Smärta hos barn på sjukhus. Definition procedursmärta. Stefans egen tid... Innehåll - Smärta hos barn på sjukhus

Transkript

1 Iehåll - Smärta hos bar på sjukhus Bar som ej erbjuds adekvat smärtlidrig i börja av e sjukvårdade behadlig Itroduktio procedursmärta, Stefa+ Lea Smärtskattig vid procedurer, Stefa Psykologiska metoder vid procedursmärta, Stefa Psykologiska metoder vid procedursmärta, Lea Farmakologiska metoder vid procedursmärta, Lea Koklusio, Stefa+ Lea visar ökad oro/obehag ökad svårighet att smärtlidra vid kommade behadlig Erbjud bra smärtlidrig i börja av sjukvårdade behadlig Weisma et al. 998 Smärta hos bar på sjukhus Sjukdomsrelaterad smärta Behadligsrelaterad smärta Procedurrelaterad smärta- ite bara smärta Bar med cacer ämer ofta ålprocedurer som det mest skrämmade, obehagliga och smärtsamma relaterat till sjukdom och behadlig (Hedström et al 3) Defiitio procedursmärta Smärta som sjukvårdspersoal tillfogar bar och ugdomar är de geomgår udersökigar och behadligar Procedurer vid sjukvårdade behadlig Stefas ege tid... kapillärprov veflosättig ålsättig i veport i.m / s.c ijektioer LP bemärgsprov såromläggig tejpborttagig ålsbiopsi?

2 Farmakologiska itervetioer vid ålsättigsprocedurer EMLA, Opioider Lustgas Geerell aestesi EMLA (Eutectic Miture of Local Aesthetics) EMLA Trots EMLA upplever måga bar ålsättig i veport som smärtsam och skrämmade (Ljugma( et al 996, ) Effekte av EMLA beror på barets ålder och tidigare erfareheter av ålsättigsprocedurer (Berde & Wolfe, 3) EMLA reducerar ite bara smärta uta äve bars obehag vid vepuktio (Tak & va Bo 6) Nålsättig i itraveös port -e studiemodell Veport uta ål Bars rädsla, obehag och smärta vid procedurer studeras på ett stadardiserat sätt Geom att aväda dea modell ka vi lära mer om effektera av olika itervetioer Syfte Att udersöka om bar erfar midre rädsla, obehag och smärta i sambad med ålsättig i itraveös port med hjälp av psykologiska och farmakologiska itervetioer. samt beskriva evetuella biverkigar. Radomiserade itervetioer vid ålsättigsprocedurer Hedé L., vo Esse L., Ljugma G. Eur J Cacer Care 9;8:

3 < 2 år 8 år Eklusios kriterier pågåede smärta >4 på - mm VAS feber >39º illamåede tidigare käd ålrädsla (och dokumeterat behov av lugade) ej svesktalade bar och föräldrar Nålsättig 2 Stadardvård +Såpbubbelblåsig (=4) Utvärderig VAS - mm Förälder och sjuksköterska Metod Nålsättig - basmätig Stadardvård (=28) Radomiserig Nålsättig 2 Stadardvård+Värmekudde (=4) Utvärderig VAS - mm Förälder och sjuksköterska Deltagare Blowig soap bubbles (=4) Heated pillow ( =4) Age (years) - mea (rage) Girls/Boys () Diagosis (): leukemia/cns tumor/solid tumor Time (weeks) sice diagosis - mea (rage) 3.6 (2,-7,) 6/8 6/2/6 2.3 (4-4) 3.3 (2.-7,) /9 8/4/2 2.8 (4-4) Aiety reported by a urse at the first eedle isertio (): (No aiety/little aiety/great aiety) //8 3/9/2 Basmätig vs. Itervetio (såpbubblor/ värmekudde) rapporterat av föräldrar Basmätig (T) vs. Såpbubbelblåsig (T2) rapporterat av föräldrar Fear reductio 8,2 * Distress reductio 3,4 * 6 V A 4 S M 3 e a Fear reductio.7 *** V A 4 S M e 3 a Fear T Fear T2 Distress T Distress T2 Pai T Pai T2 Fear T Fear T2 Distress T Distress T2 Pai T Pai T2 3

4 Basmätig (T) vs. Värmekudde (T2) -rapporterat av föräldrar Koklusio 7 6 V A 4 S M e 3 a Fear reductio 23.2 * Att blåsa såpbubblor eller ha e värmekudde miskar: rädsla obehag vid ålsättig i itraveös port för bar <7år utifrå föräldrars rapport. Fear T Fear T2 Distress T Distress T2 Pai T Pai T2 Sjuksköterskors rapport visade ige skillad mella gruppera. Farmakologisk itervetio Eklusioskriterier < år år pågåede smärta > på - mm VAS feber >39º illamåede tidigare käd ålrädsla (och dokumeterat behov av lugade) ordierad läkemedel som iteragerar med eller är detsamma som prövigsläkemedlet ej svesktalade bar och föräldrar Metod -trippelblid eperimetell desig Radomiserig a) + stadardvård eller b) Prövigsläkemedel +stadardvård Kod Ålder Datum Utvärderigsprotokoll besvaras av bar frå 7 år Besvara de fyra frågora geom att på lijera med ett kryss, markera hur du upplevde ålsättige. Be gära e vue förklara frågora. För fråga kryssar du för lämpligt svarsalterativ.. Hur upplevde du de förberedade behadlige med att få läkemedel via mue? Ite alls obehaglig Etremt obehaglig 2. Hur rädd var du i sambad med ålsättige? Mis ej Ite alls rädd Etremt rädd 3. Hur obehagligt tyckte du att det var att få åle satt i veporte? Mis ej VAS (-mm) förälder sjuksköterska bar 7 år och äldre Observatio Childre s Hospital Easter Otario Pai Scale (CHEOPS) Fysiologiskt mått Kortisol i serum mi + 3 mi efter igrepp Ite alls obehagligt Etremt obehagligt 4. Hur ot tyckte du att det gjorde att få åle satt i veporte? Mis ej Ite alls ot Etremt ot. Skulle det vara bra för dig att få dea typ av behadlig ige vid ålsättig? Ja Nej 4

5 CHEOPS Childre's Hospital Easter Otario Pai Scale Oralt midazolam reducerar rädsla och obehag vid ålprocedurer hos bar med cacer Hede, L., vo Esse L., Frykholm P., Ljugma G. (9) Pediatr Blood Cacer 7: 7. Deltagare i midazolam studie 26 Age y, mea (SD) 7.8 (.7) 9.3 (.4) <7 y / = 7y 3/ 2/4 Girl/Boy 6/ 8 /6 Weight kg, mea (SD) 3.7 (2.2) 37. (22.) Height cm, mea (SD). (3.) 3.6 (33.7) Physical status ASA* I/II/III 3// 6// Weeks from diagosis, mea (SD) 47.9 (63.) 4.2 (64.3) Weeks from latest eedle isertio, mea (SD).4 (.3) 9.3 (3.) Dose ml/kg (ma dose ml).26.2 Dose mg/kg (ma dose mg).26. *ASA America Society of Aesthesiologists' Physical Status Classificatio System. Childre i group ASA I had fiished their treatmet. Bar erfar midre rädsla och obehag vid midazolam -rapporterat av föräldrar VAS score (-mm) (p<.) Parets' reports (p<.) Fear Distress Pai Rädsla, obehag och smärta rapporterat av föräldrar (=) Bar erfar midre rädsla och obehag vid midazolam -rapporterat av sjuksköterskor Bar erfar midre rädsla vid midazolam -rapporterat av bar 7 4 Nurses' reports Childre's reports VAS score (-mm) (p<.) (p<.) VAS score (- mm) (p<.) Fear Distress Pai Fear Distress Pai Rädsla, obehag och smärta rapporterat av sjuksköterskor (=) Rädsla, obehag och smärta rapporterat av bar 7 (=22)

6 Smärtbeteedeobservatio, procedurtid och kortisolreduktio Rapporterade biverkigar i sambad med midazolam/placebo CHEOPS* Procedure time (mi) Cortisol reductio (mol( mol/l) mea SD mea SD *Childre's Hospital of Easter Otario Pai Scale (= 7 idicates pai) behavioral observatio. p <. <..s. Symptom Noe Cryig Nausea Hiccups Ager Dizziess Diplopia Need of reverse medicatio (over sedatio) Amesia (patiet reported) Sleep problems 9 E patiet kude rapportera fler biverkigar Discomfort caused by symptom oe a little some much Effekt av morfi vid ålprocedurer hos bar med cacer gällade rädsla, obehag och smärta Hede, L., vo Esse L., Ljugma G. () Submitted. Deltagare i morfistudie Age y, mea (SD) <7 y / =7y Girl/Boy Weight kg, mea (SD) Height cm, mea (SD) Physical status ASA a I/II/III Weeks from diagosis, mea (SD) Weeks from latest eedle isertio, mea (SD) Dose ml/kg Dose mg/kg a ASA America Society of Aesthesiologists' Physical Status Classificatio System Childre i ASA I group had fiished their treatmet Morphie (.6) 2/4 / 3. (8.7) 26.3 (34.) 4/22/ 42. (44.4) 4.3 (7.4) (.6) /3 /3 33. (23.2) 29.2 (3.4) 2//2 4. (.) 4.6 (.).. Morfi vs. =.s=.s. Rapporterade biverkigar i sambad med morfi/placebo 3 Morphie N= 26 N= 2 Symptom ª ª Discomfort caused by symptom VAS -mm Fear Distress Pai Fear Distress Pai Fear Distress Pai Morphie Noe Cryig Nausea Nasal pruritus Stomach discomfort Dizziess ª= umber of side effects oe a little some much Parets Nurses Childre 6

7 Metodologiska problem EMLA är stadardbehadlig i Sverige och ka miska effekte av itervetioe Få bar rapporterade själva i studiera; edast de 7 år och äldre Evetuell amesi vid rapporterig Koklusio för att miska rädsla, obehag och smärta vid procedurer på sjukhus Iformatio och åldersapassad förberedelse Stadardbehadlig med EMLA Icke-farmakologisk itervetio, e distraktio Komplettera med ytterligare farmakologisk itervetio. 7