Uppsökande verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppsökande verksamhet"

Transkript

1 Framtaget med stöd av Allmänna arvsfonden Uppsökande verksamhet - LSS - på brukarnas villkor - Sidan 1

2 Detta idématerial är framtaget inom vårt projekt LSS - på brukarnas villkor, som vi genomfört med stöd av Allmänna arvsfonden. Projektet har skett i samarbete med Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB, Neurologiskt handikappades riksförbund, NHR, Riksförbundet för mag- och tarmsjuka, RMT, samt Riksförbundet för cystisk fibros, RfCf. Sidan 2

3 Förord Den uppsökande verksamheten är, som vi ser det, en av grundpelarna i den sociala verksamheten riktad till funktionshindrade. Den uppsökande verksamheten och den utåtriktade informationen skall se till att brukare får information och kunskap om vilket stöd de har rätt till och hur de kan erhålla det. Trots att den uppsökande verksamheten är oerhört viktig för många brukare, oftast de med sämst förutsättningar att själva skaffa sig det samhällsstöd de behöver, är det oftast en verksamhet satt på undantag. Trots att kommunerna genom ett flertal lagrum har skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet, gör många kommuner inte det, utan bryter medvetet mot lagen. - Vi vet inte hur vi skall göra. Vi har inte tid, Vi vill inte göra reklam för vår verksamhet, är argument som ofta hörs. Samtidigt har kommunerna ibland inte det planeringsunderlag de skulle behöva för att på ett korrekt sätt verkställa fattade beslut och domar enligt LSS och SOL (socialtjänstlagen). Vår förhoppning är att detta idématerial skall ge både brukare och tjänstemän tankar och idéer om hur man kan organisera och arbeta med uppsökande verksamhet. Helsingborg i september 2002 Lars Gustavsson Länsombudsman Sidan 3

4 Innehållsförteckning Vad är uppsökande verksamhet?...5 Kommunalt initativ...5 Det man inte vet...5 Varför uppsökande verksamhet?...5 Vad utmärker en uppsökande verksamhet...6 Hög prioritet...6 Detta säger lagen!...6 Hur kan vi arbeta med uppsökande verksamhet?...7 Förhållningssätt...7 Nätverket...7 Kunskap...8 Hur identifierar vi behov?...8 Sekretess...8 Lyhördhet och kommunikation...9 Andra åtgärder...9 Kontinuitet...9 Intervju med Beth Sundell Eriksson...10 Sidan 4

5 Vad är uppsökande verksamhet? Ur ett brukarperspektiv är uppsökande verksamhet en av den sociala verksamhetens hörnpelare. Den är garantin för att de som behöver samhällets stöd, men av olika anledningar själva inte har förmågan att söka det, skall bli kontaktade av samhället. De skall bli uppsökta, informerade om och erbjudna det stöd de har behov av för att kunna leva ett gott liv. Kommunalt initiativ I själva definitionen av uppsökande verksamhet ligger att det är kommunen, huvudmannen, som har ansvaret för initiativet. Det är den som skall söka upp dem som kan tänkas vara i behov av olika stödinsatser. Trots att lagtexten är glasklar är det många kommuner som inte bedriver någon uppsökande verksamhet, vilket också visar sig genom att alltfler människor faller utanför det sociala skyddsnätet. Orsakerna till att de inte bedriver någon uppsökande verksamhet är flera. Brister i kompetens, organisation och resurser är en. Ibland också mer cyniska orsaker som att man inte vill göra reklam för sin verksamhet, att man tror sig spara pengar o s v. Uppsökande verksamhet är emellertid inte något kommunerna har rätt att välja bort. Det är en verksamhet som de enligt flera lagrum är skyldiga att bedriva. Uppsökande verksamhet skall vara en naturlig och kontinuerlig del av den sociala verksamheten, där skyldigheten till initiativ är kommunens. Det man inte vet... En av grundtankarna bakom kommunens skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet är, att det man inte vet kan man inte fråga efter. Socialt stöd, möjligheter till insatser från LSS eller annat samhällsstöd, är kunskaper som man normalt inte har samlat på sig. Sådan information är intressant först när den börjar bli behövd. Därför är det viktigt att information genom uppsökande verksamhet görs tillgänglig i ett kontinuerligt arbetssätt. Varför uppsökande verksamhet? Förutom de rent juridiska skyldigheterna att bedriva uppsökande verksamhet finns det flera skäl. Det rent mänskliga kommer i första hand. Många gånger är det de mest behövande som har minst förmåga att själva söka hjälp och stöd. Det är människor med psykiska funktionshinder, utvecklingsstörning eller andra kognitiva hinder, nedsatt autonomi (förmåga till självständighet), dålig initiativförmåga o s v. Att nå och stödja dessa människor i ett tidigt skede kan ofta hjälpa dem från att helt tappa fotfästet, och ofta spara kostnader för stora insatser i ett senare skede. För kommunens del innebär en bra uppsökande verksamhet också att den som lagtexten säger får en möjlighet att... göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen. En bra uppsökande verksamhet är en av de delar som kan ge underlag till en bättre planering och framförhållning, för anskaffande av olika sorters Vad är Uppsökande Verksamhet? I projektet LSS - på brukarnas villkor gjordes följande definition på uppsökande verksamhet: Uppsökande verksamhet är en kontinuerlig verksamhet med hög prioritet Uppsökande verksamhet har en fysisk person/tjänsteman som är ansvarig för den Uppsökande verksamhet identifierar och kontaktar människor som trots uppenbara behov inte själva söker hjälp Uppsökande verksamhet ger information om rättigheter och möjligheter till stöd och service Uppsökande verksamhet informerar på ett för brukaren förståeligt sätt Uppsökande verksamhet inbjuder till dialog och ger möjlighet att komma tillbaka i ett senare skede Uppsökande verksamhet tar hänsyn till den enskildes integritet Uppsökande verksamhet följer upp att uppmärksammade behov blir åtgärdade Personal som arbetar med Uppsökande verksamhet har hög kompetens och de ges möjlighet att vidareutveckla denna Uppsökande verksamhet är inte en verksamhet som kommunerna har rätt att välja bort. Det är en verksamhet de är skyldiga att bedriva enligt flera lagrum. Sidan 5

6 boende, kontaktpersoner, ledsagare m m, behov som idag ofta dyker upp som en total överraskning för kommuner. Detta i sin tur gör att de inte kan verkställa fattade beslut och efterfölja domar inom rimliga tidsramar. Vad utmärker en uppsökande verksamhet? Det finns naturligtvis många sätt och metoder att bedriva uppsökande verksamhet. Det viktiga är att det arbetssätt som används når fram och att det är en kontinuerlig, ständigt pågående verksamhet. Under 1980-talets första hälft och senare i samband med LSS införande var det många kommuner som genomförde s k handikappinventeringar. Dessa utgick ofta från Försäkringskassans listor på pensionärer och förtidspensionärer, personer med sjukbidrag, handikappersättning o s v. Personerna fick en enkät tillsänt sig och i mer ambitiösa fall blev de intervjuade. De kommuner som använde de data de samlade in genom dessa kartläggningar hade naturligtvis ett bra planeringsunderlag, samtidigt som en del behov fångades upp. Men eftersom det var punktinsatser var materialet inaktuellt efter några år och nytillkomna behov föll bort, om personerna inte själva hade kraft att söka stöd. Hög prioritet I vår definition av uppsökande verksamhet är det en verksamhet med hög prioritet. Med detta menas att den bedrivs av de skickligaste och mest erfarna socialarbetarna, som ges både tid, resurser och möjligheter till kompetensutveckling. Den uppsökande verksamheten har en fysisk person som är ansvarig för den. Personerna i den uppsökande verksamheten inbjuder brukare till dialog och information, och ger en möjlighet att komma tillbaka i ett senare skede. De följer också upp att uppmärksammade behov blir tillgodosedda. I den uppsökande verksamheten tar man självklart hänsyn till den enskildes integritet och följer sekretesslagstiftningen. Detta säger lagen! Uppsökande verksamhet är en skyldighet enligt ett flertal lagrum. I Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 15, beskrivs kommunens uppgifter; 1. fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är, 2. verka för att personer som anges i 1 får sina behov tillgodosedda, 3. informera om mål och medel för verksamheten enligt denna lag. Enligt Socialtjänstlagen har kommunen samma skyldigheter. I Sol kapitel 3 1 står följande om socialnämndens uppgifter: - informera om socialtjänsten i kommunen, - genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållande I kapitel 3 4 skrivs vidare: Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt skall nämnden härvidlag samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. I kapitel 5 8 står: Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållande i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Sidan 6

7 Hur kan vi arbeta med uppsökande verksamhet? Den uppsökande verksamhetens tre viktigaste beståndsdelar är förhållningssättet, nätverket och kompetensen att identifiera behov. Andra viktiga egenskaper är naturligtvis lyhördhet och kommunikationsförmåga. Förhållningssätt I mångt och mycket är det en fråga om ett förhållningssätt. Att vilja arbeta förebyggande och att ha ett habiliterande/rehabiliterande synsätt som målsättning. Det innebär att målsättningen med den sociala verksamheten är att stödja till självständighet, oberoende och livskvalitet. Detta synsätt måste omfattas av både den tjänsteman som är ansvarig för den uppsökande verksamheten, hans medarbetare och andra som är berörda genom nätverk etc. Det måste självklart också omfattas av den administrativa och den politiska ledningen. Nätverket I vår arbetsmetodik har vi utgått från ett nätverk som basen för att nå personer som behöver olika insatser. I ett land som Sverige är det svårt att leva utan någon som helst myndighets- eller organisationskontakt. Även uteliggare har i de allra flesta fall någon form av externa kontakter. Vi listade de som funktionshindrade kan tänkas ha kontakt med enligt följande: Individ- och familjeomsorg Hemtjänsten Psykiatrin Rehabcentrum Överförmyndare Försäkringskassan Tandvård Bostadsanpassning P-tillståndsgivare Färdtjänsten Frivilligorganisationer Primärvård Dagcenter Arbetsförmedlingen Barnomsorg/skola Polis Fotvård Kyrkan/diakoniverksamhet Apotek o s v Listan kan kompletteras med ytterligare förslag. Från listan är det lämpligt att välja ut ett nätverk på en fem, sex organisationer som det är mest sannolikt att man har kontakt med. Dessa träffas i ett nätverk ca en gång i månaden och informerar dels om sin verksamhet, dels går igenom personer som de kommit i kontakt med som kan behöva hjälp och stöd. I vårt projekt såg nätverket ut enligt följande: Sidan 7

8 Individ- och familjeomsorg Försäkringskassan Primärvård Frivilligorganisationer Psykiatrin Kyrkan/diakoniverksamhet Hemtjänsten o s v Nätverket kom att förändras något över tiden eftersom någon organisation aldrig hade tid att komma och då byttes ut mot andra. Nätverket bjöd också in organisationer som inte hörde till den fasta gruppen, för att få och ge kunskap. Kunskap Detta nätverk träffades ungefär en gång i månaden för att utbyta erfarenheter, ge varandra kunskap om respektive verksamhet, bjuda in och få kunskap och kontakt med andra som stod på listan, men ej ingick i själva nätverket. Att nätverket begränsades till sex organisationer berodde på att det skulle göras hanterbart och att det skulle gå att få gemensamma tider för träffar. Med detta menades inte att andra organisationer och myndigheter var oviktiga. Det är tvärtom viktigt att dessa också får kunskap om den uppsökande verksamheten. Kunskapsspridning är en viktig del av nätverkets arbete. Återkoppling är nödvändig, d v s att man emellanåt får reda på vilka resultat den uppsökande verksamheten gett, för att hålla intresset och glöden uppe i verksamheten. Hur identifierar vi behov? En av svårigheterna med den uppsökande verksamheten är att identifiera behov. Det är inte så enkelt att allting alltid syns utanpå. Det är här behovet av erfarenhet och fingertoppskänsla kommer in, att kunna se och identifiera behov. Tecken att leta efter är isolering och svårigheter med sociala kontakter, svårigheter i den dagliga livsföringen som hygien, mathållning etc. Andra signaler kan vara svårigheter med ekonomin, hälsoproblem, fysiska och/ eller psykiska problem, missbruk etc. Detta kräver som sagt både fingertoppskänsla, erfarenhet, uppmärksamhet och vilja. Sekretess Sekretessen är en faktor som många gånger uppges som en orsak till att kommunerna inte bedriver uppsökande verksamhet. Sekretesslagstiftningen är emellertid till för att skydda den enskildes integritet, inte en lag för att hindra behövande att få det samhällsstöd de har rätt till. Enligt sekretesslagstiftningen får du inte godtyckligt lämna över uppgifter om den enskilde mellan olika myndigheter. Inte heller skall man i nätverket diskutera olika fall, utan att uppgifterna är avidentifierade. Sidan 8

9 Sekretessen hanteras bäst genom att man helt enkelt ber den enskilde om tillstånd att lämna över behövliga uppgifter om honom eller henne till uppsökaren, efter att noga ha förklarat varför man vill göra det. Lyhördhet och kommunikation Att nalkas den enskilde på ett bra sätt är ofta svårt och kräver både finkänslighet och lyhördhet. Vår erfarenhet är att de flesta människor, även de som avböjer hjälp, inte blir förargade av att bli erbjudna stöd. Människor med funktionshinder som gör dem skygga och som därmed har svårigheter i sociala kontakter, är det naturligtvis extra viktigt att närma sig med varsamhet. Enligt våra erfarenheter är det då bra att använda de kontakter som brukaren redan har. Uppsökaren kommer till det härbärge, den dagcentral, kurator etc som förmedlat behovet. Det kan öka tryggheten hos brukaren att ha en person med som de känner och förhoppningsvis litar på. I kommmunikationen är det också viktigt att ha tid att lyssna och verkligen låta brukaren få tala i första hand, för att bygga upp en bra samtalsrelation med förståelse för brukarens situation och behov. Det måste få ta tid. I första skedet är det inte ovanligt att en brukare trots mycket uppenbara behov tackar nej. Detta måste naturligtvis respekteras, men det är viktigt att alltid lämna dörren öppen. Ibland kan det ta ett år att tända insikten hos en brukare att hans eller hennes situation går att förändra till det bättre. Det är hela meningen med den uppsökande verksamheten. Andra åtgärder Andra källor som kan användas är naturligtvis listor från Försäkringskassan över nytillkomna förtidspensionärer, vårdbidrag, handikappersättningar o s v. Det är också väsentligt att göra Socialtjänsten och LSSverksamheten synlig genom artiklar i de kommunala informationsblad, som de flesta kommuner distribuerar till sina innevånare några gånger per år. Det är också viktigt att se till att personal inom skola, barnomsorg m fl verksamheter har åtminstone en grundkunskap om de möjligheter till insatser, stöd och service som finns, så att de kan förmedla vidare. Vid framtagande av informationsmaterial bör man inte glömma den egna kommunala personalen, som bör vara en viktig länk till medborgarna. Kontinuitet Att arbeta med uppsökande verksamhet är ett långsiktigt och förebyggande arbete som tar tid. Det är därför viktigt att se till att personalen får tid och kompetens att arbeta med planerna: Stödjer inte den politiska och administrativa ledningen de ansvariga tjänstemännen, kommer den uppsökande verksamheten aldrig att fungera. Det är också viktigt att det finns rutiner för ordentliga överlämningar vid personalförändringar. Kontinuiteten i arbetet är viktig för kvaliteten i den uppsökande verksamheten. Sidan 9

10 Beth Sundell Eriksson var ansvarig uppsökare i Landskrona kommun under , medan projektet LSS - på brukarnas villkor pågick. Hon arbetar idag som hjärnskadekoordinator vid Region Skåne Vilka är dina mest bestående intryck av den uppsökande verksamhet du var ansvarig för? Att det var mycket lärorikt. Vi kom i kontakt med verksamheter som vi inte hade känt till alls, frivilligorganisationer som ingick i nätverket och fick veta mer om dem som vi redan hade kontakt med. Generellt kan sägas att vi aktörer inom det sociala området har för lite kunskap om varandra. Kontakten med olika brukare kändes naturligtvis också väldigt meningsfull, speciellt när vi kom in i ett tidigt skede och kunde arbeta förebyggande. Inom det sociala känns det annars lätt som om vi arbetar för mycket med ständiga brandkårsutryckningar. Vilka resultat uppnådde ni? Under det dryga år som jag hade ansvar aktualiserades ungefär ett trettiotal brukare inom den uppsökande verksamheten. I många fall handlade det om lättare saker att ordna, men i några fall blev det tyngre ärenden. I en sex, sju fall ledde det till LSS- eller SoL-insatser. I andra fall handlade det om att hjälpa brukare till kontakt med försäkringskassa, psykiatri etc. Fanns det några dolda behov? Dolda och dolda. Det handlade lite om att vi genom våra träffar och diskussioner i nätverket fick ett nytt synsätt och en ny uppmärksamhet. Jag tror inte det var någon som var helt okänd, utan några samhällskontakter. Det handlade istället om att vi såg på brukarna med nya ögon. Är uppsökeriet en viktig verksamhet? Absolut! Kanske en av de allra viktigaste. Får vi den upppsökande verksamheten att fungera ger det oss möjlighet att komma in och stödja behövande i ett tidigt skede. Då räcker det ofta med små medel, vilket ofta blir bra för den enskilde och billigare för kommunen. Jag ser behovet av en fungerande uppsökande verksamhet inte minst i min nuvarande sysselsättning. Viktigaste erfarenheten Att det tar tid. Det måste få ta tid både med arbetet i nätverket och i kontakterna med enskilda brukare. Från kontakt till att brukaren ville ta emot en åtgärd tog det nästan ett år i ett ärende. Sidan 10

11 Sidan 11

12 HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har fler än funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel och social service. Vaktgatan 3, Helsingborg Tfn Fax E-post: Sidan 12

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna Till Mottagaren Vi översänder följande frågor kring er kommun och dess verksamhet, som vi hoppas att ni vill fylla i och redovisa era ståndpunkter kring

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen

Läs mer

- LSS - på brukarnas villkor -

- LSS - på brukarnas villkor - Framtaget med stöd av Allmänna arvsfonden Råd och stöd - LSS - på brukarnas villkor - Sidan 1 Innehållsförteckning Förord...3 Förutsättningarna...4 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade....4

Läs mer

Vilka söker upp äldre?

Vilka söker upp äldre? RAPPORT 2005 : 31 Vilka söker upp äldre? En sammanfattning av verksamhetstillsyn avseende uppsökande verksamhet för äldre i Västmanlands län år 2005 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN RAPPORT Västmanlands

Läs mer

med stöd av Allmänna Arvsfonden Projektet genomförs Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt HSO Skåne 2004 Sidan 1

med stöd av Allmänna Arvsfonden Projektet genomförs Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt HSO Skåne 2004 Sidan 1 Projektet genomförs med stöd av Allmänna Arvsfonden Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt Sidan 1 Sidan 2 SAMMANFATTNING HSO Skåne vill genomföra ett projekt för att ge ökad autonomi till funktionshindrade

Läs mer

- LSS - På brukarnas villkor -

- LSS - På brukarnas villkor - Framtaget med stöd av Allmänna arvsfonden Individuella planer - LSS - På brukarnas villkor - Sidan 1 Detta idématerial är framtaget inom vårt projekt LSS - på brukarnas villkor, som vi genomfört med stöd

Läs mer

LSS - På brukarnas villkor -

LSS - På brukarnas villkor - Projektet är finansierat med stöd av Allmänna Arvsfonden LSS - På brukarnas villkor - Redovisning av ett utvecklingsprojekt om Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade Sidan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Projektansökan. Redskapsboden. Från FN-konvention till vardagsverklighet. HSO Skåne. Handikapporganisationernas samarbetsorgan

Projektansökan. Redskapsboden. Från FN-konvention till vardagsverklighet. HSO Skåne. Handikapporganisationernas samarbetsorgan Projektansökan Redskapsboden Från FN-konvention till vardagsverklighet HSO Skåne Handikapporganisationernas samarbetsorgan 0 Projektansökan Redskapsboden Från FN-konvention till vardagsverklighet HSO Skåne

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Till mottagaren Vi översänder följande frågor inom riksdagens kompetens- och dess möjlighetsområde som landets lagstiftande organ, som vi hoppas att

Läs mer

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Riktlinjer boendestöd för vuxna Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Socialförvaltningen Område: FO, IFO Bakgrund Den svenska psykiatrireformen trädde i kraft

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Kvalitet i bemötandet Vad är det?

Kvalitet i bemötandet Vad är det? Kvalitet i bemötandet Vad är det? 1 2 Bemötande, vad är det? Under 1998 började HSO Skåne och Försäkringskassan Skåne att diskutera den kritik som riktades bl a mot Försäkringskassan i bemötandeutredningen.

Läs mer

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer boendestöd för vuxna Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2

Läs mer

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman Äldreomsorg i Stockholms stad Äldreombudsman Linda Vikman The Capital of Scandinavia Äldreombudsmannens uppdrag 1 Äldreombudsmannen ska verka för att äldre personer i Stockholms stad har goda levnadsförhållanden

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Kommunernas planering för personer med psykiska funktionshinder i Västmanlands län

Kommunernas planering för personer med psykiska funktionshinder i Västmanlands län Kommunernas planering för personer med psykiska funktionshinder i Västmanlands län LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Samhällsbyggnadsenheten 2003 Nr 7 Förord Personer med psykiska funktionshinder tillhör

Läs mer

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,

Läs mer

Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund

Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund Projektet är finansierat och genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund Redovisning av det första projektåret 2002-2003 Sidan 1 Sidan 2 Juni 2003 Bakgrunden

Läs mer

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Socialtjänstlagens uppbyggnad Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser

Läs mer

Kvalitet i bemötandet

Kvalitet i bemötandet Projektet är genomfört med stöd från Allmänna Arvsfonden Kvalitet i bemötandet HSO Skåne HAREC Försäkringskassan Skåne HSO Skåne 2001/ KiB sid 1 Sammanfattning Kvalitet i bemötandet är ett projekt med

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Biståndshandläggning November 2016 Äldreomsorgens nationella värdegrund 5 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453,SoL) Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Brukarkvalitet Ett utvecklingsprojekt om kvalitet från ett brukarperspektiv

Brukarkvalitet Ett utvecklingsprojekt om kvalitet från ett brukarperspektiv Projektet är genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Brukarkvalitet Ett utvecklingsprojekt om kvalitet från ett brukarperspektiv HSO Skåne 2004 Sidan 1 Sammanfattning Projektet Brukarkvalitet har sitt

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD)

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsman i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Lagar

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter

Läs mer

En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning. framtaget av HSO Skånes Tankesmedja

En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning. framtaget av HSO Skånes Tankesmedja En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning framtaget av HSO Skånes Tankesmedja En ny storregion? Detta material är framtaget inom ramen för HSO

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Räddningstjänsten Karlstadsregionen Hembesök i samband med Identifiering av särskilt riskutsatta och individanpassat brandskydd

Räddningstjänsten Karlstadsregionen Hembesök i samband med Identifiering av särskilt riskutsatta och individanpassat brandskydd Räddningstjänsten Karlstadsregionen Hembesök i samband med Identifiering av särskilt riskutsatta och individanpassat brandskydd Spisrelaterade bränder i flerbostadshus Eldstadsrelaterade bränder i småhus

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Ett material om kvalitet till personal i Hjälpmedelsverksamheten

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Ett material om kvalitet till personal i Hjälpmedelsverksamheten Denna broschyr är framtagen med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Ett material om kvalitet till personal i Hjälpmedelsverksamheten Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder H-Modellen Samarbetsmodell kring barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder 2 H-Modellen 2009 designby Innehållsförteckning Förord...4 Mål...5 Målgrupp...5 Lots...6 Lots-utbildning...6 Lotsens

Läs mer

Stöd för personer med funktionsnedsättning

Stöd för personer med funktionsnedsättning Stöd för personer med funktionsnedsättning Stöd för personer med funktionsnedsättning Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Syn och hörselinstruktörer i länets kommuner

Syn och hörselinstruktörer i länets kommuner SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 61/71 42 Syn och hörselinstruktörer i länets kommuner I skrivelse till Kommunförbundet Norrbotten har Synskadades Riksförbund (SRF)

Läs mer

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Landstingsfrågorna

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Landstingsfrågorna Vad valdebatten 2010 bör handla om! Landstingsfrågorna Till Mottagaren Vi översänder följande frågor kring Region Skåne och dess verksamhet, som vi hoppas att ni vill fylla i och redovisa era ståndpunkter

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet

Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet Juridisk analys av Manólis Nymark Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö och I-nod Vad är Assertive Community Treatment? Ett multidisciplinärt

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer