Slutrapport. Trombolys, proppupplösning inom sex timmar vid akut ischemisk stroke, randomiserad kontrollerad studie, Diarienr S-40:04

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. Trombolys, proppupplösning inom sex timmar vid akut ischemisk stroke, randomiserad kontrollerad studie, Diarienr S-40:04"

Transkript

1 Slutrapport Trombolys, proppupplösning inom sex timmar vid akut ischemisk stroke, randomiserad kontrollerad studie, Diarienr S-40:04 Under åren med AFA Försäkrings anslag har IST3-studien drivits med största engagemang. Studien som är forskardriven och leds från Edinburgh av Professor Peter Sandercock har tagits framåt i etapper, med en uppstartfas, och en successivt utvidgad huvudfas. Sverige kom tidigt att bli involverat i diskussioner om studien och dess metodik och från och med vintern 2002 har vi deltagit med full insikt i studien och det framväxande studieprotokollet, publicerat bland annat i Lancet (1),(2). Sommaren 2002 var undertecknad gästforskare vid huvudcentret i Edinburgh och lärde både trombolys och studie och diskuterade också diagnostiska aspekter med studiens neuroradiologiansvariga Professor Joanna Wardlaw. Hösten 2002 blev jag utsedd till nationell koordinator för IST3, Sverige. Den svenska ledningsgruppen bildades då och består fortfarande av professorerna Bo Norrving Lund, Andreas Terént Uppsala, Per Wester Umeå och undertecknad. IST3 fick etiskt godkännande hösten Senvåren 2003 godkände Läkemedelsverket IST3, samtidigt och i samordning med övriga EU-länder, gavs också ett temporärt godkännande för trombolys inom sjukvården för en mycket strikt begränsad patientgrupp inom 3 timmar efter insjuknandet på två villkor: att alla patienter som gavs trombolys inom sjukvården skulle registreras i kvalitetsregistret SITS-MOST lett av professor Nils Wahlgren och att Boehringer Ingelheim skulle genomföra en studie, ECASS 3, av tidsfönstret 3-4,5 timmar. Därmed var IST3 igång och den 6 juni 2003 randomiserades den första svenska patienten inleddes också den svensk-norska kostnadseffektivitetsstudien i IST3. Sveriges läkarkår är vana vid kvalitetsregister, för stroke har det gällt det av Socialstyrelsen anbefallda Riks-Stroke och 2003 tillkom således SITS-MOST. Det var tidskrävande med dessa register och de flesta centra såg sig tvungna att be att få skjuta upp starten för sitt deltagande i IST3 fast de önskade delta så fort de skulle kunna det. Vi har därför gått från ett, till successivt allt fler, centra. SITS-MOST registret stängdes i april 2006 för att följas av ett rekommenderat men inte längre obligatoriskt fortsatt SITS-register. Kvalitetsregistren tjänar inom sjukvården som kontroll av att en behandling ges korrekt och för övervakning av vad som händer med patienter som får denna behandling, inte minst avseende oväntade ovanliga biverkningar. I SITS-MOST jämfördes dessutom utfallen med resultat i tidigare studier på vilka indikationen grundats (3) vilket gav betryggande fynd avseende följsamhet till den stränga indikationen. ECASS 3 publicerades 2008 (4), och indikationen fortfarande lika begränsad har fastställts. Man bedömer att de samlade Europeiska läkemedelsverken, trots positiva fynd upp till 4,5 timmar i ECASS 3, inväntar IST3 inför vad som bör bli ett antal förändringar. För att kunna ändra indikationer behövs evidens från stora prospektiva randomiserade kontrollerade studier (RCT) som IST3. Endast genom att aktiv behandling jämförs med randomiserade kontroller kan man få objektiva, opåverkade ( unbiased ) svar avseende det som undersöks, som till exempel effektstorlek och risk (5). I en RCT kan man testa effekten av nya hypoteser, som i IST3 frågan om effekt och säkerhet för en utvidgad patientgrupp. Huvudeffektvariabeln i IST3 är den i strokeforskning vanliga andel död eller beroende eller uttryckt tvärtom andel oberoende överlevande. Orsaken till denna effektvariabel är att stroke kan leda till död och i hög andel bland de överlevande till funktionsbortfall. I IST3 1

2 analyseras utöver en hel mängs andra variabler också död och beroende var för sig inte minst för att finna orsaker till död. Vidare studerar IST3 vid vilka typer av stroke och vilken lokalisation behandlingen är mest effektiv. Som en del i IST3 omfattas diagnostiken och det kliniska utfallet efter utvidgad neuroradiologisk utredning jämförs med vanlig slät-dt (vanlig icke-kontrastförstärkt datortomografi). Genom att kombinera effekt med livskvalitet och kostnader, respektive inkomstbortfall, kan man få fram kostnadseffektivitet, särskilt intressant är den livskvalitetsjusterade. Kostnadseffektivitetsstudien i IST3 är unik då det är den första vid stroketrombolys som i en prospektiv RCT undersöker hälsoekonomi. Sverige och Norge samarbetar i samråd med Edinburgh avseende både behandling och diagnostik. Att i en RCT med god egen statistisk styrka (planerad huvudpublikation ett), gärna stärkt av en systematisk översikt genom hopläggning med tidigare studier i metaanalys (Cochrane Collaboration systematisk översikt, huvudpublikation två), få fram effektstorlek och påverkan på risk utgör den säkraste grunden för att klarlägga utfallet av nya indikationer. Vi kunde i den senaste uppdateringen av The Cochrane Collaborations systematiska översikt av trombolys vid ischemisk stroke inkludera 2977 patienter från 11 studier (6), (7). IST3 kommer med 3100 patienter att dubblera den samlade världsevidensen om trombolys med rekombinant vävnadsplasminogen aktivator (rt-pa), den substans som används inom sjukvården. Men det finns kvarstående frågor (8) där IST3 kan ge svaren. Avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivningen: IST3 har trots kända svårigheter för en forskardriven studie klarat sig mycket bra över världen. Dock har byråkratiska hinder försenat studiens expansion och därmed förlångsammat ökningen av inklusionen av patienter. Den enda avvikelsen från projektbeskrivningen är att studietiden har blivit förlängd med två år, till den 31 december Det slutliga valet av antal patienter har gjorts utifrån redan från början framräknade olika antalsalternativ i studieprotokollet. Det nu fastställda antalet 3100 patienter utgör därför ingen avvikelse. Den förlängda studietiden och valet ur protokollet av antal patienter i studien, har anmälts och godkänts av såväl Etiska prövningsnämnden som Läkemedelsverket. Med antalet 6000 som vi primärt hade som mål hade vi fått mer än 99,9 % statisk power! Men som det visade sig hade detta skett till priset av en som det visade sig alltför lång studietid. Svaren på IST3 är efterlängtade. Med nuvarande antal patienter behåller vi egen statistisk styrka och kan identifiera kliniskt betydelsefull absolut skillnad mellan den grupp som får aktiv behandling och den som blir kontroll. Tidsplanen omfattar att studiens huvudfynd presenteras på en internationell kongress, sannolikt vid den Europeiska Stroke Konferensen i maj, 2012och publiceras samma vecka i en av de mest välrenommerade internationella tidskrifterna. Uppnådda resultat: Det här aktuella AFA-anslaget täckte tiden fram till ursprungligen tänkta avslutet för IST3, den sista december Anslaget har haft största betydelse. Viktigast är att det i samverkan med andra anslag har tillåtit studien att växa i Sverige. Anslaget har därmed bidragit till att nya kunskaper om trombolys kommer att komma så att vi vet mer om hur behandlingen kan återföra strokedrabbade i funktion, och till arbetslivet. IST3 har utgjort en utmärkt anledning till att klart visa var kunskapsgränserna går och vad vi måste besvara i studien. Det har därför varit avgörande att genom anslag kunna driva studien så aktivt att det uppmärksammats och medfört plattformar från vilka läkarkåren och successivt deltagande centra har nåtts. Några av de viktigaste plattformarna är prioriteringsgruppen för akutvård i de Nationella Riktlinjerna inom strokevård 2005, vilka 2009 kompletterats av editorerna; författarskap i The Cochrane Collaboration inom ämnet trombolys vid ischemisk stroke (vilket ger bästa möjligheter att vara uppdaterad inom området samt att komma i kontakt med andra forskargrupper i samma område över hela världen); studiemöten med utrymme för diskussion och uppdaterande föredrag om trombolys och dess diagnostik för kliniker och 2

