Projektmaterial. Åsa folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial MINA RÖTTER MED IT-TEKNIK SOM VERKTYG Åsa folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Innehållsförteckning Mina rötter med It-teknik som verktyg... 1 Åsa folkhögskola... 1 Innehållsförteckning...2 Bakgrund...3 Åsa folkhögskola...3 Mina rötter...3 ITiS-projektet...4 Tidsåtgång...4 IT-teknik...4 Lärare...5 Mål...5 Syfte...5 Problemområde...6 Metod...6 Fortbildning...6 Historia och samhällskunskap...6 Beteendekunskap...6 Deltagarna... 7 Lärarna... 7 Resultat... 7 Reaktioner vid presentation av itis-projektet och under arbetets gång hos deltagare... 7 Bekantskapen med it-tekniken hos lärare och deltagare...8 Bort från traditionell undervisning...8 Förening av mina rötter och IT som verktyg...9 Diskussion...9 Praktiska exempel...11 Referenser...11 Bilagor Bilaga 1: Genogram Bilaga 2: Frågor Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 BAKGRUND Åsa folkhögskola Åsa folkhögskola är en av landets äldsta folkhögskolor. Den grundades redan 1872 i Bie men flyttade efter 20 år till sin nuvarande plats i Sköldinge. För 35 år sedan startades en filial i Katrineholm. Skolan i Sköldinge erbjuder internatplatser medan Katrineholmsfilialen är ett renodlat externat. Skolan i Sköldinge har fr o m höstterminen 2002 inriktningen på specialkurser, flera med estetiskt skapande såsom textilkurs, skrivarkurs, musikkurs, och kulturproducentkurs. Utöver dessa kurser drivs en friskvårdskurs och en kurs i naturvetenskap för kvinnor. Ett stort antal kortkurser genomförs på skolan i Sköldinge. I Katrineholm erbjuder skolan allmän kurs (från grundskole- till högskoleförberedande nivå) samt invandrarkurser på olika nivåer. Åsa folkhögskola erbjöd de studerande tidigt en medveten och konsekvent datorundervisning. Satsningen utgick från i huvudsak två motiv: datorn skulle vara ett hjälpmedel i studierna för att söka och kritiskt bearbeta information och för att sammanställa uppsatser, rapporter och seminariearbeten. Datorundervisningen tog också fasta på insikten om att relevanta datakunskaper i allt högre grad skulle efterfrågas i samhället: att ha goda datorkunskaper är en merit för arbetssökande i praktiskt taget alla yrken. Mina rötter Under det första året av den allmänna kursen, som härefter kallas Plattformen, har undervisningen inom ämnessfärerna historia samhällskunskap beteendekunskap under 1990-talet utvecklats mot olika pedagogiska försök att försöka samordna dessa ämnen. Vi har i studierna också strävat efter att knyta de egna personliga minnena och erfarenheterna till det allmängiltiga. Så småningom valde vi, berörda lärarlag, modellen att under det första studieåret utifrån sin egna erfarenheter av familj, uppväxt och familjehistoria titta bakåt mot 1900-talets och det sena talets svenska samhällsutveckling. Med detta som bas försöker vi sen studera olika frågor som rör samhället, sociala förhållanden och relationer. Alla har något att berätta om sina rötter och sin historia. Utifrån detta belyses vår roll som samhällsvarelser ihop med vår bakgrund. Metoderna som används i studierna rör sig över ett brett spektrum: Föreläsningar, dialogundervisning, diskussioner, spelfilmer, gemensamma och gruppvisa studiebesök etc. Men hela tiden har ett enskilt arbete om att sammanställa en rapport om sina egna rötter löpt som en röd tråd under den första delen av studieåret. En rapport som man sen i någon form redovisat för de andra deltagarna i studiegruppen och för sin egen familj. Arbetet har delvis skett på lektionstid men det huvudsakliga arbetet har gjorts utanför lektionstid där lärarfunktionen mest varit som handledare och diskussionspartner. Erfarenheterna av studier i detta ämne ( Familjen i samhället ) är blandade. De varierar, alltifrån att deltagaren för första gången med entusiasm och ahaupplevelser bedriver studier om samhällsutveckling, till föga framgångsrika försök från lärarna att bryta ner attityder hos deltagarna om att man i skolan skall lära sig saker från en bok. Kurseltagarna får göra en kursomsvängning: vara motor åt sig själv istället för att bli matad. Att kunskaper ska kontrolleras genom någon form av Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 prov av en som vet hur det skall vara, är en förväntan som varit lättare att komma till rätta med, tack vare kravet på redovisning av studierna i mina rötter. Svårigheter med en trasig eller mycket smärtsam familjehistoria är ett andra hinder som ibland näst intill omöjliggjort studier av ämnet, enligt den ursprungliga modellen. Utländsk bakgrund utgjorde de första åren hinder, t.ex. den svenska samhällsutvecklingen var ej jämförbar med det egna landets. Detta har så småningom istället blivit till en viktig resurs i försöken att skapa en genuin insikt och förståelse för de olika bakgrunder som präglat oss som individer ITiS-projektet För att utveckla pedagogiken och göra studierna i ämnet familjen i samhället mer angeläget och levandegjort startades ett ITiS-projekt hösten Ett projekt som syftar till att via data- och digital teknik i undervisningen möjliggöra ett aktivt skapande och dokumenterande som är anpassat till brukarnivå. Det kan handla om att beskriva och dokumentera sina egna rötter eller som alternativ en person med ett förflutet i Katrineholms historia. Projektet syftar till att samarbeta med de redan existerande projekten ASKOL (Arkiv System Katrineholm On Line) och ARKION (Riksarkivet) Genom en sådan levandegjord släkt-forskning skulle också naturliga och regelbundna kontakter med dessa system kunna tillföra undervisningen inom respektive ämnesområden på allmän kurs i Katrineholm stora resurser. Samtidigt som det på ett naturligt sätt skulle bidra till att bryta det stängda klassrummets pedagogik. Vissa grundläggande kunskaper som scanning av bilder och användning av digitalkamera skulle vara den gemensamma nämnaren för de olika kursdeltagarnas CD-rom skivor som är deras nya kombination av släktbok-genogram fotoalbum. Tidsåtgång Den totala arbetsinsatsen vi lagt ner motsvarar minst 3 veckors arbete. Planering och viss fortbildning gjordes under våren 2002 med fortsättning under hösten Ca 1/3 av arbetet har skett i samverkan med kursdeltagarna resten har bestått av fortbildning, seminarier och eget arbete. Vi har arbetat med projektet varje vecka under september/oktober/november enligt nedan. - Med kursdeltagarna en veckodag under oktober november i ämnet Familjen i samhället. - Med projektgruppen planering och fortbildning i digitalkamera och Power Point under september och oktober. - Med seminariegruppen inkl. handledare enligt fastställd tidplan och - Med handledare efter behov. IT-teknik Skolan har mycket goda resurser vad gäller undervisning i datorkunskap och produktion med hjälp av dator. Projektet förutsätter intern utbildningar av lärarna i såväl bildbehandling som digitalt foto och användandet av aktuella Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 specialprogram som PowerPoint. Varje deltagande lärare i Itis-projektet har dessutom tillgång till egen dator för projektet, bärbar eller stationär. I skolans tjänstefördelning har tid avsatts för de lärare som deltar i Itisprojektet. Samtliga anställda på Åsa har dessutom tillgång till (och använder flitigt!) kommunikationsnätet First Class. Lärargruppen förbereder projektet genom fortbildning i digitalkamera, bildbehandling, PowerPoint samt dokumentationsteknik Lärare De lärare som deltagit i ITiS-projektet Mina rötter vid Åsa har strävat efter att alla deltagande lärare skulle få kunskaper från och erfarenheter av så många moment som möjligt som ingår i studieprocessen. De lärare som ingått i projektet Mina rötter, fördelat på ämnen är: Parrviz Asghari data, Ingrid Ahlqvist beteendekunskap, Susanne Algström och Bo Ekman historia/samhällskunskap. En ytterligare beteendelärare arbetar med Familjen i samhället, men ingår inte i Itisprojektet. Mål Projektet är i hög grad såväl deltagarbaserat, problemorienterat som ämnesövergripande. Det är kursdeltagarna som själva forskar i sina rötter, ställer sina frågor och använder en problemorienterad metodik. Syftet är att fördjupa insikterna om att vår historia hämtar sin näring ur flera områden, att det privata är påverkat av det allmänna och att här-och-nu beror av där-och-då, dvs vi påverkas i nu-tid av vår familjs historia. En mycket högt ställd målsättning för projektet är att starta en process som blir livslång för deltagarna. En annan högtflygande målsättning är att se det som ett försök att skapa en dataversion av 1970 talets Gräv där du står rörelse. Något som många har mycket positiva erfarenheter av i sina folkhögskolestudier Syfte Ett syfte har varit att kursdeltagarna ska lära sig att hantera IT-hjälpmedel samtidigt som studierna bedrivs tema- och projektmässigt under senare delen av höstterminen Ett annat att lärarlaget tillsammans med deltagarna integrerar olika ämnen, startar en process som kan leda till att deltagarna i ett senare skede använder folkbildningsnätet för att lägga ut sina arbeten på webben, samt att träna och använda digitalkamera och bildhantering, Word, Power Point. Sist men inte minst har ett syfte varit att ge ökad teknikkunskap hos lärare och deltagare samt utveckling av pedagogiska metoder för arbetet med IT. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 PROBLEMOMRÅDE Vi har formulerat vårt problemområde så här: Hur kan vi hitta ett sätt att erövra bättre kunskap och övervinna eventuellt motstånd mot ny It-teknik bland oss lärare och bland våra deltagare som går i våra två Plattformar, där flertalet varken är studievana eller särskilt datorvana? Hur kan vi komma ifrån traditionell katederundervisning och lärarroll i våra Plattformar och skapa lust att lära genom att själv söka efter Mina rötter? Hur kan vi hitta ett arbetssätt där vi förena sökandet efter Mina rötter med IT som verktyg i de båda Plattformarna? METOD Vi presenterade ämnet Mina rötter i våra två Plattformar redan i början på hösterminen. Valet 2002 medförde en försening av vårt ITiS-projekt eftersom vi ägnade några veckor under september åt information inför valet. Fortbildning För att lära mer om hur vi lärare kunde använda IT i skolan, behövde vi fortbilda oss. Det gjorde vi tillsammans med den andra Itis-gruppen på Åsa. Vi ägnade två helger åt att lära oss använda digitalkamera, scanning, infoga bilder i text genom programmen Photoshop och Publisher. Efter dessa genomgångar fick var och en av lärarna möjlighet att på egen hand prova digitalkameran genom att ta hem den några dagar och träna. Historia och samhällskunskap Vi började med att introducera Itis-projektet parallellt med att vi i undervisningen började med svensk talshistoria. Vi försökte koppla samman det allmänna med det privata och de stora händelserna med de vardagliga. Vi tittade tillsammans också på filmer som Kråsnålen och Kvarteret Korpen som gav oss inblick i tidsandan och också gav ett mer känslomässigt perspektiv. Beteendekunskap Genogrammet (se bilaga1) introducerades och deltagarna började själva att arbeta med det. Ett genogram är en detaljerad släktkarta som visar namn och årtal för födelse, giftermål och död. Men inte bara det. Genom att studera genogrammet kan man också bl.a. förstå de känslomässiga relationerna i sin släkt, hur positionen i syskonskaran påverkat och påverkar en och ens familj. Även eventuella konflikter i släkten och mönster för att hantera dessa tydliggörs. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 Deltagarna Några av deltagarna började höra sig för bland äldre familjemedlemmar om deras speciella erfarenheter och minnen. Nästa led i processen var att med hjälp av Ove Lindqvist från APR-resursen strukturera och konkretisera lämpliga frågeställningar att ta upp med anhöriga. Han introducerade sökning via olika arkiv ex. Arkeon som en metod för släktforskning. Han gav deltagarna exempel på intressanta frågor att ställa (se bilaga 2) samtidigt som vikten av att begränsa sig betonades. Dessutom visade Ove också på möjligheterna att med hjälp av bilder levandegöra de platser och miljöer där var och en har sina rötter. Några veckor senare hade arbetet kommit igång ordentligt. De flesta deltagarna började scanna in bilder till sina texter från de intervjuer de gjort. Detta gjorde vi efter att alla hade fått en ordentlig genomgång av hur digitalkamera och scanning fungerar. Lärarna Vi lärare har varit delaktiga i processen samtidigt som vi observerat och reflekterat över vad som hänt i gruppen och hos var och en av våra deltagare. För oss lärare var den avstamp vi fick genom Ove Lindqvists besök betydelsefull. Vi kunde under processens gång gå vidare och hålla, den entusiasm som skapats, vid liv. Vi insåg också att det verkligen var viktigt att begränsa oss och våra deltagare och inte överdriva vad slutprodukten skulle bli inom det här projektet. Var och en skulle utifrån sina bilder sätta in relevant och väl bearbetad text så att helheten skulle se bra ut. Vi träffades vid någorlunda regelbundna möten för att stämma av gången i projektet. Ett problem som blev tydligt var att en av beteendelärarna i Plattformen inte ingick i Itis-projektet. Problemet var främst av praktisk natur, t.ex. planering och samordning av moment, men handlade också om kommunikation och information. RESULTAT Reaktioner vid presentation av itis-projektet och under arbetets gång hos deltagare Det var i början lite svårt att styra projektet som lärare/handledare. Möjligen var vi otydliga. Det som var svårt var att projektet bestod av så många dimensioner; allmän historia, den egna historien, datakunskap och att det skulle bli en produkt av detta. Vi var fler lärare inblandade och ibland träffades båda Plattformarna tillsammans, men oftast varje grupp för sig. Ibland tittade vi på film och diskuterade den allmänna historien och ibland skulle varje deltagare arbeta med sin privata historia. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 En viss oklarhet om vad den slutliga produkten skulle bli fanns. En del deltagare tyckte att det lät väl avancerat att slutresultatet skulle brännas på en CD-skiva. Andra tyckte att det verkade bra att på så sätt kunna bevara sitt material. Bekantskapen med it-tekniken hos lärare och deltagare Förutom de två helgerna som lärargruppen bedrev fortbildning, (se metodavsnittet), så fick varje lärare låna hem digitalkameran för att träna och bli säker på den. Detta fick till effekt att vi alla blev kunnigare och också säkrare på området. Vi lärare, som i vanliga fall är teoretiska och sysslar med texter och diskussioner, fick nu chansen att instruera i hur en digitalkamera fungerar. När vi skulle gå igenom digitalkamera och scanning blev det starkt motstånd hos några av deltagarna i ena gruppen. Detta satte en av oss lärare ganska hårt på prov. Kommentarerna var Vad ska vi göra det här för? Jag avskyr allt med datorer! Jag vill inte lära mig o.s.v. Det intressanta var att efter en kvart i datasalen och en tydlig instruktion av dataläraren ändrades inställningen radikalt. Det här var ju inte så märkvärdigt! En digitalkamera skulle inte vara så dumt att ha! var några av kommentarerna. Bort från traditionell undervisning Som vi tidigare nämnt blev det lite rörigt när vi startade vårt projekt. Detta på grund av att vi lärare var otydliga, men kanske också för att många av våra deltagare på Plattformen är ovana att arbeta självständigt. Många deltagare har inte gått i skolan på länge och somliga har haft arbete under många år där arbetsuppgifterna varit relativt tydliga. Vi har kunnat iaktta svängningar i motivationen hos våra deltagare. När allt har fungerat och varit intressant, datasalen varit tillgänglig och läraren varit aktiv, då har motivationen varit hög och arbetet har flytit på bra. Å andra sidan har vi märkt att vid störningar, t.ex. ej tillgång till datasal, vikarier, så tappar många av våra deltagare lätt styrfarten. Trots en genuin motivation att söka sina rötter är de ovana att handskas med den frihet som detta arbetssätt innebär. De är ovana att ha en beredskap för parallella sysslor, d.v.s. att om något fallerar med A-planen, så finns ingen B-plan. Lärarens roll som handledare i detta sammanhang blir för deltagaren otydlig och upplevs då lätt som flummig. Vi lärare och handledare behöver lära av våra erfarenheter och också arbeta med B-planer nästa läsår. Vid schemaläggning och tjänstefördelning för läsåret 2002/2003 har inte hänsyn tagits till Itis-projektet. Detta har gjort det svårt för oss lärare att fysiskt träffas så ofta som vi hade önskat. Trots en hel del svängningar under arbetets gång är vi lärare ändå övertygade om att vår roll som handledare för deltagarna underlättar deras kunskaper och deras växande i självförtroende och självständigt tänkande. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

9 Förening av mina rötter och IT som verktyg Om vi ser tillbaka på de senaste årens undervisning i Mina rötter kan vi konstatera en kvalitetsförbättring genom införandet av It-teknik och informationssökning i detta ämne. Den ökade kvaliteten gäller såväl form som innehåll. Det ena ledde till det andra. IT-tekniken gjorde att det som producerades såg snyggt ut, vilket i sin tur stimulerade deltagarna till noggrannhet med innehållet och vice versa. DISKUSSION För att den studiemetod vi använt oss av ska lyckas krävs vissa grundförutsättningar så som att tekniska förutsättningar finns och att schemaläggning och resurstilldelning är genomtänkt, samordnad och i praktiken genomförbar. En sten som studierna lätt kan stupa på, är att alla som borde deltaga i projektet inte gör det (se ex ovan ). Viktigt är också att de lärare som deltar i projektet har likartad pedagogisk grundsyn och att de har diskuterat fram en gemensam ambitionsnivå för projektet. Det måste vara möjligt att fysiskt träffas utan att andra förpliktelser hela tiden lägger hinder i vägen. Våra möte vi haft under projektets gång har varit under en viss tidspress och inte alltid så lätta att få till. Det som har varit bra med våra möten är att de gångar vi träffats så har vi haft mycket givande diskussioner med många reflektioner. Det har även funnits en kreativitet och positiv anda som har påverkat oss att inte ge upp trots att det bitvis varit lite rörigt som vi tidigare beskrivit. Vad gäller It-kunnande hos både personal och deltagare så har det under arbetets gång varit ganska många spännande upplevelser och iakktagelser. Som vi i vår resultatdel beskrev så var det ju några av våra deltagare som var mer eller mindre rädda för att använda sig av scanner, digitalkamera och dator över huvudtaget. Med försök till avdramatisering så visade det sig att det gick att förändra denna rädsla betydligt och det var mycket intressant att se att denna rädsla som gav sig uttryck i ifrågasättande och negativism förvandlades till nyfikenhet och ett mer positivt förhållningssätt till att använda dessa hjälpmedel. Även om tre av oss lärare inte var rädda och lika negativa så fanns det nog även hos oss vissa tvivel om vi skulle fixa tekniken. Vi tre som normalt inte undervisar i data har fått mer än godkänt av den fjärde som är datalärare som har reflekterat över vår säkerhet och ökade kunskaper i hanteringen. En av oss uttryckte det som så Det skulle varit kul att ha videoinspelat när jag med säkerhet stod och instruerade mina deltagare i hur en digitalkamera fungerar, det kändes som att det var en film. En negativ sida av den här typen av studier är att den kan skapa mycket höga förväntningar som sen inte kan förverkligas. Utlovade resurser och släktforskningsmöjligheter kan saknas eller de praktiska möjligheterna för kursdeltagarna att deltaga är mycket mindre än förväntat (sjukdom/frånvaro, bristande kontinuitet etc). Därför är det viktigt att hela tiden betona behovet av att begränsa sina frågor och att försöka hålla nere alltför hög ambition. Det bör betonas att deltagarna är med om starten på ett studiesätt, som aldrig kommer att bli färdigt, utan hela tiden har möjligheter till utvidgningar och fördjupningar. Resultatet är snarare att likna vid en familjebok- eller fotoalbum med både ord och bilder. En annan punkt att ta upp till diskussion i samband med vårt itis-projekt Mina rötter är kraven på deltagare och lärare. Deltagarna hänvisas i mycket större utsträckning än i traditionell undervisning till sig själva och till sin egen drivkraft att ta reda på fakta och se sammanhang. En sådan forskningsinriktad pedagogik blir lätt Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

10 till något positivt och frigörande för de motiverade/resursstarka studiedeltagarna. Däremot riskerar den att andra känner sig övergivna utan att kunna ta chansen att frigöra sina egna inre resurser. Detta om det inte finns en lärare som hela tiden i en mer eller mindre styrd utvecklingsgång av studierna ser till att det händer något. Detta processinriktade studiesätt för på lång sikt med sig ovärderliga vinster om den lyckas, men kan i olyckliga fall bidra till att skillnaderna i studieresultaten ökar mellan deltagarna. Därför bör gemensamma teoretiska översikter av allmängiltiga utvecklingslinjer i samhällsutvecklingen under och 1900-tal och genomgångar av praktiska kunskaper (digitalkamera- scanner bränning av cd-rom skiva etc) hela tiden läggas in som kontrollstationer under processens gång. En kontinuerlig kontakt mellan de i projektet deltagande lärarna för information och reflektion är något som också är fullständigt grundläggande för att projektet skall kunna sjösättas med någon framgång. En av de stora pedagogiska vinsterna med IT-kopplingen till studier av mina rötter är att det ger möjligheter att bryta upp den stängda klassrumsdörrens pedagogik på ett naturligt sätt. Kopplingen till släktforskningssystem, bildarkiv och personer med erfarenheter av olika företeelser och idéer från perioden kan få en naturlig koppling till studierna på ett annat sätt och förståelsen/empatin kan öka. En viktig del av detta är att resultatet med enkla medel kan bli av sådan kvalitet att det stimulerar till ytterligare fördjupningar. Aptiten brukar som bekant växa medan man äter och i det här fallet kan det gälla så enkla saker som bilder av en viktig släkting, av möbler, ting, kläder et.c. som kan utgöra den avgörande stimulansen. En iakttagelse från den ena Plattformens klassrum är att intresset för och nyfikenheten på den egna historien och släkten innebär att den annars så vanliga förväntningen på läraren som kunskapsförmedlare vänds till sin motsats. Deltagaren vill göra jobbet själv! Den kan handla om integritet, men också om att, som en deltagare yttrade Jag vill hitta själv! Jag vill inte att någon annan ska göra efterforskningen åt mig. Jag vill vara först att se materialet! En deltagare har som sin frågeställning: Vilka personer finns i de tomma rutorna i mitt genogram? Som lärare i beteendekunskap är det intressant att få se och höra om tillgången till information via arkiven Arkeon och Genealogi öppnar upp för deltagarna för en diskussion med anhöriga om släktens historia och traditioner. Får de här igenom anledning och möjlighet till samtal som annars inte skulle komma till stånd? Skulle denna deltagares ambition att fylla de tomma rutorna med innehåll bli möjlig, så skulle belöningen vara rik, på ett sätt som är svår att överblicka, med tanke på den plats som tomrummen skapar för den egna fantasin. Det är en pedagogisk utmaning att förena It-teknik med ibland starka känslor för vad man kommer fram till genom att studera sitt ursprung. Motivationen går av olika anledningar upp och ner och det är väldigt viktigt att vi lärare i denna process försöker vara tydliga i det som går att vara tydlig i. Det positiva med detta arbetssätt och projekt är att det förhoppningsvis skapar bättre förutsättningar för det livslånga lärandet både för våra deltagare och för oss som lärare. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10

11 PRAKTISKA EXEMPEL Några exempel på frågeställningar som deltagarna själva tog fram för sina privata forskningar i ämnet Mina rötter. - Vem var min halvbrors pappa? Varför blev han och mamma ett par och vad var det som gjorde att.? - Vilka personer finns i de tomma rutorna i mitt släktträd? (se genogrammets struktur, bilaga 1). Var bodde och arbetade de? - Vilken koppling finns mellan mina rötter och arbetarrörelsen? - Hur var det på 60-talets glada dagar då morsan var ute i svängen? - Skillnader i rummen där mitt gamla linneskåp stod hos mormor och hos mig. Vad kan man läsa ut av det? REFERENSER Texter och föreläsningar som ingått i seminarieserien under hösten. Ove Lindquist APR-resursen, Biblioteket Ängeln Katrineholm. (Släktforskning, bildarkiv). Genogrammet finns besktivet i Harriet Goldhor Lerners bok: Kvinnors nära relationer (1990) Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 11

12 BILAGOR Bilaga 1: Genogram Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 12

13 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 13

14 Bilaga 2: Frågor Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 14

15 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 15