Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 1/2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 1/2016"

Transkript

1 Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 1/2016 Driftsinkomsterna och -utgifterna har ökat sedan i fjol. Utgifterna inom social- och familjetjänster, finskspråkiga utbildningstjänster samt småbarnspedagogik håller på att överskrida budgeten. Skatteintäkterna är större än i fjol. Enligt prognosen kommer årsbidragsmålet att uppnås. Stadens personal minskar, men sjukfrånvarodagarna ökar. Arbetslösheten ökar också i Borgå. Samhällsekonomin återhämtar sig långsamt. 1

2 Ekonomisk översikt, april 2016 Det allmänna ekonomiska läget Enligt preliminära uppgifter ökade Finlands ekonomi i fjol med 0,5 procent, efter tre år av recession. Trots en liten förbättring väntas ekonomin vara svag de närmaste åren. Enligt finansministeriets prognos kommer totalproduktionen ännu år 2018 att vara mindre än år Europeiska centralbanken kommer att hålla styrräntorna på en exceptionellt låg nivå. De korta räntorna kommer att vara negativa fram till år 2018, då räntorna väntas bli en aning positiva. Finlands offentliga ekonomi har haft stora underskott redan i 7 års tid. Även om ekonomin väntas bli en aning bättre, är tillväxten inte tillräcklig för att täcka underskottet i den offentliga ekonomin. Den offentliga ekonomins inkomster är inte tillräckliga för att upprätthålla alla de strukturer och uppgifter inom den offentliga sektorn som byggdes upp under åren av snabb ekonomisk tillväxt. I mars var arbetslöshetsgraden 10 procent, ungefär densamma som i fjol. Ungdomsarbetslösheten minskade men var fortfarande hög, cirka 24 procent. Sysselsättningsgraden var 68 procent. Regeringen hade som mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent. I mars var arbetslöshetsgraden i Borgå 10,4 procent, dvs. nästan en procentenhet sämre än i fjol. Antalet arbetslösa och permitterade var personer. Av dem var 424 under 25 år. Antalet personer som hade varit arbetslösa över ett år var Antalet öppna arbetsplatser var 442. Konsumentpriserna var på exakt samma nivå som i mars i fjol. Förändringen i prisnivån i euroområdet var en aning negativ. Vid årsskiftet låg samhällsekonomins prisindex vid noll. Däremot steg kommunernas prisindex för bastjänster under senare delen av året med 0,4 procent. De kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen gäller till Arbetsmarknadsorganisationerna har i stort sett godkänt centralorganisationernas konkurrenskraftsavtal. Hur förhandlingsresultatet kommer att tillämpas på de kommunala arbetsoch tjänstekollektivavtalen avgörs före slutet av maj. Stadens budgetutfall Den ekonomiska uppföljningsrapporten baserar sig på läget i slutet av april. Då har en tredjedel av budgetåret gått. Enligt erfarenhet från tidigare år borde utfallet för de totala inkomsterna och utgifterna vara cirka 32 procent för att de budgeterade inkomsterna ska fås och för att anslagen ska räcka för hela året. Utfallet för driftsinkomsterna är ca 31 miljoner euro, dvs. 32,3 procent av det budgeterade. Inkomsterna har ökat med cirka 1,5 miljoner euro från motsvarande tidpunkt i fjol. Driftsutgifterna var 112 milj. euro, vilket är 32,2 % av budgeten. Driftsutgifterna har ökat med cirka 1,7 miljoner euro från i fjol. Löneutgifterna var 31 miljoner euro och utfallet för löner 31,6 procent. Utfallet för löner är cirka 0,5 procentenheter högre än målet. Då lönebikostnaderna räknas med, kan detta leda till en överskridning på cirka en miljon euro på årsnivå. Semesterpengen utbetalas i juni. Intäkter från kommunalskatt har redovisats 70,6 miljoner euro och samfundsskatt 4,7 miljoner euro. Intäkterna från kommunalskatt har ökat med 2 miljoner euro från i fjol, dvs. 2,8 procent. De redovisade samfundsskatterna har minskat. Stadens fördelningsandel minskade i år med 12 procent. Statsandelar har staden fått enligt budgeten. Verksamhetsbidraget i slutet av april var -81,5 miljoner euro. Årsbidraget var 11,3 miljoner euro, avskrivningarna 12,3 miljoner euro och verksamhetens resultat -1,0 miljoner euro. Årsbidraget är drygt 3 miljoner euro bättre än i fjol. De gjorda investeringarna är 6,6 milj. euro, dvs. utfallet är 13,6 procent. Låneamorteringarna fram till slutet av april är 3,7 miljoner euro. Inga nya budgetlån har lyfts under rapporteringsperioden. Under rapporteringsperioden var ränteutgifterna för budgetlånen 0,3 milj. euro. Medelräntan var 0,8 %. Stadens likviditet har varit god. 2

3 Resultaträkning och driftsbudget >>> Driftsbudgeten per uppgiftsområde UTFALL- RESULTATRÄKNING UTFALL 4/2015 BU2016+ä UTFALL 4/2016 % KALK. PROGNOS VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter , Avgiftsintäkter , Understöd och bidrag , Hyresintäkter , Övriga försäljningsintäkter , VERKSAMHETSINTÄKTER TOTALT , Tillverkning för eget bruk , VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader , Löner och arvoden ,6 Pensionskostnader ,2 Övriga lönebikostnader ,9 Köp av tjänster , Material, förnödenheter och varor , Understöd , Övriga verksamhetskostnader , VERKSAMHETSKOSTNADER TOTALT , VERKSAMHETSBIDRAG , Skatteinkomster , Statsandelar , DRIFTSEKONOMI UTFALL 4/2015 BU2016+ä UTFALL 4/2016 UTFALL-% KALK. PROGNOS KONCERNFÖRVALTNINGEN Verksamhetsintäkter ,0 % Tillverkning för eget bruk ,7 % Verksamhetskostnader ,2 % Verksamhetsbidrag ,6 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Verksamhetsintäkter ,3 % Verksamhetskostnader ,7 % Verksamhetsbidrag ,2 % BILDNINGSSEKTORN Verksamhetsintäkter ,1 % Verksamhetskostnader ,4 % Verksamhetsbidrag ,7 % RÄDDNINGSVERKET Verksamhetsintäkter ,2 % Verksamhetskostnader ,6 % Verksamhetsbidrag ,3 % DRIFTSEKONOMI TOTALT Verksamhetsintäkter ,3 % Tillverkning för eget bruk ,7 % Verksamhetskostnader ,3 % Verksamhetsbidrag ,4 % Finansiella intäkter och -kostnader , ÅRSBIDRAG , Avskrivningar enligt plan , RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,

4 Finansieringsanalys och skatteintäkter FINANSIERINGSANALYS UTFALL 4/2015 BU2016+ä UTFALL 4/2016 UTFALL-% VERKSAMHETENS PENNINGFLÖDE Årsbidrag % Korrektivposter till internt tillförda medel % * Totalt % INVESTERINGARNAS PENNINGFLÖDE Investeringsutgifter % Finansieringsandelar för investeringsutgifter % Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar % * Totalt % VERKSAMHET OCH INVESTERINGAR, PENNINGFLÖDET SAMMANLAGT % UTLÅNING, FÖRÄNDRINGAR Ökning av utlåningen * Totalt FÖRÄNDRINGAR AV LÅNEBESTÅNDET Ökning av långfristiga lån % Minskning av långfristiga lån % * Totalt % Månad (1000 ) Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Totalt REDOVISADE SKATTER Januari Februari Mars April PROGNOS Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December REDOVISAT+PROGNOS BUDGET DIFFERENS ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR AV LIKVIDITETEN Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändringar av fordringar Förändringar av räntefria skulder * Totalt FINANSIERINGENS PENNINGFLÖDE TOTALT % FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

5 Investeringar >>> Investeringar per projekt Husbyggnadsprojekt 5214 Näse hälsovårdscentral Installation av ett sprinklersystem pågår. Arbetet blir färdigt före slutet av augusti Gammelbacka daghem Byggarbete pågår Vårberga skola och Skaftkärrin koulu: Bygglovsansökan har lämnats in. Arbetet börjar under våren Tolkis skola och Tolkis daghem: Planering pågår Tallberga daghem: Entreprenör har vald och byggarbete pågår. Daghemmet blir färdigt under våren Renovering av skolor: Linnankosken lukio, reparationen i källarvåningen är slutförd. Keskuskoulu, reparationen blir färdig för årets slut Lyceiparkens skola: Reparationen pågår och färdigställs på hösten Kommunteknikens projekt Start för Östra Mensas väntas ske på hösten Byggandet i Vårdalen skjuts upp med ett år. De anslag som hade reserverats för detta år används till Vårdalsbäckens gång- och cykelvägar och dagvattensystem. Byggstart för strandmuren på östra stranden av ån i början av maj. En gång- och cykelväg mellan Kullo och Tjusterby börjar byggas i samarbete med Nylands NTM-central. Byggstart för företagsområdet vid Lovisavägen skjuts upp till senare delen av året. Byggarbetena inleds med förstärkning av grunden och hantering av dagvatten. Beläggningsarbetena utförs enligt planen. Förbättring av gång- och cykelvägarna vid Mannerheimgatan påbörjas. De för lös egendom reserverade anslagen används till upphandling av maskiner och inventarier. INVESTERINGAR BU2016+ä UTFALL 4/2016 UTFALL-% STADSSTYRELSEN Investeringsutgifter ,8 % STADSUTVECKLINGSNÄMNDEN Investeringsutgifter ,9 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Investeringsutgifter ,4 % BILDNINGSNÄMNDEN Investeringsutgifter ,7 % Statsandelar ,3 % RÄDDNINGSVERKET Investeringsutgifter ,5 % Statsandelar ,0 % INVESTERINGAR TOTALT Investeringsutgifter ,6 % Statsandelar ,0 % Totalt ,6 % 5

6 Lånportföljen 6

7 Personal ANTALET ANSTÄLLDA situationen 30.4 Ordinarie Visstidsanställda Kortfristiga Totalt HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR januari-april 1-5 dagar dagar dagar över 1180 dagar Totalt OLYCKSFALL I ARBETET OCH YRKESSJUKDOMAR januari-april Yrkessjukdom 0 1 Under arbetsresa I arbete Totalt Frånvarodagar p.g.a. olycksfall i arbetet

8 Koncernledningen UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG DIFFERENS Intäkter ,4 % Kostnader ,1 % Verk.bidrag ,2 % Serviceproduktionens kostnadseffektivitet och produktivitet och kommuninvånarnas deltagandemöjligheter har förbättrats med ett omfattande projekt för kundhantering (CRM). Systemet gör det möjligt att enkelt förmedla klientrespons och beställningar från webbsidan till rätt utförare, och att sedan lämna svaret till klienten. Systemet kommer i fortsättningen att byggas ut för nya ändamål. Ett projekt för att förnya internettjänsten blir snart färdigt. Ibruktagande av Office 365-tjänster bereds. Stadens bokslut och koncernbokslut har färdigställts. Stadsstyrelsen har för sin del godkänt bokslutet. Stadsfullmäktige behandlar bokslutet i juni. Beredningen av nästa års budget har börjat. Anvisningarna för uppgörande av budget och ekonomiplan för åren och budgetramen för år 2017 lämnas till stadsstyrelsen för godkännande. Beslut har fattats om en justering av avskrivningssystemet från och med början av år Ett förslag till ändringar i grunderna för beräkning av interna hyror har färdigställts. Meningen är att de nya grunderna ska gälla från och med år Staden har gjort upp ett avtal om köp av andelslaget Skärgårdens vattentjänstverk. Finansieringsarrangemangen har genomförts. En fusion av bostadsaktiebolagen och dess konsekvenser för stadens ekonomi är under beredning. En utredning har gjorts om en eventuell bolagisering av social- och hälsovårssektorns fastigheter. En utredning har gjorts om utbildningssamkommunernas framtida ägarstruktur. Beslutet av samkommunen Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä att upplösa fonder med grundkapital orsakade staden en förlust, som redovisas i stadens bokslut. Point College ombildas till ett dotterbolag under staden, när stadens ägarandel höjs med att skaffa mera aktier. Upphandlingsenheten har konkurrensutsatt bl.a. stadens beställningstrafik, flyttjänster, rullstolar, kontorsmaterial, städdukar av papper, städmaterial och mjukpapper, kopierings- och utskriftstjänster, leasingfinansiering av ICT-utrustning och livscykeltjänster samt vårdenheter för munhälsovård. Utöver dessa fortsätter anbudstiden eller upphandlingsförfarandet i 10 upphandlingar. Antalet frånvarodagar som är hälsorelaterade eller orsakade av olycksfall i arbetet har ökat i proportion jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Utvecklandet av ett system för stöd i ett tidigt skede framskrider enligt planen. Utbildning för chefer har ordnats om skydd i arbete, chefskommunikation och rekrytering. Examina för närchefer och sekreterare erbjuds som läroavtalsutbildning. Personalutbildningen fokuserar på datateknik och arbetsgemenskapsfärdigheter. Vad gäller uppmuntrande lönesättning har systemen för utvärdering av arbetskraven i vårdarbete och socialt arbete blivit färdiga. Välfärdspengar har använts till arbetsprövning och arbetshandledning. Vi tar i bruk kostnadseffektiva ICT-lösningar och skapar en enhetlig helhetsarkitektur för datasystemen. Vi slutför Systemets första fas ska tas i bruk under våren. ibruktagandet av ett kundhanteringssystem (CRM) för hela organisationen. Vi öppnar en uppdaterad version av tjänsten porvoo.fi Vi stärker kompetensen hos dem som uppdaterar innehållet. Den uppdaterade tjänsten tas i bruk inom maj. Vi utvecklar rapporteringen, förhandsplaneringen och processerna för styrning av verksamheten med kunskap. Vi bereder ägarpolitiska riktlinjer för koncernbolagen. Som en del i verkställandet av personalprogrammets åtgärder kompletterar vi värderingssystemet av arbetets svårighetsgrad för uppgifter som omfattas av AKTA. Vi minskar de hälsorelaterade frånvarodagarna så att frånvarodagarna i staden i genomsnitt inte överskrider 13 dagar/person. På så sätt tryggar vi stadens personalresurser. Vi stöder sektorerna i deras arbete med att utveckla servicen i samverkan med kunderna. Vi försäkrar oss om att sektorerna kan utnyttja responssystemet fullt ut. Vi främjar en säker och hälsosam arbetsmiljö genom att göra en konditionsbedömning av minst 10 fastigheter som staden äger. Delårsrapporten ges ut i en ny form. Definieringsprojektet för styrning med kunskap har avslutats. Beredning pågår. För vårdarbete och socialarbete har detta redan utförts. Cheferna inom social- och hälsovårdssektorn, kultur- och fritidstjänsterna, avtalet för den tekniska sektorn samt uppgiftsområdeschefernas är frågor som är under arbete. Prognosen till årets slut är 15,5 dagar/person. Utvecklandet av ett responssystem har blivit en del av CRM-projektet. Konditionsbedömningarna har redan börjats. 8

9 Centralen för förvaltningstjänster UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG DIFFERENS Intäkter ,9 % Kostnader ,7 % Verk.bidrag % Centralen för förvaltningstjänster har genomfört stadens strategi, varvid personalförvaltningens driftsinvesteringsprojekt blivit föremål för en noggrann utvärdering från olika synvinklar och även som en del i kunskapsledningen. En övergång till ny programvara är fortfarande aktuell, men genomförandet torde skjutas upp med ett år. Verksamhetsmiljön förändras i och med att en servicedesk tas i bruk i början av sommaren. För att stödja förändringen har centralen för förvaltningstjänster gått igenom behandlingsprocesserna för servicebegäran och aktivt deltagit i ibruktagandet av ett kundhanteringssystem för hela staden. Med hjälp av programvaran och genom att ändra processerna kommer vi att få tillgång till tillförlitliga rapporter om användningen av olika tjänster och kan utveckla verksamheten tillsammans med kunderna för att bättre tillgodose deras behov. Budgetutfallet väntas bli det som planerats. Den största trycket kommer från de stigande gemensamma ict-kostnaderna till följd av att användningen utvidgas, kapaciteten höjs och priserna på köptjänster justeras. Förhandlingarna om ett avtal om data- och teletrafik har pågått aktivt under hela vårvintern. Ibruktagandet av tjänsterna fortsätter hela sommaren. Ändringarna möjliggör en snabbare datatrafik och utvidgade teletjänster, så att bl.a. användningen av snabbkommunikationssystemet Skype for business utvidgas. Kopieringstjänsterna upphörde 1.2. Servicenivåkategorierna för personaltjänsterna vid centralen för förvaltningstjänster definieras Den preliminära tidtabellen är klar. Den justeras i samband med att CRM-programmet och de och fastställs. elektroniska blanketterna tas i bruk. 9

10 Stadsutveckling UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG DIFFERENS Intäkter ,1 % Kostnader ,7 % Verk.bidrag ,3 % För att locka barnfamiljer och turister till Borgå har man marknadsfört aktivt och genomfört bl.a. olika digitala kampanjer, deltagit i mässorna och producerat material. Under första hälften av året har också flera mediegrupper besökt Borgå. Marknadsföring av tomter har fortsatt i samarbete med stadsmarknadsföringen. Råmark har anskaffats för att förbättra företagsverksamhetens förutsättningar i Ölstens och Kullo. De omfattande delgeneralplanerna i skärgården har framskridit: fullmäktige har godkänt planen för Pellinge och planen för Onas bereds för behandlingen i nämnden. I fråga om bostadsområden har fullmäktige godkänt detaljplanen för Haikoträsket samt detaljplanen för företagsområdet i Kungsporten III. På västra åstranden blir en detaljplan för hotell/market färdig inom kort. Vid planläggningen har man använt involverande metoder och planerna kompletterar och förtätar samhällstrukturen i Borgå i enlighet med strategin. Samtidigt möjliggör de befolkningstillväxten enligt målet och utvecklingen av näringar. Vi har satsat på centrumområdets trivsel och dragningskraft genom att börja stenlägga strandområdet. Vi har satsat på kollektivtrafik, fungerande gång- och cykeltrafik, konkurrenskraft och marknadsföring. Arbetena med att öka tillgängligheten i centrum fortsätter på gång- och cykelvägen vid Mannerheimgatan och på Biskopsgatan mellan Lundagatan och Mannerheimgatan. Parkeringsinkomsterna minskar på grund av de nedsatta parkeringsavgifterna, vilket innebär att spartrycken inom de övriga kostnadsställena inom kommuntekniken ökar med ca euro. Det är något svårt att uppskatta utgifterna för kollektivtrafiken och underhållet. Man har inte förberett sig för att anställa en trafikkoordinator. I övrigt genomförs budgeten för uppgiftsområdet enligt planerna. Inom kommuntekniken medför det risker om det förekommer föroreningar i marken i större omfattning inom denna tidsram. Beroende på kostnaderna kan det behövas ett extra anslag och/eller besparingar på de övriga kostnadsställena. När man bygger inom en tät stadsstruktur kan kostnaderna för skadestånd medföra risker. Riskerna minskas genom att satsa på planering och styrning av byggandet. När det gäller centrala planprojekt kan projekten dra ut på tiden på grund av besvär över planerna. De kan också fördröja och försvåra planprocessen. I övrigt finns det inga betydande risker inom synhåll. Allt som allt väntas det inte några betydande ändringar i verksamhetsmiljön vad gäller uppgiftsområdets verksamhet. Efterfrågan på tomter kan eventuellt öka en aning vad gäller byggande i bolagsform. För att styra nybyggandet marknadsförs i de planlagda områden som staden äger årligen ett tillräckligt antal tomter/årlig marknadsföring 97 av egnahemstomter, 100 st. Energieffektiv samhällsstruktur/av nya egnahemshus byggs på planlagda områden, 70 % 73 Ökad välfärd/man bygger tillgängliga och trivsamma bostadsområden, centrum blir mer tillgängligt Arbetet med att öka tillgängligheten har framskridit 10

11 Tillstånds- och tillsynsärenden UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG DIFFERENS Intäkter ,5 % Kostnader ,8 % Verk.bidrag ,0 % Miljövårdens verksamhet har genomförts enligt planerna vad gäller tillstånds-, tillsyns- och upplysningsuppgifter. Vi har lagt vikt vid kundorientering och jämlikt bemötande bl.a. med hjälp av minskad byråkrati, tydligare anvisningar och verksamhet, växelverkan och feedback från kunder. Vi har styrt och rekommenderat att man bygger i detaljplaneområden i stället för glesbygden. Budgeten utfaller enligt planerna. Byggnadstillsynen får huvudsakligen inkomster från behandlade lov och tillstånd. De allmänna konjunkturerna och t.ex. tomtutbudet har inverkan på antalet lov och tillstånd utan att byggnadstillsynen mycket kan påverka detta. Lagstadgade uppgifter håller på att öka en aning men detta har troligen inga kostnadseffekter under verksamhetsperioden. Det väntas inte några betydande ändringar i verksamhetsmiljön. Avfallshantering UTFALL 4/2015 BU 2016+m UTFALL 4/2016 UTFALL-% PROG DIFFERENS Intäkter % Kostnader ,6 % Verk.bidrag Avfallshanteringen använder nyaste teknik, vilket förbättrar kostnadseffektiviteten och minskar avfallshanteringens utsläpp av växthusgaser. En fusion av Östra Nylands Avfallsservice Ab och det västnyländska företaget Rosk n Roll Oy pågår. Budgeten torde förverkligas utan förändringar. Ett hot mot resultaten är risken för fördröjning av fusionen till följd av överklaganden; inga övriga risker finns inom synhåll. 11

12 Social- och hälsovårdssektorns ledning UTFALL 4/2015 BU 2016+m UTFALL 4/2016 UTFALL-% PROG DIFFERENS Intäkter ,7 % Kostnader ,3 % Verk.bidrag ,1 % I enlighet med strategin har servicen utvecklats i samarbete med invånarna redan i planeringsskedet. Exempel på detta är kundexpertgrupper i hälsotjänster och på rådgivningen. Tjänster utvecklades också i projektet Glädje i föräldraskapet samt i idéverkstäder i evenemanget Innostamo. Idéverkstäderna kläckte idéer om tjänster för barnfamiljer som skulle produceras i samarbete med tredje sektorn, frivilliga och invånare. Samtidigt skapades med strategin förenliga verksamhetsförutsättningar för tredje sektorn. Funktionsförmågan hos äldre stöds bl.a. med promenadkompisverksamhet och fadderverksamhet för äldre. I Borgå finns cirka etthundra frivilliga som deltar i promenadkompisverksamheten, och promenadkompiskampanjer ordnas i servicehusen i Borgå. Bland annat skriftskolungdomar i den finska församlingen i Borgå gör promenader med äldre som bor i Lagmannens servicehus. Nya metoder för att främja funktionsförmågan hos äldre är att använda kamrathandledare inom kultur och motion samt att utbilda vårdarna inom hemvården att systematiskt beakta motion och nutrition som en del av vårdarbetet. Vi minskar de regionala skillnaderna i välfärd och utvecklar stadens tjänster i samarbete med tredje sektorn och invånarna. Gammelbacka välfärdscenter besöks varje månad av cirka 250 Projektet för att utveckla Gammelbacka når allt flera människor i olika åldersgrupper som hotas av marginalisering, och invånare i olika åldrar. De verksamhetsmodeller som utvecklats i verksamheten planeras, utvecklas och genomförs i samarbete med föreningar och invånare. Samtidigt utarbetas och verkställs en Gammelbacka kommer att utnyttjas också i andra delar av Borgå: plan för att minska skillnaderna i välfärd i andra områden i Borgå. Studerande vid Laurea har utvidgat Ilona-hälsoetappverksamheten till centrum. Minst 15 projekt/evenemang ordnas i samarbete med läroanstalter och föreningar. Som exempel kan nämnas fadderverksamhet Förverkligat 20 st. för äldre och promenadkompisverksamhet, gruppverksamheter, föreläsningar, stöd för föräldraskap. Vi främjar trygga arbetsmetoder, och planer för patientsäkerhet per verksamhetsenhet färdigställs. Det praktiska genomförandet har börjat med planer för läkemedelsbehandling. 12

13 Hälsotjänster UTFALL 4/2015 BU 2016+m UTFALL 4/2016 UTFALL-% PROG DIFFERENS Intäkter ,3 % Kostnader ,3 % Verk. bidrag ,5 % Hälsotjänsterna har utvecklat ett system med balanserade styrkort (BSC, balanced score card), som syftar på en bättre och mera resultatinriktad bedömning av verksamheten. Styrkorten tas i bruk under år 2016 och utnyttjas i planeringen av budgetmål för nästa år. Av produktifieringssystemet DRG (diagnose related group) har delen pdrg tagits i bruk: den häller hälsostationer och prevention. Under året kommer också d-drg för munhälsovård och och Nord-DRG för avdelningarna att tas i bruk. Med produktifieringssystemet kommer vi bättre att kunna följa verksamhetens faktiska kostnader, patientmängder, kostnader per patient osv. Budgetramen ser ut att hålla, när man ser på siffrorna från årets första månader. Om den goda läkarsituationen på vardera hälsostationen fortsätter, kommer målet för väntetider att nås. Blir läkarsituationen sämre, kommer målen inte att nås. Om munhälsovården också i fortsättningen får patienter från den privata sektor och om vi inte får det nya systemet för verksamhetsstyrning i användningen under höstens lopp, kommer munhälsovården inte att kunna nå målet för väntetider. Förenhetligandet av hälsostationernas verksamhet framskrider. Målet är att från början av 2017 ha en helt integrerad verksamhet, så att klienten inte behöver tänka på t.ex. vilken hälsostation som ska kontaktas. Utvecklandet av hälsocentralens egen akutmottagning fortsätter med renovering av tilläggsutrymmen. Meningen är att hälsostationernas akutmottagningar sammanslås på hösten till en enda enhet, den på västra hälsostationen, som redan i dag fungerar som akutmottagning kvällstid. Anslutandet av munhälsovården till Kantaarkivet fortsätter planenligt. Specialiserad sjukvård UTFALL 4/2015 BU 2016+m UTFALL 4/2016 UTFALL-% PROG DIFFERENS Intäkter Kostnader ,9 % Verk. bidrag ,9 %

14 Hälsotjänster Verksamhetsmässigt mål Status 4/2016 Utredningsarbete och projektplanering för en hälsovårdscentral enligt en ny modell inleds. Målet är att inleda Planeringen har inletts för en utvidgad helhet, en social- och hälsovårdscentral. verksamheten i de nya lokalerna år Vi stöder föräldraskapet och utvecklar tjänsterna i samarbete med klienterna redan i planeringsskedet genom att Målen för att stödja föräldraskapet, dvs. utvecklande av familjeträningen, modellen med anknytningsrelationer och kamratstödsgrupper utarbeta en ny modell för familjeträning, som tas i bruk nästa år i samverkan med klienterna. för föräldrar, har förverkligats enligt planen. Ett barnfamiljeråd har regelbundna möten på rådgivningen. Vi stöder föräldraskapet, erbjuder de hjälpbehövande barnfamiljerna tjänster i rätt tid och förebygger Mammaprojektet i Hornhattula/Johannisberg var framgångsrikt och visade sig vara ett bra stöd för sociala nätverk. Verksamheten marginalisering av ungdomar. I samarbete med Pääskytien yläaste kompletteras hälsokontrollerna för skolans utvidgas också till andra stadsdelar. Vi har ökat samarbetet med läroanstalter, och närvårdarstuderande genomgår familjepraktik med elever i årskurs 8 med en elektronisk hälsoenkät där Må bra-kartan används som material. konkret hjälp i familjernas vardag. En pilotundersökning gjordes på hösten 2015 för att utvärdera den elektroniska Må bra-kartan. Resultatet visade att kartan inte motsvarande målen, varför den inte togs i bruk år Vi utarbetar en plan för hälsokontroller och ökar antalet hälsokontroller för vuxna, bl.a. arbetslösa och närståendevårdare jämfört med i fjol. Vi gör depressionsskötarens tjänster till en permanent del av hälsotjänsterna. Även andra hälsokontroller och tjänster för riskgrupper ökas. Vi förbättrar tillgängligheten av tjänster på hälsotjänsternas öppna mottagningar: mottagningstid hos läkare och skötare på hälsostationer för icke brådskande patienter ordnas inom 7 dygn, och inom munhälsovården ordnas mottagningstid hos tandläkare och munhygienist för icke brådskande patienter inom 14 dygn från det att behovet av vård konstaterats. Mottagningstid hos fysioterapeut för klienter med akuta besvär i nedre ryggen ordnas inom en vardag från konstaterat vårdbehov. Mottagningar för patienter med akuta besvär i nacken och övre ryggen öppnas. Inom munhälsovården inleds en systematisk uppföljning per åldersgrupp (5 år, 7 år, 11 år) av DMF-index (Decaved, Missed, Filled, dvs. antalet karierade, saknade och fyllda i proportion till en full uppsättning av tänder) börjar följas upp systematiskt, och indexvärdet blir bättre jämfört med det föregående året. Service för riskgrupper börjar planeras på hälsostationerna. En arbetsgrupp har bildats för ändamålet. Målet är att kartlägga och planera en verksamhetsmodell för tjänster som riktas till de mest behövande. Depressionsskötarnas arbete är en etablerad verksamhetsform som utvärderas regelbundet med bl.a. väntetider och antalet patientkontakter som bedömningsgrunder. Det interna samarbetet bl.a. med den sociala sektorn och missbrukartjänsterna har ökats. Också nätverken med andra aktörer i östra Nyland har ökats. På östra hälsostationen är läkarnas T3 (median för 3:e icke brådskande mottagningstid) 21 dygn, på östra hälsostation är T3 för läkarna 42 dygn och för vårdarna 42 dygn. Hos tandläkarna inom munhälsovården är T3-talet 44 dygn, hos tandhygienisterna 32 dygn. Akutmottagning hos fysioterapeut för behandling av nedre ryggen är tillgänglig inom 1 dygn från konstaterat vårdbehov. Utbildningar för akutmottagning av patienter med besvär i nacke och övre rygg har inletts. 11 år DMF-talets medelvärde är 1,33, målet för år 2016 är 1,28 7 år DMF-talets medelvärde är 0,17, målet för år 2016 är 0,15 5 år DMF-talets medelvärde är 0,28, målet för år 2016 är 0,25 Planer för hälsa och vård att ha upprättats för alla (100 %) patienter som besökt läkare eller sjukskötare minst Kartläggning av patienter pågår. En ny modell planeras för vården av denna patientgrupp. Meningen är att en ny slags verksamhet inleds i fem gånger år början av år Vi påskyndar rehabiliteringen av patienter och förbättrar deras funktionsförmåga. Antalet långvårdsdygn är Antalet långvårdsdygn är högst 22 % av alla vårddygn. högst 25 % av alla vårddygn. Vi förkortar vårdperioderna från föregående år. Vi utvecklar en trygg utskrivning av Vårdtiden är i medeltal 22,6 dygn, år 2015 var den 23,7 dygn. patienter genom förbättringar i utskrivningsprocessen och bättre samarbete med andra aktörer. Vi ökar antalet Antalet patienter som fått vård i hemsjukhuset är detsamma som i fjol. patienter inom hemsjukhusvården. Utskrivningsprocessen utvecklas i samarbete med den specialiserade sjukvården. Inom hälsoskyddstillsynen utvecklas behandlingen av misstänkta matförgiftningsfall så att processen blir mera Hanteringen av misstänkta matförgiftningsfall har gjorts mera klientorienterad genom en smidigare process med bl.a. elektroniska klientorienterad. Detta görs med att utveckla bl.a. elektroniska blanketter som gör det lättare för kunden att blanketter. De elektroniska blanketterna är kopplade till uppdateringen av Borgå stads webbsidor. Blanketterna publiceras i slutet av maj. anhängiggöra sitt ärende. Också behandlingstiden för de i hälsoskyddslagen avsedda anmälningarna görs kortare En förkortning av behandlingstiderna för anmälningar som avses i hälsoskyddslagen är under arbete. genom att processen utvecklas och görs smidigare. Veterinärvårdens tidsbeställning utvecklas för att bli mera klientorienterad. Detta sker genom förbättringar i tidsbeställningens och telefonrådgivningens smidighet och tillgänglighet samt genom att utreda, i vilken mån elektronisk tidsbeställning kan tillämpas i verksamheten. Ibruktagandet av ett nytt patientprogram pågår. För närvarande utreder IT-tjänsterna frågor med anknytning till programmet. Det nya patientprogrammet skulle möjliggöra bl.a. elektronisk tidsbeställning. Också ett nytt telefonsystem är under arbete. Detta projekt har fördröjts av orsaker som inte beror på veterinärvården. 14

15 Äldreomsorg och handikappservice UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG DIFFERENS Intäkter ,2 % Kostnader ,5 % Verk. bidrag ,1 % De bindande målen uppnås och budgeten följs. En arbetsgrupp har tillsatts för att planera tillfälliga lokaler och reparationsbehov. Gruppen leds av chefen för äldreomsorg och handikappservice. I gruppens arbete deltar representanter för medarbetare och chefer från alla objekt som repareras samt representanter för lokalitetsledningen och A-bolagen. Också äldrerådets presidium informeras regelbundet om situationen. Saneringen innebär flytt för de boende, vilket redan har börjat. Näse servicehus flyttade i mars till tillfälliga rum i Ebbo åldringshem. Sanering av rummen på avdelning 3 pågår. Avdelningen fortsätter sin verksamhet i Näse servicehus så länge reparationen pågår. Senare följer sanering av Näse servicehus, och reparation av Äppelbackens servicecenter börjar på hösten. All nuvarande service kan inte erbjudas när saneringarna pågår. Långvård vid åldringshemmet i Ebbo upphörde, och verksamheten ändrades till effektiverat serviceboende i den nya enheten Majbergets servicehus. En ny socialarbetare rekryterades för handikappservice, och en ny servicekoordinator för tjänster som främjar välbefinnandet. Trots rekryteringsförsök är inte alla befattningar i hemvårdens resurspool tillsatta. Antalet sjukfrånvarodagarna är alltjämt stort i hemvården. Rekryteringen utvecklas och samarbete bedrivs med läroanstalter. En närvårdare flyttades tillfälligt från hemvårdens resurspool till minnespolikliniken som en förstärkning av minnespoliklinikens verksamhet. Brandbackens servicecenter utsattes för en vattenskada i början av februari. Åtta boende evakuerades. Arbetena med torkning och reparation beräknas pågå till början av maj. En del av de boende flyttades ihop med andra boende. En del flyttades till bostäder som blivit lediga och en till Majbergets servicehus. Ibruktagandet av en gemensam process för bedömning av servicebehovet enligt den nya socialvårdslagen har beretts. Konkurrensutsättning av boendetjänster för äldre och för personer med funktionsnedsättning har beretts, och konkurrensutsättning av hemvårdens barnfamiljearbete har utförts. Personlig assistans konkurrensutsätts på nytt Samarbetsförhandlingar har hållits med personalen i anslutning till grundandet av en resurspool för omsorg dygnet runt. Förhandlingarna avslutades i enighet, och resurspoolen startar Samarbete har inletts med Johannisbergs mottagningscentral. Centralens boende har besökt olika enheter inom äldreomsorgen. Antalet klienter har ökat, i synnerhet vad gäller färdtjänst för personer med funktionshinder, personlig assistans, serviceboende och närståendevård. Det är anmärkningsvärt att antalet barnklienter har ökat. En presentation av resultaten från enkäter om kundtillfredsställelse har ordnats vid sju enheter för omsorg dygnet runt. Närvarande vid presentationerna var, förutom klienter och anhöriga, också vårdpersonal, servicechefen samt en planerare. Sammanlagt cirka 60 anhöriga och cirka 80 anställda deltog. Tyngdpunkten för verksamheten ligger på att utveckla processerna och att göra dem smidigare samt att vidareutveckla verksamheten och att göra processbeskrivningar. Den del av hemvårdens arbetstid som används till arbete hos klienten håller på att öka. Vi utvecklar välfärdsfrämjande tjänster och servicehandledning. Klienten får både handledning och rådgivning på samma ställe. Uppfylls Vi ökar den del av arbetet som görs hos klienten. Vi utvecklar användningen av en vikariepool. Uppfylls Vi inleder Majbergets servicehusverksamhet och planeringen av ett nytt servicehus. Långvård vid Ebbo åldringshem upphör. Uppgiftsområdet följer riktlinjerna för utredningen om omsorgsboende. Förverkligas, klienterna flyttade in i servicehuset 1/2016. Vi förbättrar den kostnadseffektiva serviceproduktionen genom att utveckla serviceprocesser på ett övergripande sätt med olika samarbetsparter. Uppfylls 15

16 Social- och familjetjänster UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG DIFFERENS Intäkter ,4 % Kostnader ,0 % Verk.bidrag ,7 % Tröskeln för klienter att uppsöka hjälp gjordes lägre, bl.a. genom beredning av en tjänst som kallas Begär hjälp samt genom att erbjuda familjerådgivningens nya klienter telefontid hos vårdpersonal inom en vecka från kontakten. Social- och hälsovårdsministeriet har beviljat finansiering för Motion och kultur i livet euro för åren Syftet med verksamheten Motion och kultur är att minska välfärdsskillnaderna och förebygga marginalisering. Verksamheten ska sänka tröskeln för dem som länge stått utanför arbetslivet att delta i kultur- och fritidsverksamhet samt i välfärdsfrämjande tjänster likvärdigt med andra medlemmar av kommunen. Under våren ordnade vuxensocialarbetet en rehabiliteringsgrupp med temat Ström och Kraft för klienter som varit en längre tid borta från arbetslivet. Verksamheten ordnades i samarbete med sysselsättningstjänster, hälsotjänster och idrottstjänster. I början av året inleddes en multiprofessionell gemensam tjänst för att främja sysselsättningen i östra Nyland. De gemensamma tjänsten är ännu i behov av utveckling, och det bindande målet för antalet aktiverade personer kommer sannolikt inte att uppnås förrän närmare årets slut. En arbetsbank för långtidsarbetslösa startade i början av april, i samarbete med SunUra Oy. En höjning av serviceproduktionens kostnadseffektivitet eftersträvas med de östnyländska kommunernas gemensamma anvisningar och utbildningar samt med förberedelser för grundande av en gemensam familjerättslig enhet för kommunerna. Den av stadsdirektören tillsatta arbetsgruppen har berett en utredning om att höja antalet kommunplatser i staden för flyktingar enligt NTM-centralens förslag från 25 till 119 och om konsekvenserna för stadens service. Det ökade servicebehovet tillfredsställs bl.a. med projektet Bra start i Borgå, som ger de nyinflyttade en kurs på en månad med introduktion till språket och samhället samt kontakter till människor och föreningar i Borgå. Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet kommer sannolikt att överskridas med cirka euro, utkomststödet med euro och anslaget för barnskydd med , om placeringen av barn utanför hemmet ökar. Uppgiftsområdets budget överskrids om de ovan nämnda budgetöverskridningarna förverkligas. Överskridningen torde kunna finansieras med klientavgifter och med en eventuell återbetalning av överskott från HNS för år De bindande målen uppnås, förutom vad gäller en minskning av antalet barnklienter. Inga ansökningar har lämnats in för läkartjänsten vid Missbrukarkliniken. Servicen ordnades som köpt tjänst, vilket ökar kostnaderna. Även konkurrensutsättning av anstaltsrehabilitering och avgiftning på anstalt inleddes. Arbetet är mycket belastande, vilket syns i många frånvarodagar och stor omsättning i vuxensocialarbete, socialt arbete för barnfamiljer och missbrukartjänster. För vuxensocialarbete och socialt arbete för barnfamiljer anställs visstidsvikarier för att underlätta arbetsbördan. Behovet av social- och familjetjänster fortsätter att öka. Antalet barn som placerats utanför hemmet har ökat, vilket syns i kostnaderna under de första månaderna år Kostnadsökningen har kunnat begränsas genom placering av barn i familjevård. Uppgifterna i anslutning till grundläggande utkomststöd som kommuner skött tas över av FPA i början av Samarbetsförhandlingar pågår med förmånshandläggarna, och de har börjat övergå till andra arbetsuppgifter. Vikarier anställdes, men tidvis var det utmanande att få ansökningarna om grundläggande utkomststöd behandlade inom sju dagar, som lagen kräver. 16

17 Social- och familjetjänster Vi satsar på förebyggande tjänster för barnfamiljer i enlighet med socialvårdslagen och barnskyddsplanen utan klientrelation till barnskyddet: Stödfamiljsverksamheten utvidgades och förebyggande antalet barnskyddsklienter minskar med 10 procent. tjänster startades. Antalet nya barnskyddsklienter ökade med 5 procent. Vi erbjuder familjerådgivningens och missbrukarklinikens tjänster i samband med basservice: Gemensam verksamhet, arbete med arbetspar och psykosocialt arbete ökar med minst 10 procent. Vi ökar klienternas delaktighet, utnyttjande av erfarenhetssakkunniga och samarbete med kultur- och fritidstjänsterna samt tredje sektorns aktörer i alla enheter inom social- och familjetjänsterna: Må bra-servicekartan används regelbundet och 100 Motions- och kulturpass har beviljats. Vi främjar och koordinerar den mångkulturella verksamheten: Samarbetsnätverken upprätthålls och arbetet i arbetsgruppen för invandrare etableras Vi aktiverar klienterna till social helhetsrehabilitering och levnadssätt som främjar välbefinnandet och hälsan. Klienternas arbetsförmåga ökar: Vi utvecklar minst 3 nya former av gruppverksamhet som rehabiliterande arbetsverksamhet och hänvisar klienterna till hälsoundersökningar för bedömning av de arbetslösas arbetsförmåga (ELMA) och motionshandledning. Vi effektiverar tjänster för dem som hotas av marginalisering och unga personer i eftervård tillsammans med andra aktörer: Processen och verksamhetsmodellen för egen kontaktperson används bland olika aktörer. Behovet av köptjänster för unga personer i eftervård minskar. Arbetet utvecklas vidare. Bl.a. följande arbetsformer har förverkligats: De otroliga åren (Ihmeelliset vuodet), Råd vid separation (Eroneuvo), och beredning av Begär hjälp (Pyydä apua). Pågår Verksamhet med erfarenhetsexpert pågår i flera enheter, och 16 erfarenhetsexpert har utbildats. Förverkligas. Pågår 1 grupp har inlett sin verksamhet, benchmarking av ELMA-modellen från Lovisa i vuxensocialarbetets nätverk. Vi säkerställer att unga föräldrar som behöver stöd får hjälp i ett tidigt skede. Vi etablerar Alva-husets tjänster för familjerehabilitering, Uppfylls verksamheten för mödrahem och tjänsterna för klienternas efterrehabilitering och har samarbete med tredje sektorn. Behovet av köpta tjänster minskar. Vi ökar nya öppna tjänster och gör verksamheten i de egna enheterna mer mångsidig: De köpta tjänsternas andel av kostnaderna hålls stabil. Uppfylls Andelen klienter som anlitar öppna tjänster ökar. Vi utvecklar en verksamhetsmodell för sysselsättning för de personer som omfattas av stadens sysselsättningsåtgärder. Modellen stöder Pågår Sysselsättningsprogrammets åtgärder framskrider, arbetsgivare i rekryteringen av arbetskraft. bl.a. arbetsbanken. Vi följer upp effekten av sysselsättningstjänsternas verksamhet med mått för sysselsättningsverksamhetens kostnader och effekt. Den tillfälliga Uppfylls och permanenta nyttan av verksamheten ökar. Uppfylls 17

18 Bildningssektorns ledning UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG DIFFERENS Intäkter Kostnader ,8 % Verk. bidrag ,8 % Bildningssektorns nätverksplan har framskridit såväl per uppgiftsområde som med tanke på helheten inom bildningssektorn. Invånarnas åsikter kartläggs med en enkät i maj. En gemensam aftonskola för stadsfullmäktige och bildningsnämnden ordnas En välfärdsplan för barn och unga för åren utarbetas under ledning av arbetsgruppen för barnens och de ungas välmående Hyvis. I arbetet med planen kommer man att höra, förutom professionella som arbetar med barn, separat också barn och unga samt alla stadsbor. Modellen med en lucka för service åt unga har utvecklats vidare i samarbete med olika professionella grupper. Navigatorn öppnades Navigatorn är en tjänst för ungdomar i åldern Navigatorn ger personlig handledning och kartlägger lämpliga alternativ i den aktuella livssituationen. Utvecklandet av stödtjänster för unga personers boende fortsätter. Bildningssektorn har deltagit i utarbetandet av en utredning om familjearbetet och i projektet Glädje i föräldraskapet, där målet är att förbättra servicen för barnfamiljer. Bildningssektorn deltar alltjämt i Gammelbacka-projektet, och även projektet för utbildningsmässig jämlikhet fortsätter. Bildningssektorn har för första gången genomfört en enkät för att utreda, hur nöjda vårdnadshavarna är med skolskjutsarna. Enkäten besvarades av 458 personer. De som svarade på enkäten gav skolskjutstjänsterna i Borgå stad skolvitsordet 7,37. Bidragen till aktörer utanför stadens organisation kunde på våren för första gången sökas elektroniskt, och detta gällde nästan alla former av bidrag. Vi minskar välfärdsskillnaderna och utnyttjar välfärdsdata i vår verksamhet Resultaten från skolhälsoenkäten 2015 har blivit tillgängliga för användning Vi förbättrar kostnadseffektiviteten och lönsamheten i serviceproduktionen, och vi gör en kartläggning av bildningsnätverket Arbetet pågår. Vi ökar delaktigheten, lyssnar på våra kunder i olika skeden under utredningsarbetet En invånarenkät håller på att beredas 18

19 Finskspråkiga utbildningstjänster UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG DIFFERENS Intäkter ,6 % Kostnader ,2 % Verk. bidrag ,2 % De finskspråkiga utbildningstjänsterna beaktar i sin verksamhet de strategiska riktlinjer som stadsfullmäktige har godkänt. Vi fokuserar på en kostnadseffektiv basservice med särskilda tjänster för individer som hotas av marginalisering. Eftersom kostnaderna för hyror, måltider, städning och informationsförvaltning har stigit, har vi strävat efter att förbättra produktiviteten inom kärnfunktionerna genom att koncentrera tjänsterna och skolnätet, genom att effektivera resursfördelningen mellan skolor och genom att avstå från vissa serviceformer. I och med att elevantalet ökade, i synnerhet antalet invandrare, grundade vi nya undervisningsgrupper, även om vi inte var ekonomiskt förberedda för det och målet var att hålla antalet anställda högst på samma nivå som under det föregående året. Utöver den förberedande undervisning som ordnas för invandrare, kommer oförutsedda förändringar att ske i verksamhetsmiljön på grund av problem med rumsluften, vilket gör att vi blir tvungna att använda tillfälliga lokaler, i synnerhet för gymnasieundervisning. Även problemen med rumsluften i Tolkkisten koulu kräver en snabb helhetslösning. Med tanke på de aktuella siffrorna ser utfallet inte bra ut, men ändå har utbildningstjänsterna grundat sammanlagt fem nya grupper för att ge invandrare en förberedande undervisning från början av år Kostnaderna för denna verksamhet ingår ännu inte i budgeten för år Detta och lösningarna för tillfälliga lokaler beräknas kräva tilläggsanslag på cirka euro. Enligt den nya läroplanen (LP2016) och utbildningstjänsternas informations- och kommunikationstekniska strategi borde de finskspråkiga utbildningstjänsterna satsa på ibruktagande av informations- och kommunikationsteknik i skolor och läroanstalter. I vår egen budget beaktas dessa frågor delvis, men t.ex. för köp av utrustning har anslagen inte kunnat höjas från det föregående året. Genomförandet av den nya läroplanen kommer till denna del att försvåras och ibruktagandet av nya inlärningsmiljöer och digitalt material i skolorna och läroanstalterna att bli långsammare. Tidsplanen för byggandet av verksamhetsmiljöerna är också utmanande. Det växande elevantalet och antalet elever med invandrarbakgrund, och det ökande behovet av stödundervisning, specialundervisning samt skolgångsbiträden och andra elevvårdstjänster leder till högre kostnader. För att hantera detta har vi utvecklat ett centraliserat system för förhandsplanering och inhämtande av utlåtanden. Dessutom utvecklar vi nya modeller för att rikta och koncentrera dessa tjänster. Vi utvecklar principerna för allokering av speciallärar- och skolgångsbiträdesresurser samt prövar nya verksamhetsformer. Vårt mål är att förbättra den utbildningsmässiga jämlikheten med projektfinansiering för detta ändamål. Intäktsmålet som består av olika projektmedel för budgetåret 2016 har ställts högt. En utmaning är att en del av projekten slutar och nya motsvarande projekt inte i samma utsträckning kan förväntas av staten. Också det riktade statsunderstödet för att göra undervisningsgrupperna mindre kommer att upphöra, vilket leder till större undervisningsgrupper. Vårt mål är att uppnå de intäktsmål som ställts genom att göra ansökningen av projektfinansiering effektivare. Vi söker fortsatt projektfinansiering för projekt som ingår i den nya läroplanens mål. av åldersklassen deltar i förskoleundervisning 99 % Håller på att uppfyllas av åldersklassen får avgångsbetyg 99 % Håller på att uppfyllas av åldersklassen fortsätter studier minst 99 % Håller på att uppfyllas Andel som underkänns i studentskrivningarna högst 3 % Håller på att uppfyllas 19

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR KONCERNLEDNING OCH CENTRALEN FÖR FÖRVALTNINGSTJÄNSTER Beredning av stadens strategi och beslutsfattande. Uppdatering av principerna

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 2/2016

Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 2/2016 Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 2/2016 Driftsinkomsterna och -utgifterna har ökat sedan i fjol. Utgifterna inom social- och familjetjänster, hälsotjänster samt finskspråkiga utbildningstjänster

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

EKONOMIPLAN

EKONOMIPLAN EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...

Läs mer

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande: Social- och hälsovårdsnämnden 85 22.09.2016 Stadsstyrelsen 235 31.10.2016 Budgetändring, budgeten för social- och hälsovårdsavdelningen 2016 2391/02.02.00/2015 Social- och hälsovårdsnämnden 22.09.2016

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA BILDNINGSSEKTORN (MILJONER EURO) 120 100 114,1 111,7 112,2 103,2 101,4 101,4 80 60 40 20 10,9 10,3 10,8 0 Tp 2014 Ta 2015 Tae 2016 Tuotot Kulut Netto 2 BILDNINGSSEKTORN

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Gun Sirén, äldreomsorgschef Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 23 29.03.2016 35 03.05.2016 51 07.06.2016 60 24.08.2016 BILDNINGENS

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 Stadsstyrelsen 174 06.06.2016 Social- och hälsovårdsn. 78 21.06.2016 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 STST 06.06.2016 174 Beredning och

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

UTKAST 4.6.2015 RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET

UTKAST 4.6.2015 RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET UTKAST 4.6.2015 RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET BAKGRUND FÖR BEREDNING AV RIKTLINJERNA Stadsstyrelsen tillsatte i december 2014 en arbetsgrupp för att bereda riktlinjer Matti Nuutti

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Anvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård Arvoden för närståendevård...

Anvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård Arvoden för närståendevård... Anvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård... 1 2 Arvoden för närståendevård... 1 3 Utbetalning av vårdarvode...1 3.1 Grund för minskning

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

BORGÅ STAD - BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN

BORGÅ STAD - BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN BORGÅ STAD - BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN 2019-2021 KONCERNFÖRVALTNINGEN, NYCKELTAL Koncernledningen Antalet snabba försök - - 3 5 5 Resultatet i Kompassens enkät om kundtillfredsställelse - - 3,7 - - Webbtjänsten,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen Vanda stads bokslut 2018 Stadsstyrelsen 25.3.2019 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2018 2017 2016 2015 2014 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 243,0 252,0 298,7 274,4 249,1 Verksamhetskostnader

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09

Läs mer

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas bokslut 2017 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM MÅLTIDER FÖR HEMMABOENDE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM MÅLTIDER FÖR HEMMABOENDE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM MÅLTIDER FÖR HEMMABOENDE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOHÄN 06.09.2016 95 Chef för äldreomsorg och handikappservice Soili Partanen, tfn: 040 585 3357 eller soili.partanen@porvoo.fi

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN 6.11.2016 BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN Borgås utlåtande om social- och hälsovårds- och landskapsreformen Stadsstyrelsens

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

Kommunernas bokslut 2016

Kommunernas bokslut 2016 Elin Sagulin, statistiker E-post: elin.sagulin@asub.ax Offentlig ekonomi 2017:2 20.6.2017 Kommunernas bokslut 2016 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och intäkter Jämfört med 2015 ökade kommunernas

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström 27.6.2018 Lagstiftning om tillväxttjänstreformen Lag om regionutveckling och tillväxttjänster Lag

Läs mer

Uppföljningsrapport för ekonomi och verksamhet 2/2017

Uppföljningsrapport för ekonomi och verksamhet 2/2017 Uppföljningsrapport för ekonomi och verksamhet 2/2017 Prognosen för skatteintäkterna motsvarar budgeten, men blir 10 miljoner mindre än ifjol Social- och hälsovårdssektorn förutser att verksamhetsbidraget

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/ KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/2010 19.5.2010 KYRKANS SERVICECENTRAL FÖR PERSONAL- OCH EKONOMIFÖRVALTNING BLIR VERKLIGHET Kort beskrivning av servicecentret Servicecentrets uppgift är att centraliserat

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 216,7 % 4,7 % 9,8 %,6 % 2,4 % 6,3 % 7,9 % 2,5 % 36,1 % 11, % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 15,93 md Lönebikostnader 4,85 md

Läs mer

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta En bildningskommun för alla Rektorsdagar i Åbo 25 26.10.2018 Direktör Terhi Päivärinta Twitter: @TerhiPaivarinta terhi.paivarinta@kuntaliitto.fi Vad ska kommunen göra i framtiden? Främjar kompetens och

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING Tabell 4. Grunduppgifter för ekonomin och utbildningsverksamheten inkl. en

Läs mer

SERVICEAVTAL SOM GÄLLER LOVISA STADS OCH LAPPTRÄSK KOMMUNS SAMARBETSOMRÅDE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SERVICEAVTAL SOM GÄLLER LOVISA STADS OCH LAPPTRÄSK KOMMUNS SAMARBETSOMRÅDE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SERVICEAVTAL SOM GÄLLER LOVISA STADS OCH LAPPTRÄSK KOMMUNS SAMARBETSOMRÅDE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER Avtalet träder i kraft 1.1.2018. Stadsfullmäktige i Lovisa stad xx.12.2017 xxx Kommunfullmäktige

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

Aktuellt inom kommunalekonomi

Aktuellt inom kommunalekonomi Aktuellt inom kommunalekonomi Kommunmarknaden 13.9.2017 Henrik Rainio Sakkunnig, Kommunalekonomi Finlands Kommunförbund Finlands BNP -ökning för år 2016 korrigerades uppåt på sommaren: 1,9 % Ändring i

Läs mer

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN Direktör Terhi Päivärinta, Finlands Kommunförbund Stockholm 25.4.2017 Terhi Päivärinta Bildningsdirektörer 2017 Födda barn 2016 2 kommuner utan födda barn 28 kommuner

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen

Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen SF 25.3.2015 STST 16.3.2015 2 Innehåll 1. Avsikten med och målen för intern kontroll och riskhantering... 3 2. Begreppen i

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :a kvartalet Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent under januari-juni Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 17,9 % 4,6 %,5 %,6 % 3,8 % 5, % 8,2 % 21,5 % 36,1 % 9,8 % Verksamhetens kostnader 36,68 md : Löner och arvoden 15,88 md Lönebikostnader 4,32 md Köp

Läs mer

Medlemmar i stadsstyrelsen har tilldelats stadsdirektörens förslag till budget och ekonomiplan för åren

Medlemmar i stadsstyrelsen har tilldelats stadsdirektörens förslag till budget och ekonomiplan för åren Stadsstyrelsen 212 22.10.2013 Stadsstyrelsen 216 23.10.2013 Budget och ekonomiplan 2014-2016 634/02.02.00/2013 STST 212 Beredning: ekonomidirektör Kirsi Kettunen Medlemmar i stadsstyrelsen har tilldelats

Läs mer

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster

Läs mer