Uppsökande verksamhet

Transkript

1 Framtaget med stöd av Allmänna arvsfonden Uppsökande verksamhet - LSS - på brukarnas villkor - Sidan 1

2 Detta idématerial är framtaget inom vårt projekt LSS - på brukarnas villkor, som vi genomfört med stöd av Allmänna arvsfonden. Projektet har skett i samarbete med Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB, Neurologiskt handikappades riksförbund, NHR, Riksförbundet för mag- och tarmsjuka, RMT, samt Riksförbundet för cystisk fibros, RfCf. Sidan 2

3 Förord Den uppsökande verksamheten är, som vi ser det, en av grundpelarna i den sociala verksamheten riktad till funktionshindrade. Den uppsökande verksamheten och den utåtriktade informationen skall se till att brukare får information och kunskap om vilket stöd de har rätt till och hur de kan erhålla det. Trots att den uppsökande verksamheten är oerhört viktig för många brukare, oftast de med sämst förutsättningar att själva skaffa sig det samhällsstöd de behöver, är det oftast en verksamhet satt på undantag. Trots att kommunerna genom ett flertal lagrum har skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet, gör många kommuner inte det, utan bryter medvetet mot lagen. - Vi vet inte hur vi skall göra. Vi har inte tid, Vi vill inte göra reklam för vår verksamhet, är argument som ofta hörs. Samtidigt har kommunerna ibland inte det planeringsunderlag de skulle behöva för att på ett korrekt sätt verkställa fattade beslut och domar enligt LSS och SOL (socialtjänstlagen). Vår förhoppning är att detta idématerial skall ge både brukare och tjänstemän tankar och idéer om hur man kan organisera och arbeta med uppsökande verksamhet. Helsingborg i september 2002 Lars Gustavsson Länsombudsman Sidan 3

4 Innehållsförteckning Vad är uppsökande verksamhet?...5 Kommunalt initativ...5 Det man inte vet...5 Varför uppsökande verksamhet?...5 Vad utmärker en uppsökande verksamhet...6 Hög prioritet...6 Detta säger lagen!...6 Hur kan vi arbeta med uppsökande verksamhet?...7 Förhållningssätt...7 Nätverket...7 Kunskap...8 Hur identifierar vi behov?...8 Sekretess...8 Lyhördhet och kommunikation...9 Andra åtgärder...9 Kontinuitet...9 Intervju med Beth Sundell Eriksson...10 Sidan 4

5 Vad är uppsökande verksamhet? Ur ett brukarperspektiv är uppsökande verksamhet en av den sociala verksamhetens hörnpelare. Den är garantin för att de som behöver samhällets stöd, men av olika anledningar själva inte har förmågan att söka det, skall bli kontaktade av samhället. De skall bli uppsökta, informerade om och erbjudna det stöd de har behov av för att kunna leva ett gott liv. Kommunalt initiativ I själva definitionen av uppsökande verksamhet ligger att det är kommunen, huvudmannen, som har ansvaret för initiativet. Det är den som skall söka upp dem som kan tänkas vara i behov av olika stödinsatser. Trots att lagtexten är glasklar är det många kommuner som inte bedriver någon uppsökande verksamhet, vilket också visar sig genom att alltfler människor faller utanför det sociala skyddsnätet. Orsakerna till att de inte bedriver någon uppsökande verksamhet är flera. Brister i kompetens, organisation och resurser är en. Ibland också mer cyniska orsaker som att man inte vill göra reklam för sin verksamhet, att man tror sig spara pengar o s v. Uppsökande verksamhet är emellertid inte något kommunerna har rätt att välja bort. Det är en verksamhet som de enligt flera lagrum är skyldiga att bedriva. Uppsökande verksamhet skall vara en naturlig och kontinuerlig del av den sociala verksamheten, där skyldigheten till initiativ är kommunens. Det man inte vet... En av grundtankarna bakom kommunens skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet är, att det man inte vet kan man inte fråga efter. Socialt stöd, möjligheter till insatser från LSS eller annat samhällsstöd, är kunskaper som man normalt inte har samlat på sig. Sådan information är intressant först när den börjar bli behövd. Därför är det viktigt att information genom uppsökande verksamhet görs tillgänglig i ett kontinuerligt arbetssätt. Varför uppsökande verksamhet? Förutom de rent juridiska skyldigheterna att bedriva uppsökande verksamhet finns det flera skäl. Det rent mänskliga kommer i första hand. Många gånger är det de mest behövande som har minst förmåga att själva söka hjälp och stöd. Det är människor med psykiska funktionshinder, utvecklingsstörning eller andra kognitiva hinder, nedsatt autonomi (förmåga till självständighet), dålig initiativförmåga o s v. Att nå och stödja dessa människor i ett tidigt skede kan ofta hjälpa dem från att helt tappa fotfästet, och ofta spara kostnader för stora insatser i ett senare skede. För kommunens del innebär en bra uppsökande verksamhet också att den som lagtexten säger får en möjlighet att... göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen. En bra uppsökande verksamhet är en av de delar som kan ge underlag till en bättre planering och framförhållning, för anskaffande av olika sorters Vad är Uppsökande Verksamhet? I projektet LSS - på brukarnas villkor gjordes följande definition på uppsökande verksamhet: Uppsökande verksamhet är en kontinuerlig verksamhet med hög prioritet Uppsökande verksamhet har en fysisk person/tjänsteman som är ansvarig för den Uppsökande verksamhet identifierar och kontaktar människor som trots uppenbara behov inte själva söker hjälp Uppsökande verksamhet ger information om rättigheter och möjligheter till stöd och service Uppsökande verksamhet informerar på ett för brukaren förståeligt sätt Uppsökande verksamhet inbjuder till dialog och ger möjlighet att komma tillbaka i ett senare skede Uppsökande verksamhet tar hänsyn till den enskildes integritet Uppsökande verksamhet följer upp att uppmärksammade behov blir åtgärdade Personal som arbetar med Uppsökande verksamhet har hög kompetens och de ges möjlighet att vidareutveckla denna Uppsökande verksamhet är inte en verksamhet som kommunerna har rätt att välja bort. Det är en verksamhet de är skyldiga att bedriva enligt flera lagrum. Sidan 5

6 boende, kontaktpersoner, ledsagare m m, behov som idag ofta dyker upp som en total överraskning för kommuner. Detta i sin tur gör att de inte kan verkställa fattade beslut och efterfölja domar inom rimliga tidsramar. Vad utmärker en uppsökande verksamhet? Det finns naturligtvis många sätt och metoder att bedriva uppsökande verksamhet. Det viktiga är att det arbetssätt som används når fram och att det är en kontinuerlig, ständigt pågående verksamhet. Under 1980-talets första hälft och senare i samband med LSS införande var det många kommuner som genomförde s k handikappinventeringar. Dessa utgick ofta från Försäkringskassans listor på pensionärer och förtidspensionärer, personer med sjukbidrag, handikappersättning o s v. Personerna fick en enkät tillsänt sig och i mer ambitiösa fall blev de intervjuade. De kommuner som använde de data de samlade in genom dessa kartläggningar hade naturligtvis ett bra planeringsunderlag, samtidigt som en del behov fångades upp. Men eftersom det var punktinsatser var materialet inaktuellt efter några år och nytillkomna behov föll bort, om personerna inte själva hade kraft att söka stöd. Hög prioritet I vår definition av uppsökande verksamhet är det en verksamhet med hög prioritet. Med detta menas att den bedrivs av de skickligaste och mest erfarna socialarbetarna, som ges både tid, resurser och möjligheter till kompetensutveckling. Den uppsökande verksamheten har en fysisk person som är ansvarig för den. Personerna i den uppsökande verksamheten inbjuder brukare till dialog och information, och ger en möjlighet att komma tillbaka i ett senare skede. De följer också upp att uppmärksammade behov blir tillgodosedda. I den uppsökande verksamheten tar man självklart hänsyn till den enskildes integritet och följer sekretesslagstiftningen. Detta säger lagen! Uppsökande verksamhet är en skyldighet enligt ett flertal lagrum. I Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 15, beskrivs kommunens uppgifter; 1. fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är, 2. verka för att personer som anges i 1 får sina behov tillgodosedda, 3. informera om mål och medel för verksamheten enligt denna lag. Enligt Socialtjänstlagen har kommunen samma skyldigheter. I Sol kapitel 3 1 står följande om socialnämndens uppgifter: - informera om socialtjänsten i kommunen, - genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållande I kapitel 3 4 skrivs vidare: Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt skall nämnden härvidlag samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. I kapitel 5 8 står: Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållande i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Sidan 6

7 Hur kan vi arbeta med uppsökande verksamhet? Den uppsökande verksamhetens tre viktigaste beståndsdelar är förhållningssättet, nätverket och kompetensen att identifiera behov. Andra viktiga egenskaper är naturligtvis lyhördhet och kommunikationsförmåga. Förhållningssätt I mångt och mycket är det en fråga om ett förhållningssätt. Att vilja arbeta förebyggande och att ha ett habiliterande/rehabiliterande synsätt som målsättning. Det innebär att målsättningen med den sociala verksamheten är att stödja till självständighet, oberoende och livskvalitet. Detta synsätt måste omfattas av både den tjänsteman som är ansvarig för den uppsökande verksamheten, hans medarbetare och andra som är berörda genom nätverk etc. Det måste självklart också omfattas av den administrativa och den politiska ledningen. Nätverket I vår arbetsmetodik har vi utgått från ett nätverk som basen för att nå personer som behöver olika insatser. I ett land som Sverige är det svårt att leva utan någon som helst myndighets- eller organisationskontakt. Även uteliggare har i de allra flesta fall någon form av externa kontakter. Vi listade de som funktionshindrade kan tänkas ha kontakt med enligt följande: Individ- och familjeomsorg Hemtjänsten Psykiatrin Rehabcentrum Överförmyndare Försäkringskassan Tandvård Bostadsanpassning P-tillståndsgivare Färdtjänsten Frivilligorganisationer Primärvård Dagcenter Arbetsförmedlingen Barnomsorg/skola Polis Fotvård Kyrkan/diakoniverksamhet Apotek o s v Listan kan kompletteras med ytterligare förslag. Från listan är det lämpligt att välja ut ett nätverk på en fem, sex organisationer som det är mest sannolikt att man har kontakt med. Dessa träffas i ett nätverk ca en gång i månaden och informerar dels om sin verksamhet, dels går igenom personer som de kommit i kontakt med som kan behöva hjälp och stöd. I vårt projekt såg nätverket ut enligt följande: Sidan 7

8 Individ- och familjeomsorg Försäkringskassan Primärvård Frivilligorganisationer Psykiatrin Kyrkan/diakoniverksamhet Hemtjänsten o s v Nätverket kom att förändras något över tiden eftersom någon organisation aldrig hade tid att komma och då byttes ut mot andra. Nätverket bjöd också in organisationer som inte hörde till den fasta gruppen, för att få och ge kunskap. Kunskap Detta nätverk träffades ungefär en gång i månaden för att utbyta erfarenheter, ge varandra kunskap om respektive verksamhet, bjuda in och få kunskap och kontakt med andra som stod på listan, men ej ingick i själva nätverket. Att nätverket begränsades till sex organisationer berodde på att det skulle göras hanterbart och att det skulle gå att få gemensamma tider för träffar. Med detta menades inte att andra organisationer och myndigheter var oviktiga. Det är tvärtom viktigt att dessa också får kunskap om den uppsökande verksamheten. Kunskapsspridning är en viktig del av nätverkets arbete. Återkoppling är nödvändig, d v s att man emellanåt får reda på vilka resultat den uppsökande verksamheten gett, för att hålla intresset och glöden uppe i verksamheten. Hur identifierar vi behov? En av svårigheterna med den uppsökande verksamheten är att identifiera behov. Det är inte så enkelt att allting alltid syns utanpå. Det är här behovet av erfarenhet och fingertoppskänsla kommer in, att kunna se och identifiera behov. Tecken att leta efter är isolering och svårigheter med sociala kontakter, svårigheter i den dagliga livsföringen som hygien, mathållning etc. Andra signaler kan vara svårigheter med ekonomin, hälsoproblem, fysiska och/ eller psykiska problem, missbruk etc. Detta kräver som sagt både fingertoppskänsla, erfarenhet, uppmärksamhet och vilja. Sekretess Sekretessen är en faktor som många gånger uppges som en orsak till att kommunerna inte bedriver uppsökande verksamhet. Sekretesslagstiftningen är emellertid till för att skydda den enskildes integritet, inte en lag för att hindra behövande att få det samhällsstöd de har rätt till. Enligt sekretesslagstiftningen får du inte godtyckligt lämna över uppgifter om den enskilde mellan olika myndigheter. Inte heller skall man i nätverket diskutera olika fall, utan att uppgifterna är avidentifierade. Sidan 8

9 Sekretessen hanteras bäst genom att man helt enkelt ber den enskilde om tillstånd att lämna över behövliga uppgifter om honom eller henne till uppsökaren, efter att noga ha förklarat varför man vill göra det. Lyhördhet och kommunikation Att nalkas den enskilde på ett bra sätt är ofta svårt och kräver både finkänslighet och lyhördhet. Vår erfarenhet är att de flesta människor, även de som avböjer hjälp, inte blir förargade av att bli erbjudna stöd. Människor med funktionshinder som gör dem skygga och som därmed har svårigheter i sociala kontakter, är det naturligtvis extra viktigt att närma sig med varsamhet. Enligt våra erfarenheter är det då bra att använda de kontakter som brukaren redan har. Uppsökaren kommer till det härbärge, den dagcentral, kurator etc som förmedlat behovet. Det kan öka tryggheten hos brukaren att ha en person med som de känner och förhoppningsvis litar på. I kommmunikationen är det också viktigt att ha tid att lyssna och verkligen låta brukaren få tala i första hand, för att bygga upp en bra samtalsrelation med förståelse för brukarens situation och behov. Det måste få ta tid. I första skedet är det inte ovanligt att en brukare trots mycket uppenbara behov tackar nej. Detta måste naturligtvis respekteras, men det är viktigt att alltid lämna dörren öppen. Ibland kan det ta ett år att tända insikten hos en brukare att hans eller hennes situation går att förändra till det bättre. Det är hela meningen med den uppsökande verksamheten. Andra åtgärder Andra källor som kan användas är naturligtvis listor från Försäkringskassan över nytillkomna förtidspensionärer, vårdbidrag, handikappersättningar o s v. Det är också väsentligt att göra Socialtjänsten och LSSverksamheten synlig genom artiklar i de kommunala informationsblad, som de flesta kommuner distribuerar till sina innevånare några gånger per år. Det är också viktigt att se till att personal inom skola, barnomsorg m fl verksamheter har åtminstone en grundkunskap om de möjligheter till insatser, stöd och service som finns, så att de kan förmedla vidare. Vid framtagande av informationsmaterial bör man inte glömma den egna kommunala personalen, som bör vara en viktig länk till medborgarna. Kontinuitet Att arbeta med uppsökande verksamhet är ett långsiktigt och förebyggande arbete som tar tid. Det är därför viktigt att se till att personalen får tid och kompetens att arbeta med planerna: Stödjer inte den politiska och administrativa ledningen de ansvariga tjänstemännen, kommer den uppsökande verksamheten aldrig att fungera. Det är också viktigt att det finns rutiner för ordentliga överlämningar vid personalförändringar. Kontinuiteten i arbetet är viktig för kvaliteten i den uppsökande verksamheten. Sidan 9

10 Beth Sundell Eriksson var ansvarig uppsökare i Landskrona kommun under , medan projektet LSS - på brukarnas villkor pågick. Hon arbetar idag som hjärnskadekoordinator vid Region Skåne Vilka är dina mest bestående intryck av den uppsökande verksamhet du var ansvarig för? Att det var mycket lärorikt. Vi kom i kontakt med verksamheter som vi inte hade känt till alls, frivilligorganisationer som ingick i nätverket och fick veta mer om dem som vi redan hade kontakt med. Generellt kan sägas att vi aktörer inom det sociala området har för lite kunskap om varandra. Kontakten med olika brukare kändes naturligtvis också väldigt meningsfull, speciellt när vi kom in i ett tidigt skede och kunde arbeta förebyggande. Inom det sociala känns det annars lätt som om vi arbetar för mycket med ständiga brandkårsutryckningar. Vilka resultat uppnådde ni? Under det dryga år som jag hade ansvar aktualiserades ungefär ett trettiotal brukare inom den uppsökande verksamheten. I många fall handlade det om lättare saker att ordna, men i några fall blev det tyngre ärenden. I en sex, sju fall ledde det till LSS- eller SoL-insatser. I andra fall handlade det om att hjälpa brukare till kontakt med försäkringskassa, psykiatri etc. Fanns det några dolda behov? Dolda och dolda. Det handlade lite om att vi genom våra träffar och diskussioner i nätverket fick ett nytt synsätt och en ny uppmärksamhet. Jag tror inte det var någon som var helt okänd, utan några samhällskontakter. Det handlade istället om att vi såg på brukarna med nya ögon. Är uppsökeriet en viktig verksamhet? Absolut! Kanske en av de allra viktigaste. Får vi den upppsökande verksamheten att fungera ger det oss möjlighet att komma in och stödja behövande i ett tidigt skede. Då räcker det ofta med små medel, vilket ofta blir bra för den enskilde och billigare för kommunen. Jag ser behovet av en fungerande uppsökande verksamhet inte minst i min nuvarande sysselsättning. Viktigaste erfarenheten Att det tar tid. Det måste få ta tid både med arbetet i nätverket och i kontakterna med enskilda brukare. Från kontakt till att brukaren ville ta emot en åtgärd tog det nästan ett år i ett ärende. Sidan 10

11 Sidan 11

12 HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har fler än funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel och social service. Vaktgatan 3, Helsingborg Tfn Fax E-post: info@skane.hso.se Sidan 12