UTKAST RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTKAST 4.6.2015 RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET"

Transkript

1 UTKAST RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET

2 BAKGRUND FÖR BEREDNING AV RIKTLINJERNA Stadsstyrelsen tillsatte i december 2014 en arbetsgrupp för att bereda riktlinjer Matti Nuutti (ordförande) Sari Glad Jarmo Grönman Berndt Långvik Mikaela Nylander Jari Oksanen Perttu Tuomaala Tuula Virkki Fortsätter verkställigheten av stadsstrategins mål. Anger det ekonomiska nuläget och utvecklingsutsikter av Borgå stads ekonomi. Presenterar åtgärdsförslag som strävar efter att balansera stadens ekonomi samt förbättra kostnadseffektiviteten och produktiviteten. Den riksomfattande lösningen av vårdreformen kommer att ha en betydande påverkan också i Borgå. Beredningen är ännu inte färdig och kunde inte beaktas i dessa riktlinjer. 2

3 BAKGRUND FÖR BEREDNING AV RIKTLINJERNA Riktlinjerna kommer att beaktas i budgetramen för Åtgärder som förbättrar resultatet borde om möjligt ingå i budgeten för Många strukturella ändringar ger ekonomisk nytta först efter flera år och besparingarna konkretiseras inte i följande budgeten. En ändring av strukturerna förutsätter ofta också ytterligare ekonomiska satsningar. Alla tjänster och dimensionering av dem måste utvärderas kritiskt. Om man ändå beslutar att höja tjänstenivån för några delar borde det bygga på en sammantagen utvärdering där man beaktar invånarnas behov och hela stadens tjänstehelhet. Åtgärdsförslagen innehåller omfattande fortsatta utredningar för vilka man ska reservera tillräckliga resurser. 3

4 EKONOMISKA KONJUNKTURUTSIKTER Finlands bruttonationalprodukt minskade förra året tredje året i rad. Strukturomvandlingen inom industrin och ekonomin har också påverkat ekonomiska tillväxtutsikter på längre sikt. En snabb vändning till betydligt bättre är inte att vänta. Ekonomin förutses ändå växa i år en aning. En förändring av befolkningens åldersstruktur ökar åldersbundna offentliga utgifter snabbt. Den offentliga ekonomins finansieringsläge blir svagare. I den offentliga ekonomin finns ett stort hållbarhetsunderskott. Den offentliga ekonomins inkomster räcker inte ens med en normal ekonomi- och sysselsättningsutveckling att finansiera offentliga utgifter som bestäms enligt nuvarande grunder. 4

5 NEDSKÄRNINGAR I KOMMUNERNAS STATSANDELAR Nedskärningarna av statsandelar som Borgå får stiger på basis av beslut som man hittills har fattat sammanlagt till 65,8 miljoner euro. Detta betyder i genomsnitt 11 miljoner euro per år under Nivån i nedskärningar av statsandelar har höjts årligen. År 2016 är nedskärningen redan 14,3 miljoner euro. Nedskärningen motsvarar kommunalskatt på cirka 1,5 procent. När statsandelar skärs ned borde också kommunernas uppgifter minskas. Kommunerna kommer inte att ha andra möjligheter än att ta mer lån och höja skatter, om alla nuvarande uppgifter och normer fortsätter att gälla. Att befolkningen åldras ökar också behovet av tjänster. Än så länge har man inte lyckats med att minska kommunernas skyldigheter och uppgifter. 5

6 FINANSMINISTERIETS MÅL OCH REGERINGSPROGRAMMET FÖR VALPERIODEN Finansministeriet strävar efter anpassningsåtgärder på cirka 6 miljarder euro (3 %/BNP) fram till år I regeringsprogrammet söker man besparingar på 4 miljarder euro av vilket en miljard gäller kommunekonomin. Besparingen kan uppnås genom att minska lagstadgade uppgifter samt skyldigheter och normer som styr verkställigheten av dem. Borgå kommer att beröras av anpassningsåtgärder på cirka 10 miljoner euro. Ifall besluten om att minska uppgifterna inte förverkligas, kan anpassningen ske bara i sådana utgifter och inkomster som staden kan påverka. I praktiken betyder detta personal- och lokalitetsresurser för de delar de inte är normerade med personal- eller lokalitetsdimensioneringar. Om anpassningen riktas enbart t.ex. till personalutgifter, innebär det cirka årsverken mindre än i dag. 6

