PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

Transkript

1 UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

2 Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå Energi - Borgå A-bostäder - Oy Kokonhalli Ab - Ab Svartså vattenverk - Kiint. Oy Gammelbacka liikekeskus - Kiint. Oy Peiponaho - Kiint. Oy Suolapuro - Kiint. Oy Sateenkaari - Asunto Oy Länsitienhaka - Eestinmäen palvelukeskus Oy - Borgånejdens bostadsstiftelse Koncernsektionen Stadsstyrelsen Affärsverkens direktioner - lokaltjänster -företagshälsovård -räddningsverket - vattenverket Social- och hälsovårdsnämnden Bildningsnämnden Nämnden för samhällsplanering och utveckling Tillståndsnämnden Hälsoskyddssektionen Socialsektionen Sve. utb. sektionen Su. koulutusjaosto 2 Politiska organisationen

3 Förnyelse av den politiska organisationen Utgångspunkter för förnyelsen: konsultutredningen från hösten 2009 och den strategi för staden som presenterades i februari. Den nya politiska organisationen träder i kraft från Principbeslut i fullmäktige i maj Utgående från principbeslutet bereds instruktionerna och fattas beslut under år Tjänstemannaorganisationen förnyas samtidigt. Enligt följande principer: en mer strömlinjeformad politisk organisation än idag, effektivare ledning, delegering av ärenden till rätt beslutsnivå och beslutsprocessen så nära kunden/den berörda som möjligt. Målet ska vara att samma ärende inte behandlas i flera förtroendeorgan. Den politiska organisationsmodellen ska vara användbar också vid en eventuell ändring av kommunstrukturen. Fullmäktiges strategiska roll betonas och nämndernas sakkunskap utnyttjas. Ställning tas inte till nämndernas (motsv.) sammansättning; alltför många ledamöter kan dock leda till att arbetet blir ineffektivt. Diskussion om fullmäktigeledamöternas tyngre roll i nämnderna (jfr. Sibbo och utskottsmodellen) 3

4 Förnyelse av den politiska organisationen De viktigaste ändringarna jämfört med den nuvarande politiska organisationen: Den nuvarande teknik- och miljösektorn förnyas; övergång från tre till två nämnder. Uppdelning på å ena sidan samhällsplanering och utveckling och å andra sidan tillstånds- och myndighetsverksamhet. Förslag till namn på nämnderna tas upp när instruktionerna förnyas. Den s.k. tillståndsnämnden kan också vara en sektion. Man ska dock särskilt beakta verksamhetens oberoende myndighetsroll. Som centralt element i förnyelsen är att bilda om lokaltjänsterna till ett affärsverk. I samarbete med andra medlemskommuner bereds också ombildandet av det regionala räddningsverket till ett affärsverk; liten ändring jämfört med det nuvarande läget. Om det inte lyckas, fortsätter räddningsverket som en sektor underställd en nämnd. Omorganisering av uppgifterna för stadsstyrelsens nuvarande sektioner i huvuddrag: 1) Ekonomisektionens uppgifter överförs på Stst och den ekonomiska ledningen. 2) Personalsektionens uppgifter överförs på Stst, personalledningen och sektorledningen. 3) Utvecklingssektionens uppgifter överförs på Stst, koncernledningen (inkl. koncernsektionen) och den nya nämnden för samhällsplanering och utveckling. 4 Framhäva att stadsstyrelsen har ett tydligare och direktare ansvar än idag i fråga om bl.a. stadens arbetsgivar -och personalpolitik och koncernstyrning. Å andra sidan får nämnden för samhällsplanering och utveckling en framträdande roll, då ärenden som gäller stadens operativa utveckling (planläggning, näringspolitik, osv.) koncentreras till ett förtroendeorgan.

5 Förnyelse av den politiska organisationen Den nya regelbundet sammankommande koncernsektionen drar upp riktlinjer och övervakar stadens operativa ägarpolitik och fungerar som ett forum för stadens politiska organisation och tjänstemannaorganisation. För sektionen föreslås ingen större självständig beslutanderätt, utan Stst fattar de nödvändiga besluten. I motsats till de andra organen baserad på ställningen (ordförandena för Sts och tjänstemannaledningen). Skolornas direktionen dras in. Uppgifterna för den nuvarande sektionen för enskilda vägar och fasadgranskningssektionen överförs på nämnden för samhällsplanering och utveckling. I fasadgranskningsärenden kvarstår möjligheten att höra utomstående experter. Modellen med en föredragande för förtroendeorganen genom hela organisationen (utom de ärende som omfattas av myndighetsreglering, bl.a. ärenden i tillståndsnämnden ). Avsikten är effektivare koordinering och styrning av beredningen, förenhetligande av tjänstemannaorganisationens verksamhet i förhållande till beslutsprocessen. 5

6 Stadsfullmäktige Stadsstyrelsen Koncernbolag och - samfund Förvaltningstjänster Direktör Koncernförvaltning Sd Samhällsplanering och utveckling Bsd Affärsverk - lokaltjänster - företagshälsovård -räddningsverket - vattenverket Barn och unga Social- och hälsovårdssektorn Vuxna befolkningen Sektordirektör Bildningssektorn Sektordirektör 6 Äldre personer Tjänstemannaorganisationen

7 Samhällsplanering och utveckling BSD Stadsutveckling och näringstjänster Infratjänster Miljövårdstjänster Byggnadstillsyn 7 Samhällsplanering och utveckling

8 Social- och hälsovårdssektorn Sektordirektör Hälsovårdstjänster Äldreomsorg och handikappservice Social- och familjetjänster 13 Social- och hälsovårdssektorn

9 Bildningssektorn Sektordirektör Undervisningstjänster (su) Undervisningstjänster (sve) Tjänster för småbarnsfostran Fritidstjänster 17 Bildningssektorn

10 Utgångspunkter som grund för ändringen av tjänstemannaorganisationen i Borgå stad Förslaget har utarbetats som underlag för diskussion. Efter det går ärendet vidare till beslut så att fullmäktige kan fatta ett principbeslut i maj Man har börjat höra personalen enligt normalt samarbetsförfarande. Borgå stads organisation har ändrats endast till vissa delar efter kommunfusionen år Utgångspunkter för reformen är den konsultutredning som publicerades hösten 2009 och den strategi som godkändes i mars Också år 2008 utreddes alternativa organisationsmodeller, närmast med tanke på organiseringen av den högsta tjänstemannaledningen. Avsikten är att den nya tjänstemannaorganisationen ska träda i kraft Enligt principbeslutet bereds instruktioner och fattas beslut under år Parallellt förnyas också den politiska organisationen. Organisationsmodellen för sektorerna blir i huvudsak oförändrad. För att lokalcentralen ska kunna bildas om till ett affärsverk, förutsätts att i synnerhet den nuvarande teknik- och miljösektorn och den allmänna förvaltningen omorganiseras. Om lokalcentralen blir ett affärsverk flyttar över hälften av teknik- och miljösektorns nuvarande anställda till affärsverket. Också de anställda inom den allmänna förvaltningens kostserviceenhet övergår i affärsverkets tjänst. 20

11 Om uppgiftsområden breddas och slås samman till större verksamhetsmässiga helheter, skapas på medellång och på lång sikt synergifördelar för ekonomin och verksamheten. Redan på kort sikt skapas förutsättningar för en effektivare ledning. Enligt modellen uppstår inga nya administrativa nivåer. Fullmäktige tar i detta skede endast ställning till de mest centrala organisationsprinciperna. Utgående från beslutet inleds rekryteringen av sektordirektörer och en biträdande stadsdirektör, eftersom tjänsterna för närvarande är vakanta. Rekryteringarna genomförs i juni-juli De nya aktörerna kan också påverka utformningen av sina organisationer i detalj. I övrigt är regeln den att de nya tjänster som organisationsändringen förutsätter tillsätts internt, dock så att ändamålsenliga kompetenskrav för uppgiften beaktas. Principerna är en ny strömlinjeformad organisation, effektivare ledning och koncernstyrning, delegering av ärenden till rätt nivå och beslutsfattandet så nära kunden/den berörda parten som möjligt. En central sak är också ett livscykeltänkande som går horisontellt genom organisationerna och stadens olika verksamheter och som tilldelas resurser i form av ett samarbete mellan koncernförvaltningen och sektorerna. Den ekonomiska och verksamhetsmässiga nyttan märks bl.a. på personalkostnaderna på längre sikt. Modellen för tjänstemannaorganisationen ska också fungera om kommunstrukturen eventuellt ändras. Avsikten är att aktivt följa resultaten av bl.a. Tavastehus och Kouvolas organisationsändringar och att vid behov beakta god praxis när organisationerna inom Borgå stad utvecklas. 21

12 De mest centrala ändringarna jämfört med den nuvarande organisationen Koncernförvaltning. Till koncernförvaltningen koncentreras den strategiska ledningen och planeringen av stadens ekonomi och förvaltning, förvaltningstjänsterna och samhällsplanering och - utveckling. Koncernförvaltningen uppdelas på koncernledningen, till vilken hör ledningen för ekonomi, personal och förvaltning och koncernens ägarpolitik, centralen för förvaltningstjänster, till vilken hör bl.a. bokföring, fakturering, löneförvaltning, osv. samt samhällsplanering och -utveckling. Samhällsplanering och -utveckling innehåller planläggning, markpolitik, främjande av näringslivet, byggande och underhåll av infrastrukturen för allmänna områden, samt byggnadstillsynen och miljövården. Koncernförvaltningen leds av stadsdirektören. Verksamheten vid centralen för förvaltningstjänster leds av en chef som utses separat och som på grund av uppgiftens karaktär vid behov också kan rekryteras utifrån. Samhällsplaneringen och utvecklingen leds av biträdande stadsdirektören. Koncernförvaltningen koordinerar också de processer enligt det livscykeltänkande som genomsyrar sektorerna och uppgiftsområdena. I detta sammanhang intensifieras särskilt samarbetet mellan de två sektorerna för omsorgstjänster. Lantbruksenheten torde bli en kommunövergripande verksamhet från början av För enheten för turism utreds som bäst bolagisering. Organisering av bostadsenheten och bostadspolitiken övervägs också. 22

13 Social- och hälsovårdssektorn. Reformen medför inga betydande organisatoriska förändringar. De eventuella förändringarna i organiseringen av den specialiserade sjukvården tas vid behov i beaktande i social- och hälsovårdssektorns organisation. Överföringen av specialungdomsarbetet och servicecentralen för arbetskraften till social- och hälsovårdssektorn utreds. Social- och hälsovårdssektorn leds av social- och hälsovårdsdirektören. Bildningssektorn. Uppgiftsområden och verksamheter slås ihop. Inom den grundläggande undervisningen (undervisningstjänster) bibehålls uppdelningen i uppgiftsområden enligt språk, dock så att förutsättningen för gemensam ledning och koordinering för uppgiftsområdena i form av t.ex. en gemensam uppgiftsområdeschef utreds. Verksamheten för småbarnsfostran fortsätter som ett separat uppgiftsområde. Det nya uppgiftsområdet Kultur- och fritidstjänster har hand om biblioteksväsendets, kulturväsendets, idrottsväsendets och ungdomsväsendets uppgifter. Också konstskolan, musikinstitutet och medborgarinstituten underordnas detta uppgiftsområde. En utredning om att administrativt förena medborgarinstituten genomförs. Bildningssektorn leds av bildningsdirektören. Räddningsverket ändras inte, förutom att det eventuellt bildas om till ett affärsverk. Om man inte kan nå samförstånd med de andra avtalskommunerna om affärsverket, fortsätter räddningsverket som en balansenhet direkt underställd koncernledningen. 23

14 24 TACK