Nationella riktlinjer för strokesjukvård Diagnostik vid åskknallshuvudvärk och trombolysbehandling vid ischemisk stroke Vetenskapligt underlag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2014. Diagnostik vid åskknallshuvudvärk och trombolysbehandling vid ischemisk stroke Vetenskapligt underlag"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2014 Diagnostik vid åskknallshuvudvärk och trombolysbehandling vid ischemisk stroke Vetenskapligt underlag

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem.

3 Förord Socialstyrelsen har i detta dokument samlat det vetenskapliga underlaget för uppdateringen av två diagnostiska och två behandlande åtgärder i Nationella riktlinjer för strokesjukvård De fullständiga riktlinjerna finns på Socialstyrelsen vill tacka alla som med stort engagemang och expertkunnande har medverkat i arbetet med att ta fram det vetenskapliga underlaget för dessa riktlinjer. Sven Ohlman Avdelningschef Avdelningen för kunskapsstyrning

4 Innehåll Förord... 3 Läsanvisning... 5 Uppdatering av rekommendationer... 6 Subaraknoidalblödning... 6 Trombolysbehandling... 7 Konsekvenser... 7 Diagnostik med datortomografi... 8 Intravenös trombolysbehandling... 15

5 Läsanvisning Figuren nedan visar hur det vetenskapliga underlaget för ett tillstånds- och åtgärdspar är disponerat. Tillstånd och åtgärd Radnummer: Använd detta nummer för att hitta rätt när du växlar mellan olika dokument, såsom det vetenskapliga underlaget och tillståndsoch åtgärdslistan. Rangordning: Skala från 1 till 10 där 1 är lika med högst prioritet och 10 är lägst. Slutsatser om åtgärdens effekter. Evidensstyrka: Exempelvis starkt vetenskapligt underlag. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD

6 Uppdatering av rekommendationer Socialstyrelsen publicerade 2009 nationella riktlinjer för strokesjukvård. Under 2012 har det kommit nya studier om diagnostik av subaraknoidalblödning vid åskknallshuvudvärk samt om trombolysbehandling vid ischemisk stroke. Eftersom det nya kunskapsläget på ett avgörande sätt kan påverka det kliniska omhändertagandet av strokepatienter har Socialstyrelsen bedömt att det finns behov av att uppdatera de nationella riktlinjernas rekommendationer inom dessa två områden. Syftet med de nya rekommendationerna är att undvika ökade skillnader i klinisk praxis på grund av olika tolkningar av det nya vetenskapliga underlaget. Subaraknoidalblödning Socialstyrelsens uppdaterade rekommendationer innebär att hälso- och sjukvården bör erbjuda undersökning med enbart datortomografi (DT) till personer med åskknallshuvudvärk, i de fall det har gått mindre än 6 timmar efter insjuknandet under förutsättning att ett antal kriterier är uppfyllda. Kliniska kriterier: säkerställd symtomdebut avsaknad av andra neurologiska symtom än huvudvärk avsaknad av medvetandeförlust ej isolerad nackvärk normal neurologisk status inklusive ögonbottnar ej feber. Kvalitetskriterier och kompetensmässiga kriterier: kompetens i grundläggande klinisk neurologisk diagnostik DT-undersökning av tillräckligt hög kvalitet DT-undersökningen granskas av radiolog med neuroradiologisk kompetens. Vid åskknallshuvudvärk där det gått mer än 6 timmar efter insjuknandet är DT som enda diagnostiska metod inte tillförlitlig. I de fall DT inte påvisar blödning bör utredningen därför kompletteras med en lumbalpunktion (LP). Detta gäller också om kompetenskraven för DT-diagnostik som enda metod inom 6 timmar enligt ovan av något skäl inte kan uppfyllas (till exempel brist på tillgång till akut DT-bedömning av radiolog med neuroradiologisk kompetens). 6 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD 2014

7 Trombolysbehandling Vid trombolysbehandling innebär de uppdaterade rekommendationerna att alla personer med ischemisk stroke oavsett ålder bör erbjudas trombolysbehandling inom 4,5 timmar från symtomdebut. Resultaten från de nya studierna om trombolysbehandling har dock gett utrymme för olika tolkningar, framför allt när det gäller trombolysbehandling 3,0 4,5 timmar efter symtomdebut hos personer över 80 år. En metaanalys som presenterades på International Stroke Conference i februari 2014 belyser kunskapsläget ytterligare när det gäller effekt och nytta av trombolysbehandling 3,0 4,5 timmar hos denna åldersgrupp. I Läkemedelsverkets godkännande för trombolysbehandling finns i nuläget endast indikation för patienter under 80 år. Fri förskrivningsrätt möjliggör ordination utanför godkänd indikation, men medför ett större ansvar för den enskilda läkaren. Konsekvenser Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna kommer att innebära få organisatoriska konsekvenser på regional nivå. Myndigheten bedömer att rekommendationerna på kort sikt kommer att innebära ekonomiska konsekvenser i form av utbildnings- och behandlingsinsatser. På längre sikt bedömer Socialstyrelsen att kostnaderna kommer att plana ut eller minska till följd av avtagande behov av hälso- och sjukvårdsinsatser så som LP och eftervård av stroke. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD

8 Diagnostik med datortomografi Rad: C7a Tillstånd: Åskknallshuvudvärk, mindre än 6 timmar efter insjuknande Åtgärd: Datortomografi (DT) Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har mycket hög diagnostisk precision. Kommentar: Uteslutande av subaraknoidalblödning med datortomografi (DT) utan efterföljande lumbalpunktion inom 6 timmar efter insjuknande i åskknallshuvudvärk kräver att ett antal kriterier är uppfyllda. Kriterierna är dels kliniska (säkerställd symtomdebut, avsaknad av andra neurologiska symtom än huvudvärk, avsaknad av medvetandeförlust, ej isolerad nackvärk, normal neurologisk status inklusive ögonbottnar, ej feber), dels kvalitets- och kompetensmässiga (kompetens i grundläggande klinisk neurologisk diagnostik, DT-undersökning av tillräckligt hög kvalitet samt att DTundersökningen granskas av neuroradiologiskt kompetent radiolog). Beskrivning av tillstånd och åtgärd Åskknallshuvudvärk (plötslig debut av svår huvudvärk av en typ man inte haft tidigare) är ett relativt vanligt tillstånd. Åskknallshuvudvärk kan ha ett flertal bakomliggande orsaker, såsom subaraknoidalblödning (SAB), reversibelt cerebralt vasokonstriktionssyndrom, cerebral venös trombos, virusmeningit och dissektion. Åskknallshuvudvärk orsakas av SAB i 8 12 procent av alla fall. SAB är ett mycket allvarligt och behandlingskrävande tillstånd, varför en säker diagnostik är nödvändig. Första diagnostiska åtgärd vid åskknallshuvudvärk är datortomografi (DT). Tidigare studier har visat att metoden kan påvisa SAB i de flesta fall, men inte i alla. Känsligheten hos DT att påvisa SAB minskar ju senare undersökningen görs efter insjuknandet. Vid åskknallshuvudvärk där initial DT inte påvisar SAB har klinisk rutin varit att komplettera med lumbalpunktion med analys av blodpigment för att nå full diagnostisk känslighet. Lumbalpunktionen bör göras 12 timmar eller senare efter insjuknandet (vid en tidpunkt då röda blodkroppar har sönderfallit och gett upphov till blodpigment) för säkrast diagnostiska utfall. 8 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD 2014

9 Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet subaraknoidalblödning har en mycket stor svårighetsgrad. Vilken effekt har åtgärden? Vid åskknallshuvudvärk och normal neurologi har datortomografi 100 procent sensitivitet för att upptäcka subaraknoidalblödning inom 6 timmar efter insjuknande, jämfört med en kombination av datortomografi och lumbalpunktion (starkt vetenskapligt underlag). För att upptäcka SAB inom 6 timmar efter insjuknandet med datortomografi som enda diagnostiska metod krävs att läkare på akutmottagningen har grundläggande neurologisk kompetens i anamnes och neurologisk status. I sjukhistorian ska inte fokala symtom eller medvetandeförlust ha förekommit, patienten ska ha huvudvärk och inte isolerad nackvärk, insjuknandetiden ska vara säkerställd och neurologstatus ska vara normal (inga fokala avvikelser, full vakenhetsgrad, avsaknad av avvikelser vid ögonbottenundersökning tydande på SAB eller ökat intrakraniellt tryck, avsaknad av nackstyvhet). Desssutom behöver den läkare som bedömer DT-bilderna har neuroradiologisk kompetens (alternativt att bilder kan länkas eller eftergranskas av läkare med sådan kompetens). Remiss till DT ska innefatta uppgift om vilken diagnos som misstänks samt insjuknandetid. DT-bilderna ska också vara av tillräckligt god kvalitet för att en bedömning av SAB ska vara möjlig. Saknas dessa förutsättningar krävs fortsatt komplettering med lumbalpunktion vid normal DT, även om denna utförts inom 6 timmar efter insjuknandet. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter förutsatt att kvalitetskraven enligt ovan är uppfyllda. En ny rutin att undvara lumbalpunktion tar bort de biverkningar som är förenade med likvorundersökning, såsom huvudvärk, likvorläckage och subduralhematom. Sluten vård motiverad av väntetiden för att utföra lumbalpunktion (som tidigast ska ske 12 timmar efter insjuknandet) blir inte heller nödvändig med ny rutin med enbart DT-diagnostik. Vilka studier ingår i granskningen? I granskningen ingår 3 studier [1 3], alla observationsstudier, med totalt patienter. Av dessa var det totalt personer som diagnostiserades med SAB genom DT. 1. En retrospektiv dansk studie [1] inkluderade 499 patienter remitterade till neurokirurgisk klinik med misstänkt SAB. I 203 fall uteslöts SAB med normal DT och lumbalpunktion. 296 patienter diagnostiserades med SAB: 295 patienter med hjälp av DT och 1 patient med enbart lumbalpunktion. Denna patient undersöktes först 6 dagar efter insjuknandet. Under dag 1 5 efter insjuknandet hade DT en sensitivitet och specificitet av 100 procent. Författarna anger att man inte kan fastställa någon säker tidpunkt när lumbalpunktion inte behöver göras vid normal DT, men föreslår inom 3 dagar efter insjuknandet. 59 procent av patienterna hade SAB, vilket är högre än den andel som vanligen ses i icke-selekterade material med åskknallshuvudvärk. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD

10 Studien inkluderade emellertid även patienter med fokala eller generaliserade neurologiska bortfall eller statusfynd. 2. En prospektiv kanadensisk studie [2] inkluderade patienter med åskknallshuvudvärk utan andra symtom eller avvikelser i neurologstatus. Studien genomfördes vid 11 kanadensiska akutmottagningar. 240 patienter (7,7 procent) diagnostiserades med SAB. 953 patienter genomgick DT inom 6 timmar efter insjuknandet. Enbart DT påvisade SAB i samtliga 121 fall med SAB inom detta tidsintervall. Patienterna undersöktes neurologiskt av examinerade akutläkare, eller av akutläkare under utbildning (motsvarande ST). DT bedömdes av att stort antal radiologer inom såväl allmänradiologi som neuroradiologi. I 3 fall bedömdes DT först som normal av akutläkare men som SAB av radiolog. I 1 fall bedömdes DT som falskt negativ av en radiolog under utbildning. Alla patienter med negativ DT genomgick inte lumbalpunktion men 97 procent eller fler av DT-negativa patienter följdes upp per telefon och i hälsodatabaser utan att något fall diagnostiserat retrospektivt som SAB eller insjuknande i ny SAB påträffades. För 953 patienter som genomgick DT inom 6 timmar efter insjuknandet identifierades alla patienter med DT, vilket ger sensitivitet på 100 procent ( procent), specificitet 100 procent (99,5 100 procent), negativit prediktivt värde 100 procent (99,5 100 procent), och positivt prediktivt värde 100 procent (99,5 100 procent). Studien är prospektiv och återspeglar klinisk rutin. Andel SAB bland alla med åskknallshuvudvärk var 7,7 procent vilket stämmer väl överens med andel i andra icke-selekterade studier. Studien belyser nödvändigheten av radiologisk kompetens i granskning av DT av SAB. Detta krävs för att studien ska vara överförbar till andra sjukhus. Särskild uppmärksamhet krävs för diagnostik av små subaraknoidalblödningar i sulci, perimesencefalt, basalt och över konvexiteterna. Den kliniska neurologiska bedömningen gjordes i studien av examinerade akutläkare, eller av akutläkare under utbildning. Klinisk kompetens krävs också för att studien ska vara överföringsbar, men den kompetens som är aktuell för bedömning av åskknallshuvudvärk är basal och motsvarar den som måste finnas på akutmottagning för bedömning av vanliga akuta neurologiska tillstånd. 3. En retrospektiv holländsk studie [3] inkluderade 250 patienter med misstänkt SAB och full vakenhetsgrad som remitterades till ett neurokirurgiskt centrum. Patienter där SAB redan diagnostiserats på initiala sjukhuset inkluderades inte. Likvorundersökning gjordes i alla fall med normal DT. Sensitiviteten för DT inom 6 timmar efter insjuknandet (137 patienter) var 98,5 procent. Alla patienter med SAB diagnostiserades utom 1 fall med en cervikal arteriovenös kärlmissbildning som emellertid hade nackvärk i stället för huvudvärk. Om denna patient exkluderades var sensitivitet, specificitet, negativt och positivt prediktivt värde 100 procent. Andelen SAB var 42 procent, vilket är högre än vad som ses i icke-selekterade material med åskknallshuvudvärk. Författarna poängterar att DT-granskning gjordes av erfarna radiologer. Från litteratursökningen har 2 andra artiklar särskilt beaktats: Mark med flera (2013) [4] angav i en retrospektiv studie att 11 av 55 patienter med SAB hade normal DT trots att denna gjorts inom 6 timmar efter insjuknandet. Dia- 10 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD 2014

11 gnostiken av dessa fall kan emellertid ifrågasättas (letter to the editor, Vergouven och Rinkel). Brunell och medarbetare (2013) [5] rapporterade utfall av lumbalpunktion vid utredning av SAB i ett svenskt material, men studien belyser inte diagnostisk säkerhet inom 6 timmar efter insjuknandet. Saknas någon information i studierna? Ingen relevant information saknas i studierna. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet. Referenser 1. Cortnum, S, Sorensen, P, Jorgensen, J. Determining the sensitivity of computed tomography scanning in early detection of subarachnoid hemorrhage. Neurosurgery. 2010; 66(5):900 2; discussion Perry, JJ, Stiell, IG, Sivilotti, ML, Bullard, MJ, Emond, M, Symington, C, et al. Sensitivity of computed tomography performed within six hours of onset of headache for diagnosis of subarachnoid haemorrhage: prospective cohort study. BMJ (Clinical research ed). 2011; 343:d Backes, D, Rinkel, GJ, Kemperman, H, Linn, FH, Vergouwen, MD. Time-dependent test characteristics of head computed tomography in patients suspected of nontraumatic subarachnoid hemorrhage. Stroke; a journal of cerebral circulation. 2012; 43(8): Mark, DG, Hung, YY, Offerman, SR, Rauchwerger, AS, Reed, ME, Chettipally, U, et al. Nontraumatic subarachnoid hemorrhage in the setting of negative cranial computed tomography results: external validation of a clinical and imaging prediction rule. Annals of emergency medicine. 2013; 62(1):1 10 e1. 5. Brunell, A, Ridefelt, P, Zelano, J. Differential diagnostic yield of lumbar puncture in investigation of suspected subarachnoid haemorrhage: a retrospective study. Journal of neurology. 2013; 260(6): NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD

12 Rad: C7b Tillstånd: Åskknallshuvudvärk, 6 timmar eller längre efter insjuknande Åtgärd: Datortomografi (DT), vid normal DT även lumbalpunktion Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har mycket hög diagnostisk precision. Kommentar: I de fall datortomografi inte påvisat subaraknoidalblödning hos patienter med åskknallshuvudvärk undersökta med datortomografi 6 timmar eller längre efter insjuknandet krävs efterföljande diagnostik med lumbalpunktion för att säkert kunna utesluta och påvisa subaraknoidalblödning. Beskrivning av tillstånd och åtgärd Åskknallshuvudvärk (plötslig debut av svår huvudvärk av en typ man inte haft tidigare) är ett relativt vanligt tillstånd. Åskknallshuvudvärk kan ha ett flertal bakomliggande orsaker, såsom subaraknoidalblödning (SAB), reversibelt cerebralt vasokonstriktions-syndrom, cerebral venös trombos, virusmeningit och dissektion. Åskknallshuvudvärk orsakas av SAB i 8 12 procent av alla fall. SAB är ett mycket allvarligt och behandlingskrävande tillstånd varför säker diagnostik är nödvändig. Första diagnostiska åtgärd vid åskknallshuvudvärk är datortomografi (DT). Tidigare studier har visat att metoden kan påvisa SAB i de flesta fall, men inte i alla. Känsligheten hos DT att påvisa SAB minskar ju senare undersökningen görs efter insjuknandet. Vid åskknallshuvudvärk där initial DT inte påvisar SAB har klinisk rutin varit att komplettera med lumbalpunktion med analys av blodpigment för att nå full diagnostisk känslighet. Lumbalpunktionen bör göras 12 timmar eller senare efter insjuknandet (vid en tidpunkt då röda blodkroppar har sönderfallit och gett upphov till blodpigment) för säkrast diagnostiska utfall. Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet subaraknoidalblödning har en mycket stor svårighetsgrad. Vilken effekt har åtgärden? Vid åskknallshuvudvärk 6 timmar eller mer efter insjuknande, och där patienten uppvisar normal neurologi (se rad C7a), har datortomografi endast en sensitivitet på 90 procent eller mindre för att upptäcka subaraknoidalblödning, jämfört med kombinationen datortomografi och lumbalpunktion som 12 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD 2014

13 har en 100-procentig sensitivitet inom de närmaste dagarna efter insjuknandet (starkt vetenskapligt underlag). Studierna visar att även om DT-bilderna granskas av erfarna neuroradiologer uppnås inte 100-procentig sensitivitet för att påvisa SAB. I de fall DT inte påvisat SAB hos patienter med åskknallshuvudvärk undersökta med DT mer än 6 timmar efter insjuknandet krävs därför efterföljande diagnostik med lumbalpunktion för att säkert kunna utesluta eller påvisa SAB. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Lumbalpunktion kan vara förenad med komplikationer (se rad C7a), men risk för detta bedöms vara mindre än risken att missa att diagnostisera ett potentiellt mycket allvarligt tillstånd. Vilka studier ingår i granskningen? I granskningen ingår 2 observationsstudier [1, 2] med sammanlagt personer. Av dessa var det totalt 232 personer som diagnostiserades med SAB med hjälp av DT. 1. En prospektiv kanadensisk studie (2011) [1] inkluderade patienter med åskknallshuvudvärk utan andra symtom eller avvikelser i neurologstatus. Studien genomfördes vid 11 kanadensiska akutmottagningar. 240 patienter (7,7 procent) diagnostiserades med SAB. Av 119 patienter med SAB undersökta mer än 6 timmar efter insjuknandet diagnostiserades 17 först på annat sätt än med DT (lumbalpunktion i 15 fall samt med andra kliniska och diagnostiska kriterier i 2 fall). Studien är prospektiv och återspeglar klinisk rutin. Om DT utförs 6 timmar eller senare efter insjuknandet uppnås inte 100-procentig sensitivitet i diagnostik av SAB med enbart DT. 2. En retrospektiv holländsk studie (2012) [2] inkluderade 250 patienter med misstänkt SAB och full vakenhetsgrad som remitterades till ett neurokirurgiskt centrum. Patienter där SAB redan diagnostiserats på initiala sjukhuset inkluderades inte. Likvorundersökning gjordes i alla fall med normal DT. Hos 113 patienter undersökta med DT 6 timmar eller senare efter insjuknandet påvisades SAB i 37 fall. Av 76 patienter med normalt eller osäkert DTfynd påvisades SAB med lumbalpunktion hos 5 patienter. Även denna studie visar att 100-procentig sensitivitet för diagnostik av SAB inte uppnås om DT utförs 6 timmar eller senare efter undersökningen, inte ens om DTgranskningen gjorts av erfarna radiologer. Saknas någon information i studierna? Ingen relevant information saknas i studierna. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet. Referenser 1. Perry, JJ, Stiell, IG, Sivilotti, ML, Bullard, MJ, Emond, M, Symington, C, et al. Sensitivity of computed tomography performed within six hours of onset of headache for diagnosis of NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD

14 subarachnoid haemorrhage: prospective cohort study. BMJ (Clinical research ed). 2011; 343:d Backes, D, Rinkel, GJ, Kemperman, H, Linn, FH, Vergouwen, MD. Time-dependent test characteristics of head computed tomography in patients suspected of nontraumatic subarachnoid hemorrhage. Stroke; a journal of cerebral circulation. 2012; 43(8): NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD 2014

