att göra en liten text på engelska för turister i bygden och i Sverige i allmänhet. Dessa ställdes också ut på vår vernissage. På NO-laborationerna arbetade eleverna med vatten, och vattenrening. Vi använde bildtimmarna till att ha en bildverkstad för de som behövde göra affischer och teckningar till vernissagen m.m. Johan Wagnström från Länsstyrelsen höll i en föreläsning för de som var intresserade av fiske i bygden. Vi fick även besök av hembygdsföreningens ordförande, Solveig Oredsson, som gav eleverna tips om personer de kunde intervjua, vart de skulle vända sig för att få fram mer fakta etc. 4.3 Arbetets avslutning (v.42) Den sista veckan på projektet blev stressig. Alla skulle få allting färdigt till vernissagen och vi lärare skulle bli klara med utvärderingsenkäten, etc. På torsdagskvällen skulle vi hålla vår vernissage, dit föräldrar och ortsbor var inbjudna. Vi hade skickat hem inbjudningar och satt upp affischer lite varstans i bygden. De flesta elever hade valt att redovisa sitt arbete på vernissagen med hjälp av planscher. Några hade istället valt att göra en film, och ytterligare några hade valt att redovisa sitt arbete som en Power Point-presentation.

8 7 Alla klassrum, där vi hade haft våra handledningsgrupper, förvandlades till utställningslokaler. Bänkar flyttades undan, skärmar plockades fram. På torsdag eftermiddag var det febril aktivitet för att allting skulle bli färdigt. I två andra klassrum skulle vi ha visning av elevernas filmer. Eleverna skulle under vernissagen finnas på plats vid sin utställning för att t.ex. kunna svara på frågor från besökarna. Till vernissagen kom drygt tvåhundra besökare, vilket var många fler än vi hade kunnat föreställa oss. Stämningen var mycket god och eleverna var positiva till att visa upp sina arbeten för andra än bara skolpersonal. Vernissagen varade i ungefär två och en halv timme. Under fredagen fick alla ta del av de filmer, som några elever hade gjort. De elever som hade valt att göra en muntlig redovisning, fick också möjlighet till det under dagen. Då redovisade de för sin handledargrupp. I några handledargrupper fick eleverna redovisa vilka undersökningar de hade gjort och vad de hade fått fram. Vi, lärare, hade gjort en omfattande utvärderingsenkät, som vi ville att alla skulle fylla i så noggrant som möjligt. Utvärderingen handlade om t.ex. hur handledarnas funktion hade varit, hur eleverna uppfattade det undersökande arbetssättet, vad de hade lärt sig. (se bilaga 3)

9 8 5. Sammanställning av elevutvärderingarna 5.1 Inledning Vad gäller introduktionen svarar övervägande delen att både film och genomgång var bra. Man förstod direkt vad man skulle göra och instruktionerna var tydliga nog. Någon enstaka trodde att filmen skulle ge fler uppslag, medan de flesta fick idéer och inspiration av den. De kände sig väl förberedda när de skulle välja arbetsområde och de flesta tog inte lång tid på sig för att välja inriktning på sitt arbete. Saker som avgjorde valet var framförallt intresse, men också tips från kompis eller att ha ett annorlunda val. Anledningen till att det inte tog så lång tid att välja inriktning var också, som många uttryckte det; det var ett självklart val och man var väl förberedd dvs. man visste i förväg vad man ville arbeta med. Åsikterna om hur det gick att komma igång med arbetet var ganska jämnt fördelade i grupperna; några kom igång direkt medan andra hade lite problem. De som kom igång direkt angav orsaker till detta som t.ex. att man var positivt inställd från början och tyckte det skulle bli roligt, att det fanns mycket fakta och att man visste vad man ville, hade målet klart för sig. De med svårigheter hade däremot svårt att hitta fakta, visste inte var man skulle börja, samarbetssvårigheter, orutin. 5.2 Planering Merparten av gruppen kunde göra en planering utifrån den information de fick i inledningen. Någon enstaka svarade att man inte planerade så mycket. En del upplevde det som svårt att planera för en längre tidsperiod. Övervägande delen ansåg att man hade haft nytta av sin planering, men några svarade att man inte följde den exakt under arbetets gång. Här följer ett antal kommentarer kring vad de anser en bra planering ska innehålla: struktur och ordning väl genomtänkt realistisk inte sätta för höga mål vad och när man ska göra saker och ting när man ska vara klar med vissa delar och arbeten ej vara för exakt ha många dörrar öppna mer bestämd (=ej flytta och ändra om i planeringen) kunna följa den utan svårigheter står vilka lektioner man gör vad vad man behöver göra för att få saker gjorda 5.3 Under arbetets gång På frågan om samarbetet fungerade bra svarade merparten att det hade fungerat. Alla i gruppen hade tagit ett gemensamt ansvar. I de få fall där det inte hade fungerat berodde det på kommunikationsbrist inom gruppen eller att man varit oense om fördelningen av arbetet.

10 9 Arbetssättet har merparten upplevt som bra och framförallt roligt. Någon enstaka ansåg att arbetssättet krävde fler datorer. Många upplevde det positivt att vara i en annan gruppkonstellation för en tid, samt att ha en annan lärare. Andra kommentarer var; lärorikt, ger en kick, blir mer levande, intressant, givande, annorlunda, varierande, superkul, det roligaste jag gjort, det bästa jag varit med om. Vad gäller frågorna som rörde oss handledare kände de flesta att de hade haft hjälp av de handledningstillfällen vi lagt in i början och slutet av veckan. Det som man hade upplevt som postitivt var t.ex. kontroll av schema, allmän information och påminnelser om olika saker, tillgång till hjälp, tips och råd, bra att hela gruppen samlades, en stund att tänka till om veckan, en bra start på veckan. En del ansåg att de inte var hjälpta av dem, utan att egentligen motivera varför. Kommentarer de gav var t.ex. vi jobbade som vanligt, har inte varit på alla, bättre med frivilliga samlingar. Den nytta man haft av oss som handledare var av olika slag. Många hade svarat att man fick tips och idéer och att man fanns på plats vid behov och svarade på allmänna frågor. Här följer några andra svar: Hjälp med tekniska hjälpmedel Skjuts till olika platser Hjälp med faktasök Rättning Påminde om saker Genomgångar En hjälpande hand Förklarade Mail-kontakten var bra Vi bad också om tips på vad vi skulle tänka på för att bli bättre handledare. Här följer de tips svenskgruppen gav: alltid säga vad vi tycker vara kunnig inom tekniken vara lätt att hitta ha hårdare koll på de som bara går runt prata mer om vad man ska och kan ha med i arbetena vara uppmärksam titta till mer i början och slutet av veckan vara kortfattad på samlingar notera mer om hur långt man kommit i grupperna (för att ev. pusha på tempot) Tidsmässigt tyckte de flesta att det varit lagom med tid och att de avsatta arbetspassen för ITiS varit lagom långa. Några tyckte att arbetspassen varit för långa, medan andra tyckte de kunde varit längre. Det berodde till stor del på den aktivitet man höll på med. Det var perfekt med långa pass för studiebesök och intervjuer o.dyl. En del påpekade att det var synd att så många dagar gick bort för annan typ av aktivitet, t.ex. skoljoggen, vattnets dag och studiedag. När det gäller att de skulle ansvara för att ta sina egna raster sa de flesta att det fungerat bra och de såg det som positivt att de fick bestämma det själv. Några sa t.o.m. att de inte tagit så

