Projektmaterial. ATT GÖRA EN SKOLTIDNING Åsa folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial ATT GÖRA EN SKOLTIDNING Åsa folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Att göra en skoltidning ITiS-rapport höstterminen 2002 Skoltidningens arbetslag/åsa folkhögskola Torkel Rosell Jan Jonsson Jonas Koskitalo Ebba Tannlund Lars-Åke Holmgren Anne-Marie Karlsson Carl Pleijel 1

3 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Problemområde...3 Metod...4 Resultat...4 Diskussion...5 Lärdomar och diskussioner inför framtiden....7 Referenslista...8 2

4 Bakgrund Åsa folkhögskola är en av landets äldsta folkhögskolor. Den grundades redan 1872 i Bie men flyttade efter 20 år till sin nuvarande plats i Sköldinge. För 35 år sedan startades en filial i Katrineholm. Skolan i Sköldinge erbjuder internatplatser medan Katrineholmsfilialen är ett renodlat externat. Huvudskolan i Sköldinge har fr.o.m. höstterminen 2002 inriktningen på specialkurser, flera med estetiskt skapande såsom textilkurs, skrivarkurs, musikkurs och kulturproducentkurs. Utöver dessa kurser drivs en friskvårdskurs och en kurs i naturvetenskap för kvinnor. Ett stort antal kortkurser genomförs på skolan i Sköldinge. Filialen i Katrineholm erbjuder allmän kurs (från grundskole- till högskoleförberedande nivå) samt invandrarkurser på olika nivåer. Åsa folkhögskola erbjöd de studerande tidigt i början av 90-talet en medveten och konsekvent datorundervisning. Satsningen utgick från i huvudsak två motiv: datorn skulle vara ett hjälpmedel i studierna för att söka och kritiskt bearbeta information och för att sammanställa uppsatser, rapporter och seminariearbeten. Datorundervisningen tog också fasta på insikten om att relevanta datakunskaper i allt högre grad skulle efterfrågas i samhället: att ha goda datorkunskaper är en merit för arbetssökande i praktiskt taget alla yrken. Den här projektbeskrivningen växte fram som ett resultat av ett antal diskussioner under maj, juni och augusti 2002, där alla berörda lärare på Åsa deltog. Åsa lämnade in två projektansökningar: den ena ansökan, Våra rötter, låg fast sedan försommaren Den ansökan som det här projektet omfattar, Skoltidningen, bestämdes i en diskussion den 19 augusti. Den formulerade texten bearbetades den 26 augusti. Samtliga 11 berörda lärare deltog i diskussionerna. Problemområde Syftet med projektet har varit att göra en skoltidning. Syftet med tidningen har varit att sammanställa en tidning med både bra innehåll och god layout att jobba i redaktionsform, studerande och lärare tillsammans att öka samarbetet kollegor emellan att få igång ett gemensamt forum för Åsa folkhögskolas deltagare och personal. att främja kittet mellan skolenheterna i Katrineholm och Sköldinge att stimulera skrivandet att fungera som ett opretentiöst reklam- och kulturblad för spridning i regionen att lära mer om layoutarbete på dator att höja IT-nivån på skolan 3

5 Metod Arbetet med skoltidningen har skett i redaktionsform. Vi har träffats regelbundet en gång i veckan, tisdagar , för att stämma av, planera och arbeta med tillgängligt material. Mellan mötena har vi gett varandra, och ibland också personer utanför gruppen, olika uppgifter att genomföra till nästa träff. Exempel på uppdrag: skriv en artikel om bygget som pågår på skolan i Sköldinge gör en intervju med skolan stipendiatelever ta bilder till texten om friskvårdsklassen Allt material har sedan lagts in på skolan terminalserver under en gemensam mapp Skoltidning. På detta vis har alla haft tillgång till materialet, och vi har därigenom enkelt kunna hjälpa varandra med textläsning/textkritik. Efter bearbetning av råmaterialet har vi tillsammans lagt in färdiga artiklar och bilder i tidningsmallen. Ett arbetssätt som gett samtliga inflytande över tidningens layout. De tekniska hjälpmedel som vi har använt oss av i arbetet är en liten enkel digital kamera, scanner, pc-datorer uppkopplade mot skolans terminalserver och skolans kopiator. Vi har under perioden också genomfört fortbildningar för att täcka de kunskapsluckor som gruppen har upplevt sig ha, t.ex. inom bildbehandling och layoutarbete. Resultat Vi avsåg att göra en skoltidning. Vi har gjort, kopierat och distribuerat en skoltidnings första nummer. Tidningen har gjorts i A4 med bokvikning. Originalet gjordes i färg men kopierades i svart- vitt. Skoltidningen skulle göras av de studerande som frivilligt valt kursen att göra en skoltidning tillsammans med de lärare som arbetat med detta ITiS-projekt. Av skäl som framgår under diskussionen nedan gjordes tidningen av ovanstående lärare samt blott en frivillig elev. Inom ramen för skoltidningsarbetet skulle rymmas skrivarbete, ordbehandling, layout, intervjuteknik, fotografering och bildbehandling. Vi har alla i gruppen gjort ovanstående moment i tidningsarbetet. Vi har därvid haft tre helgfortbildningar i fotografering och bildbehandling samt i programmen Photoshop och Publisher. Skoltidningen skulle bidra till att stärka känslan av en skola (trots att vi har en enhet i Sköldinge och en i Katrineholm). Tidningens första nummer släpptes vid en gemensam kulturdag. Den innehåller också inslag från båda skolenheterna. Tidningen har även distribuerats till samtliga klasser. En överrepresentation från Sköldinge, när det gälle tidningens innehåll finns dock och kräver fortsatt observans. Skoltidningen skulle i sin bästa form kunna vara ett opretentiöst kultur- och reklamblad. 4

6 Vi är övertygade om att vår tidning mycket väl kan utvecklas till det kultur- och reklamblad vi från början avsåg. Arbetstakten skulle vara lugn och utgå från kvalitetstänkande och metodbyggande. Arbetstakten blev med nödvändighet lugn eftersom så mycket kompetens- och metodutveckling krävdes. När tre intensiva veckor återstår av höstterminen har vi påbörjat vårt andra nummer. Vi räknar med att släppa detta nummer före jul. Lyckas vi med det tycker vi att vi lyckats väl med kompetens- och metodutvecklingen. I detta andra nummer söker vi också nya medarbetare till redaktionen. Vi är fulla av tillförsikt och hoppas och tror att vi startat en viktig process. Diskussion Vårt ursprungliga ITiS- projekt var att arbeta med en studerandegrupp under vårterminen 2003 som ska genomföra ett stort seminariearbete. Där fanns för oss en gemensam deltagargrupp. Eftersom ITiS skulle genomföras redan under hösten 2002, fick vi tänka om. Vi fick därför söka oss ett nytt projekt. Vi bestämde oss för att starta en skoltidning. Anledningarna till det var flera: A. Vi är två skolenheter som har svårt att hålla kommunikationen levande och att känna oss som en gemensam skola. En tidning skulle kunna vara en länk mellan de båda enheterna. Vi har tidigare haft en skoltidning som vi tyckte var jättetrevlig. B. Vi ville i gruppen gärna lära oss mer om sökmetoder, bildhantering, layout, digitalkameraanvändning, scanner och presentationsteknik. C. Vi har en bra standard på våra datasalar och tyckte att vi verkligen behövde kunna mer bl.a. som handledare till våra ofta kunniga deltagare. D. Vi var en grupp lärare i projektet som inte hade någon gemensam, naturlig deltagargrupp att genomföra projektet tillsammans med Vi erbjuder varje termin våra studerande ett antal kurser som alla har en frivillig karaktär och går under rubriken eget val. Vi lanserade skoltidningen hårt, men det var endast fyra studerande som valde det. Normalt skulle inte en så liten grupp starta, men då det var ett ITiS-projekt ville vi fullfölja arbetet. Vi försökte också att rekrytera ytterligare studerande till gruppen och jobbade hårt med det, men det gick tyvärr inte. Även i den studerandegrupp som bestod av fyra rådde en osäkerhet. Vi blev alltmer uppstressade av situationen: fyra studerande och sju lärare! Hur skulle vi kunna tona ner oss med så mycket överläge? När vi genomförde kritikfasen i Framtidsverkstaden framkom detta som vår allra största rädsla. Vad händer om de studerande uteblir? Det visade sig också att dessa farhågor besannades och att vi under största delen av projektet endast har haft en aktiv studerande. Han har å andra sidan varit väldigt aktiv, och delaktig i allt. Vi lockade i början med att den ursprungliga studerandegruppen skulle få vara med på våra internutbildningar i scanner, digitalkamera, Photo Shop och Publisher. Tobbe, 5

7 som vår studerande heter, antog erbjudandet, vilket visade sig vara bra, då vi kom på mer jämbördig nivå från början. Vi kom därför inte igång med vår grupprocess direkt på grund av dessa problem. I början när vi hade fyra studerande var vi oroliga över att de var så få och att vi skulle förlora även dem. Detta spred en osäkerhet hos oss lärare. Skulle vi vara medstuderande eller auktoriteter? Vi valde utan en uttalad strategi att bli jämbördiga medlemmar i en redaktion. Detta förvirrade säkert de studerande. Det faktum att vi var sju lärare förstärkte säkert detta. Vi hade också en hög ambitionsnivå, för vi ville verkligen att det skulle bli bra. Det kan också ha gjort att känslan inför skoltidningen blev ett för stort projekt för de som sedan lämnade redaktionen. Vi hade i gruppen erfarenhet av att arbeta med redaktionsarbete. Med ledning därav, samtidigt som vi hade accepterat situationen, kom vi igång med uppgiften och blev en grupp. Vi tror också att det hjälpte till att vi på Framtidsverkstaden fick ge ord åt vår ängslan, så att den blev synlig och konkretiserad. Så här lydde våra 5 starkaste farhågor (kritikfasen): De studerande uteblir Vi bränner ut oss (brist på tid) Att innehållet är svagt Lågt engagemang, brist på uthållighet Att lärarna blir för dominanta Och våra förhoppningar (fantasifasen) Tidningen blir både innehållsrik och snygg Starkt engagemang och sammansvetsning Mer IT-kunskaper 15 elever till vill jobba med tidningen Två söndagar samlades de båda ITiS-lagen för att lära oss digitalkameran, scannern, Photoshop och Publisher. Vi skötte denna fortbildning internt. Det var med stor iver och glädje vi lärde oss allt det nya, trots att våra datorer krånglade lite vid första tillfället. I redaktionen beslutade vi oss för vilken form och vilket innehåll tidningen skulle ha. Vi arbetade med tankekarta, en idé utifrån skriften Att göra en skoltidning i Publisher.Idéerna flödade och vi började ana strukturen på tidningen. Vi diskuterade också om vi skulle ha en temabilaga redan i första numret. Vi diskuterade också om vi behövde en ansvarig utgivare utifrån en diskussion om möjligt innehåll. Vi beslutade att det var lämpligt att Anne-Marie tog den rollen, då hon ingår i ledningsgruppen på skolan. Efter diskussionerna fördelades arbetsuppgifter inför det första numret. Tobbe ville gärna testa kameran på internatet, så han gjorde en sida med en kortfråga till fem internatboende. Om vi haft :- för att förbättra trivseln på skolan, vad skulle du vilja göra då? 6

8 Vi andra ville skriva om något som hade anknytning till skolan på något sätt och som vi samtidigt var intresserade av. Vi lade fram förslag och hade en generös hållning till varandra. Målet var från början att vi skulle göra en så högklassig tidning som möjligt, hellre än att snabbt få ut ett nummer. Vi lärare var nog ganska överens om det, men vi märkte snart att Tobbe hade ett annat mål; att snabbt få ut en tidning så att den verkligen skulle börja fungera som en kommunikationslänk till läsarna. Vi pratade om det och vi kom också fram till att blir tidningen bra så kanske vi kunde värva nya redaktionsmedlemmar, helst innan ITiS-tiden var slut. Vi höjde takten och kompromissade kanske en del med layouten. Nu var det jätteroligt att jobba. Några i gruppen var bättre på Publisher och de tog befälet och vi andra lärde och provade alltmer efterhand. Vi läste och diskuterade varandras texter. Vår svensklärare Lars-Åke fick i uppgift att rubriksätta våra texter. Sedan satt vi allihop och finputsade på rubrikernas storlek, bildernas lägen, texternas placering mm. Vi arbetade hela tiden i skolans datasal, och hade fullt av studerande omkring oss, som vi hoppades skulle smittas av vår laganda och på sikt bli nya redaktionsmedlemmar. En risk som några av oss kände var om tidningen skulle bli för präktig i våra studerandes ögon, när det var så många lärare inblandade. Den 19 november släppte vi det första numret och annonserade det på vårt gemensamma förmiddagskaffe. Vi valde just denna dag eftersom båda enheterna var samlade. Frågan är om vi har nått vårt mål att skapa en kommunikationslänk. Vi har fått en del återkopplingar, men inte så många som vi hoppats på. När vi nu tittar på vår färdiga produkt så är det nog så att den faktiskt inte öppnar så mycket för dialog. Läsarna som ju är våra studerande är säkert också mer nyfikna på vad andra studerande skriver. Förhållandet lärare elev har ju inbyggt i sig en över underordning och en attityd. Detta har man nog med sig också när man läser tidningen. Frågan vi ställer oss är hur vi får våra studerande mer engagerade i skoltidningen? Ska vi i första hand uppmuntra till att skriva i tidningen eller ska vi försöka värva en liten redaktionsgrupp där de studerande är i majoritet? I första numret uppmanade vi våra läsare att bidra med material, och i det andra numret förtydligar vi detta genom att ange kontaktpersoner vid respektive enhet. En del i arbetet som vi inte tänkt igenom fullt ut var distributionen av den färdiga tidningen. Det relativt svala mottagandet kan bero på att inte alla fått ta del av tidningen. Vi lade ut tidningarna under en gemensam kulturdag där var och en fick ta om de ville. När vi senare frågat så är de inte så många som uppmärksammat vårt försök att distribuera tidningen, och särskilt de studerande från enheten i Katrineholm. I efterhand har vi delat ut ett antal till varje kurs, något som nog varit lämpligt från första början. Marknadsföringen av tidningen har således mycket övrigt att önska. Lärdomar och diskussioner inför framtiden. 7

9 På vilken nivå ska vår skoltidning ligga? Vad får man skriva i den? Hur får vi nerv i tidningen? Det här är frågor som dyker upp när vi samtalar om framtiden. Vad vi önskar oss är engagerade bidrag som gäller angelägna frågor på skolan, som idag diskuteras i olika sammanhang som skolråd, internat och lärarråd. Vi anser att i vår tidning ska det vara högt i tak. Vi vill att olika åsikter fritt ska brytas emot varandra, vilket är god folkbildningstradition. Vi vill förbättra distributionen. Vi vill att tidningen ska spridas till alla som är verksamma på Åsa. Huvudsyftet med detta är att få fler engagerade i tidningen. Ett nära mål är också att lägga ut den som en nättidning. När vi anser att tidningen motsvarar de krav vi ställer på en bra skoltidning vill vi också distribuera den utanför skolan. En större säkerhet och ökad kunskap inom IT har uppnåtts av de lärare som varit engagerade i ITiS. Kopplingen IT- folkbildning-och skoltidningsproduktion har varit utvecklande och stimulerande. Resultatet har inte bara blivit en skoltidning utan också ett fördjupat samarbete i ITiS-laget. Som ett konkret resultat kan nämnas att vi i ITiS-gruppen ska planera en pedagogdag under vårterminen runt Storyline för våra kollegor. Referenslista Pedagogisk litteratur: Publisher i skolan, IT-pedagogerna, AV-media i Kronoberg, Studiehandledning för arbetslagen inom ITiS, ITis delegationen för IT i skolan - Utbildningsdepartementet, Tredje reviderade upplagan, Att göra en skoltidning i Publisher, Anita Hildén, Statens institut för handikappfrågor i skolan, Med eller utan filter, Stig Roland Rask, KK-stiftelsen, 2000 Göra tidning, Andersson Ek, Andréasson, Edwardson, Ordfront förlag, Publisher 2000, Camilla Jönsson, Skolverkets multimediabyrå, Storyline, Ylva Lundin, ITIS, Det öppna lärorummet, Eliasson, A, Lindö, R, Skolverket, Teknisk litteratur: Instruktionsbok HP Precisionscan Pro, Hewlett Packard. Instruktionsbok Corel Photo House 5. Instruktionsbok Digitalkamera Camedia, Olympus. Photoshop kompendium, Torkel Rosell, Åsa folkhögskola,