Kvalitet i bemötandet
|
|
- Lennart Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektet är genomfört med stöd från Allmänna Arvsfonden Kvalitet i bemötandet HSO Skåne HAREC Försäkringskassan Skåne HSO Skåne 2001/ KiB sid 1
2 Sammanfattning Kvalitet i bemötandet är ett projekt med målsättningen att ta fram ett instrument eller koncept, för att förbättra bemötande av funktionshindrade inom offentlig verksamhet. Bakgrunden till projektet är praktiska erfarenheter inom handikapprörelsen och den så kallade Bemötandeutredningen. Den inspirerade HSO Skåne och Försäkringskassan Skåne samt HAREC, Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning vid Lunds universitet, till ett projektsamarbete kring bemötandeproblematiken. Projektet har genomförts med handläggarna av handikappärende, vid tre kassakontor. Dessa har träffats, dels enskilt och dels med stöd av olika experter, och diskuterat bemötandet från olika perspektiv. Hur bemötandet vid de tre olika kassakontoren uppfattats av brukarna har mätts vid två tillfällen, en gång i projektets början och en gång vid dess slut. Mätningarna visar att bemötandet uppfattas mer positivt efter projektets genomförande och att bemötandeupplevelsen går att påverka. Erfarenheterna har samlats i ett arbetsmaterial som kommer att ligga till grund för ett brett utvecklingsarbete i Skåne, för att skapa ett positivt bemötande mot funktionshindrade. Lars Gustavsson Projektansvarig Skåne november 2001 Jakob Axelsson Projektledare HSO Skåne 2001/ KiB sid 2
3 Bakgrund till projektet Bakgrunden till projektet har dels varit den bemötandeutredning, som genomfördes på regeringens initiativ med Bengt Lindqvist som samordnare, och dels erfarenheter från handikapprörelsen. Erfarenheterna från både bemötandeutredningen och handikapprörelsen har visat att personer med funktionshinder ofta känner sig dåligt bemötta, kränkta och ifrågasatta i mötet med olika offentliga myndigheter. En av de myndigheter som det framkommit klagomål på i nämnda utredning är Försäkringskassan. Dessa gemensamma erfarenheter har således legat till grund för projektet. Projektets olika parter I projektet har tre olika parter ingått, HSO Skåne, Försäkringskassan Skåne och HAREC, Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning vid Lunds universitet. Projektets målsättning Projektet har främst syftat till att förändra det upplevda negativa bemötandet till ett positivt bemötande inom Försäkringskassan och att ta fram ett kvalitetssäkringsinstrument för bemötandet inom Försäkringskassan. Projektets idé och metod i korta drag Projektet har varit ett förändringsprojekt och har främst syftat till att förbättra bemötandet inom Försäkringskassan. I projektet har det ingått sju handläggare från tre olika lokala försäkringskassekontor i Skåne, Rosengård i Malmö, Eslöv och Hässleholm. De handläggare som har ingått i projektet arbetar med ärenden som riktar sig till personer med funktionshinder, d v s assistansersättning, handikappersättning, vårdbidrag samt bilstöd. Genom regelbundna möten med de sju handläggarna har vi fått möjlighet att ge handläggarna en snabb och effektiv återkoppling av de resultat som vi har kommit fram till. Handläggarna har i sin tur också fått stora möjligheter att påverka projektet samt att komma med deras synpunkter på resultaten. I slutet på projektet har även LSS-handläggare från de berörda kommunerna deltagit. Metoden i projektet har således gått ut på att i kontakten med handläggarna förmedla de försäkrades intryck, så att handläggarna får en snabb återkoppling på hur det bemötande de givit uppfattats av de försäkrade. Detta har gjort att handläggarna snabbt har fått ta del av både positiva och negativa signaler på hur de försäkrade har uppfattat bemötandet. I dessa möten med handläggarna har vi också genomfört viss utbildning, för att de i fortsättningen ska bli bättre på att bemöta personer med funktionshinder. Inom ramen för projektet har vi också mätt hur personer med funktions- HSO Skåne 2001/ KiB sid 3
4 hinder upplever handläggarnas bemötande. Mätningen har skett med hjälp av intervjuer och två större enkätutskick, som skickats ut vid två olika tillfällen. Det första enkätutskicket gick ut till personer med funktionshinder, som hade varit i kontakt med något av ovanstående lokalkontor under de fem första månaderna under år För att ta reda på om våra möten och utbildningar med handläggarna har givit något resultat har vi skickat ut ytterligare ett enkätutskick under våren Det andra enkätutskicket gick ut till personer som fått ett beslut från något av de tre lokalkontoren under de tre första månaderna Styrgrupp Till projektet har det varit kopplat en styrgrupp som har bestått av representanter från HSO Skåne, Försäkringskassan Skåne och HAREC. I styrgruppen har det bl a diskuterats hur projektet fortskrider, vad som ska göras samt vad som är på gång i Försäkringskassans respektive HSO Skånes regi. Under projektets gång har styrgruppen träffats elva gånger. Styrgruppen har bestått av: Lars Gustavsson, länsombudsman, HSO Skåne, projektansvarig Erland Zadig, handläggare, HSO Skån Siv Thorén, försäkringschef, FK Skåne Margot Nilsson, handläggare, FK Skåne Stig Larsson, professor, HAREC Jakob Axelsson, projektledare Referensgrupp Vi har också använt oss av en referensgrupp i projektet som främst består av representanter från olika handikapporganisationer. I mötena med referensgruppen har vi bl a diskuterat intervjuformulär, enkäter och de resultat som vi har kommit fram till. I referensgruppen har vi träffats fem gånger. Ett sista möte med referensgruppen genomfördes under september månad i syfte att redovisa och diskutera resultaten från det senaste enkätutskicket. Vad har vi gjort inom ramen för projektet? För att få reda på hur bemötandet upplevdes inom Försäkringskassan genomförde vi inledningsvis ett tiotal intervjuer med personer med funktionshinder. Resultatet från intervjuerna har varit till stor hjälp, dels för att öka förståelsen för bemötandet inom Försäkringskassan och dels i arbetet med att utforma enkäten. Utifrån bl a erfarenheterna från intervjustudien och med hjälp av brukarpanelen utformades den enkät som användes vid de två utskicken. Enkäten bestod av ca 30 frågor, både med fasta och öppna svarsalternativ. HSO Skåne 2001/ KiB sid 4
5 Vid det första enkätutskicket sändes en enkät ut till alla som under de fem första månaderna under år 2000 hade fått ett beslut, negativt eller positivt, i någon av de fyra ersättningsslagen som specifikt vänder sig till personer med funktionshinder, från någon av de tre olika lokalkontoren som är engagerade i projektet. Sammanlagt var det 196 enkäter som skickades ut. I första omgången kom 101 besvarade enkäter tillbaka. Efter ett andra utskick kom det in ytterligare 32 enkäter. Således har det kommit in 133 besvarade enkäter vid det första enkätutskicket, vilket har gett en svarsfrekvens på ca 68%. Det har vi bedömt vara ganska bra. Den andra omgången av enkäter gick ut till alla som under de tre första månaderna under år 2001 hade fått ett beslut i någon av de fyra ersättningsslagen, som vänder sig till personer med funktionshinder från de tre nämnda kontoren. Den andra omgången i enkätutskicket gick ut till sammanlagt 133 respondenter. I den första omgången kom 59 besvarade enkäter in. Efter det andra enkätutskicket kom det in ytterligare 18 enkäter, d v s 77 sammanlagt. Då vi ansåg att det var för lite beslutade vi oss för att genomföra ytterligare ett enkätutskick. Efter det tredje enkätutskicket har vi fått in sammanlagt 91 besvarade enkäter. Det har gett en svarsfrekvens på 68%, d v s samma svarsfrekvens som i det första enkätutskicket. Möte med handläggarna Under projektets gång har vi haft totalt tio träffar med handläggarna från de tre olika kontoren. Vid mötena med handläggarna har vi dels redovisat och diskuterat de resultat som har kommit fram, efter genomförda intervjuer och resultaten från de två olika enkäterna. Dels har handläggarna fått möjligheter att ge sina synpunkter på projektets upplägg, enkätens utseende o s v. Det har också getts utrymme för handläggarna att på olika sätt jämföra arbetssätten mellan de olika kontoren, som de kommer ifrån. På så sätt har handläggarna fått en del tips om hur man kan planera och utföra sitt arbete på olika sätt. Vid några tillfällen har vi också diskuterat litteratur som har anknytning till bemötande. Handläggarna har vid ett mötestillfälle fått tillfälle att diskutera och komma med synpunkter och kommentarer på kvalitetsinstrumentet. Vid några tillfällen har vi haft en externa föreläsare vid mötena med handläggarna. Vid ett tillfälle var beteendevetaren Ulla Sturesson gäst och pratade under temat Kan kritik ge möjlighet till utveckling. En annan extern föreläsare som har deltagit vid två tillfällen är Kjell Ekstam, psykolog och psykoterapeut. Han pratade under temat Etik och värderingar i arbetet samt om mötets olika aspekter och vad man kan göra för att förbättra det. Vid ett annat tillfälle har vi haft besök av en teatergrupp som spelade upp olika bemötandescener från Försäkringskassan, som användes som underlag för vidare diskussioner. Under de sista mötena med handläggarna bjöd vi in LSS-handläggare från de kommuner, som ligger i anslutning till de lokalkontor där handläggarna arbetar. Vid en träff presenterade vi bl a projektet för LSS- HSO Skåne 2001/ KiB sid 5
6 handläggarna. Dessutom hade vi en föreläsning under temat Att möta och bemöta funktionshindrade, där Thomas Larsson från HSO Skåne var föreläsare. Föreläsningen följdes av diskussioner under samma tema, där handläggarna från kommuner och Försäkringskassan fick tillfälle att lära sig lite om varandras organisationer och arbetssätt. En sista träff med handläggarna som har varit involverade i projektet genomfördes i slutet av september. Trots att projektet var avslutat ville vi ha en sista genomgång av dels de senaste resultaten och dels kvalitetsinstrumentet, med de handläggare som så modigt och plikttroget ställt upp med sin arbetstid och med kommentarer och synpunkter. Denna sista träff med handläggarna får ses som den definitiva avslutningen av projektet i dess första del. Resultatet från intervjuerna Intervjuerna som har gjorts inom ramen för projektet genomfördes antingen hemma hos intervjupersonen eller på HARECs kontor i Malmö. Två av intervjuerna har genomförts per telefon med anledning av att intervjupersonen inte hade möjlighet att förflytta sig eller ej ville ha personlig kontakt med intervjuaren. Sammanlagt skickades 21 brev ut till olika personer som någon gång under våren 2000 hade fått ett beslut från Försäkringskassan i någon av de fyra ersättningarna handikappersättning, assistansersättning, vårdbidrag eller bilstöd. De personer som intervjuades hade mycket skiftande bakgrund, de hade olika funktionshinder och olika ersättningar från Försäkringskassan. Utbildningsnivå och sysselsättning var också skiftande. Både kvinnor och män samt personer med utländsk bakgrund ingick bland intervjupersonerna. Intervjupersonerna bestod av fyra män och sex kvinnor. Åldern på intervjupersonerna varierade mellan 26 och 57 år. Tre av intervjupersonerna hade utländsk bakgrund. Vad gäller resultatet från dessa intervjuer låg de mycket i linje med tidigare utredningar om bemötande, d v s att missnöjet med bemötandet inom Försäkringskassan var relativt stort. De områden som betonades under intervjuerna var bl a följande: Man önskade en mer personlig kontakt med Försäkringskassans handläggare Man ville i större utsträckning ha samma handläggare Det var en brist på information från Försäkringskassan vad gäller ersättningar Försäkringskassan upplevdes som en byråkratisk organisation Det var svårt att förstå lagar och regler för många Språket som används inom Försäkringskassan uppfattades som svårt HSO Skåne 2001/ KiB sid 6
7 Det var alltför höga krav för att få en ersättning Tillgängligheten var bristfällig Personalen uppfattades som okunnig och oförstående Resultaten från enkätutskicken Resultatet från det första enkätutskicket var, likt intervju undersökningen, också överensstämmande med tidigare liknande undersökningar och resultatet från bemötandeutredningen. Resultatet från det andra enkätutskicket ligger också i linje med tidigare undersökningar, dock kan en viss förbättring vad beträffar bemötandet inom Försäkringskassan uppfattas på många viktiga punkter i jämförelse med det första enkätutskicket. Av de som besvarade den första enkäten var fördelningen mellan kvinnor och män väldigt jämn, 49% män och 51% kvinnor. Likadant var det i det andra enkätutskicket där fördelningen var 51% män och 49% kvinnor. Av dem som besvarade den första enkäten var 20% födda utanför Sverige. I det andra enkätutskicket var det 27% som var utrikes födda. Vad gäller utbildningsnivån på dem som besvarade enkäten var den väl spridd i båda enkätutskicken, med allt ifrån personer med enbart grundskola till personer med högre utbildning. Sysselsättningen bland respondenterna har också varierat i hög grad vid båda utskicken. Fördelningen mellan olika funktionshinder var också ganska spridd vid båda undersökningstillfällena, dock med en majoritet av personer med rörelsehinder. Vad gäller fördelningen av de svarandes ersättningar var den i den första enkätomgången följande; 46% vårdbidrag, 27% handikappersättning, 14% assistansersättning och övriga 13% hade bilstöd. Fördelningen i det andra enkätutskicket var enligt följande; bilstöd 5%, assistansersättning 15%, vårdbidrag 43% och handikappersättning 37%. Fördelningen mellan kvinnor och män, inrikes respektive utrikes födda, utbildningsnivå, sysselsättningen, slag av funktionshinder samt de olika ersättningarna har varit bra i båda enkätutskicken. Således kan man betrakta urvalet som representativt vad beträffar dels olika grupper i samhället och dels gällande skiftande funktionshinder. I enkäten fanns det naturligtvis många olika slag av frågor som behandlade bemötande. Många av dessa kan man sortera in i olika grupper, för att på så sätt försöka få en bättre och mer mångfacetterad bild av om hur de som besvarade enkäterna verkligen uppfattade bemötandet inom Försäkringskassan. Nedan följer en presentation av de olika svaren. En fråga i enkäten handlade om hur man upplever kontakten med Försäkringskassan. Den frågan kan uppfattas som en av huvudfrågorna för vad respondenterna tycker om bemötandet. I det första enkätutskicket uppfattade mer än 50% av dem som besvarade enkäten att den var mycket eller ganska krånglig och byråkratisk. Endast ca 10% tyckte att kontakten var mycket enkel och okomplicerad. HSO Skåne 2001/ KiB sid 7
8 Vid det andra enkätutskicket var det 40% som uppfattade kontakten som mycket krånglig eller byråkratisk, 26% tyckte att kontakten varken var krånglig eller enkel och resterande 34% uppfattade kontakten som ganska eller mycket enkel och okomplicerad. Hur man upplevde kontakten med Försäkringskassan har således förbättrats förhållandevis mycket från det ena utskicket till det andra. Information och hur den förmedlas kan också vara en viktig faktor för hur personer uppfattar bemötandet. Information är också en viktig faktor i mötet med Försäkringskassan med tanke på alla de lagar och regler som omger ersättningarna och arbetet inom Försäkringskassan. Vid den första omgången var det nästan 40% av respondenterna som ansåg att den information som gavs, kring den ersättning som de hade sökt, var mycket eller ganska svår att förstå. 30% tyckte också att det var svårt att sätta sig in i reglerna kring den ersättning som de hade sökt. Hur upplever du kontakten med försäkringskassan? Mycket eller ganska krånglig och byråkratisk Före 52 % Efter 40 % Varken krånglig el enkel Ganska eller mycket enkel och okomplicerad 18 % 30 % 26 % 34 % Vid det andra enkätutskicket var det 30% som tyckte att informationen var mycket eller ganska svår att förstå. Vidare var det 18% som tyckte att det var svårt att förstå regelverket kring den ersättning som var aktuell för dem. Även inom detta område kan man således se en viss förbättring. Hur personalen agerar och hur stora personalens kunskaper är vad beträffar olika funktionshinder påverkar i hög grad kvaliteten i bemötandet. I den första enkätsammanställningen var det nästan 40% som upplevde att personalens kunskaper om deras funktionshinder var ganska små eller inga alls. Ca en fjärdedel av respondenterna var neutrala och ca 35% tyckte att personalen hade mycket eller ganska stora kunskaper om deras funktionshinder. Vid den andra omgången var det ca 36% som tyckte att de, som de varit i kontakt med inom Försäkringskassan, hade små eller inga kunskaper om funktionshinder. Ca 37 % uppfattade personalens kunskaper som mycket eller ganska stora och resterande 27% hade ingen speciell uppfattning. Vidare upplevde 50% av dem som besvarade den första enkäten att personalen visade mycket eller ganska bra förståelse för vad deras funktionshin- HSO Skåne 2001/ KiB sid 8
9 der innebär. Mindre än 30% var missnöjda med förståelsen för deras funktionshinder och vad det innebär. Vad gäller lyhördhet från personalens sida ansåg ca 45% att den var mycket eller ganska bra medan ca 20% tyckte att den var ganska eller mycket dålig vad beträffar det första enkätutskicket. Resultatet från det andra utskicket visade även här en viss förbättring. Ca 55% uppfattade personalen som mycket eller ganska förstående vad gäller deras funktionshinder. Vidare ansåg ca 60% att de handläggare som de varit i kontakt med var lyhörda beträffande deras åsikter. Anser du personalen lyhörd vad det gäller dina åsikter? Ja, ganska eller mycket bra Varken bra eller dålig Nej, ganska eller mycket dålig Före 46 % 33 % 21 % Efter 60 % 20 % 20 % En annan faktor som kan påverka hur man uppfattar bemötandet är tillgängligheten till Försäkringskassan. Nästan ca 60% av respondenterna ansåg vid det första utskicket att tillgängligheten vad gäller lokalernas utformning var mycket eller ganska bra. Endast 8% tyckte att den var mycket eller ganska dålig. Ca 55% tyckte att Försäkringskassans tillgänglighet vad beträffar öppettider, lätt att kontakta per telefon o s v var mycket eller ganska bra. Dessa siffror stämmer väl överens med resultatet från den andra omgången av enkäter. Där var det också ca 60% som menade att tillgängligheten till lokalerna inom Försäkringskassan var mycket eller ganska bra. Vidare ansåg ca 60% att det även var mycket eller ganska lätt att kontakta Försäkringskassan per telefon eller att få tag på rätt person. I slutet av enkäten fick respondenterna betygsätta ett antal faktorer som de tyckte var viktiga i bemötandet. Följande faktorer uppfattades vid båda enkätutskicken som viktigast för att bemötandet skulle uppfattas som positivt: Att bli bemött med respekt Att det finns tillräckligt med tid avsatt Att handläggarna är lätta att nå per telefon Att förståelse och kunskap om funktionshindret är stort Att få träffa samma handläggare Att informationen är enkel Att det är korta handläggningstider Att det tas stor hänsyn till anhöriga Att kontoren är tillgängliga HSO Skåne 2001/ KiB sid 9
10 Lite reflektioner kring resultaten Ovanstående resultat från de båda enkätutskicken visar att uppfattningen om Försäkringskassans bemötande är långt ifrån tillfredsställande. Det finns således mycket som man även i fortsättningen kan förbättra från Försäkringskassans sida. Samtidigt visar enkätsvaren, vid en jämförelse mellan de båda, att det går att göra något för att förbättra bemötandet inom Försäkringskassan. Som resultatet visar har det faktiskt blivit en tydlig förbättring av hur brukarna uppfattar bemötandet från Försäkringskassans sida. Naturligtvis finns det mer att önska vad gäller bemötandet från Försäkringskassan, både från vår sida och från brukarnas håll. Vi skulle naturligtvis önska att förbättringarna hade varit ännu större. Men med tanke på projektets relativt korta längd och begränsade resurser tycker vi att resultatet har blivit bra. Projektets målsättning var att förändra det upplevda negativa bemötandet till ett positivt bemötande inom Försäkringskassan och det anser vi att vi har lyckats med till viss del. Bemötande är, som påpekats tidigare, inte något enkelt och entydigt fenomen utan ett tämligen komplicerat och mångfacetterat fenomen, som man både kan ha många olika synsätt på och många olika uppfattningar om. Detta innebär således att det också är en tämligen komplicerad process att påverka bemötandet i en mer positiv riktning inom Försäkringskassan. Att förändra hela Försäkringskassans bemötande gentemot personer med funktionshinder är en process som kommer att ta lång tid och kommer att kräva mycket arbete på flera nivåer. Den viktigaste erfarenheten som detta projekt har visat är att det är möjligt att påverka och förändra bemötandet i en positiv riktning. Det är en erfarenhet som är mycket värd, både för Försäkringskassan och för alla personer med funktionshinder. Det fortsatta arbetet efter projektets slut Vad kommer nu att ske efter projektets slut? Det finns mycket kvar att göra för att förbättra bemötandet inom Försäkringskassan, kommuner, sjukvården m fl. Som tidigare nämnts är arbetet med att förändra bemötandet inom myndigheter i en mer positiv riktning, en process som tar lång tid. En fortsättning av arbetet med att förbättra bemötandet gentemot personer med funktionshinder inom Försäkringskassan och kommunerna, är dock säkerställt genom att HSO Skåne, Försäkringskassan Skåne, HAREC och Kommunförbundet Skåne, har sökt och erhållit medel från SISUS för att fortsätta vårt påbörjade arbete med bemötande. Kvalitet i bemötandet II kommer att rikta sig till personal inom Försäkringskassan och kommunerna som i sitt arbete handlägger stöd till människor med funktionshinder. I korta drag innebär projektet att vi kommer att samla handläggarna, från både kommunerna och Försäkringskassan, i lärgrupper för att genomföra en utbildning kring bemötande. Som grund för denna utbildning kommer vi att ha det kvalitetsinstrument som vi har utvecklat inom ramen HSO Skåne 2001/ KiB sid 10
11 för detta projekt. På detta sätt kommer kvalitetsinstrumentet omedelbart till mycket god användning. Vi tror och hoppas också att våra erfarenheter från det första projektet kommer att göra även denna andra projektomgång lyckad och att bemötandet kommer att bli bättre. HSO Skåne 2001/ KiB sid 11
12 HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har fler än funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel och social service. Magistergatan 1, Helsingborg Tfn Fax E-post: info@skane.hso.se HSO Skåne 2001/ KiB sid 12
Kvalitet i bemötandet Vad är det?
Kvalitet i bemötandet Vad är det? 1 2 Bemötande, vad är det? Under 1998 började HSO Skåne och Försäkringskassan Skåne att diskutera den kritik som riktades bl a mot Försäkringskassan i bemötandeutredningen.
Läs merHjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv
Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merProjekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder
Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen
Läs merKursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014
FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.
Läs merBrukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013
Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering
Läs merProjektansökan. Redskapsboden. Från FN-konvention till vardagsverklighet. HSO Skåne. Handikapporganisationernas samarbetsorgan
Projektansökan Redskapsboden Från FN-konvention till vardagsverklighet HSO Skåne Handikapporganisationernas samarbetsorgan 0 Projektansökan Redskapsboden Från FN-konvention till vardagsverklighet HSO Skåne
Läs merVad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna
Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna Till Mottagaren Vi översänder följande frågor kring er kommun och dess verksamhet, som vi hoppas att ni vill fylla i och redovisa era ståndpunkter kring
Läs merUppföljning av formellt skydd av skog. Skogsstyrelsen/Naturvårdsverket. - Berörda markägares upplevelser av myndigheternas arbete under 2012 och 2013.
Uppföljning av formellt skydd av skog - Berörda markägares upplevelser av myndigheternas arbete under och. Skogsstyrelsen/Naturvårdsverket Toivo Sjörén Freja Blomdahl September 14 JN123456 TNS Sifo 14
Läs merSocialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning
Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,
Läs merSom redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse.
REDOVISNING Projekt REHABILITERANDE HJÄLPMEDELSHANTERING Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. 1. Projekttitel e t
Läs merTillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport
: Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten
Läs merEn ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning. framtaget av HSO Skånes Tankesmedja
En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning framtaget av HSO Skånes Tankesmedja En ny storregion? Detta material är framtaget inom ramen för HSO
Läs merBrukarundersökning inom socialpsykiatrin 2018 Stockholms stad
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2018 Stockholms stad Stockholms stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2018 Utförare Sysselsättning Mellanmålet Rehab AB sysselsättning 2 Presentation Om
Läs merVad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010
Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-
Läs merFörsäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS
Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS Rosa Fiorito KS, Henrik Lindholm APF, Helén Nilsson och Karin Ringman KS. Bakgrund och syfte Försäkringskassan har genomfört kundundersökningar
Läs merEn delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg
En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar
Läs merRiktning mot framtiden
Riktning mot framtiden Ett material för utveckling av funktionshinderrörelsen framtaget av HSO Skånes Tankesmedja Riktning mot framtiden HSO Skånes Tankesmedja är namnet på ett projekt med uppgift att
Läs merSjukskrivna personers upplevelse av bemötande
isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:9 Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande Från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sf Rapport 2014:9 Från Försäkringskassan och hälso-
Läs merRiktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun
Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård
Läs merUppsökande verksamhet
Framtaget med stöd av Allmänna arvsfonden Uppsökande verksamhet - LSS - på brukarnas villkor - Sidan 1 Detta idématerial är framtaget inom vårt projekt LSS - på brukarnas villkor, som vi genomfört med
Läs merUtvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning
FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod
Läs merVerksamhetsutövare tycker till om livsmedelskontrollen
Verksamhetsutövare tycker till om livsmedelskontrollen Arvidsjaur - maj 2015 Miljö- och byggenheten Åsa Andersson Inledning Miljö- och byggenheten har genomfört en enkätundersökning bland verksamhetsutövarna
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014 UPPLEVELSEN AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND 2014-03-04 Handläggare Ove Granholm Forskning och Utveckling 2014-03-04 2(6) Undersökning nummer 1
Läs merBarn med funktionshinder och invandrarbakgrund
Projektet är finansierat och genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund Redovisning av det första projektåret 2002-2003 Sidan 1 Sidan 2 Juni 2003 Bakgrunden
Läs merBeslut - enkätundersökningen LUPP 2013
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -
Läs merSocialsekreterare om sin arbetssituation
Socialsekreterare om sin arbetssituation SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink 2008-04-01 S-114862 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Akademikerförbundet
Läs merEn kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4
En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren HSO Skåne rapport 2008:4 En utbildad patient HSO Skåne rapport 2008:4 Denna rapport bygger på 8 frågor till de tre patientutbildningscentrer,
Läs merBrukarundersökning inom socialpsykiatrin Stockholm Stad
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2017 Stockholm Stad Stockholm stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2017 Utförare - Sysselsättning Tur och Retur Enkätfabriken undersökningar 2 Presentation
Läs merI N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS
I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka
Läs merBidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning
Bidrag till funktionshinderrörelsen 2014 En översikt över landstingens bidragsgivning HSO Skåne rapport 2014:2 Detta är en rapport över Sveriges landstings och regioners bidragsgivning till funktionshinderrörelsen
Läs merTillsynssamverkan i Halland - Miljö
Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 2009 Hela Halland Frida Forsberg & Per Albinsson 2009-07-06 1 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö-
Läs merNäringsliv och utveckling
Egengjort enkät 2016 Vad förbättrar Skinnskattebergs företagsklimat? 1. Bakgrund Anledningen till att enkäten genomfördes går att härleda till Svenskt Näringslivs årliga ranking och enkät om Svenska kommuners
Läs merProjektets primära målsättning är:
HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är
Läs merDaglig g verksamhet/boende med särskild service/personlig assistans Mariann G Luthman 1
Brukarundersökning 2013 Daglig g verksamhet/boende med särskild service/personlig assistans Mariann G Luthman 1 Syfte mäta utifrån brukarperspektivet i styrkortet Brukarna/kunderna upplever att de får
Läs merNöjd kund-undersökning 2014 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, och Södermalms stadsdelar.
1 Nöjd kund-undersökning 2014 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, och Södermalms stadsdelar. Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se
Läs merB r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0
B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november
Läs merBrukarundersökning inom socialpsykiatrin 2018 Stockholms stad
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2018 Stockholms stad Stockholms stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2018 Utförare Sysselsättning Akalla Arbetscentrum 2 Presentation Om undersökningen
Läs merBrukarundersökning av socialnämndens mål 2010
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande 21-11-15 Socialnämnden den 24.1 211 SN 21/162 Brukarundersökning av socialnämndens mål 21 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merBrukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006
Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att
Läs merLUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet
LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad
Läs merBrukarundersökning inom socialpsykiatrin Stockholm Stad
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2017 Stockholm Stad Stockholm stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2017 Utförare - Sysselsättning Emma sysselsattning arbetstraning Enkätfabriken undersökningar
Läs merArbetsmiljöenkät 2011
Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna
Läs merTillsynssamverkan i Halland - Miljö
1 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 2011 Kungsbacka Therese Lind Lars Johansson 2011-11-15 2 Tillsynssamverkan i Halland-Miljö Enkät om länets Miljö- och
Läs merRiksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13. Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark
Riksskatteverket Ingivarenkäten Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen Riksskatteverket har under december 2001 och januari
Läs merInformationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS
Informationsfolder För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS LSS LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en
Läs merInstruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)
2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion
Läs merINFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS
INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för HS Service och Support (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för HS Service och Support (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från
Läs merBrukarundersökning inom funktionsnedsättning Stockholm Stad
Brukarundersökning inom funktionsnedsättning 2016 Stockholm Stad Stockholm stad Brukarundersökning inom funktionsnedsättning 2016 Hemtjänsten Enkätfabriken undersökningar 2 Presentation Om undersökningen
Läs merFörsäkringskassans Kundundersökning 2013:2 Ett samarbete mellan AP och KS
Försäkringskassans Kundundersökning 2013:2 Ett samarbete mellan AP och KS Henrik Lindholm APF, Helén Nilsson KS och Karin Ringman KS. Bakgrund och syfte Försäkringskassan har genomfört kundundersökningar
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merProcessutvärdering av Samverkansprojektet Nulägesrapport kring samverkan. Kristina Ramstedt Fredrik Eklund Alexandra Treschow
Processutvärdering av Samverkansprojektet Nulägesrapport kring samverkan Kristina Ramstedt Fredrik Eklund Alexandra Treschow Vad tycker de som medverkar i projektet? Tycker projektet har ett stort värde
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merRapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012
www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för HTJ Näsby (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för HTJ Näsby (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Läs merSTADSBYGGNADSBENCHEN BYGGHERRAR BEDÖMER KOMMUNERS HANTERING AV STADSBYGGNADSPROJEKT 2014. Om undersökningen
1 Om undersökningen Kommunerna i Botkyrka, Haninge, Nacka, Södertälje, och Täby, Upplands Väsby, Huddinge, Sollentuna och Stockholm har sedan några år tillbaka ett samarbete som syftar till att jämföra
Läs merTolkcentralen Brukarundersökning november 2014
Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde
Läs merSammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010
Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: AcadeMedia Utbildning: Turism-entreprenör omg 2 Antal utskick: 5 Antal svar: 3 Svarsfrekvens: 60% Här presenteras
Läs merOm Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1
Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare
Läs merLidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010
Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på
Läs merHjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Ett material om kvalitet till personal i Hjälpmedelsverksamheten
Denna broschyr är framtagen med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Ett material om kvalitet till personal i Hjälpmedelsverksamheten Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv
Läs merENKÄT 2013 SAMVERKAN
ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merEnkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014
Enkätundersökning riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 3 ÅRETS UNDERLAG... 4 MÅLVÄRDET... 4 RESULTAT
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merI denna bilaga presteras en mer utförlig beskrivning och diskussion kring metoderna för enkätundersökningen och intervjustudien med romer.
Linda Jervik Steen Systemutvärdering 1 (7) Metodbilaga I denna bilaga presteras en mer utförlig beskrivning och diskussion kring metoderna för enkätundersökningen och intervjustudien med romer. Enkätundersökningen
Läs merBarns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merEtt Skåne utan hinder En rapport om kommunernas tillgänglighetsarbete. HSO Skåne rapport 2008:1
Ett Skåne utan hinder En rapport om kommunernas tillgänglighetsarbete HSO Skåne rapport 2008:1 Ett Skåne utan hinder HSO Skåne rapport 2008:1 Detta är en rapport över hur kommunerna kommit igång med tillgänglighetsarbetet,
Läs merSkånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet
Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Region Skåne, Integritet 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna
Läs merKursrapport kurs SC131B VT 2018
Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Delkurs 1: Humanjuridik, 7,5 hp Kursansvarig: Mikael Matteson Antal registrerade studenter: 82 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 28 Svarsfrekvens:
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Kristianstad_HTJ Odal (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Kristianstad_HTJ Odal (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet/område
Läs mer2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H
2007-09-17 Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H Förbundet Blödarsjuka beviljades i december 2004 stöd ur Allmänna Arvsfonden.
Läs merKvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Läs merTolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående
Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var
Läs merIntervjuer av Malmöbor aktuella på Arbetsförmedlingen, AMA och IOF
Intervjuer av Malmöbor aktuella på Arbetsförmedlingen, AMA och IOF FINSAM i Malmö 180530 1 Bakgrund Under hösten 2017 blev FINSAM i Malmö tillfrågade om de kunde genomföra intervjuer med Malmöbor som var
Läs merBrukarundersökning inom socialpsykiatrin Stockholm Stad
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2016 Stockholm Stad Stockholm stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2016 Stödboende Sodermalm Enkätfabriken undersökningar 2 Presentation Om undersökningen
Läs merJämförande rapport Brukarundersökning 2010
Jämförande rapport Brukarundersökning 2010 Borås stad Eskilstuna kommun Jönköpings kommun Karlstads kommun Linköpings kommun Norrköpings kommun Västerås stad Örebro kommun Inledning Detta är en jämförande
Läs merSå tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lomma Hemtjänst
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017 Resultat för Lomma Hemtjänst Om undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 Syftet med undersökningen är att kartlägga de äldres uppfattning om sin
Läs merNorra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare
Norra Hisingen Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare Kompetensinsatser Motiverande samtal (MI) Det har hållits 17 stycken tvådagars workshoppar
Läs mer_êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ=
_êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ= båâ íìåçéêë âåáåö=ü ëíéå=omnm båâ íìåçéêë âåáåöéå= ê=öéåçãñ êç=~î= `~í~êáå~=hìäääéêöi=ìíêéçåáåöë~ëëáëíéåí=ãóåçáöüéíëìí îåáåöéå Innehållsförteckning
Läs merBrukarundersökning Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering Vuxengruppen och Unga vuxna. December 2014
Brukarundersökning 2014 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering Vuxengruppen och Unga vuxna December 2014 Nordiska Undersökningsgruppen 2014-12-19 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden
Läs merBrukarundersökning inom socialpsykiatrin Stockholm Stad
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015 Stockholm Stad Stockholm stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015 Stödboende Spanga Tensta Enkätfabriken undersökningar 2 Presentation Om undersökningen
Läs merNej till sjukpenning Vad hände sen?
Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se
Läs merIPv6. MarkCheck. Maj 2012
IPv6 MarkCheck Maj 12 1 Sammanfattning (1/2) Planering av införande samt kännedom om IPv6 Rapporten visar att företag inom såväl den privata som den offentliga nu i högre grad vet vad IPv6 är och har även
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120711 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Gertrud Care (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Gertrud Care (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Läs merResultat brukarundersökning LSS boende
Brukarundersökning LSS boende () 22--9 Verksamhetsavdelningen Resultat brukarundersökning LSS boende Antal enkäter som lämnats ut var 2 st, antal svarande var 4 st vilket ger en svarsfrekvens på 6 % De
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet
Läs merNöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009
1 Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se 2 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 har KonsumentCentrum tagit
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet
Läs merService Desk Enkät Årliga kvalitetsundersökning HT07, HT08, HT09, HT10, HT11
Service Desk Malmö högskola 212-1-31 Service Desk Enkät Årliga kvalitetsundersökning HT7, HT8, HT9, HT1, HT11 Beskrivning: Mål: Frekvens: Enkätundersökning med avsikt att mäta hur kunden upplever Service
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Läs merEnkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens
Läs merNöjd-Kund-Undersökning (NKU) inom särskild handikappomsorg 2009
RAPPORT 1 (7) HANDLÄGGARE Utvecklingssekreterare Brita Havåsen TELEFON 0522-69 70 52 brita.havasen@uddevalla.se Nöjd-Kund-Undersökning (NKU) inom särskild 2009 Bakgrund Socialnämnden har i sitt måldokument
Läs merUtvärdering enligt utvärderingsplan råd- och stödverksamheten
sida (5) Utvärdering enligt utvärderingsplan råd- och stödverksamheten Enligt utvärderingsplanen för 007 ska ett antal brukarundersökningar genomföras. En av dem ska enligt utvärderingsplanen undersöka
Läs mermed stöd av Allmänna Arvsfonden Projektet genomförs Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt HSO Skåne 2004 Sidan 1
Projektet genomförs med stöd av Allmänna Arvsfonden Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt Sidan 1 Sidan 2 SAMMANFATTNING HSO Skåne vill genomföra ett projekt för att ge ökad autonomi till funktionshindrade
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Humana hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Humana hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för HTJ Åhus norra (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för HTJ Åhus norra (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Läs mer