11 10 mycket rast under de här veckorna. En del menade att rasterna skulle vara mer uppstyrda och kontrollerade, att det blivit för mycket spring. 5.4 Informationstekniken Merparten av eleverna anser att de blivit bättre på att använda den informationsteknik som vi erbjudit dem under projektet. De kom förvisso i kontakt med olika saker olika mycket, men de hade lärt sig mer om något i alla fall. De flesta uttryckte också att de vill använda sig av dessa hjälpmedel i framtida arbeten. 5.5 Vernissagen De flesta kände att de var väl förberedda för den vernissage/utställning, som anordnades. Någon enstaka kände sig inte förberedd och det kunde bero på tekniska problem, samarbetsproblem inom gruppen eller tidspress p.g.a. sjukfrånvaro. De var mycket positiva till denna typ av avslutning på projektet; det var framförallt bra och roligt att avsluta så, ansåg de. Det var trevligt och annorlunda. Någon uttryckte också att det höjde motivationen att arbeta mot en vernissage. Bra att föräldrarna får veta vad vi gör i skolan ansåg någon. Det var kul att så många kom. Det kändes som en värdig avslutning. Någon tyckte dock att det var pinsamt att visa upp sitt arbete för föräldrar och allmänhet. 5.6 Allmänna frågor När det gäller arbetssättet var alla positiva till att arbeta på liknande sätt i framtiden. Anledningar till detta var att det var roligt, kreativt, annorlunda, lärorikt, intressant och det var positivt att själv söka kunskap och fakta genom nya vägar. Det sistnämnda ovan var också en av de många nya erfarenheter de ansåg att de fått med sig från detta arbetsområde. Andra sådana erfarenheter var t.ex: kunskap om tekniska hjälpmedel ta ansvar ( det hänger på en själv ) vikten av planering kunskap om samarbete att börja arbeta direkt intervjuteknik det finns människor som kan mer än en själv arbeten kanske inte är så trista som de verkar i början kunskap om hembygden Någon enstaka var osäker på eller visste inte vilka nya erfarenheter de kunde ta med sig till andra arbeten. Ett litet fåtal var negativa till arbetssättet och menade att det stimulerade till lättja, och att vi handledare inte räckte till.

12 11 6. Våra reflektioner kring elevernas utvärdering. 6.1 Inledning Vi känner att vår introduktion av hembygdsprojektet var väldigt lyckad. Vi fick med eleverna tidigt i arbetet genom att vi diskuterade projektet med dem långt innan själva projektet startade. Det märktes vid starten att de var på hugget och ivriga att komma igång, vilket eleverna uttryckte tydligt i sina utvärderingar. 6.2 Planering Vissa elever var så ivriga till att börja jobba, så att de inte lade ner så mycket tid på att göra en genomtänkt planering. De elever, som i sina utvärderingar uttryckt att de inte lagt ner mycket tid på planeringen och inte följt den så noga, har ej heller lyckats så väl med sina arbeten. Många elever påpekade också i sina utvärderingar att det vore bra med delplaneringar, t.ex. vecka för vecka, i den här typen av längre projekt. Vi hade tänkt att elevernas veckoutvärderingar som de skickade via BUF:en skulle vara just en sådan delplanering och delutvärdering. Så här i efterhand ser vi att vi skulle ha tydliggjort syftet med dessa veckoutvärderingar. Många elever vet hur en bra planering ska se ut och kom med många bra förslag. Däremot insåg de inte vid starten vilket tidskrävande arbete det är att göra en användbar planering, vilket krävs vid ett undersökande arbetssätt. 6.3 Under arbetets gång. I utvärderingarna framkom det att eleverna upplevde hembygdprojektet som något av det roligaste de någonsin har gjort i skolan. Detta är något vi måste ta fasta på och arbeta vidare med. Eleverna klarade av att arbeta fritt med ett mycket stort eget ansvar. I utvärderingarna skrev några att andra elever tog för mycket rast och inte tog ansvar för gruppens arbete. Vi upplevde inte detta som ett stort problem. Det var endast ett fåtal elever som inte klarade av att ta ansvar för sitt arbete. Kraven på hur en handledare ska vara är mycket stora. Vi ska kunna handleda, vara tekniskt kunniga, alltid tillgängliga m.m. Men, som vi har beskrivit tidigare, måste vi framöver vara tydligare kring vilka uppgifter en handledare har. Längden på arbetsområdet var nog lagom. Vi var även noga med att vid starten lämna ut schema för hela perioden, så att eleverna fick möjlighet att se hur mycket tid de hade till förfogande. Eleverna och vi är överens om att arbetspassens längd var bra. 6.4 Informationstekniken Det var bra att vi tvingade eleverna att arbeta med datorn och att använda sig av First Classkommunikation. En del elever hade inte ens ett eget BUF-konto, när vi startade projektet. Andra elever hade stor vana av de olika tekniska hjälpmedlen. Vi kände framförallt att vi nådde de elever som tidigare har haft ett visst motstånd mot datorer, men de flesta elever har fått utökade kunskaper i t.ex. First Class- kommunikation och användandet av digitalkamera. Detta framgick även i utvärderingen. Vi hade en stor fördel av att ha relativt god tillgång på teknisk utrustning under vårt projekt. Elevernas intressen fångades t.ex. av att kunna få framkallade bilder snabbt och redigera bilder. Vår känsla är att användandet av informationstekniken har lyft hela projektet.

