Ett Skåne utan hinder En rapport om kommunernas tillgänglighetsarbete. HSO Skåne rapport 2008:1

Transkript

1 Ett Skåne utan hinder En rapport om kommunernas tillgänglighetsarbete HSO Skåne rapport 2008:1

2 Ett Skåne utan hinder HSO Skåne rapport 2008:1 Detta är en rapport över hur kommunerna kommit igång med tillgänglighetsarbetet, då främst med s.k. enkelt avhjälpta hinder. När HSO Skåne startade sitt stora påverkansprojekt Mainstreaming 2005 hade ganska få kommuner tagit tag i sin skyldighet att arbeta offensivt med tillgängligheten som ett nytt regelverk om bl.a. enkelt avhjälpta hinder innebar. Idag vid ingången av 2008 är det kommuner som fortfarande sover. Men det är fler kommuner som kommer att ha svårt att uppnå de nationella tillgänglighetsmålen till Vi kan konstatera att vårt påverkansarbete har påskyndat utvecklingen, men mycket återstår. Underlaget till denna rapport är inhämtat av Carina Stenkilsson, HSO Skåne, under november januari Skåne januari 2008 Lars Gustavsson länsombudsman

3 ETT SKÅNE UTAN HINDER Enligt den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare SOU 1999/2000:79 skall Sverige vara tillgängligt till 2010 genom att s.k. enkelt avhjälpta hinder skall vara eliminerade. Boverket har i föreskriften BFS 2003:19 HIN 1 definierat vad som är enkelt avhjälpta hinder. En översikt och jämförelse visar att Skånes 33 kommuner uppvisar stora skillnader i ambitionsnivå, kunskap och hur man arbetar med enkelt avhjälpta hinder. De viktigaste åtgärderna är att kommunen inventerar behoven, gör en åtgärdsplan över olika hinder samt budgeterar för kostnaderna. Kommunen har ansvar för att hinder åtgärdas i fastigheter och mark som de äger. Men kommunen har även ett tillsynsansvar för att informera privata fastighetsoch markägare om deras ansvar och att se till att de kan redovisa åtgärder för borttagande av hinder. För att få en översikt över nuläget har HSO Skåne gått ut med en enkel enkät, via mail, med fem olika frågor. Fyra av kommunerna har svarat ofullständigt, detta tolkar vi som bristande insikt i kommunens ansvar för tillgänglighet. Fem av svaren har vi tagit per telefon. Resterande 28 kommuner har skriftligen inkommit med svar på frågorna. Av detta kan man utläsa att: Fem kommuner är genomgripande dåliga på tillgänglighetsarbete. De har svarat att de inte har inventerat vare sig gator eller kommunala byggnader. Därför finns ingen åtgärdsplan och ingen budget. I något fall finns en summa avsatt för enkelt avhjälpta hinder mer generellt. Femton kommuner har gjort en inventering av gator och torg och tolv kommuner är på gång med inventeringen. Många av de kommuner som är på gång är stora kommuner som har mycket att inventera. Vissa av dem gör åtgärdsplaner efterhand och begär successivt pengar för arbetet. När det gäller de kommunala fastigheterna har fjorton kommuner inventerat och tolv är på gång att inventera. Sju kommuner har ännu inte börjat. Många av kommunerna äger inte sina egna byggnader och behandlar då dessa som vilka privata fastighetsägare som helst. På frågan om man har informerat de privata fastighetsägarna om deras skyldigheter har arton svarat att de har informerat, fyra håller på och elva kommuner har inte gjort något alls. Nio kommuner har en åtgärdsplan och fjorton kommuner arbetar med det. Tjugo kommuner har en budget för enkelt avhjälpta hinder. Utifrån dessa uppgifter kan man säga att tjugotre kommuner arbetar med tillgängligheten. Generellt sett behövs det kraftfulla insatser och viljeinriktningar för att uppnå målet med att få bort enkelt avhjälpta hinder. Vissa kommuner kommer inte att klara det. Det finns fortfarande kommuner som behöver en ordentlig kick där bak. De har, på nästan åtta år, inte kommit igång med arbetet eller ligger långt efter. I dagsläget är det fem kommuner som inte gjort något, femton kommuner som

4 kommit igång men behöver öka farten och nio kommuner som ligger bra framme. HSO Skåne har sedan 2005 arbetat intensivt med tillgänglighetsfrågorna. Vi har gjort utbildningar och informationer, samt två aktioner då vi varit ute i 22 kommuner sammanlagt och gjort anmälningar till byggnadsnämnderna om ej borttagna hinder. Vi har följt upp våra anmälningar och sett stora både kunskapsmässiga och organisatoriska brister. Många har inte varit medvetna om sina skyldigheter eller haft kunskaper om de nya regelverken. Även organisatoriskt har det varit brister, genom att t.ex. anmälningar inte blivit diarieförda, kommit bort etc., samt att det inte varit klart i vissa kommuner vem som har ansvar för vad. En annan orsak som många försökt förklara sina klena resultat med är resursbrist. Vårt arbete och andra faktorer i samhället, som t.ex. Länsstyrelsens tillsyn, har påverkat utvecklingen i en positiv riktning och det har under de sista åren skett en positiv utveckling. Mycket återstår emellertid att göra. LAGSTIFTNINGEN Plan och Bygglagen, PBL I PBL ställs övergripande krav på bebyggelsemiljön. I 2 kap. 4 PBL sägs att områden med sammanhållen bebyggelse ska utformas med hänsyn till möjligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området. Krav vid nybyggnad och ändring av byggnader finns i Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVL) samt i Förordning om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVF). I PBL ställs retroaktiva krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga skall undanröjas i publika lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (PBL 17 kap. 21 a ). I Boverkets föreskrifter förtydligas vad som anses med enkelt avhjälpta hinder. HIN Boverkets författning Denna lag innebär ansvar för byggnadsnämnden att följa upp arbetet med att identifiera och åtgärda s.k. enkelt avhjälpta hinder i kommunen. Det är fastighetsägaren eller markägaren som har det faktiska och ekonomiska ansvaret att identifiera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Kommunens byggnadsnämnd har ansvar för att informera om och följa upp efterlevnaden av bl.a. enkelt avhjälpta hinder. ALM 1 Boverkets författning avseende nybyggnation Denna lag innehåller föreskrifter och allmänna råd till kravet i 3 kap. 18 planoch bygglagen (1987:10), PBL, att allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader skall kunna användas av personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga För mer information om lagarna se Boverkets hemsida, MÅLGRUPPER Primärmålgruppen för den aspekt av tillgänglighetsarbetet som tas upp här, den fysiska tillgängligheten, är alla de personer som har olika krav på en fysiskt tillgänglig miljö. Det är människor med olika former av rörelsehinder, de som har

5 kognitiva problem, synskadade, blinda, hörselskadade/döva och personer med olika former av överkänslighet. Den fysiska tillgängligheten berör alltså en stor grupp människor. De viktigaste sekundära målgrupperna för HSO Skåne att arbeta med, är de som har möjlighet att förändra och påverka den fysiska miljöns utformning och tillse att hinder försvinner. Detta gör följande till viktiga målgrupper för HSO Skånes tillgänglighetsarbete: Kommunernas byggnadsnämnder som har ett ansvar för egna offentliga miljöer och tillsyn över privata Kommunernas tekniska nämnder och förvaltningar Kommunala tillgänglighetsrådgivare som har möjlighet att ge förslag till tillgänglighetslösningar Privata fastighetsägare som har publika lokaler i sina fastigheter Region Skånes fastighetsförvaltning Skånetrafiken och andra kollektivtrafiktransportörer Länsstyrelsens tillsynsenhet Boverket som har det övergripande ansvaret för tillgänglighets- och tillsynsarbetet Riksdagsmännen som har möjlighet att påverka lagstiftningen. ARGUMENT OCH BUDSKAP FÖR EN ÖKAD FYSISK TILLGÄNGLIGHET En stor grupp människor är som tidigare nämnts beroende av en fysiskt tillgänglig miljö. Denna grupp kommer att öka med den befolkningsutveckling vi har idag. Om en dryg 10-årsperiod har antalet människor över 85 år fördubblats och börjar närma sig en miljon. De kommer på olika sätt att ställa krav på en fysiskt tillgänglig miljö, tillsammans med den stora grupp människor på kanske ytterligare en halv miljon, som på grund av sjukdom och/eller funktionshinder behöver ha en miljö utan hinder för att kunna fungera. En tillgänglig miljö kommer inte att lösa alla problem för alla människor, men ju bättre strukturella insatser som görs desto mindre blir den grupp som behöver individuella särlösningar, vilka i längden ofta är ett dyrare alternativ. För privata fastighetsägare, rörelseidkare m.fl. gäller det att ge tillträde till en växande kundgrupp och se till att dessa både kan ta sig till verksamheten, komma in i den och förrätta sina ärenden. Samhällets behov kommer att vara att vi kan bo och fungera i våra hem längre och få viss hjälp och stöd där. Både för den boendes skull och för personalens skull ställs krav på att bostäderna planeras och blir fungerande miljöer ur aspekten att personer har vissa funktionsnedsättningar. Fungerande hemmiljöer ger också bättre möjligheter för anhörigvård. Att kollektivtrafiken, såväl bussar som tåg, får en hög tillgänglighet är viktigt både ur miljösynpunkt och ur ett befolkningsperspektiv där kanske 1,5 miljon människor ställer sådana krav på transportsättet. Alternativet är betydligt dyrare färdtjänst och för dem som kan eget åkande, vilket med den stora gruppen äldre, äldre skulle medföra minskad trafiksäkerhet.

6 Kommunenkät Denna uppställning bygger på en enkät med frågor till kommunerna gällande så kallat enkelt avhjälpta hinder. Svaren är inhämtade under november -07 till januari -08. Fråga 1: Har kommunen inventerat offentliga miljöer avseende enkelt avhjälpta hinder? Fråga 2: Har kommunen inventerat egna fastigheter avseende enkelt avhjälpta hinder? Fråga 3: Har kommunen informerat privata fastighetsägare? Fråga 4: Har kommunen budgeterat för åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder. Fråga 5: Har kommunen gjort en plan för åtgärdandet av enkelt avhjäpta hinder? Kommun/ fråga BJUV nej nej nej sökt nej BROMÖLLA ja ja ja avslag ja BURLÖV nej nej nej ja nej BÅSTAD ja ja ja ja ja ESLÖV ja ja ja ja ja HELSINGBORG ja på gång ja på gång nej ja ja på gång HÄSSLEHOLM ja ja ja ja ja HÖGANÄS ja på gång ja ja ja ja på gång HÖRBY nej nej nej nej nej HÖÖR ja ja ja på gång ja ja KLIPPAN nej nej nej nej nej KRISTIANSTAD ja ja ja ja ja KÄVLINGE ja ja nej ja ja LANDSKRONA ja ja nej ja ja LOMMA ja ja på gång ja ja ja på gång LUND ja på gång ja på gång ja ja ja på gång MALMÖ ja på gång ja ja ja ja OSBY ja ja ja ska söka ja på gång PERSTORP ja på gång nej ja ska söka nej SIMRISHAMN ja på gång ja på gång nej ja ja på gång SJÖBO ja på gång ja på gång ja ja nej SKURUP ja på gång ja på gång ja de vet ej ja på gång STAFFANSTORP ja på gång ja på gång ja ja ja på gång SVALÖV ja ja nej de vet ej de vet ej SVEDALA ja ja på gång nej ja ja på gång TOMELILLA ja på gång ja ja ja på gång ja på gång TRELLEBORG på gång?? ja på gång ja nej nej VELLINGE ja ja ja ja ja YSTAD ja ja ja ja ja ÅSTORP nej nej ja på gång nej nej ÄNGELHOLM ja på gång ja på gång ja på gång ja ja på gång ÖRKELLJUNGA ja på gång nej nej ja ja på gång ÖSTRA GÖINGE ja ja på gång ja på gång ja på gång ja på gång

7 Anteckningar

8 HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har närmare funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är tillgänglighet, vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel, social service, bemötandefrågor m m. Vaktgatan 3, Helsingborg Tfn Fax E-post: info@skane.hso.se