7 UTFALLET AV BORGÅS BUDGET (ÅRETS FYRA FÖRSTA MÅNADER) Driftsinkomsterna 29 miljoner euro, dvs. 32,2 procent av budgeten. Utfallet borde vara en knapp procentenhet högre för att budgeten ska uppnås. Driftsutgifterna 111 miljoner euro, dvs. 32,1 procent av budgeten. Överstiger utfallet under tidigare år en aning. Utfallet för löneutgifterna 31,3 procent. Förutser en överskridning på cirka en miljon euro. Jämfört med det föregående året har skatter och statsandelar ökat med bara 0,6 miljoner euro. Kommunalskatteinkomster har ökat med 1,7 milj. euro, dvs. 2,6 procent från fjolåret. Effekten av höjningen av kommunalskattesatsen har varit mindre än förväntat. Stadens fördelningsandel i samfundsskatten förbättrade med 2 procent men redovisningar av samfundsskatten till Borgå har minskat med 6 procent. dvs. cirka 0,3 miljoner euro. Statsandelarna var en miljon euro mindre än i fjol. Årsbidraget 8 miljoner euro, avskrivningar 7 miljoner euro och verksamhetsresultatet en miljon euro. Årsbidraget cirka 1,5 miljoner euro svagare än i fjol. 7

8 EKONOMIPLAN OCH INVESTERINGSPLAN Skatteintäkter Kommunalskatte-% Skatteintäkter, statsandelar, årsbidrag och lånestock Miljoner ,00 19,75 19,50 19,25 19,00 Miljoner , ,50 18, ,00 17, TA ,50 Skatteintäkter Statsandelar Årsbidrag Lånestock Enligt uppgifter som stod till förfogande hösten 2014 har man uppskattat tillväxten av skatteinkomster vara för hög. Efter detta har det till offentligheten kommit uppgifter om en kommande nedgång i samfundsbeskattningen i Borgå, vilket syns i skatteredovisningarna först åren 2016 och Detta innebär att en minskning på cirka 5 miljoner euro i samfundsskatteinkomsterna kommer att uppstå åren 2016 och

9 EKONOMIPLAN OCH INVESTERINGSPLAN Miljoner Årsbidrag, investeringar och avskrivningar Euro Lånen per invånare Årsbidrag Investeringsutgifter Avskrivningar Borgå Hela Landet Årsbidraget är för lågt och räcker inte till att täcka avskrivningar. Årsbidraget borde vara lika stort som nettoutgifterna i investeringar för att staden inte skulle hamna i en skuldspiral. Investeringsplanens totalvärde under fem följande år är 204 miljoner euro. Med hänsyn till stadens resurser är totalbeloppet alltför stort. Projekten måste omvärderas och tidpunkten för dem förläggas längre in i framtiden. Finansieringen av investeringsplanen innebär att skuldbeloppet ökar drastiskt. Stadens skuldbelopp ökar redan under det pågående året med cirka 11 miljoner euro. År 2016 skulle låneupptagningen vara cirka 18 miljoner euro och år 2017 cirka 17 miljoner euro. 9

10 EKONOMISK ANALYS GJORD AV PERLACON OY Förvaltningsdoktor Eero Laesterä samt specialsakkunnig Tuomas Hanhela vid Perlacon Oy har analyserat Borgå stads ekonomiska utveckling och kostnaderna för servicestrukturen. Borgå stad reagerade snabbt när recessionen började år 2008 och inledde en anpassning av sin ekonomi i rask takt. Under åren var den ekonomiska anpassningen cirka 43 miljoner euro, vilket motsvarar ungefär en procentenhet i skattesatsen per år. I Borgå har verksamhetsbidraget ökat betydligt mindre än i kommunerna i genomsnitt. Servicestrukturen i Borgå är inte tung men staden bör ändå fortsätta att anpassa sin verksamhet. Med gällande lagstiftning kan Borgå stads möjligheter till ytterligare anpassning beräknas vara endast vara av storleksordningen miljoner euro, inte tiotals miljoner. 10

11 EKONOMISK ANALYS GJORD AV PERLACON OY I Borgå finns de största anpassningsmöjligheterna inom bildningssektorn. Serviceproduktionen inom social- och hälsovårdssektorn och den allmänna förvaltningen är tämligen förmånlig jämfört med andra kommuner. Kostnaderna för tjänsteproduktionen överskrider medeltalet bl.a. inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, barndagvården och äldreomsorgen. Utredningens resultat stöder även riktlinjerna i stadens strategi. De största utvecklingsmöjligheterna står att finna i lösningarna för servicenätverket inom bildningssektorn, dvs. skolor, daghem, kultur och fritidstjänster. En förtätning och modernisering av skulle ge möjlighet att utveckla serviceproduktionens funktionalitet och effektivitet. 11

12 FORTSATTA ÅTGÄRDER INOM BILDNINGSSEKTORN 1. Skolnätet görs tätare Stadsstyrelsen har godkänt en plan över skolnätet, enligt vilken Tuorilan koulu föreslås bli nedlagd. stadsfullmäktige har dessutom godkänt en plan över skolnätet, enligt vilken Saxby skola, Kråkö skola och Gammelbacka skola läggs ned. Verkställigheten av besluten om nedläggning av svenskspråkiga skolor fortsätts när nya lokaler har blivit färdiga. I fråga om Tuorilan koulu har beredningen av nedläggningen fördröjt eftersom fullmäktige har återsänt ärendet för ny beredning. Nedläggningen av Tuorilan koulu behandlas på nytt i stadsstyrelsen och fullmäktige med utgångspunkt i skolnätsutredningen från år I fråga om övriga skolor (båda språkgrupper) görs en ny utredning så, att utgångspunkten är en optimering av lokaler och klasstorlekar. I utredningen ges också en bedömning av hur modellen med ett bildningscenter fungerar i de nuvarande enheterna, och även kostnaderna per elev under skolans hela livscykel tas i beaktande. Enligt utredningen som Perlacon Oy har gjort är skolfastigheternas underhålls- och kapitalutgifter i Borgå större än i andra jämförelsestäder. 12

13 FORTSATTA ÅTGÄRDER INOM BILDNINGSSEKTORN 2. Rumsprogrammen i de kommande skol- och daghemsprojekten minskas i genomsnitt med 10 procent. Placeringen av bildningssektorns verksamhetsställen utreds som helhet. Utgångspunkten är en samordning av servicenätet genom att förenhetliga skol-, daghems-, kultur- och fritidsnätet. 3. Antalet lärotimmar som står till förfogande minskas. År 2013 var den genomsnittliga storleken på en undervisningsgrupp cirka 15 elever. Den genomsnittliga storleken har stigit en aning från det. Genom att höja den genomsnittliga storleken på undervisningsgrupper sparar staden i personalkostnader. Borgå har fått statsfinansiering som årligen beviljas för att minska undervisningsgrupperna, varför det inte har varit ekonomiskt lönsamt göra undervisningsgrupperna större. Helheten utvärderas med utgångspunkt bl.a. i tryggad fortsättning av statlig finansiering samt optimering av personal- och lokalitetsresurser på en längre tidsaxel. 4. Undervisning och ledning skiljs från varandra. Införande av en modell med s.k. områdes-/uppgifts- /ansvarsområdesrektorer utreds. Genom större helheter kan man använda resurserna effektivare samt görs det möjligt att rektorerna i mindre enheter koncentrerar sig på att utveckla undervisnings- och fostringsarbetet i stället för administrativa uppgifter. 5. Daghemsnätet utvecklas genom nybyggande och uppkomsten av nya servicesedeldaghem möjliggörs beroende på efterfrågan. Inom tjänster för småbarnsfostran har målet redan länge varit att minska antalet verksamhetsenheter. Staden avstår från tillfälliga lokaler och lokaler med tidsbundna avtal i den takt som nya daghem blir färdiga. De nya daghemmen är större och möjliggör kostnadsbesparingar bl.a. genom att användningen av stödtjänster minskar. 13

14 ÅTGÄRDER INOM BILDNINGSSEKTORN 6. Möjligheten att öka klientavgiftsintäkterna inom dagvården utreds Enligt Perlacons utredning är intäkterna från klientavgifter inom barndagvården tämligen låga i Borgå. Det beror på anvisningarna för kundavgifter i Borgå. 7. En utredning görs om eventuella möjligheter att effektivera kultur- och fritidstjänster, lokaler, förvaltning och personalresurser. 8. En separat utredning görs om utvecklingsmöjligheterna för biblioteksnätet I utredningen beaktas möjligheterna med digitala verksamhetsformer, frågor om lokaler, i synnerhet livscykeln för filialbiblioteken, möjligheterna att rikta personalresurserna på ett nytt sätt, biblioteksbussens roll och dess livscykel i tjänsteproduktionen samt möjligheterna med självbetjäningsbibliotek. En bedömning i fråga om filialbiblioteken bör speciellt fokusera på deras roll som en del av de offentliga välfärdstjänsterna på området. 9. Ett beslut om fortsatta åtgärder fattas utgående från utredningen om idrottstjänsterna och rapporten om förvaltningen av idrottsplatser. 14

15 ÅTGÄRDER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN 1. Verksamheten koncentreras till större helheter. Av funktionella skäl är det motiverat att samla verksamheten också fysiskt på samma ställe. Detta är ett naturligt sätt att effektivera verksamheten, personalen kan lättare flyttas och klienterna hittar lätt till servicestället. 2. Övergång till en modell med en enda hälsostation utreds. Östra hälsostation på Biskopsgatan är i tillfälliga lokaler. Det är oklart hur verksamheten och servicehelheterna i Borgå sjukhus ordnas i framtiden. En fysisk sammanslagning av hälsostationerna i samma enhet resulterar i smidigare och klientvänligare tjänster och klientprocesser. Genom effektivering av verksamheten kan arbetsfördelningen förnyas, och man klarar sig med de nuvarande resurserna en längre tid framåt.. Centraliseringen av brådskande vård på hälsostationer sparar resurser för annan mottagningsverksamhet. Ur klientens synvinkel är tjänsterna mer omfattande eftersom bl.a. laboratorie- och röntgentjänsterna finns i samband med akutmottagningen. En sammanslagning av hälsostationer förutsätter investeringar och kompletterande byggande på tomten för Näse hälsocentral. 15

16 ÅTGÄRDER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN 3. Munhälsovårdens servicenät och verksamhetsmodell bedöms. Det lönar sig att samla verksamheten för munhälsovården i större helheter. För tillfället finns fem verksamhetsställen: verksamhetsställe vid Näse hälsocentral och fyra mindre verksamhetsställen i samband med skolorna. Det är skäl att granska sammanslagningen av verksamheterna till samma helhet i samband med utbyggandet av Näse hälsostation. 4. Ändringen av servicestrukturen inom äldreomsorgen främjas. Cirka 10 procent av de som mest behöver social- och hälsovårdssektorns tjänster orsakar 78 procent av de totala kostnaderna. Äldreomsorgens andel av det här är betydande. Andelen över 75-åringar ökar i framtiden och gruppen använder i fortsättningen också mest social- och hälsotjänster. Den centraliserade servicehandledningen har en nyckelposition vid planeringen av tjänster för äldre. Servicestrukturen för äldreomsorgen var år 2013 var fortfarande institutionsbetonad i Borgå. I långvård fanns 4,8 procent av över 75 år fyllda personer. En lättare servicestruktur har inletts och år 2014 fanns bara 2,8 procent av den här åldersgruppen i långvård. Volymen för sluten vård på åldringshem har minskat med 70 platser, det effektiverade serviceboendet har ökat och hemvården har utvecklats. Platserna för sluten vård minskar ytterligare i början av år Majbergets servicehus blir färdigt och de boende i Ebbo åldringshem flyttar dit och blir klienter inom det effektiverade serviceboendet. Före år 2016 finns bara 1,5 procent av över 75-åringar i långvård och 6 procent av åldersklassen i effektiverat serviceboende. 5. Familjearbetets servicehelhet bedöms tillsammans med bildningssektorn. 6. Specialungdomsarbete koordineras tillsammans med bildningssektorn. 16

17 ÅTGÄRDER INOM STADSUTVECKLING OCH TILLSTÅNDSTJÄNSTER 1. Depåerna slås samman Enheten för kommunteknik upprätthåller för närvarande två depåer: Depån i Östermalm koordinerar gatuarbetet och depån vid Ånäshallen arbetet för grönområden. Strukturellt är det ändamålsenligt att sammanslå depåerna. När det finns bara en depå kan personalresurser och maskiner användas smidigare. Om depån vid Ånäshallen stängs ger det en möjlighet att utveckla området för annat ändamål. 2. Det mest kostnadseffektiva produktionssättet bör utnyttjas. Arbetshelheterna görs på basis av kostnadsanalysen, antingen som eget arbete eller av utomstående. Personalens kunskapsprofil bör utökas. I fortsättningen behövs allt bättre kompetens för kostnadsberäkning och upphandling. 3. Mätningsgrupper sammanslås. Både inom markpolitiken och enheten för kommunteknik finns mätningsgrupper som till största del fungerar på skilda håll. Mätningsgrupperna bör flyttas till samma lokaler för att möjliggöra en smidigare användning av personalresurser och maskiner. 4. Ökad marknadsföring av egnahemstomter till byggföretag. För att få fart på försäljningen av egnahemstomter erbjuds egnahemstomter också till byggföretag. 5. En smidig planläggning främjas. Stadsplaneringen prioriterar detaljplaner och planändringar för företagstomterna. Planläggningsprocessen ska göras ännu snabbare inom gränsen för markanvändnings- och bygglagen genom att slå ihop planläggningsprocessens utkast- och förslagsskeden. Också hörandet av grannar kan effektiveras. Då blir också risken för besvär mindre. 17

18 ÅTGÄRDER INOM KONCERNLEDNINGEN OCH STÖDTJÄNSTERNA 1. Centralköksprojektet genomförs Produktiviteten av kostservice kan förbättras genom att koncentrera måltidsproduktionen till det nya centralköket och Pääskytien keittiö som fungerar vid sidan av centralköket. Avsikten med reformen är att producera högklassig mat med vettiga kostnader. Enligt behovsutredningen ger reformen årliga besparingar på cirka euro. Personalantalet minskar upp till 30 procent. 2. Sysselsättningen effektiveras. Beredningen av Borgå stads sysselsättningsprogram är i slutskedet. I Borgå var kostnaderna för arbetslöshet och sysselsättande åtgärder euro per månad år Summan består av sysselsättningstjänsternas verksamhetskostnader, kostnaderna för arbetsmarknadsstöd samt utkomststöd för arbetslösa. Antalet arbetslösa stiger till över 3000 år 2017, om staden inte gör betydande nya satsningar i sysselsättningsverksamheten eller om inte de ekonomiska konjunkturerna snabbt får en uppsving. Detta betyder att enbart kostnaderna för arbetsmarknadsstöd stiger med över hälften från nuvarande, till cirka 5 miljoner euro per år. 18

19 ÅTGÄRDER INOM KONCERNLEDNINGEN OCH STÖDTJÄNSTERNA 3. En logistikutredning görs. Logistikutredningen producerar en helhetssyn om stadens alla transporter och resurser som behövs. Det är meningen att utreda om det totalekonomiskt är lönsamt att koncentrera elevskjutsarna, andra person- och varutransporter, kollektivtrafik och ärenden som gäller servicetrafiken samt mattransporterna till samma enhet. 4. Portföljer skapas för fastigheter. Portföljer för fastigheter är ett verktyg för långsiktig fastighetsstyrning som är avsett som stöd i beslutsfattande. Med hjälp av portföljerna skapas en uppfattning om hela fastighetsbeståndet utgående från tydliga och enhetliga bedömningsgrunder och en uppfattning hur detta bäst stöder stadens tjänster och strategiska mål. Perspektivet är byggnadens hela livscykel och att stadens resurser riktas ändamålsenligt. 5. Lokalitetsledningens personalstruktur utvecklas. Lokalitetsledningens nuvarande personalresurser har visat sig var otillräckliga för att leda och sköta långsiktiga saneringsåtgärder för den befintliga fastighetsegendomen. Lokalitetsledningen ser över organisationens personalstruktur och flyttar resurser från planering till hantering av fastighetsegendomen. 6. Användningsgraden av stadens lokaler höjs. 7. För utveckling av verksamhetens kostnadseffektivitet utnyttjas informations- och kommunikationsteknologi (ICT). 19

20 ÅTGÄRDER INOM KONCERNLEDNINGEN OCH STÖDTJÄNSTERNA 8. Personalens produktivitet förbättras. Sjukskrivningarna minskas genom ett projekt som genomförs tillsammans med företagshälsovården. Genom projektet ska sjukskrivningarna minskas i de enheter där sjukfrånvaro bland personal är stor. Periodarbete ändras till allmän arbetstid. Allmän arbetstid är den rätta arbetsformen när arbetet inte görs regelbundet på nattetid eller veckoslut. Den allmänna arbetstiden ökar arbetsdagens längd med 30 minuter när måltiden sker på egen tid. 9. Ökningen av personalkostnader hålls i styr till exempel genom uppdatering av lokala avtal. Arbetskollektivavtal för timavlönade slopas. 10. Produktivitetsprojekt stöds genom resultatlön- och belöningssystem. När arbetsenheten utvecklar sitt resultat kan man komma överens om ett resultatbonussystem, enligt vilken personalen får en del av nyttan på grund av ett bättre resultat. 20

21 ÅTGÄRDER INOM KONCERNLEDNINGEN OCH STÖDTJÄNSTERNA 11. Koncernledningen stärks. Koncernledningen stärks genom att fastställa de ägarpolitiska riktlinjer som styr både stadens eget ägande och kapitalplaceringar i koncernbolag. Genom ägarpolitiken fastställs målen och principerna för skötsel av koncernens egendom. Samtidigt fastställs målen för ägandet som gäller intäkter och andra mål, användningen av kapital och principerna för upphandlingen av produktionsmedlen för serviceproduktionen, ansvar för användning av egendom samt uppföljning och rapport. De ägarpolitiska målen fastställs separat för varje koncernbolag och koncernsammanslutning. 12. Systemet för intern hyra utvecklas. Med tanke på stadens totala ekonomi är det inte möjligt att uppnå besparingar genom att ändra systemet för interna hyror, men man kan bedöma och reglera dess styrande verkan i den interna verksamheten. 13. Avskrivningssystemet analyseras och utvecklas. 14. Kunskapsledningen stärks. Förutsättningar för kunskapsledningen förbättras genom att starta ett program som strävar efter att utveckla hanteringen av kunskap och datasystem, förbättra analysen samt skärpa ledningen och chefsarbetet. 21

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA BILDNINGSSEKTORN (MILJONER EURO) 120 100 114,1 111,7 112,2 103,2 101,4 101,4 80 60 40 20 10,9 10,3 10,8 0 Tp 2014 Ta 2015 Tae 2016 Tuotot Kulut Netto 2 BILDNINGSSEKTORN

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Stadsstyrelsen 309 20.10.2014 Stadsstyrelsen 318 27.10.2014 Stadsstyrelsen 331 03.11.2014 Stadsfullmäktige 67 12.11.2014

Stadsstyrelsen 309 20.10.2014 Stadsstyrelsen 318 27.10.2014 Stadsstyrelsen 331 03.11.2014 Stadsfullmäktige 67 12.11.2014 Stadsstyrelsen 309 20.10.2014 Stadsstyrelsen 318 27.10.2014 Stadsstyrelsen 331 03.11.2014 Stadsfullmäktige 67 12.11.2014 BUDGET FÖR ÅR 2015 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2015-2017 STST 20.10.2014 309 Beredning

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö 050 3555 051 eller saija.mannisto@porvoo.fi,

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

55 18.08.2014 60 02.09.2014

55 18.08.2014 60 02.09.2014 Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Innehåll. 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3

Innehåll. 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3 Borgås stadsstrategi 2013-2017 Utkast 2.10.2013 Innehåll 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3 2 Verksamhetsomgivningen förändras kraftigt... 4 Den ekonomiska situationen förblir svår... 4 Staden utvecklas

Läs mer

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Stadsstyrelsen 68 09.03.2015 Stadsstyrelsen 88 16.03.2015 Stadsfullmäktige 16 25.03.2015 VAL AV EN FINANSIERINGSMODELL FÖR LIVSCYKELPROJEKTET STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo Stadsstyrelsen: 3.3.2014 bilaga 1 1 (7) RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo En del av programmet

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET STST 15.09.2014

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Analys av Borgå stads ekonomi och service

Analys av Borgå stads ekonomi och service Analys av Borgå stads ekonomi och service September 2009 Petri Virtanen, Pentti Meklin, Sara Lamminmäki 30.9.2009 Net Effect Oy www.neteffect.fi Svenskt sammandrag (sidorna 29 32 och 36 44 i den finska

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget Stadsfullmäktige 40 08.06.2015 Direktiv för upprättande av budget och ekonomiplan för åren 2016-2018 265/02.02.00/2015 STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

INNEHÅLL. 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5

INNEHÅLL. 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5 PORVOO BORGÅ Stadsstrategi för Borgå 2013 2017 1 INNEHÅLL 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5 2 Verksamhetsmiljön förändras kraftigt... 7 Den ekonomiska situationen fortsätter att vara svår...

Läs mer

Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014

Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014 Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014 Serviceområdet för svenskspråkig fostran och undervisning Inom resultatområdet

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas ekonomi uppvisar bekymmersamma siffror och varken skatteinkomsterna

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 FASTIGHETER Stadsstyrelsen Seppo Pihl, fastighetschef FASTIGHETER / KIINTEISTÖT 2013 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2017 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. SFGE, 2014-12-15 15:00, Protokoll

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. SFGE, 2014-12-15 15:00, Protokoll i INNEHÅLLSFÖRTECKNING SFGE, 2014-12-15 15:00, Protokoll -1 Närvarande... 1 45 Namnupprop och konstaterande av sammanträdets laglighet... 2 46 Protokollets justering och framläggande till allmänt påseende...

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018

BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018 GODKÄNND AV STADSFULLMÄKTIGE 10.11.2014 Innehållsförteckning I Stadens strategiska mål och mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 1 II Ekonomiska utgångspunkter

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Budget för 2015 och ekonomiplan för 2016 2017

Budget för 2015 och ekonomiplan för 2016 2017 Stadsfullmäktige 122 12.11.2014 Budget för 2015 och ekonomiplan för 2016 2017 Stadsstyrelsen 3.11.2014 452 I budgetförslaget för 2015 uppgår de totala utgifterna till 347,4 miljoner euro, varav driftsutgifterna

Läs mer

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom PRESENTAT TIONSBLAD 23.10.2014 Publikationens titel Författare Utveckling av behandlingen av summariska tvistemål Antti Savela, Timo Heikkinen och Kaisa Teivaanmäki Justitieministeriets 52/ 2014 publikation

Läs mer

UPPHANDLING AV TILLÄGGSPLATSER FÖR EFFEKTIVERAT SERVICEBOENDE

UPPHANDLING AV TILLÄGGSPLATSER FÖR EFFEKTIVERAT SERVICEBOENDE Social- och hälsovårdsn. 32 19.03.2015 UPPHANDLING AV TILLÄGGSPLATSER FÖR EFFEKTIVERAT SERVICEBOENDE SOHÄN 19.03.2015 32 Beredning: social- och hälsovårdsdirektör Pia Nurme, tfn 019-5203200 eller pia.nurme@porvoo.fi,

Läs mer

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 21.10.2011 SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 Innehåll 1 VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR 2 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade

Läs mer

Som svar på motionen konstateras följande:

Som svar på motionen konstateras följande: SVAR PÅ MOTION OM UTREDNING AV DEN GRÅ EKONOMINS VERKNINGAR OCH INFÖRANDE AV ETT PROGRAM FÖR ATT MOTARBETA GRÅ EKONOMI STST 263 Beredning och tilläggsuppgifter: upphandlingschef Tuure Marku, 040-4891908,

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Stadsfullmäktige 118 12.11.2014 Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Grundtrygghetsnämnden 26.8.2014 5 Nummi-Pusulan Vuokra-asunnot Oy (123 bostäder) samt i Karislojoområdet

Läs mer

Finland - mitt hem -projektet

Finland - mitt hem -projektet Finland - mitt hem -projektet Utvecklar högklassig integrationsservice Kristina Stenman, TEM 16.4.2015 Utvecklar högklassig integrationsservice Servicen under den inledande fasen inte tillgänglig i den

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

MUSEER, TEATRAR OCH ORKESTRAR

MUSEER, TEATRAR OCH ORKESTRAR IFYLLNADSANVISNING 1(8) Anmälan om driftskostnader och prestationer år 2014 MUSEER, TEATRAR OCH ORKESTRAR ALLMÄNT Med denna förfrågan samlas uppgifter om museers, teatrars och orkestrars kostnader, årsverken

Läs mer

Innehåll. 1 Verksamhetsberättelse... 4

Innehåll. 1 Verksamhetsberättelse... 4 BOKSLUT 2014 Innehåll 1 Verksamhetsberättelse... 4 1.1 Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi... 4 1.1.1 Stadsdirektörens översikt... 4 1.1.2 Stadens förvaltning och förändringar i den...

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Oy Apotti Ab Affärsplan

Oy Apotti Ab Affärsplan 1 Oy Apotti Ab Affärsplan Version 2.00 7.5.2015. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bolagets strategiska mål... 4 3 Bolagets verksamhetsidé och vision samt affärsidé... 5 3.1 Verksamhetsidé och

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer