Stadens ekonomiska situation

Transkript

1 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen BUDGET FÖR ÅR 2017 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN STST Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, , ekonomiplaneringschef Johnny Holmström, En budget- och en ekonomiplan upprättas årligen för tre år. Investeringsplanen upprättas för sju år. Budgeten och besluten om inkomstskattesatsen i kommunalskatten och fastighetsskattesatserna utgör en helhet som fullmäktige tar ställning till vid sitt möte i november. Layouten för budgeten och ekonomiplanen har förnyats. Målet är att de är lättare att läsa med elektroniska apparater, pekplattor och datorer. Innehållet i budgeten har sammanfattats samtidigt när budgeten innehåller flera elektroniska länkar som man kan klicka och få detaljerad ytterligare information om det aktuella ärendet. Samhällsekonomin Enligt finansministeriets prognos växer Finlands ekonomi under det pågående året med 1,1 % jämfört med föregående året. Under de två följande åren kommer tillväxten att vara cirka en procent och på hela prognosperioden är den kumulativa tillväxten bara cirka tre procent. Trots en liten förbättring väntas det ekonomiska läget vara svagt de närmaste åren. Enligt prognosen kommer BNP att ännu år 2018 vara mindre än år Exportutvecklingen kommer fortfarande att vara svagare än världshandeln och således kommer Finland att också i fortsättningen att tappa sina marknadsandelar i den internationella handeln. Finlands offentliga ekonomi kommer ännu länge att ha underskott. Den långsamma ekonomiska tillväxten ger inte tillräckligt med skatteinkomster som kan finansiera offentliga utgifter. Stadens ekonomiska situation Uppföljningsrapporten om stadens ekonomi och verksamhet och den kalkylmässiga prognosen för driftsekonomin med utfallet i augusti 2016 som utgångspunkt visar att resultatet är cirka 2 miljoner euro svagare än i budgeten. Centraliseringen av bostadsegendomar

2 förbättrar stadens bokföringsmässiga resultat men underlättar inte stadens finansieringsläge. Budgetramen och nämndernas förslag I budgetramen har man beaktat de nya grunderna för hur den interna hyran bestäms samt att betalningen av det grundläggande utkomststödet övergår till FPA. Under övergångsfasen ökar stadens kostnader med övergångsfasens kostnader och FPA:s förvaltningskostnader. I fortsättningen förutses bruket av det grundläggande utkomststödet öka rent av märkbart, vilket å sin sida ökar stadens betalningsskyldighet. För den förberedande undervisningen för och integrationen av invandrare reserverade man en miljon euro till bildningssektorn och som finansieringsinkomst ansåg man statsandelen som beviljas undervisningen. Inom socialoch hälsovårdssektorn reserverade man 3 miljoner euro för ökade kostnader för handikappservice, familj- och öppenvården, arbetsmarknadsstödet och det behovsprövade utkomststödet. Sektorernas förslag till budget och ekonomiplan behandlades i nämnderna i augusti och september. Nämndernas förslag överskred den givna ramen med cirka 2 miljoner euro. Beredningen av budgeten har fortsatt i koncernledningen och stadens ledningsgrupp. När budgetramen bereddes fanns det ingen kännedom om konkurrenskraftsavtalets verkningar och därför har de beaktats först i stadsdirektörens förslag. Nämnderna har alltså kommit med sina förslag utan avdrag i lönerna och lönebikostnaderna som konkurrenskraftsavtalet medför. Konkurrenskraftsavtalets ekonomiska verkningar består av ökad arbetstid utan ersättning, en nedskärning av semesterpengen med 30 % och en minskning av arbetsgivaravgifterna med nästan tre procentenheter. Nedskärningen i semesterpengar och minskningen av lönebikostnaderna minskar stadens personalkostnaderna med cirka 5 miljoner euro. Den ökade arbetstiden verkställs på olika sätt i olika yrkesgrupper. Vanligen ökar man arbetstiden med 6 minuter per dag eller med 30 minuter i veckan. Möjligheterna att omsätta den ökade arbetstiden i praktiken utreds i början av Totalekonomiskt sett drar staden ingen nytta av de minskade personalutgifterna. Konkurrenskraftsavtalet minskar skatteinkomsterna med cirka 6 miljoner euro eftersom löneminskningarna och de ökade skatteavdragen minskar de skattepliktiga inkomsterna. Staten kompenserar för kommunerna i statsandelen en del av ändringarna i skattegrunder men minskar på basis av konkurrenskraftsavtalet statsandelar med en lika stor summa. Dessutom fortsätter de extra nedskärningarna av statsandelarna.

3 Stadsdirektörens budgetförslag avviker alltså betydligt från de totalsiffror som nämnderna har föreslagit. Ändringen varken ökar eller minskar sektorns spelrum och ändrar inte avvikelsen i nämndens förslag i förhållande till budgetramen. Stadsdirektörens budgetförslag bygger i fråga om innehållet i driftsekonomin på nämndernas förslag med undantag av några små tekniska ändringar. Social- och hälsovårdsreformen har utvidgats till en regionförvaltnings- och landskapsreform. Efter att reformen har genomförts kommer cirka hälften av stadens budget att skötas av landskapet. Reformens verkningar i ekonomin och verksamheten på kort och lång sikt är ännu öppna. De nya landskapen ska inleda sin verksamhet , dvs. på ekonomiplanens tredje år. Budgeten har ändå upprättats med antagandet att verksamheten fortsätter oförändrad eftersom lagstiftningen om landskapsreformen ännu befinner sig i utkastskedet och lagstiftningen som ska styra reformen inte ännu har stadfästs för någon del. Driftsekonomi I budgeten är verksamhetsinkomsterna 97 miljoner euro och verksamhetsutgifterna 347 miljoner euro. Verksamhetsbidraget är 250 miljoner euro. Verksamhetsbidraget kommer att förbättras med cirka 4 miljoner euro jämfört med fjolårets ursprungliga budget. Om man frånser verkningar som konkurrenskraftsavtalet och ändringarna av finansieringen av det grundläggande utkomststödet medför försvagas verksamhetsbidraget med cirka 4 miljoner euro. I budgetsiffrorna ingår stadens interna inkomster och utgifter på 38 miljoner euro. Interna köp från stadens affärsverk uppgår vid sidan av de ovannämnda siffrorna till 18 miljoner euro. Affärsverkens budgetar ingår inte i stadens budgetsiffror på grund av den särställning som i kommunallagen föreskrivs för affärsverken. Budgeterna som affärsverkens direktioner har beslutat om kan läsas via länkar som leder till filer i stadens budget. Investeringar Stadens investeringsplan har upprättats för sju år. Staden har ett betydande investeringstryck på grund av behovet att sanera och förnya lokaler eftersom en del av verksamheten har flyttats till tillfälliga lokaler. Staden planerar flera, exceptionellt stora investeringsprojekt. Alla projekt kan inte genomföras under de

4 närmaste åren utan investeringsprogrammet genomförs under en längre tidsperiod. I investeringsprogrammet finns med alla investeringsprojekt för de kommande åren, men tidtabellen för planer och finansieringen kommer att ses över i samband med kommande budgetar. En del av de investeringar enligt investeringsplanen kan genomföras tidigare eller senare än vad det står i investeringsprogrammet. I samband med budgetberedningen bedöms också årligen innehållet i och behovet av investeringen samt hur brådskande den är. Man strävar efter att också finansiera investeringarna med försäljningsinkomster från egendom. Det är ändå inte möjligt att allokera inkomster från försäljning av egendom på ekonomiplanåren till den del planläggningsprocessen ännu är ofullständig. Hur affärerna förverkligas beror också på konjunkturerna och de eventuella köparnas intresse för försäljningsobjekten. Inom husbygget kom år 2016 i gång ett omfattande livscykelprojekt. Genom livscykelprojekt byggs skolor och daghem. Skolor och daghem byggs så, att staden kommer att äga dem på stadens finansieringsansvar. Underhållsansvaret mot en årlig ersättning hör enligt livscykelavtalet till tjänsteleverantören. Inom husbygget startar dessutom flera övriga investeringsprojekt där man renoverar eller förnyar lokaler i dålig kondition. Andra nya skoleller daghemsprojekt kommer ändå inte att påbörjas förrän ett beslut om bildningsnätverket har tagits, även om projekten har angetts i investeringsplanen. I stadsdirektörens förslag har man därför senarelagt planårens projekt som gäller anskaffning av lös egendom och markbygget inom idrottsväsendet. Av dessa ska bl.a. innehållet i bokbusservicen och sättet hur den ordnas planeras ur nya utgångspunkter som datatekniken gör möjliga. Stadens investeringsplan är väldig. Under tre år genomför man investeringar på 113 miljoner euro. Investeringsplanens totala pris under den sju år långa planperioden är 184 miljoner euro. Utöver dessa finns har koncernbolagen sina investeringsprojekt, såsom ombyggnad av Kokonhallen Ab, som inte ingår i stadens investeringsplan men som kan bara genomföras på stadens finansieringsansvar. Skattefinansiering

5 Stadens utmanande investeringsprogram förutsätter att den interna finansieringen ökas, dvs. skatter höjs och egendom säljs. Den interna finansieringen räcker dock inte enbart eftersom staden måste höja sin upplåning så, att den blir exceptionellt stor. Budgetförslaget har ändå upprättats med antagandet att skattesatserna inte kommer att höjas år Kommunalskatteintäkterna minskar eftersom löneminskningar och delvis överföring av lönebikostnader till arbetstagare som konkurrenskraftsavtalet medför innebär att skattepliktiga förvärvsinkomster minskar. Justeringsredovisningar av kommunalskatten i slutet av kalenderåret kan öka eller minska den totala skatteinkomsten med flera miljoner euro. Staten har strävat efter att egendom ska beskattas mer än arbete. Därför har staten regelbundet höjt de lägre och övre gränserna för fastighetsskattesatserna. Beskattningen år 2017 förutsätter inte att stadens skattesatser höjs men har lett till en situation där fastighetsskattesatserna ligger närmare den lägre än den övre gränsen. Fastighetsskattesatserna för allmänna byggnader och bostadshus höjs inte. Avsikten är däremot att justera skattesatsen för byggnader till samma nivå som den allmänna fastighetsskatten, dvs. till 1,3 procent. Fastighetsskatten för kraftverk justeras till 3,1 procent som är den gällande övre gränsen. Med dessa höjningar stiger fastighetsskatteinkomsterna med cirka euro. Samfundsskattesatsen är 20 procent. Stadens andel av samfundsskatteintäkten förblir i genomsnitt på det innevarande årets nivå. Redovisningsandelarna av samfundsskatten inom en kommungrupp baserar sig på medelvärdet av de två föregående fastställda beskattningarna. Skatteandelen år 2015 förblev mycket låg. Även om beskattningen som fastställs för år 2016 vore bra räcker den inte till att höja genomsnittet för två år till den nivå som samfundsskatten kunde stiga till. Statsandelarna minskar med cirka tre miljoner euro. Statsandelarna har under årens lopp allt mer blivit en avräkningspost mellan staten och kommunerna. Med statsandelssystemet jämnas bl.a. kommunernas skatteinkomster. Borgå är en betalare av skatteinkomstutjämningen och minskningen är cirka 9 miljoner euro. Extra nedskärningar i statsandelar har gjorts fr.o.m. år Nästa år stiger nedskärningarna på årsnivån till cirka 18 miljoner euro. Fr.o.m. nästa år dras det grundläggande utkomststödet som FPA betalar och dess förvaltningskostnader av från statsandelarna. Årsbidrag och verksamhetsresultat

6 Årsbidraget i budgeten är 18,8 miljoner euro. När de planerade avskrivningarna, 20,5 miljoner euro, som gäller stadens egendom avdras från årsbidraget har verksamhetsresultatet ett underskott på -1,7 miljoner euro. Underskottet kan täckas med överskottet i balansräkningen. I stadens balans finns överskott som har förekommit av den låga avskrivningsnivån enligt den gamla avskrivningsplanen och affärsverkens resultat. Det influtna överskottet kan ännu upplösas men överskottet minskar i snabb takt. Staden ska därför höja årsbidraget under de kommande åren till en sådan nivå med vilken verksamhetens resultat blir minst noll. Målet ska vara ett positivt resultat med vilket man kan stärka posterna i stadens eget kapital. Staden försöker höja årsbidraget enligt metoder som anges i strategin genom att förbättra produktiviteten och kostnadseffektiviteten i driftsekonomin samt genom lösningar som gäller servicenätverket. Staden måste också höja skatter för att ekonomin kan behållas på en sund basis och att tillgången på kommuninvånarnas tjänster kan tryggas. Låneupptagning Lånebeloppet kommer att ändras betydligt eftersom årsbidraget inte räcker till att finansiera investeringar. Nettoinvesteringarna år 2017 är 48 miljoner euro och årsbidraget 18 miljoner euro. Summan som ska finansieras är alltså 30 miljoner euro. Staden kunde samla samma summa, om den kommunala skattesatsen höjdes med 3,25 procentenheter till 23 procent. Staden måste ta nytt lån 54 miljoner euro eftersom gamla lån amorteras enligt låneavtalen med 24 miljoner euro. Den höga investeringsgraden fortsätter ännu år , då nytt lån behövs ännu 20 miljoner euro. Stadens lånebelopp i slutet av det pågående året är 118 miljoner euro och i slutet av nästa år 148 miljoner euro. Affärsverken Affärsverkens direktioner ska enligt kommunallagen godkänna affärsverkets budget och ekonomiplan samt besluta om affärsverkets investeringar om inte något annat bestäms i förvaltningsstadgan. Affärsverkens budgetar har angetts i tilläggsuppgifterna om stadens budget.

7 Affärsverken finansierar sina investeringar vanligen med sin inkomstfinansiering. Affärsverket Borgå lokalservices centralköksprojekt finansieras med leasingfinansiering. Finansieringen av affärsverket Borgå vattens investeringsprogram förutsätter delvis låneupptagning som ska beslutas separat enligt förvaltningsstadgan. Bilaga: Budget 2017 och ekonomiplan Sd: Stadsstyrelsen för en allmän diskussion om budgeten 2017 och ekonomiplanen och fortsätter behandlingen på följande möte. Beslut: Stadsstyrelsen förde en allmän diskussion om budgeten 2017 och ekonomiplanen och fortsätter behandlingen på följande möte. STST På grund av att finansieringen för det landskapsvisa spetsprojektet där hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras (I&O Nyland) inställs kommer intäkterna för social- och hälsovårdssektorn att minska med euro och kostnaderna med euro. Nettoeffekten är euro. Personalen som planerades för projektet, sammanlagt 6 personer, kommer inte heller att anställas. Övriga små personaljusteringar har gjorts i koncernförvaltningen. I personalplanen minskar antalet stadens tjänster och befattningar med 19,2 i stället för den tidigare siffran 8,7. I budgeten beslutar man om anslagen för år Planåren är riktgivande och besluten om dem fattas i samband med att man beslutar om budgetar för de aktuella åren. Särskilt planen i investeringsdelen kommer att påverkas av bildningsnätverkslösningen som beslutas senare. Anslagen för husbygget i investeringsdelen för år 2017 är projekt som anknyter till livscykelavtalet och andra redan pågående projekt. Utöver dessa har stadsdirektörens förslag ett anslag för renoveringen av Grännäs skola och en planeringspeng för Västra enhetsskolan. Till stadsdirektörens budgetförslag har det tillagts euro för planeringskostnader för Tolkis skola. Till idrottsväsendets markbyggnad har det tillagts totalt euro för grundarbeten för övertryckshallen som planeras i Kokon och för byggande av parkeringsutrymmen

8 Bilaga: budget 2017 och ekonomiplan Sd: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige godkänner budgeten för år 2017 och ekonomiplanen för åren Paragrafen justeras genast. Ledamot Oksanen, understödd av ledamot Virkki, föreslog att gruppstorlekarna inom dagvården bibehålls oförändrade (1:4 och 1:7). Budgetförslaget som tjänster inom småbarnspedagogik ger till fullmäktige upprättas enligt denna dimensionering. Ledamot Oksanen, understödd av ledamot Glad, föreslog att euro tilläggs till bildningssektorns ekonomiplan för år 2018 för anskaffning av en bokbuss. Ledamot Glad, understödd av ledamot Oksanen, föreslog att personaldimensioneringen inom äldreomsorgen och servicebostäder bibehålls på den nuvarande nivån, kalkylmässigt 0,6/klient och att tillräckliga resurser för hemvården tryggas. Ordförande Nuutti, understödd av ledamot Långvik, föreslog att storleken i dagvårdsgrupper inom dagvården bibehålls vid 1:4/1:7. I planeringen av nya lokaler används kvoten 1:8 men om dess införande fattas ett separat beslut. Ledamot Välimäki, understödd av ledamot Sairanen, föreslog att euro tilläggs till grundbidrag som idrottstjänsterna år 2017 delar ut som idrottsbidrag, för ismaskin som anskaffas som leasinganskaffning tilläggs euro, till bidragen för ungdomsarbete för år 2017 tilläggs euro (nämnden beslutar om allokeringen). Till investeringarna för år 2018 tilläggs euro för anskaffning av en elastisk sarg och fortsatt saneringsarbete samt euro för år 2019 för ishallens omklädningsrum. Ledamot Långvik, understödd av ledamot Rosengren, föreslog att euro tilläggs till allmänna bidrag för att i första hand användas för stöd till frivilliga brandkårer. Ledamot Pynnönen, understödd av ledamot Rosengren, föreslog att tjänster inom småbarnspedagogik tryggas i Bjurböle också i framtiden. Ledamot Virkki, understödd av ledamot Glad, föreslog att klientavgifterna inom social- och hälsovården inte höjs under år

9 2017. Ledamot Glad, understödd av ledamot Virkki, föreslog att euro reserveras för reparation av byggnader och konstruktioner i Kokons siminrättning. Ledamot Glad föreslog att euro reserveras för underhåll av gång- och cykelvägar och förbättrad belysning i Gammelbacka. Ledamot Lund, understödd av ledamot Lindgård, föreslog att kvoten vid förnyande av daghemslokaler bibehålls vid 1:7. Beslut: Först ställdes ledamot Lunds och ledamot Oksanens förslag om dagvård mot varandra. Stadsstyrelsen beslutade med röster 9 (Virkki, Grönman, Tölkkö, Välimäki, Glad, Nuutti, Långvik, Sairanen, Oksanen) - 3 (Pynnönen, Lund, Lindgård) 1 blank (Rosengren) godkänna ledamot Oksanens förslag till fortsatt omröstning. Därefter ställdes ledamot Oksanens och ordförande Nuuttis förslag om dagvård mot varandra. Stadsstyrelsen beslutade med röster 7 (Grönman, Nuutti, Välimäki, Tölkkö, Sairanen, Långvik, Rosengren) - 6 (Lund, Oksanen, Virkki, Lindgård, Glad, Pynnönen) godkänna ordförande Nuuttis förslag till fortsatt omröstning. Därefter ställdes stadsdirektörens och ordförande Nuuttis förslag om dagvård mot varandra. Stadsstyrelsen beslutade med röster 13-0 godkänna ordförande Nuuttis förslag. Stadsstyrelsen beslutade således föreslå stadsfullmäktige att storleken på dagvårdsgrupper inom tjänster inom småbarnspedagogik bibehålls vid 1:4/1:7. I planeringen av nya lokaler används kvoten 1:8 men om dess införande fattas ett separat beslut. Stadsstyrelsen beslutade efter omröstning med röster 8 (Långvik, Glad, Rosengren, Virkki, Pynnönen, Oksanen, Lund, Lindgård) - 5 (Nuutti, Sairanen, Grönman, Tölkkö, Välimäki) föreslå stadsfullmäktige att euro tilläggs till bildningssektorns ekonomiplan för år 2018 för anskaffning av en bokbuss. Stadsstyrelsen beslutade enhälligt föreslå stadsfullmäktige att personaldimensioneringen inom äldreomsorgen och servicebostäder bibehålls på den nuvarande nivån, kalkylmässigt 0,6/klient och att

10 tillräckliga resurser för hemvården tryggas. Stadsstyrelsen beslutade efter omröstning med röster 12-0, 1 blank, föreslå stadsfullmäktige att euro tilläggs till grundbidrag som idrottstjänsterna år 2017 delar ut som idrottsbidrag, för ismaskin som anskaffas som leasinganskaffning tilläggs euro, till bidragen för ungdomsarbete för år 2017 tilläggs euro (nämnden beslutar om allokeringen). Till investeringarna för år 2018 tilläggs euro för anskaffning av en elastisk sarg och fortsatt saneringsarbete samt euro för år 2019 för ishallens omklädningsrum. Stadsstyrelsen beslutade enhälligt föreslå stadsfullmäktige att euro tilläggs till allmänna bidrag för att i första hand användas till stöd för frivilliga brandkårer. Stadsstyrelsen beslutade efter omröstning med röster 8 (Oksanen, Välimäki, Virkki, Tölkkö, Sairanen, Glad, Nuutti, Grönman) - 5 (Rosengren, Långvik, Lindgård, Lund, Pynnönen) förkasta ledamot Pynnönens förslag om att tjänster inom småbarnspedagogik tryggas i Bjurböle även i framtiden. Stadsstyrelsen beslutade efter omröstning med röster 8 (Pynnönen, Långvik, Välimäki, Grönman, Rosengren, Lindgård, Tölkkö, Lund) - 5 (Virkki, Glad, Sairanen, Oksanen, Nuutti) förkasta ledamot Virkkis förslag om att klientavgifter inom social- och hälsovården inte höjs under år Stadsstyrelsen beslutade efter omröstning med röster 7 (Lund, Långvik, Nuutti, Tölkkö, Pynnönen, Rosengren, Grönman) - 6 Lindgård, Glad, Virkki, Sairanen, Välimäki, Oksanen) förkasta ledamot Glads förslag om att reservera euro för reparation av byggnaderna och konstruktionerna i siminrättningen i Kokon. Eftersom ledamot Glads förslag om att euro reserveras för underhåll av gång- och cykelvägar och förbättrad belysning i Gammelbacka inte understöddes, förföll det. Stadsstyrelsen beslutade enhälligt föreslå att stadsfullmäktige godkänner budgeten för år 2017 och ekonomiplanen för åren Paragrafen justerades genast.