Uppföljningsrapport för ekonomi och verksamhet 2/2017

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljningsrapport för ekonomi och verksamhet 2/2017"

Transkript

1 Uppföljningsrapport för ekonomi och verksamhet 2/2017 Prognosen för skatteintäkterna motsvarar budgeten, men blir 10 miljoner mindre än ifjol Social- och hälsovårdssektorn förutser att verksamhetsbidraget överskrids med 1,6 miljoner och bildningssektorn att verksamhetsbidraget överskrids med 1,2 miljoner jämfört med budgeten. De stora husbyggnadsinvesteringarna framskrider enligt planerna. Antalet hälsorelaterade ledigheter har minskat. 1

2 Ekonomisk översikt, augusti 2017 Allmänt ekonomiskt läge Finlands ekonomi kommer enligt de nyaste prognoserna att växa med 2 3 procent i år. En positiv konjunkturutveckling har spridit sig redan till flera branscher. Den starkare ekonomiska tillväxten har redan synts som bättre sysselsättning. Tack vare konjunkturläget förväntas sysselsättningen fortfarande bli bättre under de närmaste åren. Enligt prognosen kommer antalet sysselsatta också att stiga. Sysselsättningsgraden har stigit till 69,3 procent och 70-procentsnivån överskrids år Jämfört med de övriga nordiska länderna är sysselsättningsgraden i Finland ändå låg. Regeringen har haft som mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent. Arbetslöshetsgraden sjönk redan i juli till 7,5 procent. Att inflationen åter stiger minskar ändå ökningen av konsumenternas köpkraft så, att den bara blir lite positiv. De låga räntorna lättar fortfarande ställningen av hushåll med skulder. Inflationen stiger år 2017 en aning men kommer att bli lägre än i eurozonen. Även om den måttliga ökningen av arbetskraftskostnaderna som är ett resultat av konkurrenskraftsavtalet dämpar trycket på att konsumentpriserna stiger, ökar det positiva konjunkturläget, den ökade totala efterfrågan och ökningen av importpriserna inflationen en aning. Att konjunkturläget blir bättre lättar balansen i den offentliga ekonomin men räcker inte till att avhjälpa hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. Det bästa sättet att avhjälpa hållbarhetsunderskottet är strukturella förändringar. Utgifterna i Finlands offentliga ekonomi är under de närmaste åren fortfarande större än de totala intäkterna, varför staten och kommunerna ännu skuldsätter sig. Den offentliga ekonomins skuldförhållande ökar till följd av de stigande vård- och omsorgsutgifterna som orsakas av att befolkningen åldras. Ökningen fortsätter i snabb takt också på 2020-talet. Europeiska centralbanken håller styrräntorna fortfarande exceptionellt låga. De korta räntorna torde vara negativa fram till år De långa räntorna har redan långsamt börjat stiga. Stadens budgetutfall Uppföljningsrapporten för ekonomin baserar sig på läget i slutet av augusti. Utöver den egentliga uppföljningsrapporten har också en BI-månadsrapport sammanställts, som gör det möjligt att gräva djupare i de ekonomiska siffrorna. Detta nya verktyg har en väsentlig roll i stadens program för kunskapsledning. Utfallet för driftsinkomsterna är ca 68 miljoner euro, vilket är 66 procent av det budgeterade. Inkomsterna inom driftsbudgeten är dryga 2 miljoner euro större än ett år tidigare. Driftsutgifterna är 230 milj. euro, vilket är 66 procent av budgeten. Jämfört med det föregående året har driftsutgifterna minskat med cirka 2 miljoner euro. Jämförelsen med det föregående året innebär dock flera betydande strukturella förändringar. Driftsutgifterna minskar i och med att utbetalningen av utkomststöd har överförts till FPA, vilket är ca 6 miljoner euro på årsnivå. I enlighet med konkurrenskraftsavtalet minskar lönebikostnaderna med ca 3 miljoner euro och nedskärningen av semesterpenningen med en tredjedel minskar personalutgifter med ca 2 miljoner euro. Skatteinkomstredovisningarna har i början av augusti ökat med knappa 1,3 miljoner euro från det föregående året och statsandelarna har sjunkit med cirka en miljon euro. Skatteintäkterna för hela året torde uppnå det budgeterade men torde vara ca 10 miljoner euro mindre än året innan. De minskade skatteintäkterna beror på fjolårets rättelseredovisningar som var för stora och på konkurrenskraftsavtalet som lindrar beskattningen av löntagarna. Skatteintäkterna minskar också på grund av att andelen samfundsskatt som redovisats minskade. Prognosen för statsandelar för hela året är 2 miljoner euro mindre än i fjol. Investeringar har genomförts för 27 milj. euro, dvs. 48 procent. Av husbyggnadsinvesteringarna har genomförts 47 % och av kommunteknikens investeringar 50 %. Låneamorteringarna var 14,9 miljoner euro. Staden kommer att lyfta ett budgetlån på 50 miljoner euro i oktober. Med lånet finansieras ungefär hälften av finansieringsbehovet på ca 100 miljoner euro för skol- och daghemsinvesteringar som pågår eller håller på att startas. Ränteutgifterna för budgetlånen var 0,7 miljoner euro under rapporteringsperioden. Genomsnittsräntan för lånen var 0,6 %. 2

3 Resultaträkning och driftsekonomi RESULTATRÄKNING BU2017+ä UTFALL 8/2017 UTF % UTFALL 8/2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter , Avgiftsintäkter , Understöd och bidrag , Hyresinkomster , Övriga verksamhetsintäkter , VERKSAMHETSINTÄKTER TOTALT , Tillverkning för eget bruk , VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden , Lönebikostnader Pensionskostnader , Övriga lönebikostnader , Köp av tjänster , Material, förnödenheter och varor , Bidrag , Övriga verksamhetskostnader , VERKSAMHETSKOSTNADER TOTALT , VERKSAMHETSBIDRAG , Skatteinkomster , Statsandelar , Finansiella intäkter och kostnader , ÅRSBIDRAG , Avskrivningar enligt plan , RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT , RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) , DRIFTSBUDGET BU2017+ä UTFALL 8/2017 UTF % UTFALL 8/2016 Koncernförvaltningen Verksamhetsintäkter , Verksamhetsutgifter , Koncernförvaltningen totalt , Koncernledningen Verksamhetsintäkter , Verksamhetsutgifter , Koncernledning totalt , Stadsutvecklingen Verksamhetsintäkter , Verksamhetsutgifter , Stadsutveckling totalt , Social- och hälsovårdssektorn Verksamhetsintäkter , Verksamhetsutgifter , Social- och hälsovårdssektorn totalt , Bildningssektorn Verksamhetsintäkter , Verksamhetsutgifter , Bildningssektorn totalt , Räddningsverket Verksamhetsintäkter , Verksamhetsutgifter , Räddningsverket totalt , VERKSAMHETSINTÄKTER , VERKSAMHETSKOSTNADER , VERKSAMHETSBIDRAG ,

4 Verksamhetskostnader och skatteintäkter FINANSIERINGSANALYS BU2017+ä UTFALL 8/2017 UTFALL % UTFALL 8/2016 KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag , Korrektivposter till internt tillförda medel , * Totalt , KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGAR Investeringsutgifter , Finansieringsandelar av investeringsutgifter Försäljningsintäkter för anläggningstillgångar , * Totalt , KASSAFLÖDET FÖR VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA TOTALT , FÖRÄNDRINGAR I UTLÅNINGEN Ökning av utlåningen , Minskning av utlåningen * Totalt , FÖRÄNDRINGAR AV LÅNEBESTÅNDET Ökning av långfristiga lån Amortering av långfristiga lån , * Totalt , Månad (1000 ) Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Totalt REDOVISADE SKATTER Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti PROGNOS September Oktober November December REDOVISAT + PROGNOS BUDGET DIFFERENS ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR AV LIKVIDITETEN Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder * Totalt KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGEN TOTALT , FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL ,

5 Investeringar Husbyggnadsprojekt Anslagen för husbyggnadsinvesteringar har hittills använts mindre än vad en balanserad användning av pengar skulle ha förutsatt. Budgeteringen av anslag för husbyggsobjekt är utmanande eftersom byggherren överför ansvaret för genomförande och tidsplan till huvudentreprenören efter att byggarbetet har börjat och eftersom beställarens betalningsskyldighet är bunden till hur arbetet framskrider, är byggherrens påverkningsmöjligheter begränsade. På detta inverkar också att byggprojekt färdigställs i slutet av året och betydande betalningsposter förfaller till betalning när objekten tas emot. Gammelbacka daghem: Daghemmet har blivit färdigt och tagits i bruk. Pepot daghem: Daghemmet har tagit i bruk de gamla tillfälliga lokalerna för Gammelbacka daghem. Den gamla daghemsbyggnaden har rivits och byggandet av det nya daghemmet framskrider enligt tidtabellen. Tallberga daghem: Daghemmet har blivit färdigt och tagits i bruk. Den gamla daghemsbyggnaden har rivits. Majbergets daghem: Byggandet av det nya daghemmet framskrider enligt tidtabellen. Tolkkisten koulu, nybyggnad: Markbyggnadsarbeten för den nya skolan pågår och byggarbetet håller på att startas. Kevätkummun koulu och Vårberga skola: Byggandet av skolan är på slutrakan. Avsikten är att skolan flyttar till nya lokaler under höstlovet. Reparation av skolor: Rivningsarbetena i Linnankosken lukio har huvudsakligen utförts. Golvbeläggningen i en del av Linnajoen koulu har bytts ut under sommaren och arbetena i källarvåningen fortsätter. Renoveringen avkeskuskoulu är på slutrakan. Grännäs skola: Planeringen av Grännäs skola har blivit färdig och man har fått anbud på entreprenad. Tolkis skola: Projektplanen har godkänts och planeringen pågår som bäst. Arbetet framskrider enligt tidtabellen. Västra enhetsskolan: Projektplanen har godkänts och planeringen pågår som bäst. Arbetet framskrider enligt tidtabellen. INVESTERINGAR BU2017+ä UTFALL 8/2017 UTFALL % STADSSTYRELSEN Investeringsutgifter ,3 % STADSUTVECKLINGSNÄMNDEN Investeringsutgifter ,6 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Investeringsutgifter ,5 % BILDNINGSNÄMNDEN Investeringsutgifter ,4 % RÄDDNINGSVERKET Investeringsutgifter ,9 % Statsandelar ,0 % INVESTERINGAR TOTALT Investeringsutgifter ,2 % Statsandelar ,0 % Totalt ,5 % 5

6 Personal ANTALET ANSTÄLLDA läget 31.8 Ordinarie Visstidsanställda Kortfristiga Totalt HÄLSORELATERADE SJUKFRÅNVARODAGAR Januari-augusti 1-5 dagar dagar dagar Över 180 dagar Totalt Sjukledighetsdagar med anledning av arbetsolycksfall

7 Koncernledningen Verk.intäkter , Verk.utgifter , Verk.bidrag , Förvaltningsledningen Det nya fullmäktige inledde sin verksamhet i juni. Förvaltningsledningen har i maj augusti i hög grad koncentrerat sig på samlingen av uppgifter om nya förtroendevalda, beredningen av konstituerande möte och inskolning samt för första gången samlingen av anmälningar om bindningar. Samtidigt trädde också de sista paragraferna i kommunallagen i kraft och medförde bl.a. ändringar i anvisningar om behandlingen av personuppgifter. Arbetet med att ta kundhanteringssystemet (D365) i bruk fortsatte intensivt så, att den nya portalen offentliggjordes Även överföringen av autentiseringen från Vetuma till en suomi.fi-baserad autentisering genomfördes huvudsakligen. Det första skedet i informationsstyrningsplaneringen, klassificeringen av arbetsuppgifterna, blev nästan färdigt på våren. Därefter började man förbereda sig på utarbetande av informationsstyrningsplanerna som inleds på hösten. Borgå fick statligt bidrag för omarbetandet av servicedatan på webbsidorna och överföringen av den till ett nationellt servicedatalager. Arbetet utfördes inom kommunikationen intensivt från början av april till slutet av juni. Servicedatan finns nu att se i servicedatalagret även om det ännu finns arbete kvar. Datasäkerhetsgruppen inledde arbetet med förberedelse på ikraftträdandet av EU:s dataskyddsförordning bland annat genom en kartläggning av personregister. Arbetet fortsätter på hösten. Finansieringsledningen Beredningen av nästa års budget fortsätter. Stadsstyrelsen har godkänt anvisningar för upprättande av budgetförslag och ekonomiplanförslag och en budgetram. Beredningen har framskridit i samarbete med sektorerna. Stadsdirektörens budgetförslag blir färdigt i oktober. Stadsstyrelsen behandlar budgeten vid sina möten i oktober och stadsfullmäktige i november. Personalledningen Den första fasen i projektet för ledningen av arbetsförmågan som började i slutet av 2016 blev färdig. I projektet har man uppdaterat stadens anvisningar som gäller aktivt stöd för arbetsförmåga, tagit i bruk anvisningar om ersättande arbete och verktyget VatuPassi som ska vara ett stöd för samtalen mellan chefen och arbetstagaren. En omfattande orientering i handlingsmodellen har påbörjats. Antalet hälsorelaterade ledigheter har tydligt minskat under januari-augusti jämfört med respektive tidpunkt år Höstens epidemisituation påverkar ändå hela årets utfall. Resultaten av personalenkäten som genomfördes på våren har behandlats på arbetsplatserna och utifrån dem utarbetar man som bäst utvecklingsplaner för åren Systemen för utvärdering av arbetets kravnivå hos uppgiftsområdeschefer, social- och hälsovårdssektorns chefer samt läkare har utarbetats. Systemen för utvärdering av arbetets kravnivå uppdateras kontinuerligt. Chefsutbildningen betonar fortfarande träning för införande av verktyget VatuPassi som anknyter till projektet med utvecklingen av ledningen av arbetsförmågan. I februari startade en ny utbildning som avläggs med läroavtal och som leder till examen för arbete som teamledare. Personaldirektören har deltagit i verksamheten av HR-direktörernas nätverk för social- och hälsovårds- och landskapsreformen. För unga har det erbjudits 105 sommararbetsplatser i stadens olika enheter. Totalt 661 unga sökte sommararbete hos staden. Företag och sammanslutningar reserverade totalt 145 sommararbetssedlar för sysselsättning av unga på sommaren. Antalet friskvårdscheckar som såldes var sammanlagt stycken. Som tack för gott arbete för uppnående av det positiva resultatet år 2016 erbjöd staden sina arbetstagare en biokväll under april och maj. 782 arbetstagare deltog i biokvällen. Stadens personförsäkringar, egendomsförsäkringar samt ansvars- och rättsskyddsförsäkringar har konkurrensutsatts som en helhet. I fråga om försäkringar anlitar staden fortfarande försäkringsbolaget If. Koncernstyrningen har stärkts och kompletterats. Principerna för ägarpolitiken och riktlinjerna för egendomsposter har blivit godkända. Principerna för utnämnande av ledamöter i koncernsammanslutningarnas styrelser och målen för styrelsearbetet har godkänts. Under maj augusti genomfördes det 2 upphandlingar som överskred EU-tröskelvärdet och 3 upphandlingar som överskred det nationella tröskelvärdet. Antalet centraliserade upphandlingsavtal är 25. Lokalitetsledningen Införandet av organisationsreformen som skedde i början av året där lokalitetsledningen tog ett större ansvar för reparations- och underhållsarbeten har fortsatt. I samband med reformen övergick också några personer från Borgå lokalservice till lokalitetsledningen. Erfarenheterna från början av året har visat att de nuvarande personalresurserna inte räcker till att fastighetsunderhållet kan fåspå den nivå där den borde vara. För närvarande pågår det flera husbyggnadsinvesteringsobjekt. Projektledningen och byggarbetsplatsövervakningen utförs i flera objekt av utomstående konsulter. Tryggande av personalresurser: Vi minskar hälsorelaterade frånvaron så att sjukfrånvaron hos staden i genomsnitt Prognos 13,5 dagar/person är högst 14 dagar/person. Vi förbättrar serviceproduktionens kostnadseffektivitet och produktivitet genom att ta i bruk kostnadseffektiva Den nya portalen D365 offentliggjordes Målet uppfylls ICT-lösningar och genom att förenhetliga helhetsarkitekturen för informationssystemen. Vi kommer i huvudsak att slutföra ibruktagningen av kundhanteringssystemet (CRM). Vi ökar invånarnas deltagandemöjligheter. Vi stöder sektorerna i deras arbete att utveckla tjänsterna i samverkan Den nya portalen D365 offentliggjordes Målet uppfylls med kunderna. Vi fortsätter att utveckla användbarheten av kundhanteringssystemet (CRM) i hela staden. 7

8 Centralen för förvaltningstjänster Verk.intäkter , Verk.utgifter , Verk.bidrag , Strategin har genomförts genom att ta i bruk ett servicehanteringssystem fr.o.m Systemet utgår från kundens behov och stöder digital utveckling. Servicebegäranden kan lämnas 24/7, begäranden klassificeras och tilldelas en behandlingstid. Kunden kan följa behandlingen och hela processen är mer transparent. Så småningom får ict-verksamhetens ledningsgrupp samt kunder och användare också rapporter. Den största ändringen i verksamhetsomgivningen är flyttning till nya lokaler på grund av problem med inomhusluften. Man ser över arbetsprocesserna och strävar efter ett pappersfriare kontor. Detta minskar också logistiken mellan stadens enheter. Målet är att göra processerna enklare. Flyttningen påverkar tillfälligt tillgången på tjänster. Verksamheten har huvudsakligen löpt enligt planerna. Flyttningen till en ny lokal orsakar betydande icke-budgeterade kostnader. I och med de nya datatekniska lösningarna är ökningen av kostnaderna lite större än vad som prognosticerades. Riskerna i verksamheten anknyter till resurserna. Många projekt av större omfång är på gång, såsom en övergång till driftssystemet O365 och förnyande av det nya HR-personalsystemet. Att uppnå målen i fråga om köp- och försäljningsfakturor under andra kvartalet är inte möjligt. Man försöker ännu satsa på målen i slutet av året. Ökning av elektroniska leverantörsfakturor till 75 procent 70 % (ca 500 extra utbetalningar av bidrag i pappersform i maj och juni) Ökning av elektroniska försäljningsfakturor till 35 procent 31 % av fakturor som går via Laskuhotelli. 8

9 Stadsutveckling Verk.intäkter , Verk.utgifter , Verk.bidrag , Näringar, turism och marknadsföring Verksamheten har följt strategin och budgeten har förverkligats enligt planen. Inom turism- och marknadsföringsenheten har man vidtagit åtgärder enligt årsplanen. Flera internationella och inhemska journalister, researrangörer och bloggare har besökt Borgå och personalen vid enheten har presenterat Borgå och dess turistmål för dem. Ambulerande turistrådgivare, dvs. Borgå Help-rådgivare, har anställts för sommaren. På sommaren fanns turistbyrån i Konstfabriken men också i galleriet Gamla Kaplansgården i gamla stan. Den uppdaterade kartbroschyren har under sommaren delats ut av turistbyråerna och områdets företag, och det finns broschyrer i nya broschyrställ runt om i staden. Turism- och marknadsföringsenheten har varit med att producera geogachingevenemanget Cachecon som hade ca besökare. Egnahemstomter har i maj marknadsförts enligt planerna tillsammans med markpolitiken. Markpolitik Byggandet av bostäder i flervåningshus och efterfrågan på tomter har blivit livligare först och främst på västra åstranden. Också efterfrågan på egnahemstomter har ökat från fjolåret. Inkomster från tomtförsäljning har utvecklats betydligt bättre än förväntat. Genom stadsfullmäktiges beslut gjordes en budgetändring om att höja de beräknade inkomsterna från tomtförsäljning med 2 miljoner euro. Inkomsterna överskrider eventuellt det budgeterade. Beredning har skett bl.a. i anslutning till omfattande markanvändningsavtal som behövs för planläggningen av Kullo företagsområde. Planläggningen av privatägd mark har medfört att staden har tagit gatuområden i sin besittning, vilket sysselsätter betydligt mer än beräknat. Råmark har anskaffats för det framtida arbetsplatsbyggandets behov i Tolkis. Målet med marknadsföring av egnahemstomter (100 tomter) ser ut att uppnås. Stadsplanering Enligt strategin har prioritetsområdet för stadsplaneringen varit västra åstranden där man godkände tre centrala detaljplaner i början av året: Point College-backen kring Hellbergs hall, Alexisstigen och detaljplanen för hotell, stormarknad och bostäder vid Konstfabriken. Med dessa planer säkerställs både ett tillräckligt tomtutbud samt den framtida utvecklingen av västra åstranden som en del av Borgå centrum. Inga betydande förändringar i verksamhetsmiljön är att vänta. Budgeten utfaller inom ramen för nettoutgifterna. Man är fortfarande tvungen att noggrant prioritera planarbeten enligt skyndsamhet och betydelse. Kommunteknik Förorenade markområden har sanerats i enlighet med miljöprogrammet på västra åstranden. Kundservicesystemet CRM har införts och vår följande åtgärd under vintern 2018 är att testa tjänsten FIELD SERVICE som bland annat kan meddela servicebegäranden från kommuninvånare direkt till anställda. Parkeringsinkomsterna kommer att minska på årsnivå eftersom Krämaretorgets parkeringsområde har stängts av. Man kommer att kompensera de förlorade inkomsterna genom att minska andra utgifter. Halkbekämpning har utförts mer än förväntat jämfört med en normal vinter och besparingar uppnåddes i kostnaderna för plogning och transport av snö. Kommuntekniken började använda 100-procentig biodiesel (Neste My) i dieseldrivna maskiner. Budgeten för driftsekonomin utfaller inom ramen för nettoutgifterna. För entreprenaden för att stänga det andra avfallsupplaget i Domargårds deponiområde ska man göra en reservering på euro i bokslutet för år Processen för miljötillstånd för Mätäjärvi pågår. Det finns över 15 planeringsobjekt i anknytning till investeringsobjekt som är under arbete, och programmet innehåller för tillfället 15 planeringsobjekt för investeringar som ska startas under hösten. I programmet finns också undersökningar som planläggningen behöver. Man hinner inte för tillfället genomföra dessa undersökningar med befintliga resurser. Inga förändringar i verksamhetsmiljön är att vänta. Kommunteknikens investeringar Byggandet av Östra Mensas planområde Västra Haiko har pågått under vintern , och färdighetsgrad I i byggområdet är cirka 70 %. Östra Mensas blir färdigt för husbyggare våren Arbetet med stödmuren på östra åstranden inleddes i början av maj. Arbetet blir färdigt i slutet av år Stenläggningsarbetet och arbetet för att göra marken lättare på östra åstranden blev färdigt i juni. Förnyandet av gång- och cykelvägen söder om Mannerheimgatan fortsätter och arbetet blir färdigt i början av hösten. Arbetet med gång- och cykelvägen mellan Kullo och Tjusterby (landsväg 170) pågår som bäst. Arbetet med att öka tillgängligheten på Alexandersgatan inleddes i augusti. Byggandet av det nya bostadsområdet i Kerko har kommit igång med förberedande arbeten. I planområdet Kungsporten III bygger man ett gatuområde och utför kommunaltekniska arbeten. Saneringsarbetena kring Krämaretorget fortsätter på hösten. Arbetet med friluftsledens bro som går över Soldalsvägen blir färdigt före slutet av året. Beläggningsarbetena har löpt enligt tidtabellen. I fråga om parker har man bland annat sanerat paviljongbyggnaden i Kokon i nationalstadsparkens område och arbetet på Sibeliusskvären pågår. Kommuntekniken uppnår inte målen enligt arbetsprogrammet eller planen för genomförande av markanvändning på grund av att planerna inte har vunnit laga kraft enligt tidsplanen och att markpolitiken har brist på resurser. Energieffektiv samhällsstruktur, andelen nya egnahemshus som byggs på planlagda områden: minst 75 % 75 % Förutsättningarna för tomtproduktionen tryggas genom att staden köper mer mark i tillväxtområden enligt översiktliga planer: minst 35 ha Cirka 60 ha mark har anskaffats för arbetsplatsbyggande i Tolkis Tomtreserven för tomter för flervåningshus och radhus upprätthålls i enlighet med det Över m²-vy. bostadspolitiska programmet: minst m²-vy Staden bjuder ut minst 100 egnahemstomter för byggande 57 st. 9

10 Tillstånds- och tillsynsärenden Verk.intäkter , Verk.utgifter , Verk.bidrag , Byggnadstillsyn Verksamheten har följt strategin. Inga betydande förändringar i verksamhetsmiljön är att vänta. I slutet av året beräknas budgetutfallet motsvara budgeten. Verksamheten har inga särskilt betydande risker. Miljövård Miljövården har ansvarat för tillstånds- och tillsynsuppgifter som blivit aktuella samt för uppgifter i anknytning till naturskydd och naturskolans verksamhet. De första besluten om marktäktstillstånd och marktäkts-/miljötillstånd har fattats. I början av året förutsåg man att inkomsterna inte uppnår det budgeterade men enligt den nuvarande prognosen kommer inkomsterna att uppnå det budgeterade. Avfallshantering Verk.intäkter Verk.utgifter , Verk.bidrag , Avfallshanteringen använder nyaste teknik, vilket förbättrar kostnadseffektiviteten och minskar avfallshanteringens utsläpp av växthusgaser. En fusion av Östra Nylands Avfallsservice Ab och det västnyländska företaget Rosk n Roll Oy pågår. Om fusionen genomförs, sannolikt år 2018, flyttas den regionala avfallsnämnden och verksamhet som lyder under den från stadens förvaltning. 10

11 Social- och hälsovårdssektorns ledning Verk.intäkter , Verk.utgifter , Verk.bidrag , Social- och hälsovårdssektorns organisation förnyades i början av år I de nya servicehelheterna kombineras processer från hälsotjänster och sociala tjänster. Att utveckla nya serviceprocesser fortsätter att vara det viktigaste prioritetsområdet under budgetåret. Prioritetsområdet för verksamheten inom ledningens uppgiftsområde har under budgetåret varit beredning av social-, hälsovårds- och landskapsreformen i östra Nyland och medverkan i planeringen av social- och hälsovårdens helhet i Nyland. Ledningens och de övriga enheternas resurser inom sektorn används till beredningen av social-, hälsovårds- och landskapsreformen. Tidtabellen för social- och hälsovårds- och landskapsreformen sköts fram ett år, då grundlagsutskottet hade funnit saker att anmärka på i lagförslagen. Regeringens nya förslag till valfrihetslagstiftning sänds på remiss till staden i november-december 2017, och meningen är att landskapen ska inleda sin verksamhet Under budgetåret är inga betydande ändringar i verksamheten ännu att vänta. Uppgiftsområdets bindande mål kommer att uppnås. Det finns ingen betydande risk för att så inte skulle ske. Borgå deltar i det nationella projektet Egenvård och digitala mervärdestjänster (ODA). I ODAprojektet har de elektroniska tjänsterna framskridit till pilotskedet. Vi deltar också i regeringens spetsprojekt för äldre och barnfamiljer: Hemvård för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras samt Program för utveckling av barnoch familjetjänster Tillsammans är vi mera. Förberedelserna pågår för anslutning av socialvården till det riksomfattande patientdataarkivet Kanta. Regionala skillnader i välfärd minskas, de äldres funktionsförmåga stöds och marginalisering motverkas också i fortsättningen bl.a. genom projektet för att utveckla Gammelbacka. Projektets framgångsrika metoder har spridits till Vårberga. Servicen utvecklas i samarbete med klienterna redan när tjänster planeras, och samarbetet med tredje sektorn är aktivt. Samarbetstillfällen har ordnats för föreningar och andra partner. Också klienter och erfarenhetsexperter har deltagit i utvecklingen av nya serviceprocesser. Stadsstyrelsen behandlade bolagiseringsutredningen 21.8 och Stadsstyrelsen fortsätter behandlingen av ärendet. Ann-Sofie Silvennoinen tillträdde i augusti sin anställning som vikarierande social- och hälsovårdsdirektör. Minska invånarnas välfärdsskillnader: Vi minskar de geografiska skillnaderna i välfärd och utvecklar stadens Cirka 10 projekt/aktiviteter har ordnats och pågår. Projektet i tjänster i samarbete med tredje sektorn och invånarna. Projekt och evenemang som genomföras Gammelbacka har utvidgats till Vårberga. Också tjänster som tillsammans med läroanstalter och föreningar: minst 15. förs ut till byarna har utvecklats. Åtgärderna för att förbättra stadens ekonomi fortsätter, och vi producerar fungerande och Nya processer håller på att utvecklas. kostnadseffektiva tjänster. Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar: Vi utvecklar servicehelheter där vi kombinerar social- och hälsotjänster. Minst fem nya processer har tagits i bruk. Specialiserad sjukvård UTFALL 8/2016 BU 2017+ä UTFALL 8/2017 UTFALL % PROGNOS 2017 DIFFERENS Verk.intäkter Verk.utgifter , Verk.bidrag ,

12 Tjänster för vuxna Verk.intäkter , Verk.utgifter , Verk.bidrag , Tjänster för vuxna inleddes i början av året. Detta är en ny servicehelhet, en kombination av dels sociala tjänster och hälsotjänster. Tjänster för vuxna består av tre helheter: tjänster som främjar välbefinnande och hälsa, öppna tjänster och mottagningstjänster samt miljöhälsovårdens tjänster. Inom varje helhet sker en förnyelse och förbättring av tjänsterna med Lean-metoder. Inom tjänster för vuxna har man som mål att erbjuda smidiga, klientorienterade och mångprofessionella tjänster. Antalet personer som omfattas av sysselsättningstjänsternas aktiveringsverksamhet har under årets första månader ökat betydligt jämfört med fjolåret. Under det första kvartalet deltog varje månad i medeltal 338 arbetslösa personer i sysselsättningstjänsternas åtgärder (397 år 2016). I synnerhet den sysselsättningsverksamhet som baserar sig på anställning med lön ökade från fjolåret. Samtidigt verkar den mångåriga ökningen av stadens kostnader för arbetsmarknadsstödet nu vända till en minskning. Tjänster för vuxna deltar i ODA-projektet (Egenvård och digitala mervärdestjänster). Följande processer inom tjänster för vuxna deltar i projektet: Undersökning, vård och rehabilitering av den arbetslösa, mottagningar (Egenteam) för klienter som behöver regelbunden vård, lågtröskelmottagning för mentalvårds- och missbruksklienter, elektronisk symtombedömning i hälsocentralverksamheten (urinvägsinfektion och akut ryggsmärta) samt hälsoundersökning för personer över 65 år. Motions- och kulturpasset och Må bra-servicekartan är i omfattande bruk inom de sociala tjänsterna, vid hälsoundersökningar för arbetslösa, hos Rodret och på den psykiatriska polikliniken för vuxna. Med hjälp av servicekartan ger arbetstagarna sina klienter motivation till levnadsvanor som främjar välbefinnandet. Med motions-och kulturpass har över 400 klienter som står utanför arbetslivet fått fritt inträde till motions- och kulturaktiviteter. I vårens Ny drive i vardagen-grupp, som är en form av social rehabilitering, deltog 12 personer som fick handledning i och kamratstöd för hälsosamma levnadsvanor och välbefinnande. Åtgärderna för att förbättra stadens ekonomi fortsätter, och vi skapar ett fungerande och kostnadseffektivt servicenät. Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar: Vi utformar smidigare klientprocesser och ökar den tid och aktivitet som ger klienterna mervärde. Alla centrala klientprocesser har beskrivits och minst fem av dem har förbättrats med Lean-metoder. Uppgiftsområdet tjänster för vuxna har hållit sig väl inom budgetramen under de första månaderna. På inkomstsidan finns ett underskott, som delvis beror på faktureringsperiodernas längd, bl.a. i invandrartjänsterna, men också på ett personalunderskott vid hälsostationerna i början av året. Också de budgeterade utgifterna för de första månaderna har underskridits. En förbättring väntas på inkomstidan, och för närvarande verkar också utgifterna vara under kontroll. I den specialiserade sjukvårdens helhet ingår köpta tjänster både för sjukvård och för munhälsovård, där den största serviceproducenten är HNS, samt ambulanssjukvård, sjuktransport och jouravdelningar. Utgifterna för specialiserad sjukvård är cirka 50 miljoner euro, dvs. en tredjedel av hela sektorns budget. Tjänster som produceras av Borgå sjukhus utgör dryga 60 %, resten produceras i huvudsak av Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus HUCS. HNS producerar också en del av specialtjänsterna inom munhälsovård, men en del köps av privata serviceproducenter. De årliga förändringarna i användningen av specialiserad sjukvård kan vara betydande. Under de senaste åren har utgiftsökningen varit 4-5 % per år. Under de första månaderna var utgifterna för specialiserad sjukvård cirka 4 % över budgeten. Beskrivning av klientprocesser, kartläggning av nuläget och förbättringar i verksamheten har inletts i sammanlagt sju olika tjänster: lågtröskelmottagningar för klienter inom mentalvård och missbrukarvård, hälsovårdscentralens mottagning för klienter som behöver regelbundna tjänster samt akutmottagning, munhälsovårdens smidiga tandklinik, sysselsättningstjänsternas processer för pensionsutredningar och rehabilitering av långtidsarbetslösa och hälsoundersökningar för personer över 65 år. Snart inleds också på hälsostationerna en pilotverksamhet med elektronisk bedömning av symtomen hos patienter samt inom miljöhälsovården ett systematiskt utvecklingsarbete med processer som anknyter till sanitära olägenheter i bostäder, större effektivitet i den planmässiga livsmedelstillsynen och en mera riskbaserad övervakning av djurens välbefinnande. 12

13 Barn- och familjetjänster Verk.intäkter , Verk.utgifter , Verk.bidrag , Barn- och familjetjänsternas budget torde överskridas med cirka euro, vilket i huvudsak beror på barnskyddets köpta tjänster. Tjänster för barn och familjer erbjuds i ett tidigare skede än förr, och som en följd fortsätter antalet klienter inom socialarbetet för barnfamiljer att öka. Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) Nylands projekt tillsammans är vi mera har kommit väl i gång. Borgå har en aktiv roll i projektet, bl.a. ordförandeskap för projektet och ledningsansvar för följande utvecklingshelheter: Småbarnspedagogik och skolans stöd för barnets välbefinnande (del: utveckling av den individuella elevvården), Verksamhetsmodellen familjecentral (del: stöd i föräldraskapet och utveckling av separationstjänster), Utveckling av tjänster på specialnivå och allra mest krävande nivå (del: Barnskyddets familjearbete och familjerehabilitering). I samband med projektet har smidiga experiment förberetts och delvis också genomförts. Förebyggande tjänster och tjänster för tidigt stöd utvecklas i syfte att minimera behovet av korrigerande tjänster. Målet är att stärka familjernas kraftresurser och vid behov erbjuda allt flere barnfamiljer de tjänster som avses i socialvårdslagen - och att aktivt informera om tjänsterna. Den multiprofessionell verksamhetskulturen har förstärkts bl.a. med JOLLAteamet, som startade på våren. Nästan 40 % av klienterna hos socialarbete för barnfamiljer får de tjänster som avses i socialvårdslagen. På ett år har barnskyddets klientrelationer minskat med sammanlagt cirka 13 % Det totala antalet klienter inom socialarbete för barnfamiljer har emellertid ökat under samma tid med cirka 11 %. Vid skolhälsovårdens kontroller för dem som övergår till högstadiet har man identifierat de elever som är i behov av stöd, och experimentet med omfattande hälsokontroller har kommit framåt. ODAprojektets blanketter för basuppgifter och hälsoenkäter är färdiga för provanvändning på mödrarådgivningen och inom studerandehälsovården. Familjeplaneringens processer med preventivmedel har förnyats. Ergoterapins och talterapins gemensamma gruppverksamhet har förverkligats med goda resultat. Stödet i föräldraskapet förstärktes med ett experiment med föräldraskapsträning med den nya verksamhetsformen grupprådgivning. Målgruppen var föräldrar till barn i åldern 6 månader eller 2 år. Responsen har varit god. Föräldraskapsträningen utvecklas i Lape-projektet under ledning av THL, och verksamheten utvidgas också till andra kommuner. I Vårberga har ett projekt för barnfamiljer (Lähiperhe) inletts som en del av Lape- och Vårberga-projektet. Målet är en ökad samhörighet och social växelverkan mellan barnfamiljer. Projektet genomförs i samarbete med Mannerheims Barnskyddsförbund. Familjearbetet för barnfamiljer leds centraliserat sedan början av året. Hemservicen placerades under barn- och familjetjänster, och serviceprocesserna utvecklades för att uppfylla de förpliktelser som följer av socialvårdslagen. Antalet klientfamiljer har ökat. En del av tjänsterna producerades som köpta tjänster för att tillfredsställa behovet av tidigt stöd och lågtröskeltjänster. Detta synliggör behovet att använda servicesedlar också inom hemservice för barnfamiljer. Behovet av barnskyddets öppna tjänster har fortsättningsvis varit så stort att man i större utsträckning än väntat har varit tvungen att anlita köpta tjänster. Detta har medfört en budgetöverskridning. Östra Nylands familjerättsliga enhet har aktivt utvecklat försonliga separationstjänster och övervakade möten. Skyddshemmets och Östra Nylands socialjours håller på att förnya sin organisation för att motsvara de kommande lagändringarnas krav. Samarbetet mellan socialjouren och jouren vid Borgå sjukhus utvärderades med hjälp av en pilot på hösten. Målet var en heltäckande service för jourklienter. Antalet klienter inom förebyggande och tidigt stöd ökar i proportion till de korrigerande tjänsterna med minst 10 procent. Arbete pågår, målet torde uppnås. Vi utvecklar minst tre etablerade verksamheter med erfarenhetsexpert och kundexperter, eller samarbetsformer med tredje sektorn, företag Nuotta har inlett en medgångarverksamhet. eller läroanstalter. En Kraftcirkel är aktiv inom barnskyddets öppenvård. INNOSTAMO förverkligades, Vankkuri förverkligas Vi förebygger marginalisering av unga. Minst 80 av de unga invandrare som var minderåriga när de beviljades kommunplats deltar i utbildning, 100 % arbete eller sysselsättningsfrämjande tjänster. Vi utformar smidigare klientprocesser och ökar den tid och aktivitet som ger klienterna mervärde. Alla centrala klientprocesser är beskrivna och Arbete pågår. minst 50 % av dem har förbättrats med Lean-metoder. 13

14 Äldreomsorg och handikappservice Verk.intäkter , Verk.utgifter , Verk.bidrag , Inom uppgiftsområdet äldreomsorg och handikappservice har man satt sig in i servicehelheterna för äldre och utvärderingen av vårdkedjor. Personalen har aktivt deltagit i utvecklingen av det nationella spetsprojektet Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras. Enligt prognosen kommer uppgiftsområdets budget att överskridas med cirka Inom resultatenheten service som främjar välbefinnandet har man satt sig in i processerna för att bedöma servicebehovet i ett tidigt skede och att ordna stöd i rätt tid. Utmaningen ligger i att antalet klienter och servicebehovet ökar såväl bland de äldre som bland personer med funktionshinder. En ganska betydande budgetöverskridning torde vara att vänta inom specialomsorger, personlig assistans och tjänsterna till personer inom serviceboende. Resultatenheten rehabiliterings- och sjukhustjänster har gjort planer för en integrering av intervall- och kortvårdsavdelningen Apollo i den övriga verksamheten inom uppgiftsområdet. Resultatenheten har också deltagit i utvecklingsåtgärder som berör uppgiftsområdet äldreomsorg och handikappservice, bl.a. hemrehabilitering och processen för placering av äldre personer (SAP). Verksamheten i Näse sjukhus har effektiverats: antalet vårdperioder har mera än fördubblats och deras genomsnittliga längd har blivit kortare i enlighet med målet jämfört med utfallet för år I enheten rehabiliterings- och sjukhustjänster har inkomsterna varit större än de budgeterade samtidigt som utgifterna har varit mindre de budgeterade. Enligt prognosen kommer budgeten att underskridas. Inom hemvården har det bindande målet eftersträvats genom att förstärka den egna vårdarens roll och genom att aktivt utnyttja RAI-resultaten. För 83 % hemvårdens klienter är den tid som används för tjänsterna mindre än 30 minuter åt gången, och antalet personer som behöver 1-5 timmar/månad är över 200. För klienter med liten användning av tjänster planeras ibruktagande av servicesedlar. Inom hemvården är sjukfrånvaron betydande och har ökat men skiljer sig inte från uppgifterna för hela landet. En pilotverksamhet enligt den s.k. Nordsjömodellen planeras för två hemvårdsområden i syfte att öka nöjdheten bland klienter och arbetstagare. Hemvårdspersonalen förstärks tills vidare med tidsbestämda resurser samtidigt som verksamheten utvecklas och utvärderas. Hemvården fortsätter samarbetet med läroanstalter. Fritidshandledning riktas bl.a. till hemvårdsklienter i landsbygden för deras välbefinnande. Enligt prognosen kommer hemvårdens inkomster från klientavgifter ligga under budgeten, beroende på ett minskat antal klienter i Äppelbackens servicehus under det gångna året. En budgetöverskridning beräknas ske. I boendeservice har det bindande målet och möjligheterna att utnyttja konkurrenskraftsavtalet tagits itu med. Mervärdestid eller aktivitet för den boende har ökats genom egenvårdarens försorg genom systematisk arbetsskiftsplanering. Portalen vapaaehtoistyo.fi används för förmedling av frivilliga arbetsinsatser till boendeservice. Många nya kontakter har skapats till personer som utför frivilligarbete. Också inom boendeservicen är den ökade sjukfrånvaron en utmaning. De för vikarier budgeterade anslagen överskrids, men i viss mån kan detta kompenseras med ökade inkomster. Vi utvecklar metoderna för bedömning av servicebehovet samt en konstnadseffektiv serviceproduktion. Vi utreder servibehovet hos 300 klienter som använder flera olika Utredningsprojektet är genomfört. Behandlingen av resultaten från projektet fortsätter i samband handikapptjänster. Vi har som mål att erbjuda våra klientgrupper tjänster i rätt tid och rätt med att verksamheten utvecklas. omfattning. Inom hemvården förverkligas konkurrenskraftsavtalet med att erbjuda den egna klienten en halv timme mervärdestid. På grund av de många frånvarodagarna har genomförandet varit utmanande. Vi ökar den tid och aktivitet som ger klienterna mervärde. Inom boendetjänsterna förverkligas konkurrenskraftsavtalet med en satsning på de boendes utevistelse. Inom rehabiliterings- och sjukhustjänsterna har klienternas mervärdestid ökats bl.a. genom ökade mottagningstider och aktivitetspass. 14

15 Bildningssektorns ledning Verk.intäkter Verk.utgifter , Verk.bidrag , Bildningssektorn har utsett ansvarspersoner för sektorns gemensamma arbetsplatser. Byggandet av trådlösa nätverk i bildningssektorns enheter har fortsatt. Bildningscentret i Vårberga inleder sin verksamhet i oktober, och olika aktörer har tillsammans planerat ibruktagandet av bildningscentret och de olika användarnas kommande samarbete. Man har fortsatt att genomföra åtgärder som ingår i välfärdsplanen för barn och unga på hela stadens nivå, genomförandet koordineras av arbetsgruppen Hyvis som leds av bildningssektorn. Inom ramen för barn- och familjetjänsternas utvecklingsprojekt Tillsammans är vi mera har man vidtagit flera åtgärder som utvecklar arbetssätten. Det som bildningssektorn prioriterar i projektet är att utveckla gemensamt välbefinnande och individuell elevvård inom småbarnspedagogiken och i skolorna. Skolorna och läroanstalterna i Borgå har deltagit i skolhälsoenkäten som ordnas av Institutet för hälsa och välfärd, och resultaten fås under hösten Då det gäller utredningen av bildningsnätet har arbetet framskridit långsammare än planerat. Några andra betydande ändringar i verksamheten är inte att vänta under budgetåret. Uppgiftsområdets bindande mål kommer att uppnås. Det finns ingen betydande risk för att så inte skulle ske. Genomförande av välfärdsplanen för barn och unga, vi börjar genomföra minst 10 åtgärdsförslag Uppfylls Kunderna deltar i bedömningen och utvecklingen av tjänsterna, minst fyra involverande åtgärder Uppfylls 15

16 Finskspråkiga utbildningstjänster Verk.intäkter , Verk.utgifter , Verk.bidrag , De finskspråkiga utbildningstjänsterna beaktar i sin verksamhet de strategiska riktlinjer som stadsfullmäktige godkänt. Vi har koncentrerat oss på kostnadseffektiv basservice och riktat våra tjänster till dem som löper risk att marginaliseras. Eftersom kostnaderna för hyror, måltider, städning och informationsförvaltning har stigit, har vi strävat efter att förbättra produktiviteten inom kärnfunktionerna genom att koncentrera tjänsterna, genom att effektivera resursfördelningen mellan skolorna och genom att avstå från vissa tjänster. Med anledning av ett ökat antal elever och i synnerhet invandrare bildade vi nya undervisningsgrupper trots att vi inte hade ekonomisk beredskap för detta. Dessutom riktade vi resurser på nytt eftersom vårt mål var att hålla antalet anställda högst på samma nivå som under det föregående året. Utöver behovet att ordna förberedande undervisning för invandrare kommer oförutsedda förändringar att ske i verksamhetsmiljön på grund av problem med inomhusluften, så att vi blir tvungna att använda tillfälliga lokaler inom den grundläggande utbildningen och gymnasieundervisningen. Dessutom ska byggandet av Tolkkisten koulu framskrida enligt tidsplanen. Genomförandet av den nya läroplanen kräver oförutsedda anskaffningar. Utgående från de nuvarande siffrorna verkar utfallet positivt, men på grund av det ökade antalet elever bildade vi några tilläggsgrupper inom utbildningstjänsterna hösten 2017 och verksamhetskostnaderna för dessa ingår inte budgeten Nödvändiga anskaffningar av undervisningsmaterial och -redskap för den grundläggande utbildningens och gymnasieundervisningens tillfälliga lokaler orsakar också kostnadstryck. Dessutom har inkomstutfallet inte varit det som man hade förutsett. På grund dessa faktorer beräknas behovet av tilläggsanslag att vara ca euro för tillfället. Enligt den nya läroplanen (LP2016) och utbildningstjänsternas informations- och kommunikationstekniska strategi borde de finskspråkiga utbildningstjänsterna satsa på ibruktagande av informations- och kommunikationsteknik i skolor och läroanstalter. I vår nuvarande budget beaktas dessa frågor delvis, men t.ex. för köp av utrustning har anslagen inte kunnat höjas från det föregående året. Ibruktagandet av nya inlärningsmiljöer och digitalt material i skolorna och läroanstalterna framskrider även om tidtabellen för att bygga upp verksamhetsmiljöerna är utmanande. Det växande elevantalet och antalet elever med invandrarbakgrund, och det ökande behovet av stödundervisning, specialundervisning samt skolgångsbiträden och andra elevvårdstjänster leder till högre kostnader. För att hantera detta har vi utvecklat ett centraliserat system för förhandsplanering och inhämtande av utlåtanden. Dessutom utvecklar vi nya modeller för att rikta och koncentrera dessa tjänster. Vi utvecklar principerna för hur vi riktar speciallärar- och skolgångsbiträdesresurser samt prövar nya verksamhetsformer. Genomförandet och ibruktagandet av den nya läroplanen i högstadieskolorna kräver oförutsedda materialanskaffningar även om målet är att ersätta läroböcker med digitala material. Inkomstmålet som består av olika projektfinansieringar för budgetåret 2017 har ställts högt. En utmaning är att en del av projekten avslutas medan nya motsvarande projekt inte i samma utsträckning kan förväntas av staten. Målet är att uppnå de ställda intäktsmålen genom att göra ansökningen om projektmedel effektivare. Vi söker fortsatt projektfinansiering för projekt som ingår i den nya läroplanens mål. Minst 99 % av åldersklassen får en plats för fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen Minst 90 % av tredje årets elever i gymnasiet avlägger studentexamen med godkänt resultat Uppnåddes Uppnåddes 16

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR KONCERNLEDNING OCH CENTRALEN FÖR FÖRVALTNINGSTJÄNSTER Beredning av stadens strategi och beslutsfattande. Uppdatering av principerna

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

EKONOMIPLAN

EKONOMIPLAN EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA BILDNINGSSEKTORN (MILJONER EURO) 120 100 114,1 111,7 112,2 103,2 101,4 101,4 80 60 40 20 10,9 10,3 10,8 0 Tp 2014 Ta 2015 Tae 2016 Tuotot Kulut Netto 2 BILDNINGSSEKTORN

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

BORGÅ STAD - BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN

BORGÅ STAD - BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN BORGÅ STAD - BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN 2019-2021 KONCERNFÖRVALTNINGEN, NYCKELTAL Koncernledningen Antalet snabba försök - - 3 5 5 Resultatet i Kompassens enkät om kundtillfredsställelse - - 3,7 - - Webbtjänsten,

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande: Social- och hälsovårdsnämnden 85 22.09.2016 Stadsstyrelsen 235 31.10.2016 Budgetändring, budgeten för social- och hälsovårdsavdelningen 2016 2391/02.02.00/2015 Social- och hälsovårdsnämnden 22.09.2016

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 Stadsstyrelsen 174 06.06.2016 Social- och hälsovårdsn. 78 21.06.2016 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 STST 06.06.2016 174 Beredning och

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

Uppföljningsrapport för ekonomi och verksamhet 2/2018

Uppföljningsrapport för ekonomi och verksamhet 2/2018 Uppföljningsrapport för ekonomi och verksamhet 2/2018 Budgetutfallet blir sämre än planerat Renoveringen av Linnankosken lukio, Tolkkisten koulus nybyggnad och Grännäs skolas nybyggnad färdigställs Den

Läs mer

Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 1/2018

Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 1/2018 Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 1/2018 Bildningssektorn förutser en överskridning på 550 000 euro De omfattande husbyggnadsinvesteringarna fortsätter Centralköket har blivit färdigt Skatteinkomsterna

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 1/2016

Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 1/2016 Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 1/2016 Driftsinkomsterna och -utgifterna har ökat sedan i fjol. Utgifterna inom social- och familjetjänster, finskspråkiga utbildningstjänster samt småbarnspedagogik

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen Vanda stads bokslut 2018 Stadsstyrelsen 25.3.2019 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2018 2017 2016 2015 2014 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 243,0 252,0 298,7 274,4 249,1 Verksamhetskostnader

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition Kundens valfrihet Enligt utkastet till regeringsproposition 1 - I nuläget är det kommunerna som ordnar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna. Den 1 januari 2020 överförs ansvaret för att ordna

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 23 29.03.2016 35 03.05.2016 51 07.06.2016 60 24.08.2016 BILDNINGENS

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas bokslut 2017 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas

Läs mer

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN 6.11.2016 BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN Borgås utlåtande om social- och hälsovårds- och landskapsreformen Stadsstyrelsens

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Vad innebär socialoch

Vad innebär socialoch Vad innebär socialoch hälsovårdsreformen för mig? Social- och hälsotjänsterna 2019 enligt utkastet till regeringens proposition 11/2016 1 Detta är social- och hälsovårdsreformen Social- och hälsovårdsreformen

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström 27.6.2018 Lagstiftning om tillväxttjänstreformen Lag om regionutveckling och tillväxttjänster Lag

Läs mer

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster Lämpligt stöd vid rätt tidpunkt Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) är ett av de 26 spetsprojekt som ingår i regeringsprogrammet

Läs mer

Välfärdsplan för barn och unga Bild: Compic

Välfärdsplan för barn och unga Bild: Compic Välfärdsplan för barn och unga 2017 2021 Bild: Compic Mål Välfärdsplanen för barn och unga: mål, innehåll och uppföljning Välfärdsplanen för barn och unga (12 i barnskyddslagen) görs upp för att främja

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans Christoffer Masar, stadsdirektör 6.9.2016 Nationella social- och hälsovårds- och landskapsreformen 18 nya landskap inleder sin verksamhet 1.1.2019 Från

Läs mer

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta En bildningskommun för alla Rektorsdagar i Åbo 25 26.10.2018 Direktör Terhi Päivärinta Twitter: @TerhiPaivarinta terhi.paivarinta@kuntaliitto.fi Vad ska kommunen göra i framtiden? Främjar kompetens och

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen 23.3.2015 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2013 2012 2011 2010 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 249,1 229,3 218,1 208,9 182,9 Tillverkning

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 216,7 % 4,7 % 9,8 %,6 % 2,4 % 6,3 % 7,9 % 2,5 % 36,1 % 11, % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 15,93 md Lönebikostnader 4,85 md

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas bokslut 2016

Kommunernas bokslut 2016 Elin Sagulin, statistiker E-post: elin.sagulin@asub.ax Offentlig ekonomi 2017:2 20.6.2017 Kommunernas bokslut 2016 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och intäkter Jämfört med 2015 ökade kommunernas

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen

Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen SF 25.3.2015 STST 16.3.2015 2 Innehåll 1. Avsikten med och målen för intern kontroll och riskhantering... 3 2. Begreppen i

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Dokumenteringsutbildningen

Dokumenteringsutbildningen Dokumenteringsutbildningen Information om Kansa-koulu-projektets utbildning för dokumenteringsutbildare 17.5.2017 Vasa Hanna Lohijoki Sakkunnig inom datahantering inom socialvården Monica Blomqvist-Åkermarck

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Stadsstyrelsen 68 09.03.2015 Stadsstyrelsen 88 16.03.2015 Stadsfullmäktige 16 25.03.2015 VAL AV EN FINANSIERINGSMODELL FÖR LIVSCYKELPROJEKTET STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

Sibbo Godkänd av fullmäktige

Sibbo Godkänd av fullmäktige Sibbo 2025 Godkänd av fullmäktige 7.10.2013 1 1. Utgångspunkterna för Sibbo Sibbo är en tvåspråkig skärgårdskommun med dragningskraft som kan möta metropolområdets tillväxtutmaningar. Det råder en genuin

Läs mer

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården 8.3.2018 Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster

Läs mer

Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 2/2016

Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 2/2016 Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 2/2016 Driftsinkomsterna och -utgifterna har ökat sedan i fjol. Utgifterna inom social- och familjetjänster, hälsotjänster samt finskspråkiga utbildningstjänster

Läs mer

7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården?

7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården? Mikko Mehtonen, sakkunnig Susa Säkkinen, projektforskare Samuel Ranta-aho, projektforskare 7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården?

Läs mer

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Gun Sirén, äldreomsorgschef Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/ KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/2010 19.5.2010 KYRKANS SERVICECENTRAL FÖR PERSONAL- OCH EKONOMIFÖRVALTNING BLIR VERKLIGHET Kort beskrivning av servicecentret Servicecentrets uppgift är att centraliserat

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest Föregångarskap Åtgärder 2014 2015 2016 KokoHelaGrani Projektet genomför under åren 2014 16 bildningssektorns andel i IT-strategin som fullmäktige godkände år 2013. Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer