LSS - På brukarnas villkor -

Transkript

1 Projektet är finansierat med stöd av Allmänna Arvsfonden LSS - På brukarnas villkor - Redovisning av ett utvecklingsprojekt om Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade Sidan 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Projektmål...4 BAKGRUND...4 PROJEKTET...4 Organisation...5 Information...5 SAMVERKAN...5 Samverkansmaterial...5 Definition...5 Utbildningar...5 Problem...6 Uppdrag...6 Så här har vi uppfattat samverkansgruppen...7 UPPSÖKANDE VERKSAMHET...8 Nätverksmetodik...8 Resultat...8 Arbetsmaterial...9 Problem...9 Så här har vi uppfattat uppsökande verksamhet...9 RÅDGIVNING OCH ANNAT PERSONLIGT STÖD...10 INDIVIDUELLA PLANER...11 Arbeta med stöd...11 Resultat...11 Så här har jag uppfattat individuella planer...12 Detta är slutredovisningen av vårt projekt LSS - på brukarnas villkor, som vi genomfört med stöd av Allmänna arvsfonden. Projektet har skett i samarbete med Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB, Neurologiskt handikappades riksförbund, NHR, Riksförbundet för mag- och tarmsjuka, RMT, samt Riksförbundet för cystisk fibros, RfCf. Sidan 2

3 Sammanfattning Projektet LSS - På brukarnas villkor har haft som målsättning att bygga upp en fungerande samverkan med kommunera kring Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Projektet har också arbetat med att utveckla metodik för uppsökande verksamhet och information, arbetet med individuella planer samt rådgivning och annat personligt stöd. Allt arbete har skett tillsammans med kommuner och med brukarorganisationer som är medlemmar i HSO eller HSO Skåne. Samverkansgrupper kring LSS finns idag i ett tiotal kommuner och antalet kommuner, som bedriver uppsökande verksamhet och information har successivt ökat. Inom projektet har en arbetspärm för samverkan tagits fram, som en grund för att bygga upp arbetet under det första året. Ett flertal utbildningar har genomförts kring samverkan. För uppsökande verksamhet och information har en metodik tagits fram tillsammans med ett par kommuner. En kartläggning över nuläget har tagits fram och seminarier för att öka kunskapen om uppsökande verksamhet har genomförts. Även kring individuella planer och råd och stöd, har material tagits fram och insatser gjorts, genom seminarier och informationsträffar, för att öka kunskapen och intresset om insatserna. Totalt sett bedömer vi projektet som framgångsrikt genom att vi dels tagit fram arbetsmaterial och metodik för eftersatta områden, men också känt att vi flyttat fram positioner och skapat ett ökat intresse att arbeta med dessa. Projektet har genomförts i samarbete med FUB, Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, RfCF, Riksförbundet för Cystisk Fibros, RMT, Riksförbundet för mag- och tarmsjuka, samt NHR, Neurologiskt handikappades riksförbund. Projektet har pågått från januari november Helsingborg december 2002 Lars Gustavsson projektansvarig Sidan 3

4 PROJEKTMÅL Projektets målsättning är: Att utveckla LSS-samverkan organisatoriskt och insatserna kvalitetsmässigt, så att lagen fungerar enligt lagstiftarnas intentioner och på brukarnas villkor. Delmål Att utveckla samverkan kring LSS enligt 15.1 LSS, med kommunala samverkansgrupper, där handikapprepresentanter, brukare och politiker tillsammans diskuterar LSS-frågor och kvalitetsutveckling. Att i samverkan med kommunerna ta fram modeller för uppsökande verksamhet och information, som når behövande brukare. Att utveckla metodik för individuella planer, som ett stöd för utveckling av livskvalitet och självständighet för enskilda brukare och marknadsföra detta bland handläggare. Att utveckla insatsen LSS 9.1 rådgivning och annat personligt stöd, speciellt för mindre och udda handikappgrupper som härrör till persongrupp 3. BAKGRUND LSS - på brukarnas villkor heter projektet som arbetar med frågor kring LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Bakgrunden till projektet är att brukarna, kommunerna och landstingen har haft svårigheter att hitta former för att genomföra en bra LSSverksamhet. Många brukare har upplevt att lagen inte har infriat de förhoppningar som ställdes på den och många tjänstemän uttrycker att det är en svår lag att arbeta efter. För att tillgodose brukarnas intressen startades projektet i januari 1999 och har pågått i nästan fyra år. Projektet finansieras av medel från Allmänna Arvsfonden och drivs i samverkan med medlemsorganisationerna och olika aktörer inom LSS-området. Huvudman för projektet är HSO Skåne som samarbetar med Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB, Riksförbundet för Cystisk fibros, RfCF, Neurologiskt handikappades riksförbund, NHR och Riksförbundet för mag- och tarmsjuka, RMT. PROJEKTET De delar, som LSS -på brukarnas villkor valt att arbeta med, är delar av LSS där vi bedömt att det funnits ett stort behov av utveckling och även, att ta fram bra arbetsmodeller och/eller fungerande metodik. Dessa har varit följande fyra områden: - Samverkan mellan kommuner och handikapprörelsen. - Att ta fram metodik för uppsökande verksamhet och få igång en sådan i kommunerna. - Att ta fram metodik för individuella planer och sprida kunskap om dessa bland brukare och tjänstemän. - Att ta fram kunskap om och att utveckla insatsen Rådgivning och annat personligt stöd, för personkrets tre. Under de två första projektåren har arbetet koncentrerats inom samverkan, uppsökande verksamhet och individuella planer. Sidan 4

5 Organisation En styrgrupp med representanter från de fyra organisationerna och en projektledningsgrupp har lett projektet framåt enligt projektplanen. Regelbundna informationer har genomförts med representanter från de fyra medverkande förbunden. Under de första 15 månaderna arbetade Charlotte Lindgren som projektledare, sedan har Erland Zadig och under sista året Lars Gustavsson varit projektledare. Annette Svensson har varit projektsekreterare under hela projekttiden. Information Information om LSS-projektet har skett i HSO Skånes interna informationsblad 5 min och HSO Skåne. Sex speciella LSS-projektblad har producerats. Dessa publikationer har distribuerats enligt HSO Skånes sändlistor till ca 450 mottagare på lokal-, regional- och riksnivå. Ett flertal informationsmöten har genomförts om projektet och informationsbroschyrer och arbetsmaterial har producerats. Referensgruppen med representanter för FUB, RfCF, RMT och NHR har informerats personligen två gånger per år. SAMVERKAN Projektet har till en början inriktat sig på att komma igång med samverkan i 10 av Skånes 33 kommuner. De kommuner som deltar är: Helsingborg, Höör, Lund, Kävlinge, Kristianstad, Klippan, Hässleholm, Ystad, Vellinge samt under uppstart i Eslöv. Samverkan har varit under uppbyggnad i ytterligare några kommuner men stupat på att hitta intresserade brukare. I samtliga kommuner har möten genomförts, kring olika LSS-frågor. I de som startade upp tidigt har ett flertal möten ägt rum. Projektledaren eller annan projektpersonal har deltagit på många av mötena för att stödja dem i starten. Samverkansmaterial Ett speciellt Samverkansmaterial har tagits fram för att ge stöd både till innehåll i samverkansdiskussionerna och för att lägga frågorna på en nivå så att de är både utvecklande för LSS-insatserna i kommunen och för deltagarna. Den s k samverkanspärmen som blivit mycket positivt mottagen av både tjänstemän och brukare, lanserades på ett speciellt seminarium under hösten Den har också distribuerats till samtliga lokalföreningar inom FUB, till stöd för de föreningar runtom i landet som har en ambition att bygga upp lokal samverkan kring LSS. Definition Redan i ett tidigt skede tog projektets styrgrupp fram en definition av vad bra samverkan är. Den har fått stor genomslagskraft. Denna definition består av nio punkter som har varit grunden till all diskussion kring samverkan. De frågor som har diskuterats i samverkansgrupperna är: Vad är goda levnadsvillkor? Vad är kvalitet i de tio insatserna, i boendeformer? Vilket synsätt och vilka värderingar styr LSS? Hur sprider kommunen information och uppsökande verksamhet m fl frågeställningar? Utbildningar Flera utbildningar har genomförts för samverkansledamöterna, då främst kring LSS och samverkansformerna. Ett flertal lokala informationsmöten har skett både med egna och med kommunrepresentanter för att få igång processen med samverkan. Sidan 5

6 Lärare på utbildningarna har bl a varit Thomas Agdalen, Riks HSO, Hans Erik Bylund och Jesper Dahl, FUB, samt Erland Zadig, HSO Skåne. Problem Problemen med samverkan har varit att få fram brukarrepresentanter med kompetens, vilja och tid för att ta på sig samverkansuppdraget. Mycket kraft har lagts på att hitta rätt brukarrepresentanter, men i något fall har samverkansgrupper fallit ihop, på grund av att olämpliga personer kommit in i dem. Något problem att få kommunerna att ställa upp har det inte varit, även om det funnits tröghetsmoment vid igångsättandet. Inom HSO Skånes medlemsorganisationer finns det 35,000 medlemmar, så det finns naturligtvis många som är kompetenta och som också skulle vilja sitta i en samverkansgrupp. Problemet är att informationen inte går vidare i många organisationer utan stannar hos postmottagaren. Det andra problemet i samverkan har varit att få frågorna att hamna på rätt nivå, så att det blir givande diskussioner och en positiv och konstruktiv anda i samverkansgrupperna. Detta har vi arbetat med genom stöd av resurspersoner på möten och samverkanspärmen, som fått omvittnat god effekt på många ställen och distribuerats ut till samtliga grupper. Uppdrag För att förtydliga de förväntningar och det ansvar som läggs på samverkansledamöterna har deras uppdrag formulerats enligt följande: Samverkansledamöternas uppdrag är att arbeta för att kunskap om LSS, genom uppsökande verksamhet och information, når behövande människor. De skall vidare arbeta för att det finns god kompetens och funktionshinderkunskap bland dem som handlägger och arbetar med LSS, och att insatser och åtgärder enligt LSS har en kvalitet så att de förmår att uppfylla de behov som brukaren har. Från handikapprörelsen är idag drygt 70 personer inblandade i LSSsamverkan. De fördelar sig organisationsmässigt enligt följande: A B Organisation Antal FUB 1 9 Reumatikerdistriktet 10 Hjärnkraft 6 RSMH 6 RBU 6 SEF 5 NHR 5 Afasiförbundet 5 RMT 3 RA 3 RTP 2 DHB 1 SD 1 SDR 1 Tandvårdsskadeförbun 1 Summa 74 Sidan 6

7 Så här har vi uppfattat samverkansgruppen Hans Hellman RBU, Kristianstad kommun Hur ser du på samverkansgruppernas arbete? Som brukare tycker jag att det har varit ett lyft att på detta sätt få sitta och diskutera med politikerna på ett övergripande plan, om utvecklingen av LSS i vår kommun. Några problem? Ja att vi har så olika kunskaper och erfarenhter av LSS. Detta har till viss del uppvägts av de utbildningar som genomförts. Vad har varit bra med projektet? Att samverkan kommit igång kring LSS. Att detta sker samlat i en grupp innebär att kompetensen byggs upp bland alla medverkande i gruppen. Putte Fridh, ansvarig för utförandet av LSS insatser i Vellinge kommun Hur ser du på LSS-samverkan i din kommun? Vi får en helhetsssyn och lättare att arbeta från brukarnas behov. Samverkan har gett många idéer och uppslag och samverkangruppen är ett bra diskussionsforum. För brukarna är samverkansgruppen ett bra forum att påverka. Några problem? Vi har en positiv och bra stämning i vår grupp, men alla har slutit upp bakom att vi tillsammans skall fatta bra beslut. Det blir naturligtvis att både ge och ta. Vad har varit bra med LSS-projektet? Att det genom samverkan blir lättare att nå bra resultat i utförandet. Vi arbetar alla mot samma mål, att behövande brukare skall få ett bra stöd. Bra att initiativet kommit från handikapprörelsen som också både haft utbildningar och material. Sidan 7

8 UPPSÖKANDE VERKSAMHET I arbetet med att ta fram metodik för och få igång en uppsökande verksamhet deltog fyra pilotkommuner i projektet. De var Landskrona, Svalöv, Staffanstorp och Höör. Under de första åren arbetade Landskrona, Svalöv och Höör med en nätverksmetodik. Det innebär att de byggt upp nätverk av kontaktpersoner inom den sociala svären. De träffas ett antal gånger per år och byter erfarenheter och tar fram personer med behov av samhällsstöd som de träffat i sina arbeten eller verksamheter. I Staffanstorp arbetade de med en annan metodik, som gick ut på information och massutskick, både genom informationsutskick riktade till vissa grupper och genom sina kommunala informationsblad Tyvärr kom projektverksamheten att avstanna i både Staffanstorp och Svalöv, då personal som var engagerade i projektet flyttade och fick nya arbeten. Nätverksmetodik Projektet har under åren genomfört flera utbildningsdagar och miniseminarier för nätverken i Landskrona, Svalöv och Höör. Programpunkter har bland annat varit; historik om LSS, begreppet handikapp - funktionshinder, vad är varaktigt funktionshinder?, de tio insatserna, individuella planer, hur identifierar vi behov? m m. Projektledaren och projektassistenten har också deltagit i nätverksmötenas olika diskussioner. I nätverken ingår personer från följande verksamheter: socialtjänsten psykiatrin demensvården primärvården Försäkringskassan Kyrkan/diakoniverksamheten frivilligorganisationer inom den sociala sektorn Nätverket i Höörs kommun har bildats under hösten 2001 och har sex representanter från olika verksamheter inom kommunen. De har träffats i miniseminarier och i internträffar för att diskutera personer i behov av stöd. De frågor som bl a har diskuterats i de tre nätverken är: Hur förankrar vi internt? Vem riktar vi den uppsökande verksamheten till? Hur identifierar vi dem vi söker, samt frågesställningar kring sekretess m m. En projektpärm har delats ut till varje medverkande som ett arbetsunderlag. En lättbegriplig broschyr om LSS är framtagen. Resultat I Landskrona och Svalöv aktualiserades 28 personer för olika åtgärder under det första verksamhetsåret. Tretton har fått LSS insatser, tre är under utredning och tolv har hänvisats till andra insatser. Samtliga har inte aktualiserats genom nätverket utan någon genom ungdomspsykiatrin o s v. Genom projektet har emellertid en naturlig kontaktperson skapats för denna typ av ärenden genom att det finns en handläggare med ett tydligt ansvar för den uppsökande verksamheten. På grund av personalbytet i Staffanstorps kommun och svårigheten att se vad som initierat de fall som aktualiserats för LSS, har vi inte någon riktigt bra utvärdering för det arbetssätt som använts där. Sidan 8

9 Arbetsmaterial Utifrån de erfarenheter som arbetet givit främst i Landskrona, men även Svalöv och Höör, har ett arbetsmaterial kring uppsökande verksamhet tagits fram. Materialet beskriver den metodik som använts i den uppsökande verksamheten, med nätverksmetoden. Under våren 2002 genomfördes ett seminarium om uppsökande verksamhet för ett fyrtiotal socialarbetare från ungefär hälften av Skånes kommuner. Föreläsning genomfördes av de som arbetat i nätverket i Landskrona och den ansvariga för den uppsökande verksamheten, samt en av länsstyrelsens socialkonsulenter. En rapport som kommer att ligga till grund för spridandet av uppsökande verksamhet har tagits fram. Denna visar att i april 2002 var det inte mer än hälften av Skånes kommuner, som enligt egen uppgift bedrev uppsökande verksamhet. Detta trots att de enligt flera lagrum har skyldighet att göra det. Materialet som tryckts i en upplaga på 2000 ex, har genom de medverkande förbunden fått en riksspridning och kommer successivt att spridas till alla kommuner i Skåne. Problem De problem som kommunerna hänvisar till, för att inte bedriva uppsökande verksamhet, är överbelastning i arbetet och avsaknad av bra arbetsmetodik. Vi vet inte hur vi skall bedriva uppsökande veksamhet säger en del. I vissa fall kan man också höra mer cyniska argument som att vi bedriver inte reklam för den sociala verksamheten, underförstått att man tror det är kostnadsdrivande. Ett av de problem vi själva stött på i flera delar av projektet är den stora rörlighet som finns bland många socialarbetare. Dåliga arbetsförhållanden och låga löner får många att flytta på sig. Ibland så snabbt att de inte hinner lämna en kommun innan det funnits någon rimlig möjlighet att komma igång med något över huvud taget. Så här har vi upplevt arbetet med uppsökande verksamhet Ann-Marie Frödin, avdelningschef handikappomsorgen Landskrona kommun Hur ser du på arbetet med uppsökande verksamhet i Landskrona? Det har ökat samarbetet mellan olika myndigheter och myndigheter i Landskrona på ett positivt sätt och också gjort oss medvetna om, att det finns hjälpbehövande som man inte når på vanliga vägar. Finns det några problem? Tiden är alltid ett problem, men detta har vi prioriterat. Vi har emellertid inte lyckats att få med alla som vi skulle vilja ha med i nätverket. Alla ser det inte som lika viktigt. Vad har varit positivt med projekt LSS-på brukarnas villkor? Att det genom brukarnas initiativ, startats upp och tagits fram metoder för viktiga verksamheter! Sidan 9

10 RÅDGIVNING OCH ANNAT PERSONLIGT STÖD Rådgivning och annat personligt stöd är den första insatsen som beskrivs i LSS och ett ansvar för landstingen. Staten ger ett årligt statsbidrag på 200 miljoner kronor till landstingen för att ge och utveckla instasen till personkrets tre i LSS. Det vill säga de personer som tillkom, förutom de som tidigare kunde begära insatser med stöd av omsorgslagen. Kunskapen om Råd och stödinsatsen är dålig bland brukare, bl a beroende på brister i uppsökande verksamhet och information, dåliga kunskaper om LSS bland många brukare, att insatsen råd och stöd inte är definierad m fl orsaker. Totalt i landet är det färre än 1,500 personer, i personkrets tre, som har LSS-insats och i Skåne är antalet ca 150. Projektpersonalen har samlat in erfarenheter kring Råd och stöd från brukare, personal, länsstyrelsen m fl och analyserat detta. Två seminarier, varav ett i internat, har genomförts för att analysera och ta fram behov och exempel på hur en bra råd- och stödinsats ser ut för olika funktionshinderdiagnoser. Inom projektets ram har vi i första hand koncentrerat oss på dem som tillhör personkrets tre, men mycket är användbart för hela LSS personkrets. Personer aktiva i projektet har också deltagit i dialogkonferenser med regeringens utredare Cathrine Persson, kring eventuella förändringar av insatsen råd & stöd. Ett idématerial kring Råd och stöd har tagits fram och tryckts upp i 2000 exemplar. Genom de medverkande förbunden har det fått riksspridning och i Skåne distribueras det successivt genom utskick, seminarier och vid besök hos handläggare, ut till brukare och personal. Bengt Williamsson, rättsstödsombud i NHR-Skåne Behövs insatsen Råd och stöd? Absolut! Vi har många medlemmar som skulle behöva råd- och stödinsatser på hög nivå, men som idag inte får det eller som får det bara delvis genom rehabiliteringen. Vilken är skillnaden? Det är bland annat rättssäkerheten. Får du en insats som råd och stöd enligt LSS, då kan du överklaga om du inte är nöjd med utformning och kvalitet. Det handlar också om hur man ser på oss som brukare, skall vi tillåtas ha någon makt eller skall den helt ligga hos personalen? Det är åven en fråga om bemötande. Hur ser du på materialet om Råd och stöd? Det är mycket välbehövligt. Kunskaperna är små, inte minst bland dem som arbetar professionellt. Bland dem finns många som tror att hab/ rehabilitering och råd och stöd är samma sak! Jag tycker att materialet ger stöd och idéer för en utveckling av insatsen, även om en tydligare definition också hade behövts. Sidan 10

11 Individuella planer Under 2001 anordnade projektet flera seminarier om individuella planer för att inhämta de erfarenheter som fanns och analysera nuvarande arbete. Syftet var att få en bild över hur denna del av projektet skulle utformas för att på bästa sätt tillvarata den kunskap, kompetens och erfarenhet som fanns och för att få fler brukare att ta del av bra utformade individuella planer. Inbjudna till seminarierna var resurspersoner från Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, kommuner, habiliteringen i Region Skåne, handikapporganisationer och brukarrepresentanter. Till ett uppföljande seminarium hade ett flertal kommuner anmält sitt intresse för att ingå i arbetet med individuella planer. Fyra kommuner togs ut för att ingå i projektet och testa metodik för individuella planer under ett och ett halvt års tid. De kommuner som anmälde sitt intresse var Malmö stad med stadsdelen Hyllie, Örkelljunga, Åstorp och Burlöv. Arbeta med stöd De medverkande kommunerna arbetade i ett nätverk och träffades ungefär en gång i månaden med stöd av projektledaren och diskuterade bland annat; hur marknadsför och erbjuder vi individuella planer, så att det blir lättfattligt och begripligt för brukarna? vilka vänder vi oss till i första hand? hur tar vi fram planerna så att det är brukaren som styr målsättningarna och innehållet? Var och en av de deltagande kommunerna lade fast en målsättning med ett konkret antal individuella planer, som man skall ta fram under projektarbetets gång. I sitt arbete fick LSS-handläggarna stöd både genom projektledaren, utbytet med varandra och i seminarier med stödpersoner som Ann-Marie Stenhammar, som arbetade med Socialstyrelsens uppföljning av individuella planer och kurator Gun Sandström från Klippans kommun, som har stor erfarenhet av att arbeta med individuella planer m fl. Resultat Ingen av deltagarna klarade att nå upp till de målsättningar man tagit fram. Orsakerna var olika; att man inte prioriterade det, dåligt självförtroende och brist på kompetens, samt rörligheten bland socialarbetarna. I tre av de medverkande kommunerna har personal bytts ut under den tid projektet arbetat med individuella planer. För en kommun hann det bli tre omgångar med personal på mindre än två år! Några planer presterades emellertid inom projektets arbete och ett flertal goda exempel samlades in från annat håll. Ett idématerial har tagits fram och gåtts igenom på seminarium med både brukare och personal. Materialet har också gått ut på remiss till ett antal resurspersoner. Vad vi tydligt känt under projektarbetet är att arbetet med att använda individuella planer inte lär komma igång ordentligt förrän det blir en efterfrågan från funktionshindrade. Denna efterfrågan stupar på bristen på information och uppsökande verksamhet. Inom projektet har därför en informationsbroschyr om individuella planer tagits fram, som skall spridas till lämpliga medlemmar i våra organisationer, så att de som känner att det skulle vara bra för dem, börjar efterfråga individuella planer. Sidan 11

12 Idématerialet har genom de medverkande förbunden fått en riksspridning och i Skåne har det lanserats successivt till handläggare och handikappföreträdare genom seminarier och genom utskick. Materialet har tagits fram i en upplaga på 2000 ex. och det har fått ett mycket positivt mottagande. Så har jag uppfattat arbetet med individuella planer Sally Mårtensson, tidigare LSS-handläggare i Örkelljunga kommun Vad tyckte du om att arbeta med individuella planer? Jag hade aldrig gjort någon individuell plan, innan jag anmälde mig att medverka i projektet LSS - På brukarnas villkor. Så det var genom projektet jag fick kunskap och idéer för att ta fram planer. Ser du några fördelar med individuella planer? I de fall som jag arbetade med var det utan tvekan bra. För brukarna fokuserades det på de mål som var viktiga för dem och för oss som medverkande personal, gav det en översikt över insatserna och behovsbilden. Carina Bergström Bång, ordförande FUB Skåne Vad tyckte du om att arbeta med individuella planer i LSS - på brukarnas villkor? Jag tycker att det känns jätteviktigt att det nu finns ett idématerial att hämta tankar från. Det kan vara svårt att begära en individuell plan, när man aldrig sett någon. Vad ser du för fördelar med individuella planer? Det fokuserar på brukarnas målsättningar och ger en samlad bild av deras behov. För brukarna är det viktigt, men jag tror också att det kan vara bra för personal och för samhället i stort. Sidan 12

13 Sidan 13

14 HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har fler än funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel och social service. Vaktgatan 3, Helsingborg Tfn Fax E-post: info@skane.hso.se Sidan 14