3 radiologer; samt publikationer och en mångfald föreläsningar om kunskapsläget och studien (8) (9). Den svenska ledningsgruppen har tydligt kunnat klarlägga betydelsen av IST3 och resultaten är efterfrågade i Sverige av såväl enskilda läkare och sjukhus som Socialstyrelsen och SBU, samt internationellt. Intressant i sammanhanget är att publiceringen av ECASS 3 studien (4) medförde en ökning av antalet randomiserade i IST3 och inte minst inom intervallet 3-4,5 timmar. Många nationella riktlinjer stöder nu öppen behandling till och med 4,5 timmar medan randomiseringsökningen ändå visar på önskan om evidens från flera studier varav inte minst också från en stor, och i metaanalys. Med IST3 huvudstudie får vi ett evidensgrundat underlag till behandlingsbeslut för den enskilda patienten. Med den i IST3 ingående svensk-norska kostnadseffektivitetsstudien, där ländernas resultat först analyseras var för sig för att sedan eventuellt läggas samman, kan vi bidra med ett evidensgrundat underlag för organisationen av trombolys inom sjukvården i Sverige och Norge. Det finns beräkningar som, utgående från att IST3 faller ut positivt, pekar på att ytterligare 25 % patienter med propputlösta stroke ska kunna få trombolys efter IST3 (10). Om detta stämmer (och lugna utlåtanden från studiens data- och säkerhetskommitté, de enda som under pågående studie har tillgång till avblindade data för varje patient inklusive om patienten fått aktiv behandling eller varit kontrollpatient, har inte talat emot detta) i så fall kommer IST3 och planerad metaanalys sannolikt att medföra behov av nya organisatoriska former. Hela vårdkedjan kan, om studien kan identifiera markörer för vinst och risk, komma att beröras med ökade akut behov och minskad belastning i senare fas. Hälsoekonomiska implikationen av studieutfallet kommer att visas i kostnadseffektivitetsstudien. Under åren med anslaget från AFA har vi rekryterat 15 centra i Sverige. Genom successiv tillkomst av nya centra, varav vissa särskilt viktiga för randomiseringstempot, har vi förbättrat vår plats i rangordningen av inkluderade patienter till vår nuvarande, med Italien delade, 3:e plats av 12 deltagande länder. På 1:a plats i patientrekrytering ligger Storbritannien (UK) med i medeltal % av alla inkluderade patienter, på 2:a plats ligger Polen med 14 % och därefter med % kommer Sverige och Italien, följda av övriga länder med successivt fallande andel. Intressant är att i relation till folkmängden i deltagande länder är Sverige det land som hittills bidragit mest. Tack vare att Sverige, liksom UK, fortfarande kan expandera till fler sjukhus kan vår andel förväntas stiga (då denna rapport skrivs är antalet aktiva centra på väg mot drygt 30 med målet att bidra alltmer i studien) vilket är av synnerlig vikt för studien i sin helhet. Då studien således ännu pågår kan statistiska resultat inte anges per studiearm (aktiv behandling jfr kontroll) utan enbart på gruppnivå. Några baslinjes uppgifter ur den senaste rapporten september 2009 till studiens Styrkommitté ges i Bilaga 1. Det är av yttersta vikt att än en gång påpeka att studiens data- och säkerhetskommitté vid varje årligt utlåtande har använt formuleringen att de inte hyser någon oro (vilket tolkats som att, trots att IST3 inkluderar en vidare grupp av patienter än de som får behandlas inom sjukvården, så har inte något oväntat eller oroande inträffat), de har vidare manat till fortsatt och snabbare randomisering, och de har gett beröm för föredömligt genomförande av studien så långt. Andelen uppföljda vid sex månader, huvudmättillfälle för huvudeffektvariabeln, ligger på över 99 %. Av allt detta följer att fullföljandet av IST3 har högsta prioritet i mitt arbete, för att vi på snabbaste och bästa sätt ska medverka till att slutföra studien så att behandlingen användas till sin fulla potens för alla dem som kan ha nytta av den. Ett exempel på studiens effekt: i sjukvårdsindikationen finns en nedre svårighetsgräns, mätt som poäng på the National 3

4 Institute of Health Stroke Scale, för att man ska få behandla. Det kan betyda att en patient som bara har ett bortfallssymtom som t ex bortfall av halva synfälten, eller afasi (påverkan på talet) inte når upp till den poänggränsen. I IST3 kan patienter med få poäng orsakade av viktiga funktionsbortfall inkluderas. Om behandlingen lyckas kan den sannolikt innebära skillnaden mellan att komma tillbaka till arbete eller inte. Det finns läkare som behandlar utanför sjukvårdsindikationen, men tryggheten kommer först när vi har klar evidens om hur det går för sådana patienter genom att de ingått i en kontrollerad studie. IST3 omfattar således lätta stroke, medelsvåra, och svåra, och utan IST3 är det inte möjligt från vår senaste Cochrane uppdatering (7) att säga vilka som har god effekt av behandlingen. Då studien fortfarande pågår kan insatser som skett och planeras för att resultatet ska komma till praktisk användning i arbetslivet ännu inte anges. Vi vet att drygt 20 % av patienterna är i arbetsför ålder. Hur många, och med vilken tidigare sjukhistoria som faktiskt arbetat fram till insjuknandet kommer vi att veta genom kostnadseffektivitetsstudien. Vi kommer också att veta hur många som kommer tillbaka till arbetet, och hur snart i relation till aktiv behandling. Vi kommer dessutom att lära mer hur stroketrombolys påverkar arbetsmöjligheterna för den närstående. Vad avser personal på de enheter där stroke patienter vårdas vet vi av erfarenhet och personalenkäter (opubl data) att insatser som är målinriktade och positiva för patienterna påverkar personalen positivt. Så var fallet vid införande av stroke enheterna. Avseende trombolys är sannolikheten synnerligen stor att andelen stroke patienter som kommer att kunna få trombolys kommer att öka, och likaså är sannolikt att IST3 leder till att behandlingen kan ges på säkrare grund. Detta är av yttersta betydelse för den enskilda patienten, men också för vårdpersonalen som innan studien är klar dels måste vara med om att en stor del patienter som de skulle önska kunde få chansen till behandling inte kan få den och dels nu måste delta i oron och osäkerheten kring blödningsrisk. På grund av behandlingens natur kommer denna risk inte att kunna elimineras men den bör kunna prediceras bättre efter IST3 så att man vet vilka patienter som har större chans till vinst än risk. Om fler patienter kommer att kunna behandlas på säkrare grund kommer detta att öka den positiva sidan av arbetet med stroke i akutskedet. Det för alltför långt att spekulera om övriga vinster men kostnadseffektiviteten bör kunna ge grund för att med en rimlig organisation kunna ge klart förbättrade arbetsvillkor längs hela vård-kedjan vid stroke. Sammanfattningsvis av studieresultat: Vi hade totalt vid anslagstidens slut den 31 december 2009 inkluderat mer än 2/3 av patienterna i studien. Data- och säkerhetskommittén har enbart velat se en snabbare fortsättning. Det synes som att myndigheter som avgör indikationer ligger i väntan på IST3 resultaten. Fullföljandet av IST3 bedöms som avgörande för stroke trombolys då det inte kommer att göras någon mer stor studie som så kan besvara alla obesvarade frågor. Nya trombolysstudier i mindre skala startas även nu runt världen, de visar på behovet av ny kunskap. De frågeställningar som ingår i de studier med rt-pa, den substans som används i sjukvårdstrombolys, som pågår eller just ska starta omfattas redan av IST3. Det kommer att dröja innan dessa studier blir färdiga och inte ens så kommer de att ensamma kunna svara på sina frågor då de är för små. IST3 avses kunna avslutas per den 31 december Vi har inte råd att vänta längre, under varje år insjuknar enbart i Sverige personer i stroke varav 6000 i arbetsför ålder. Resultaten måste nu fram snabbast möjligt. Tack vare AFA, som avtackas i alla presentationer och publikationer till dags dato, och andra anslagsgivare har vi kommit så här långt. Vi behöver hjälp med finansiering för den sista sträckan. Det är nu undertecknads och med mig hela ledningsgruppens förhoppning att fullfölja IST3 ligger inom ramen för AFA Försäkrings prioriteringar. 4

5 Litteratur i denna rapport 1. Sandercock PL, R. Wardlaw, J.. Protocol 06PRT/1269: Third International Stroke Trial (IST-3). [serial on the Internet] Whiteley W, Lindley R, Wardlaw J, Sandercock P. Third international stroke trial. Int J Stroke. 2006;1: Wahlgren N, Ahmed N, Davalos A, Ford GA, Grond M, Hacke W, et al. Thrombolysis with alteplase for acute ischaemic stroke in the Safe Implementation of Thrombolysis in Stroke-Monitoring Study (SITS-MOST): an observational study. Lancet. 2007;369: Hacke W, Kaste M, Bluhmki E, Brozman M, Davalos A, Guidetti D, et al. Thrombolysis with alteplase 3 to 4.5 hours after acute ischemic stroke. N Engl J Med. 2008;359: Murray V, Berge E, Sandercock P, Norrving B, Wester P, Terent A. The need to recognize the difference between a quality register and a randomized controlled trial. Stroke. 2004;35: Wardlaw JM, Murray V, Berge E, Del Zoppo GJ. Thrombolysis for acute ischaemic stroke. Cochrane Database Syst Rev. 2009:CD Wardlaw JM, Murray V, Berge E, del Zoppo GJ. Thrombolysis for Acute Ischemic Stroke. Stroke. 2010;41:E445-E6. 8. Wardlaw JM, Sandercock PA, Murray V. Should more patients with acute ischaemic stroke receive thrombolytic treatment? BMJ. 2009;339:b Murray V, Norrving B, Sandercock PA, Terent A, Wardlaw JM, Wester P. The molecular basis of thrombolysis and its clinical application in stroke. J Intern Med. 2010;267: Bembenek JK, A. Sandercock, P. Czlonkowska, A How many patients might receive thrombolytic therapy in the light of the ECASS 3 and IST-3 data? International Journal of Stroke, in press Bilagor 1. Utdrag ur IST3 rapport till den internationella styrkommittén inför möte hållet oktober IST3 publikationslista ungefär till och med Ekonomisk redovisning 4. Brev åtföljande den ekonomiska redovisningen 5

Trombolys med plasminogenaktivator (rtpa) vid stroke

Trombolys med plasminogenaktivator (rtpa) vid stroke Trombolys med plasminogenaktivator (rtpa) vid stroke Publicerad 98-05-11 Reviderad 03-11-21 Version 4 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Stroke (slaganfall) drabbar årligen cirka 30 000 personer i Sverige

Läs mer

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2014. Diagnostik vid åskknallshuvudvärk och trombolysbehandling vid ischemisk stroke Vetenskapligt underlag

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2014. Diagnostik vid åskknallshuvudvärk och trombolysbehandling vid ischemisk stroke Vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2014 Diagnostik vid åskknallshuvudvärk och trombolysbehandling vid ischemisk stroke Vetenskapligt underlag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Trombolys vid akut ischemisk stroke Kritisk analys av aktuell kunskapsfront

Trombolys vid akut ischemisk stroke Kritisk analys av aktuell kunskapsfront Veronica Murray, med dr, specialistläkare, medicinska kliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm (veronica.murray@ki.ds.sll.se) Bo Norrving, professor, överläkare, neurologiska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS STROKE STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepatienter Täckningsgrad c:a

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-

Läs mer

Trombolys som akutbehandling vid ischemisk stroke sprids över landet

Trombolys som akutbehandling vid ischemisk stroke sprids över landet Resultat Under åren registrerades totalt patienter i Riks-Stroke. Av dessa fanns i den möjliga målgruppen för trombolys, dvs de hade ischemisk stroke och var i åldern år. För patienter saknades information

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell Vinst med karotiskirurgi att jämföra med uppskattad srisk Månader mellan senaste symtom och Månader mellan senaste symtom och Stenosgrad*

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL Dokumentbeteckning: Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 Datum: 2015-06-10 Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar EEVA RUOTSALAINEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin och infektionssjukdomar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, kliniken för infektionssjukdomar Influensavaccination av personalen är en rekommendation

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt 2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt Slutsatser* Äldre studier visar att heparin reducerar dödligheten och risken för lungemboli och asymtomatisk DVT vid akut hjärtinfarkt men att effekten är blygsam vid

Läs mer

Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera?

Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera? Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera? Väststroke Miriam Kåveryd Holmström Riksstroke Sari Wallin och Åsa Johansson SITS International Veronica Bouvin Frågor? Väststroke ett regionalt register

Läs mer

En del av Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Landstinget i Uppsala län.

En del av Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Landstinget i Uppsala län. En del av Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Landstinget i Uppsala län. Register-RCT från spännande nyhet till etablerad metod? Stefan James, Eva Jacobsson Registerstudier Observationsstudier

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING

REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning

Läs mer

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING senioralert@lj.se AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Organisation: Organisationsnummer: Postadress: Telefon: E-post:

Läs mer

Avtal mellan organisationerna:

Avtal mellan organisationerna: Avtal mellan organisationerna: * nedan kallat organisationen och Landstinget i *namnge på raden ovan den kommun, det landsting eller den privata vårdgivaren det gäller Jönköpings län nedan kallat registerhållare

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks

Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks rapport läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks PETER APPELROS, docent, bitr överläkare,

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Exempel från Swedeheart

Exempel från Swedeheart Internationell samverkan möjligheter och utmaningar Exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Vad är en klinisk prövning?

Vad är en klinisk prövning? Vad är en klinisk prövning? En introduktion för patienter och närstående Inledning Utvecklingen i Europa har fortsatt gå framåt under det nya millenniets första årtionde. Vi har flera faktorer att tacka

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

2. Metoder för litteratursökning och granskning

2. Metoder för litteratursökning och granskning 2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,

Läs mer

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner. TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Stroke = slaganfall WHO

Stroke = slaganfall WHO Stroke Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor, överläkare Rehabiliteringsmedicin, Inst. Neurovetenskap och Fysiologi ESPRM Senior fellow FESO Gäst professor Sunnaas Sykehus Norge Stroke = slaganfall

Läs mer

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 QRC Stockholm inbjuder till medverkan i Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 15-20 team från klinisk verksamhet inbjuds att under perioden juni 2014

Läs mer

Offentliga rummet 4 juni 2008

Offentliga rummet 4 juni 2008 Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar

Läs mer

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer Publicerad 98-10-09 Reviderad 00-08-21 Version 3 Alerts bedömning Vid operation av bröstcancer undersöks alltid förekomst

Läs mer

InfCareHIV. Vårmötet 2016 Veronica Svedhem Registerhållare InfCareHIV

InfCareHIV. Vårmötet 2016 Veronica Svedhem Registerhållare InfCareHIV InfCareHIV Vårmötet 216 Veronica Svedhem Registerhållare InfCareHIV Antal patienter per klinik 1 2 3 4 5 6 7 8 A.L. BARNSJUKHUS BORÅS ESKILSTUNA FALUN GÄVLE HALMSTAD HELSINGBORG JÖNKÖPING KALMAR KARLSKRONA

Läs mer

Fakta om studier med Pradaxa

Fakta om studier med Pradaxa Pressmaterial Fakta om studier med Pradaxa RE VOLUTION är ett övergripande kliniskt prövningsprogram för studier av effekt och säkerhet hos Pradaxa (dabigatranetexilat), ett nytt läkemedel som tas peroralt

Läs mer

Förbättra och effektivisera informationsinsamlingen till kvalitetsregister för stroke

Förbättra och effektivisera informationsinsamlingen till kvalitetsregister för stroke KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ekonomi i ett IT-perspektiv, 4p

Läs mer

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Tina Lidén Mascher R.N., Degree in physioth., MBA Strategist- Industry & International collaborations National Quality Registries, Sweden International

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård

Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård Nationella riktlinjer för god socialtjänst Dessa riktlinjer är under

Läs mer

Validering av kvalitetsregister på INCA Version 1.0

Validering av kvalitetsregister på INCA Version 1.0 Version 1.0 Information från AKI: Arbetsgruppen för kvalitetsregister och INCA Versionshantering Version/Datum Författare Beskrivning av förändring Godkänt av AKI 1.0/2014-04-24 Mats Lambe - 2014-05-13

Läs mer

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Läs mer

Företag/organisation Umeå universitet. CV återfinns i bilagorna. Avdelning/institution. Gatu/box-adress. Rålambsv 3. Avdelning/institution

Företag/organisation Umeå universitet. CV återfinns i bilagorna. Avdelning/institution. Gatu/box-adress. Rålambsv 3. Avdelning/institution 1. Application A2008-002 A2008-002 - APPLICATION (1/7) 2008-12-07 1.1 Huvudsökande Förnamn Kjell Befattningstitel Styrgruppsordförande Grundexamen Läkarexamen Efternamn Kön Födelsedatum Telefon Mobiltelefon

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Verksamhetsplan Strokecentrum Väst 2015

Verksamhetsplan Strokecentrum Väst 2015 Verksamhetsplan Strokecentrum Väst 2015 Bakgrund I Västra Götaland (VGR) insjuknar ungefär 5 000 personer varje år i stroke och det föranleder fler vårddagar än någon annan sjukdom. Stroke är den vanligaste

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ

När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ 1408 När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ Ann Marie Janson Lang, Uppsala Inledning Det finns möjlighet att behandla patienter i Sverige med läkemedel även om

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer STRUKTUR A Verksamheten:

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Kvalitetsregistrens möjligheter till forskning och utveckling

Kvalitetsregistrens möjligheter till forskning och utveckling Kvalitetsregistrens möjligheter till forskning och utveckling M Å R T E N F A L K E N B E R G B U K - K Ä R L R A D I O L O G I S A H L G R E N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S E T G Ö T E B

Läs mer

Adherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010

Adherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010 Adherence Compliance Följsamhet Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010 Behovet och definitionen av Följsamhetssjuksköterskepositionen har vuxit fram över tid klart våren 2007 Bakgrund Bristande följsamhet

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-02-15 Vår beteckning FÖRETAG Algol Pharma AB Kista Science Tower Färögatan 33, 164 51, Kista SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandlingl

Äldres läkemedelsbehandlingl Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården

Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården reviderad 2014 En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor Dessa vägledande frågor är framtagna med syftet att utgöra ett

Läs mer

Hemikraniektomi är livräddande, visar Riks-Stroke

Hemikraniektomi är livräddande, visar Riks-Stroke Citera som: Läkartidningen. 2014;111:CMLU Hemikraniektomi är livräddande, visar Riks-Stroke Erfarenheter av ingreppet vid malign hjärninfarkt och intracerebral blödning KJELL ASPLUND, professor emeritus,

Läs mer