13 Vernissagen Vi är helt överens med eleverna om att vernissagen var en trevlig avslutning på vårt projekt. Det var också bra att vi i skolan fick tillfälle att visa föräldrar och allmänhet vad vi gör. De flesta elever var stolta över sina arbeten, men det fåtal elever som upplevde vernissagen som pinsam, drabbades (enligt vår mening) antingen av prestationsångest, eller kände att de inte var nöjda med sin egen insats. Vi tror att det var nyttigt att de fick direkt respons för sin arbetsinsats av många besökare (inte endast av sin lärare). 6.6 Allmänna frågor Vi tycker att det är roligt att så många elever har fått med sig många nya positiva erfarenheter från detta arbetsområde. Det var även roligt att se hur insiktsfulla eleverna har varit när det gäller sin egen insats. Vår förhoppning är att de tar med sig sina erfarenheter till framtida arbeten och att döma av deras utvärderingar, lär de flesta göra det. Orsaken till att några inte såg nyttan av arbetssättet, kan bero på omognad eller en viss rädsla för att ändra på ett arbetssätt, som man känner att man behärskar.

14 13 7. Slutsatser Vi är alla i arbetslaget överens om att projektet gick över förväntan. Spängerskolans förutsättningar att lyckas med ett projekt av det här slaget var gynnsamma redan från början, eftersom vi är ett sampratat litet arbetslag, där alla har ungefär lika syn på inlärning. Vi har också haft god hjälp och stöd av såväl skolledning som övrig personal, samt föräldrar och invånare i bygden. De har hjälpt oss med tillgång till teknisk utrustning, tacksamt ställt upp på intervjuer och hjälpt till med material. Vad gäller den tekniska utrustningen har vi haft turen på vår sida, så att nästan allting har fungerat hela tiden. Det har fungerat över förväntan då eleverna har lånat hem digitalkameror, intervjubandspelare och videokameror över kvällar och helger. Ingenting har blivit förstört eller försvunnit. Det enda som saknas nu är ett antal disketter och kassettband. Det har varit intressant och roligt att lära sig den tekniska utrustningen tillsammans med eleverna. Det fanns ju ingen möjlighet för oss att sätta oss in i all utrustning innan projektet startade. Projektet har visat att en gruppstorlek på max. 20 elever är idealisk för att ett handledande arbetssätt ska vara meningsfullt. Utan den extra handledaren, som möjliggjorde mindre grupper, hade vi aldrig rott detta i land. Vi känner också att man inte kan ha fler än 100 elever igång samtidigt i liknande projekt. Det har också varit mycket positivt att lära känna eleverna utanför skolans miljö, t.ex. när vi har skjutsat elever till och från olika studiebesök. Den handledande rollen har även medfört en annan kontakt med eleverna. Vi tror att eleverna har fått en annan bild av oss lärare, liksom vi har fått av dem. Planeringsmässigt ser vi också en stor vinst genom att vi har planerat mycket tillsammans med eleverna under lektionstid. Man märker, då eleverna själva deltar i planeringen, att skolarbetet blir viktigare för dem. De påminner oss om när de ska göra studiebesök, scanna bilder, behöver skjuts etc. Det som vi inte tänkte på före projektstarten var att vi förlorade gemensam planeringstid, eftersom vi var engagerade i projektet under hela dagar. Nästa gång vi gör ett liknande projekt ska vi schemalägga vår planeringstid. Trots att vi sammanställde betygskriterierna i förväg, kände vi att vi hade behövt prata oss samman om hur vi skulle väga in projektet i de olika ämnena. Det skulle vara tydligt för oss och eleverna innan projektet startade, vilka kriterier som påverkar NO-, SO respektive Svbetyget. Vi hade också behövt diskutera ytterligare hur vi tolkade betygskriterierna. Vi hade tänkt ganska olika kring detta, vilket ledde till diskussioner i efterhand. Alla de diskussioner i arbetslaget, som projektet har lett till, känner vi har varit givande och utvecklande för oss. De ger oss en stabilare grund inför liknande projekt i framtiden. Innan vi startade detta projekt upplevde vi alla en viss nervositet och osäkerhet. Tanken på ett tematiskt arbetssätt har vi haft länge, men omfattningen och den tid arbetet skulle ta i anspråk skrämde oss lite. Under projektet kände vi av tidspressen, men vi såg samtidigt hur andra bitar föll på plats som t.ex. handledargrupper, bokning och lån av kameror och schema. Nu när vi ser tillbaka inser vi att ett tematiskt undersökande arbetssätt kräver mycket tid, men att se arbetsglädjen hos eleverna och stoltheten vid vernissagen gjorde att det var mödan värt.

15 14 8. Litteraturförteckning Wiklund, A. (1999). Ögon, öron och ord - redskap för källkritik. Projekt Kolla Källan! Skolverket. Johansson, A.C. (1999). Det finns inte någon IT-pedagogik. Tillgänglig via: Sandström Madsén, I. (1999). Att tänka med penna och dator. Tillgänglig via: Rask, S-R. (1999). Med eller utan filter. KK-stiftelsen.

16 15 Vår hembygd ~ arbetsgång Bilaga 1 Du kommer nu att få möjlighet att välja en fördjupning inom temat i något av följande ämnen: NO SO SV Tid: 5 veckor (v ) Redovisning: Du ska göra en skriftlig redovisning med bilder och en redogörelse av dina praktiska undersökningar. Detta arbete ska lämnas in till din handledare via BUF:en under vecka 42. Du får gärna redovisa för andra klasser på skolan under den här veckan. Vernissage: I vecka 42, torsdagen den 19 oktober, klockan bjuder vi in föräldrarna för att visa upp vår samlade kunskap om vår hembygd. Handledning: Beroende på det val du gör, enskilt eller i par/grupp, får du en av oss lärare som din handledare under de veckor vi arbetar med ITiS. Denna person ska hjälpa dig med praktiska saker och ge dig vägledning under arbetets gång. En person i varje grupp ska minst en gång i veckan maila till handledaren och berätta hur arbetet går, vad som har gjorts och ska göras. Denna uppgift går runt inom gruppen. Varje dag (morgon) har du en träff med din handledare där vi tillsammans går igenom dagens arbete och schema. Vi avslutar också varje dag tillsammans. Arbetssätt: Tanken är att du i detta arbetsområde ska göra en hel del praktiska undersökningar inom det ämne du valt. T.ex. kan du som valt NO göra laborationer och experiment för att ta reda på fakta. Arbeta enligt följande punkter: 1. Val av arbetsområde efter intresse - gruppindelning. 2. Gruppen gör gemensamt en kunskapsinventering, dvs. man skriver ner vad man redan kan och vet inom ämnet. 3. Gruppen sammanställer frågor och problem som man vill ta reda på och lösa, enligt följande frågor (se nästa sida):

17 16 - Vad vill jag veta? Vilka frågeställningar har vi? - Vad kan vi om detta? - Vad behöver vi ta reda på? - Från vilka platser och källor tänker vi hämta information? - Är det några särskilda personer vi behöver träffa? - Vem ska lyssna till/läsa/titta på vår redovisning? - Tid för arbetsområdet? OBS! Planeringen ska presenteras för handledaren efter en veckas arbete! 4. En i gruppen utses som en samordnare, vars uppgift är: - att se till att hela gruppen samlas minst två gånger i veckan. 5. Gruppen bestämmer i god tid redovisningssätt. ITiS ~ informationsteknik i skolan: Under det här arbetsområdet ska du mer medvetet gå in för att arbeta med de tekniska hjälpmedel vi har till vårt förfogande på skolan. Du kan arbeta med: digitalkamera scanner intervjubandspelare videokamera storvideon Frågor och kommentarer vi inte vill ha under arbetets gång: Vad ska jag göra? Jag kan inte göra något för att - Nisse är sjuk, och han har alla papper! - datorn/skrivaren funkar inte! - jag skriver på datorn där hemma! - jag har glömt mina papper hemma! - jag har ingen penna! Jag är redan klar!.m.fl Lycka till! Erika Katarina Magnus Lisa Emma

18 17 Allmänna kriterier för VÅR HEMBYGD Bilaga 2 Godkänd: Delta aktivt i arbetet. Gruppen ska ha regelbunden kontakt med sin handledare. Du ska presentera din planering och få den godkänd av handledaren. Du ska ha gjort minst en undersökning, som ska ligga till grund för arbetet. Den skriftliga redovisningen ska vara dataskriven och väl genomarbetad med källförteckning och egen reflektion. (Tänka till om det du har fått fram.) Den skriftliga redovisningen ska vara skriven med dina egna ord och vara begriplig för dig själv och för mottagaren. Delta aktivt på vår vernissage. Väl godkänd: Samtliga krav för godkänd nivå ska vara uppfyllda. Du ska självständigt kunna formulera problemställningar, planera, genomföra och dra slutsatser utifrån dina undersökningar. Under arbetets gång och vid redovisningstillfället ska du använda flera olika typer av tekniska hjälpmedel.

19 18 Bilaga 3 UTVÄRDERING AV ARBETET MED ITiS ~ Vår hembygd A. Inledningen/uppstarten 1. Vad tyckte du om introduktionen av arbetsområdet (filmen, genomgången av arbetsgången)? 2. Var instruktionerna tydliga nog (arbetsgången, förklaringar)? 3. Tog det lång tid att välja inriktning på ditt/ert arbete? Varför/varför inte? 4. Kom du/ni igång direkt med ditt/ert arbete eller tog det längre tid? Varför/varför inte? B. Planering 5. Kunde du/ni göra en planering utifrån den information du/ni fick vid första planeringstillfället? 6. Hade du nytta av din/er planering? Följde du/ni den? a) Om inte, vad berodde det på och vad kan du göra för att få en planering, som du har en nytta av i ditt arbete? Hur bör en sådan planering se ut? b) Om ja, vad bör en bra planering innehålla i ditt tycke? C. Under arbetets gång 7. Om ni arbetade i grupp, fungerade samarbetet bra vad gäller arbetsfördelning och arbetsinsats? Utveckla ditt svar. 8. Vad tycker du om detta arbetsätt (undersökande, ämnesövergripande, tillgång till tekniska hjälpmedel m.m.)? 9. Har du haft någon hjälp av handledningstillfällena i början och slutet av veckan? På vilket sätt? 10. På vilket sätt har du haft nytta av din handledare?

20 Vad ska vi tänka på för att bli bättre handledare? 12. Har det varit lagom med tid för arbetet? a) Har passen varit lagom långa? b) Hur har det fungerat med raster? D. Informationstekniken 13. Anser du att du blivit bättre på att använda datorer, BUF:en, digitalkamera, intervjuteknik, scanner, videokamera m.m genom detta arbete? 14. Kommer du att använda dig av något av detta i framtida arbeten? E. Vernissagen 15. Kände du att du var väl förberedd för vernissagen? Varför/varför inte? 16. Vad tyckte du om att avsluta arbetet med en vernissage? F. Allmänna frågor 17. Stimulerade detta arbete till att arbeta mera inom ämnet/arbetsområdet eller att arbeta på liknande sätt i framtiden? Varför/varför inte? 18. Vad har du fått för nya erfarenheter av detta arbetsområde, som du kan ta med dig till andra arbeten?

21 20