15 Intravenös trombolysbehandling Rad: D1 Tillstånd: Ischemisk stroke, utan övre åldersgräns Åtgärd: Intravenös trombolysbehandling med plasminogenaktivator (tpa) inom 3 timmar från symtomdebut Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har god effekt och säkerhet. Kommentar: Vid subgruppsanalyser med avseende på ålder blir det vetenskapliga underlaget begränsat. I Läkemedelsverkets godkännande för trombolysbehandling finns i nuläget endast indikation för patienter under 80 år. Fri förskrivningsrätt möjliggör ordination utanför godkänd indikation men medför ett större ansvar för den enskilda läkaren. Beskrivning av tillstånd och åtgärd Ischemisk stroke inträffar till följd av en ocklusion av en intrakraniell artär med minskning av lokalt cerebralt blodflöde. Ischemisk stroke är den vanligaste strokeformen. Intravenös trombolysbehandling med plasminogenaktivator (tpa) återställer eller förbättrar blodflödet till det ischemiska området. Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet ischemisk stroke har en mycket stor svårighetsgrad. Vilken effekt har åtgärden? Vid ischemisk stroke hos vuxna personer i alla åldrar medför trombolysbehandling med tpa inom 3 timmar från symtomdebut jämfört med placeboeller kontrollgrupp ingen säkerställd skillnad i risk för förtida död (starkt vetenskapligt underlag) en absolut riskreduktion på 9 procentenheter för funktions- och aktivitetsnedsättning med modified Rankin scale 0 2 (odds ratio (OR)): NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD

16 1,53, 95-procentigt konfidensintervall (KI): 1,26 1,86) (starkt vetenskapligt underlag) en absolut riskökning på 6,8 procentenheter för symtomgivande intracerebrala blödningar (OR: 4,55, KI: 2,92 7,09) (starkt vetenskapligt underlag). Vid ischemisk stroke hos personer 80 år eller yngre medför trombolysbehandling med tpa inom 3 timmar från symtomdebut jämfört med placeboeller kontrollgrupp ingen säkerställd skillnad i risk för förtida död jämfört med personer över 80 år (starkt vetenskapligt underlag) en absolut riskreduktion på 9,5 procentenheter för funktions- och aktivitetsnedsättning med modified Rankin scale 0 2 (OR: 1,51, KI: 1,18 1,93) (starkt vetenskapligt underlag) en riskökning på 3,1 4,6 procentenheter för symtomgivande intracerebrala blödningar (starkt vetenskapligt underlag). Vid ischemisk stroke hos personer över 80 år medför trombolysbehandling med tpa inom 3 timmar från symtomdebut ingen säkerställd skillnad i risk för förtida död jämfört med personer 80 år eller yngre (begränsat vetenskapligt underlag) en absolut riskreduktion på 9,6 procentenheter för funktions- och aktivitetsnedsättning jämfört med placebo- eller kontrollgrupp med modified Rankin scale 0 2 (OR: 1,68, KI: 1,20 2,34) (starkt vetenskapligt underlag) ingen säkerställd skillnad i risk för symtomgivande hjärnblödningar jämfört med personer 80 år eller yngre (begränsat vetenskapligt underlag). Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Trombolysbehandling med tpa inom 3 timmar vid ischemisk stroke medför ökad risk för symtomgivande intracerebrala blödningar (se specificerad riskökning i slutsatserna ovan). Trombolysbehandling medför också ökad risk för andra blödningar. I VISTA-studien [1], beskriven nedan, var risken för symtomgivande intracerebral blödning högre i gruppen över jämfört med under 80 år, men skillnaden var inte statistiskt säkerställd (OR: 1,31, KI: 0,93 1,84). I en metaanalys av observationsstudier beskrivna nedan, noteras också en statistiskt icke säkerställd trend till ökad risk för symtomgivande hjärnblödningar hos individer över jämfört med under 80 år [2]. I det nationella kvalitetsregistret Riksstroke var frekvensen symtomgivande intrakraniella blödningar under 2013 något högre (6,7 procent) i åldrar över 80 år jämfört med gruppen 80 år eller yngre (4,0 procent) [3]. Vilka studier ingår i granskningen? I granskningen ingår en systematisk översikt och metaanalys med resultat redovisade i upp till 12 randomiserade kliniska prövningar (RCT) och NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD 2014

17 patienter [4] behandlade med tpa eller placebo- eller kontrollgrupp inom 6 timmar efter symtomdebut. Inkluderade patienter var över 18 år och i 3 av studierna även över 80 år. I förspecificerade subgruppsanalyser redovisas resultat för patienter behandlade inom 3 timmar respektive för patienter 80 år eller yngre och patienter över 80 år. IST-3 (The third international stroke trial) [5] är den enskilt största RCT:n som ingår i systematiska översikten och metaanalysen [4]. I kvalitetsregistret Safe Implementation of Thrombolysis in Stroke Monitoring Study (SITS-MOST) [6] presenteras säkerhetsdata på patienter med ischemisk stroke behandlade vid 285 center och 14 länder under år I kvalitetsregistret Riksstroke presenteras säkerhetsdata på tpabehandlade patienter vid 78 svenska strokeenheter under år [7]. I senaste årsrapporten rapporteras risk för symtomgivande hjärnblödning hos tpa-behandlade personer över respektive upp till 80 år [3]. I en fall-kontrollstudie [1] jämfördes tpa-behandlade patienter i kvalitetsregistret Safe Implementation International Stroke Thrombolysis Registry (SITS-ISTR) under år med placebo- eller neuroprotektionsbehandlade patienter i Virtual International Stroke Trials Archive (VISTA) under år Av dessa patienter i SITS-VISTA var (11,8 procent) över 80 år. I en systematisk översikt och metaanalys av 13 observationsstudier [2] redovisas dödlighet, funktionsnedsättning (modified Rankin scale 0 1) och symtomgivande hjärnblödningar vid 3 månader efter intravenös behandling med tpa hos 746 personer över 80 år jämfört med personer i åldern 80 år eller yngre. Saknas någon information i studierna? Studieprotokoll av en uppdaterad poolad metaanalys av The Stroke Thrombolysis Trialists Collaborative Group (STT) har presenterats [8] där resultaten endast finns presenterade som abstrakt [9]. I denna förannonserade studie kommer resultat redovisas av individuella patientdata från samtliga stora tidigare publicerade randomiserade kliniska prövningar (NINDS, ECASS-1, ECASS-2, ECASS-3, EPITHET, ATLANTIS A, ATLANTIS B, TESPI och IST-3) där effekten av intravenös behandling med tpa (alteplase) jämförs mot placebo- eller kontrollgrupp. Primära analyser innefattar effekt på funktions- och aktivitetsnedsättning av tidsfördröjning från symtomdebut till startad tpa-behandling, ålder och hjärnskadans svårighetsgrad [3]. Sekundära analyser innefattar död vid 3 månader, symtomgivande och dödliga intracerebrala blödningar samt symtomgivande hjärnsvullnad. STT avser att studera effektpåverkan av blodtryck, blodsocker och kroppstemperatur liksom kön, förmaksflimmer, röntgenfynd och medicinering vid baseline. I fall-kontrollstudien [1] respektive i systematiska översikten och metaanalysen av observationsstudier [2] med jämförelse av personer över 80 år respektive 80 år eller yngre anges inte specifikt inom vilket tidsintervall från symtomdebut som trombolysbehandlingen startats. Hälsoekonomisk bedömning NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD

18 Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet. Referenser 1. Mishra, NK, Ahmed, N, Andersen, G, Egido, JA, Lindsberg, PJ, Ringleb, PA, et al. Thrombolysis in very elderly people: controlled comparison of SITS International Stroke Thrombolysis Registry and Virtual International Stroke Trials Archive. BMJ (Clinical research ed). 2010; 341:c Bhatnagar, P, Sinha, D, Parker, RA, Guyler, P, O'Brien, A. Intravenous thrombolysis in acute ischaemic stroke: a systematic review and meta-analysis to aid decision making in patients over 80 years of age. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2011; 82(7): Riksstroke. Årsrapport 2013 Webversion med TIA + stroke; Wardlaw, JM, Murray, V, Berge, E, del Zoppo, G, Sandercock, P, Lindley, RL, et al. Recombinant tissue plasminogen activator for acute ischaemic stroke: an updated systematic review and metaanalysis. Lancet. 2012; 379(9834): Sandercock, P, Wardlaw, JM, Lindley, RI, Dennis, M, Cohen, G, Murray, G, et al. The benefits and harms of intravenous thrombolysis with recombinant tissue plasminogen activator within 6 h of acute ischaemic stroke (the third international stroke trial [IST-3]): a randomised controlled trial. Lancet. 2012; 379(9834): Wahlgren, N, Ahmed, N, Davalos, A, Ford, GA, Grond, M, Hacke, W, et al. Thrombolysis with alteplase for acute ischaemic stroke in the Safe Implementation of Thrombolysis in Stroke- Monitoring Study (SITS-MOST): an observational study. Lancet. 2007; 369(9558): Eriksson, M, Jonsson, F, Appelros, P, Asberg, KH, Norrving, B, Stegmayr, B, et al. Dissemination of thrombolysis for acute ischemic stroke across a nation: experiences from the Swedish stroke register, 2003 to Stroke; a journal of cerebral circulation. 2010; 41(6): Details of a prospective protocol for a collaborative meta-analysis of individual participant data from all randomized trials of intravenous rt-pa vs. control: statistical analysis plan for the Stroke Thrombolysis Trialists' Collaborative meta-analysis. Int J Stroke. 2013; 8(4): Emberson, JR, Lees, KR, Lyden, P, Blackwell, L, Albers, GW, Bluhmki, E, et al. Impact of Treatment Delay, Age and Stroke Severity on the Effects of Intravenous Thrombolysis With 18 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD 2014

19 Alteplase in Acute Ischemic Stroke: An Individual-patient-data Meta-analysis. International Stroke Conference; Rad: D2 Tillstånd: Ischemisk stroke, utan övre åldersgräns Åtgärd: Intravenös trombolysbehandling med plasminogenaktivator (tpa) inom 3 till 4,5 timmar från symtomdebut Motivering till rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har god effekt och säkerhet. Kommentar: Vid subgruppsanalyser med avseende på ålder blir det vetenskapliga underlaget begränsat. I Läkemedelsverkets godkännande för trombolysbehandling finns i nuläget endast indikation för patienter under 80 år. Fri förskrivningsrätt möjliggör ordination utanför godkänd indikation men medför ett större ansvar för den enskilda läkaren. Beskrivning av tillstånd och åtgärd Ischemisk stroke inträffar till följd av en ocklusion av en intrakraniell artär med minskning av lokalt cerebralt blodflöde. Ischemisk stroke är den vanligaste strokeformen. Intravenös trombolysbehandling med plasminogenaktivator (tpa) återställer eller förbättrar blodflödet till det ischemiska området. Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet ischemisk stroke har en mycket stor svårighetsgrad. Vilken effekt har åtgärden? Vid ischemisk stroke hos personer 80 år eller yngre medför trombolysbehandling med tpa inom 3,0 4,5 timmar från symtomdebut jämfört med placebo- eller kontrollgrupp ingen säkerställd skillnad i risk för förtida död (starkt vetenskapligt underlag) en absolut riskreduktion på 7,2 procentenheter för funktions- och aktivitetsnedsättning med modified Rankin scale 0 2 (odds ratio (OR): 1,34 (95-procentigt konfidensintervall (KI): 1,02 1,76) (starkt vetenskapligt underlag) NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD

20 en absolut riskökning på 2,2 4,2 procentenheter för symtomgivande intracerebrala blödningar (starkt vetenskapligt underlag). Vid ischemisk stroke hos personer över 80 år medför trombolysbehandling med tpa en likvärdig effekt (ingen säkerställd skillnad) av överlevnad och funktionsoberoende (Oxford handicap scale 0 2) vid 6 månader i subgruppsanalys av tid till randomisering (0 3 jämfört med 3 4,5 timmar jämfört med 4,5 6 timmar) (p = 0,613) (begränsat vetenskapligt underlag). Vid ischemisk stroke hos personer över 80 år medför trombolysbehandling med tpa insatt 0 6 timmar efter symtomdebut ett gynnsamt resultat med lägre andel som var funktionsberoende eller hade avlidit efter 18 månaders uppföljning (OR: 1,57, KI: 1,11 2,23) (begränsat vetenskapligt underlag). För personer över 80 år med ischemisk stroke som trombolysbehandlas med tpa inom 3,0 4,5 timmar från symtomdebut saknas vetenskapligt underlag med avseende på dödlighet och intracerebrala blödningar. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Trombolysbehandling med tpa inom 3,0 4,5 timmar efter symtomdebut vid ischemisk stroke medför ökad risk för symtomgivande intracerebrala blödningar (se specificerad riskökning i slutsatserna ovan). Trombolysbehandling medför också ökad risk för andra blödningar. De trombolysstudier som inkluderat patienter över 80 år har inte redovisat blödningsrisken vid behandling i tidsfönstret 3 4,5 timmar specifikt för denna åldersgrupp. Vid behandling inom 3 timmar är blödningsrisken sannolikt högre i åldrar över jämfört med under 80 år (se ovan). Vilka studier ingår i granskningen? I en poolad metaanalys av individuella patientdata från samtliga stora tidigare publicerade randomiserade kliniska prövningar (NINDS del 1, NINDS del 2, ECASS I, ECASS II, ATLANTIS A och ATLANTIS B) med sammanlagt personer jämfördes effekten av intravenös behandling med tpa (alteplase) mot placebo vid ischemisk stroke insatt vid olika tidpunkter efter symtomdebut [1]. Gynnsam effekt vid 3 månader efter strokeinsjuknande definierades som ingen eller minimal funktions- och aktivitetsnedsättning (mätt som modified Rankin scale 0 1, Barthels Index och NIH Stroke Scale 0 1). Vid tpa-behandling insatt vid olika tidsintervall efter insjuknande sågs ett gynnsamt utfall men med gradvis klart minskad positiv effekt. För behandling med tpa jämfört med placebo sågs gynnsamt resultat vid behandlingsstart: vid 0 90 minuter odds ratio (OR) 2,81 (95 procent KI 1,75 4,50), vid minuter OR 1,55 (1,12 2,15), vid minuter OR 1,40 (1,05 1,85) och vid minuter OR 1,15 (0,90 1,47). Dessa data var justerade för prognostiska variabler (ålder, blodsocker, hjärnskadans 20 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD 2014

21 svårighetsgrad, blodtryck med flera). Symtomgivande hjärnblödning sågs hos 5,9 procent av de tpa-behandlade patienterna jämfört med 1,1 procent hos dem som fått placebo. Ingen säkerställd ökad blödningsrisk sågs vid senare insatt behandling. Antal patienter behandlade vid 3,0 4,5 timmar efter insjuknande var 801 (390 behandlade med tpa och 411 med placebo). I European Cooperative Acute Stroke Study III (ECASS-III) randomiserades patienter med ischemisk stroke i åldern år till tpa IV (0,9 mg/kg under 60 minuter med 10 procent bolus) eller placebo vid 3,0 4,5 timmar efter symtomdebut [2]. Studien var av typen multicenter, internationell, dubbelblind, intention-to-treat-typ med 821 patienter (418 behandlade med alteplase och 403 med placebo). ECASS-III inleddes med inklusionen 3 4 timmar men ändrades i maj 2005 då 228 patienter inkluderats till att innefatta patienter i tidsintervallet 3,0 4,5 timmar. I gruppen behandlade med tpa sågs en större andel patienter som blev utan eller med minimal aktivitetsnedsättning (definierat som modified Rankin scale 0 1) vid 3 månader efter symtomdebut jämfört med i placebogruppen (52,4 procent i tpa-gruppen jämfört med 45,2 procent i placebogruppen, ARR 7,2 procent, NNT 14, OR 1,34, 95 procent KI 1,02 1,76). Globalt mått av 4 skalor för neurologiska nedsättningar och aktivitetsnedsättningar (mrs + BI + NIHSS + GOS) visade också gynnsamt utfall i tpa jämfört med placebogruppen (OR 1,28; 95 procent KI 1,00 1,65). Dödlighet skiljde sig inte åt mellan grupperna behandlade med tpa, 7,7 procent jämfört med placebo (8,4 procent). Andel med symtomgivande intrakraniella blödningar (definierat som påvisat blod i hjärnan eller inom kraniet med en neurologisk försämring av 4 poäng på NIHSS) var ökad i tpa-gruppen (2,4 procent) jämfört med 0,2 procent i placebogruppen (absolut riskökning ARÖ 2,2 procent, numbers needed to harm (NNH) 45, OR: 9,85, 95 procent KI: 1,26 77,32). I kvalitetsregister- och observationsstudien Safe Implementation of Treatments in Stroke, a prospective internet-based audit of the International Stroke Thrombolysis Registry (SITS-ISTR) [3] rapporterades säkerhet hos 664 patienter med ischemisk stroke behandlad med tpa vid 3,0 4,5 timmar efter symtomdebut som jämfördes med motsvarande patienter som behandlats vid 0 3 timmar och rapporterats i den öppna observationsstudien SITS- MOST. Andel med symtomgivande hjärnblödning (definierat som påvisat blod i hjärnan eller inom kraniet med en neurologisk försämring av 4 poäng på NIHSS) var 2,2 procent bland de behandlade vid 3,0 4,5 timmar jämfört med 1,6 procent hos de behandlade vid 0 3 timmar (OR 1,18, 95 procent KI 0,89 1,55). Även vid statistisk justering för prognostiska variabler sågs ingen säkerställd skillnad mellan grupperna behandlade vid 3,0 4,5 timmar respektive 0 3 timmar. Dödlighet vid 3 månader efter strokeinsjuknande skiljde sig inte heller åt mellan patienter behandlade med tpa inom 3,0 4,5 timmar (12,7 procent) jämfört med dem som behandlades inom 0 3 timmar (12,2 procent), OR 1,02 (KI 0,90 1,17). The third international stroke trial (IST-3) är en internationell multicenterpragmatisk studie, med 12 länder och 156 sjukhus, där personer med ischemisk stroke 0 6 timmar efter symtomdebut randomiserades enligt intention-to-treat 1:1 till öppen behandling med tpa eller placebo/ingen be- NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD

22 handling och med blindad uppföljning vid 6 [4] respektive 18 månader [5]. Vid uppföljning vid 6 månader sågs en likvärdig effekt (ej signifikant skild) av överlevnad och funktionsoberoende (Oxford handicap scale 0 2) i subgruppsanalys av tid till randomisering (0 3 jämfört med 3 4,5 timmar jämfört 4,5 6 timmar) (p = 0,613) [4]. Vid 18 månaders uppföljning sågs hos personer över 80 år med behandling insatt 0 6 timmar efter symtomdebut ett gynnsamt resultat med lägre andel som var funktionsberoende eller hade avlidit (OR: 1,57, KI: 1,11 2,23) [5]. I kvalitetsregistret Riksstrokes årsrapport från 2013 rapporteras hjärnblödning med symtomförsämring efter tpa-behandling insatt 0 4,5 timmar efter symtomdebut hos 6,7 procent hos patienter över 80 år jämfört med 4,0 procent hos patienter 80 år eller yngre [6]. I en fall-kontrollstudie [7] jämfördes tpa-behandlade patienter i kvalitetsregistret Safe Implementation International Stroke Thrombolysis Registry (SITS-ISTR) under år med placebo- eller neuroprotektionsbehandlade patienter i Virtual International Stroke Trials Archive (VISTA) under år Av dessa patienter i SITS-VISTA var (11,8 procent) över 80 år. En likartad gynnsam effekt, mätt som modified Rankin scale vid 3 mån av tpa- jämfört med placebo-behandlade patienter sågs både hos personer 80 år och yngre (n = , OR 1,6, KI 1,5 1,7) och över 80 år (n = 3439, OR 1,4, KI 1,3 1,6) [7]. Andelen med symtomgivande hjärnblödningar definierat enligt SITS-MOST var 2,5 procent (54 av personer över 80 år och 1,9 procent (398 av patienter 80 år eller yngre), OR 1,3 (KI 0,96 1,8, p = 0,07). I en systematisk översikt och metaanalys av 13 observationsstudier [8] redovisas dödlighet, funktionsnedsättning (modified Rankin scale 0 1) och symtomgivande hjärnblödningar vid 3 månader efter intravenös tpabehandling hos 746 personer över 80 år jämfört med personer 80 år och yngre. Saknas någon information i studierna? Studieprotokoll av en uppdaterad poolad metaanalys av The Stroke Thrombolysis Trialists Collaborative Group (STT) har presenterats [9] där resultaten endast finns som abstrakt [10]. Resultaten har ännu inte publicerats i fulltext, men stärker slutsatserna ovan. I denna förannonserade studie kommer resultat redovisas av individuella patientdata från samtliga stora tidigare publicerade randomiserade kliniska prövningar (NINDS, ECASS-1, ECASS-2, ECASS-3, EPITHET, ATLANTIS A, ATLANTIS B, TESPI och IST-3) där effekten av intravenös behandling med tpa (alteplase) jämförs mot placeboeller kontrollgrupp. Primära analyser innefattar effekt på funktions- och aktivitetsnedsättning av symtomdebut till startad tpa-behandling, ålder och hjärnskadans svårighetsgrad [9]. Sekundära analyser innefattar död efter 3 månader, symtomgivande och dödliga intracerebrala blödningar samt symtomgivande hjärnsvullnad. STT avser att studera effektpåverkan av blodtryck, blodsocker och kroppstemperatur liksom kön, förmaksflimmer, röntgenfynd och medicinering vid baseline. 22 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD 2014

23 I fall-kontrollstudien [7] respektive i systematiska översikten och metaanalysen av observationsstudier [8] med jämförelse av personer över 80 år respektive 80 år eller yngre anges inte specifikt inom vilket tidsintervall från symtomdebut som trombolysbehandlingen startats. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet. Referenser 1. Hacke, W, Donnan, G, Fieschi, C, Kaste, M, von Kummer, R, Broderick, JP, et al. Association of outcome with early stroke treatment: pooled analysis of ATLANTIS, ECASS, and NINDS rt- PA stroke trials. Lancet. 2004; 363(9411): Hacke, W, Kaste, M, Bluhmki, E, Brozman, M, Davalos, A, Guidetti, D, et al. Thrombolysis with alteplase 3 to 4.5 hours after acute ischemic stroke. N Engl J Med. 2008; 359(13): Wahlgren, N, Ahmed, N, Davalos, A, Hacke, W, Millan, M, Muir, K, et al. Thrombolysis with alteplase h after acute ischaemic stroke (SITS-ISTR): an observational study. Lancet. 2008; 372(9646): Sandercock, P, Wardlaw, JM, Lindley, RI, Dennis, M, Cohen, G, Murray, G, et al. The benefits and harms of intravenous thrombolysis with recombinant tissue plasminogen activator within 6 h of acute ischaemic stroke (the third international stroke trial [IST-3]): a randomised controlled trial. Lancet. 2012; 379(9834): Effect of thrombolysis with alteplase within 6 h of acute ischaemic stroke on long-term outcomes (the third International Stroke Trial [IST-3]): 18-month follow-up of a randomised controlled trial. Lancet Neurol. 2013; 12(8): Riksstroke. Årsrapport 2013 Webversion med TIA + stroke; Mishra, NK, Ahmed, N, Andersen, G, Egido, JA, Lindsberg, PJ, Ringleb, PA, et al. Thrombolysis in very elderly people: controlled comparison of SITS International Stroke Thrombolysis Registry and Virtual International Stroke Trials Archive. BMJ (Clinical research ed). 2010; 341:c Bhatnagar, P, Sinha, D, Parker, RA, Guyler, P, O'Brien, A. Intravenous thrombolysis in acute ischaemic stroke: a systematic review and meta-analysis to aid decision making in patients over 80 years of age. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2011; 82(7): Details of a prospective protocol for a collaborative meta-analysis of individual participant data from all randomized trials of intravenous rt-pa vs. control: statistical analysis plan for the Stroke Thrombolysis Trialists' Collaborative meta-analysis. Int J Stroke. 2013; 8(4): NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD

24 10. Emberson, JR, Lees, KR, Lyden, P, Blackwell, L, Albers, GW, Bluhmki, E, et al. Impact of Treatment Delay, Age and Stroke Severity on the Effects of Intravenous Thrombolysis With Alteplase in Acute Ischemic Stroke: An Individual-patient-data Meta-analysis. International Stroke Conference; NATIONELLA RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRD 2014

Uppdatering av nationella riktlinjer för strokesjukvård

Uppdatering av nationella riktlinjer för strokesjukvård Uppdatering av nationella riktlinjer för strokesjukvård Diagnostisk vid åskknallshuvudvärk och trombolysbehandling vid ischemisk stroke Vetenskapligt underlag Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Slutrapport. Trombolys, proppupplösning inom sex timmar vid akut ischemisk stroke, randomiserad kontrollerad studie, Diarienr S-40:04

Slutrapport. Trombolys, proppupplösning inom sex timmar vid akut ischemisk stroke, randomiserad kontrollerad studie, Diarienr S-40:04 Slutrapport Trombolys, proppupplösning inom sex timmar vid akut ischemisk stroke, randomiserad kontrollerad studie, Diarienr S-40:04 Under åren med AFA Försäkrings anslag har IST3-studien drivits med största

Läs mer

Trombolys med plasminogenaktivator (rtpa) vid stroke

Trombolys med plasminogenaktivator (rtpa) vid stroke Trombolys med plasminogenaktivator (rtpa) vid stroke Publicerad 98-05-11 Reviderad 03-11-21 Version 4 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Stroke (slaganfall) drabbar årligen cirka 30 000 personer i Sverige

Läs mer

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt 2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt Slutsatser* Äldre studier visar att heparin reducerar dödligheten och risken för lungemboli och asymtomatisk DVT vid akut hjärtinfarkt men att effekten är blygsam vid

Läs mer

Trombolys som akutbehandling vid ischemisk stroke sprids över landet

Trombolys som akutbehandling vid ischemisk stroke sprids över landet Resultat Under åren registrerades totalt patienter i Riks-Stroke. Av dessa fanns i den möjliga målgruppen för trombolys, dvs de hade ischemisk stroke och var i åldern år. För patienter saknades information

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Trombolys vid akut ischemisk stroke Kritisk analys av aktuell kunskapsfront

Trombolys vid akut ischemisk stroke Kritisk analys av aktuell kunskapsfront Veronica Murray, med dr, specialistläkare, medicinska kliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm (veronica.murray@ki.ds.sll.se) Bo Norrving, professor, överläkare, neurologiska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS STROKE STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepatienter Täckningsgrad c:a

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård

Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård Nationella riktlinjer för god socialtjänst Dessa riktlinjer är under

Läs mer

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning?

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning? Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning? Årlig recidivrisk 1-5%, högst för lobära hematom Europeiska riktlinjer ger ingen tydlig vägledning i avsaknad på randomiserade

Läs mer

Hemikraniektomi är livräddande, visar Riks-Stroke

Hemikraniektomi är livräddande, visar Riks-Stroke Citera som: Läkartidningen. 2014;111:CMLU Hemikraniektomi är livräddande, visar Riks-Stroke Erfarenheter av ingreppet vid malign hjärninfarkt och intracerebral blödning KJELL ASPLUND, professor emeritus,

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

Stroke. Primär behandling. Radiologisk diagnostik ingår som en viktig del vid selektering av patienter till behandling vid akut ischemisk stroke

Stroke. Primär behandling. Radiologisk diagnostik ingår som en viktig del vid selektering av patienter till behandling vid akut ischemisk stroke Akut stroke Radiologisk diagnostik och handläggning Birgitte Berthelsen Neuroradiologi SU/Sahlgrenska Stroke Incidens: Knappt 30 000 personer per år, (300/100 000 dvs 3 promille) Mortalitet: 11-12% avlider

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom

Läs mer

Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks

Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks rapport läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks PETER APPELROS, docent, bitr överläkare,

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

En registerbaserad randomiserad klinisk studie

En registerbaserad randomiserad klinisk studie En registerbaserad randomiserad klinisk studie Riksstroke i samarbete med Uppsala Clinical Research Center www.timingstudien.se TIMING organisation Styrgrupp Jonas Oldgren koordinerande prövare Signild

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Handläggning av Rädda hjärna patienter på Akademiska sjukhuset Före och efter införandet av Rädda hjärnan mappen

Handläggning av Rädda hjärna patienter på Akademiska sjukhuset Före och efter införandet av Rädda hjärnan mappen Handläggning av Rädda hjärna patienter på Akademiska sjukhuset Före och efter införandet av Rädda hjärnan mappen Läkarkandidat: Helena Gustavsson, Uppsala universitet Handledare: Erik Lundström, neurolog,

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell Vinst med karotiskirurgi att jämföra med uppskattad srisk Månader mellan senaste symtom och Månader mellan senaste symtom och Stenosgrad*

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Snabb trombolytisk behandling indicerad vid hotande hjärninfarkt Studie av 60 patienter behandlade vid Akademiska sjukhuset i Uppsala

Snabb trombolytisk behandling indicerad vid hotande hjärninfarkt Studie av 60 patienter behandlade vid Akademiska sjukhuset i Uppsala Klinik och vetenskap Hans-Göran Hårdemark, med dr, överläkare, neurologiska kliniken, Neurocentrum (h-g.hardemark@ks.se) Örjan Nordmark, avdelningsläkare, strokesektionen, medicindivisionen Andreas Terént,

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Kan förändrade rutiner på akutmottagningen minska handläggningstiden av trombolyspatienter?

Kan förändrade rutiner på akutmottagningen minska handläggningstiden av trombolyspatienter? Kan förändrade rutiner på akutmottagningen minska handläggningstiden av trombolyspatienter? - En studie av Lean-rutiner vid handläggandet av akut stroke vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. 30 Hp, Läkarprogrammet

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Trombolys och trombektomi vid ischemisk stroke

Trombolys och trombektomi vid ischemisk stroke Regional medicinsk riktlinje Trombolys och trombektomi vid ischemisk stroke Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören efter remiss (HSD-D 3-2016) giltigt t o m mars 2018 Utarbetad av Strokerådet Syfte

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel levande inlagd på sjukhus Överlevnad 1 månad efter

Läs mer

Blodtryckssänkning under den akuta fasen av spontan hjärnblödning

Blodtryckssänkning under den akuta fasen av spontan hjärnblödning Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 081219. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Equalis workshop för Diagnostik av subarachnoidalblödning 2013-09-19 Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Ina Skagervik ST-läkare Neurokirurgen SU/S Thomas 57 år APC-resistens, tidigare DVT och

Läs mer

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Påverkas patientens funktionsnivå av att tillgången på slutenvårdsplatser är låg då patienten vårdas för sin stroke?

Påverkas patientens funktionsnivå av att tillgången på slutenvårdsplatser är låg då patienten vårdas för sin stroke? Påverkas patientens funktionsnivå av att tillgången på slutenvårdsplatser är låg då patienten vårdas för sin stroke? Bakgrund Fulla slutenvårdsavdelningar innebär att en given mängd resurser måste fördelas

Läs mer

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Datortomografi kontra ultraljud i diagnostik av akut divertikulit En review studie i metodernas noggrannhet Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge ershad.navaei@karolinska.se Bakgrund

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Stroke. neurologi i sverige nr 1 11

Stroke. neurologi i sverige nr 1 11 Stroke Det finns ett stort behov av kompletterande och alternativa behandlingar till intravenös trombolys, där de endovaskulära teknikerna har börjat få en alltmer central roll, framför allt vid behandlingen

Läs mer

bröstcancer 54 onkologi i sverige nr 1 17

bröstcancer 54 onkologi i sverige nr 1 17 bröstcancer 54 onkologi i sverige nr 1 17 Monoklonal antikropp minskar risken för återfall i HR-positiv bröstcancer Behandling med den monoklonala antikroppen denosumab till bröstcancerpatienter som under

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

Standardförbättringar önskvärda i klinisk strokediagnostik

Standardförbättringar önskvärda i klinisk strokediagnostik Bo Norrving, professor, överläkare, neurologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund (bo.norrving@neurol.lu.se) Standardförbättringar önskvärda i klinisk strokediagnostik Utvecklingen av nya diagnosmetoder

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

s00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag

s00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag Sida 1199 av 5 av 275 DEL VI.2 Del VI.2.1 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Information om sjukdomsförekomst Ischemisk stroke orsakas av en blodpropp i en artär i hjärnan. Bland personer över 55

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Herpes simplexmeningit

Herpes simplexmeningit Herpes simplexmeningit naturalförlopp och suppressionsbehandlling En prospektiv studie i avsikt att kartlägga morbiditeten efter herpesmeningit och betydelsen av suppresionsbehandling med valacyklovir

Läs mer

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Trombektomi vid stroke

Trombektomi vid stroke Trombektomi vid stroke Umeå stroketeamkongress 12 oktober 2016 Erik Lundström Med dr, sektionsöverläkare R15 Karolinska universitetssjukhuset, Solna Tack till dr Tiago Moreira (neurlog) och bitr öl Åsa

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10 Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-10 Bakgrund: Nya nationella riktlinjer 2009 Snabbt agerande vid stroke räddar många liv Snabbt påbörjad utredning och behandling och vård

Läs mer

Ansvar Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs.

Ansvar Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs. Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16049 su/med 2015-09-16 6 Innehållsansvarig: Per-Olof Hansson, Överläkare, Läkare (perha5) Godkänd av: Putte Abrahamsson, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150515 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi. BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att

Läs mer

Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska

Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska Resultat från senaste utskick 2014:02 2015:01 Ronald Lautner Expertgrupp för proteinanalyser Utskick Översikt 2010-09 2012-50 Pilotomgångar 2014:01 2014:02 2015:01

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

STROKE I BAKRE CIRKULATIONEN

STROKE I BAKRE CIRKULATIONEN STROKE I BAKRE CIRKULATIONEN KATARINA JOOD, MD, PHD Inst. för neurovetenskap och fysiologi/ Sektionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet NO DISCLOSURES Stroke i

Läs mer

TROMBEKTOMI MED STENT RETRIEVERS

TROMBEKTOMI MED STENT RETRIEVERS Region Skåne Skånes universitetssjukvård Staben för forskning och utbildning Enheten för HTA Health Technology Assessment (HTA) TROMBEKTOMI MED STENT RETRIEVERS VID AKUT ISCHEMISK STROKE Arbetsgrupp Gunnar

Läs mer