Vad valdebatten 2010 bör handla om! Landstingsfrågorna

Transkript

1 Vad valdebatten 2010 bör handla om! Landstingsfrågorna

2 Till Mottagaren Vi översänder följande frågor kring Region Skåne och dess verksamhet, som vi hoppas att ni vill fylla i och redovisa era ståndpunkter kring för oss. Vi är tacksamma om ni vill återsända enkäten till oss senast den 31/ och vi förutsätter att den är förankrad och diskuterad i er partigrupp. En sammanställning över era svar kommer vi att redovisa på vår hemsida med ca besökare i månaden, samt i våra tryckta alster som når ut till drygt personer. Är det något ni vill fråga om eller diskutera angående frågorna v.g. kontakta HSO Skåne, Lars Gustavsson eller Thomas Larsson eller mail: lars.gustavsson@skane.hso,se Blanketten ifylld av: Namn Funktion Parti Telefon

3 Kansli för funktionshinderfrågorna Region Skåne antog i april 2009 ett nytt reviderat handikapprogram Tillgänglighet för alla. Programmet ger en bra förutsättning för en förbättrad tillgänglighet i Skåne, i begreppets alla perspektiv och har väckt intresse på flera håll i landet. I dagsläget saknas det en fullgod styrning av det handikappolitiska arbetet, vilket också framhållits av revisionen i en oberoende rapport. Detta är också en av grunderna till att tidigare program fått svagt genomslag i den praktiska verksamheten. Vad Region Skåne behöver är ett speciellt kansli med uppgift att arbeta för att funktionshinderperspektivet kommer in i alla verksamheter. Det skulle även stärka de olika samverkansråden om ett sådant kansli hade servat t.ex. det centrala brukarrådet med behövliga sekreterare och utredningsresurser. 1. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att Region Skåne får ett handikappkansli med medarbetare, som har till uppgift att förverkliga det handikappolitiska programmet? Patientutbildningscenter HSO Skåne har under flera år arbetat för ökade insatser för patientutbildningscenter. Idag finns det tre sådana i Skåne, enligt vår definition, dessutom sker ett antal utbildningar genom olika klinikers försorg. Utbildningarna når idag endast ett fåtal kroniskt sjuka patienter. I flera fall utgår också utbildningarna mer från personalens agenda än från patienternas behov och önskemål av informationsinnehåll. Den modell vi förespråkar är den modell som utvecklats med framgång i Norge, där patienterna har en mycket central roll i framtagandet av innehållet och genomförandet av utbildningarna. 2. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att stärka ställningen för de patientutbildningscenter som finns i regionen, genom tydligare uppdragsbeskrivning och genom tydligt patientfokuserad utbildning?

4 Intensifierat hälsoarbete Enligt Statens folkhälsoinstituts rapport Onödig ohälsa är det tio gånger vanligare bland människor med funktionsnedsättningar att uppleva ohälsa, än bland befolkningen i allmänhet. Enligt Folkhälsoinstitutet är det många gånger en onödig ohälsa, som inte är direkt kopplad till personens funktionsnedsättning eller kroniska sjukdom, utan en negativ faktor förutom denna. I utredningen lämnas det öppet för att problemen kan vara större än utredningen visar, då svarsfrekvensen är låg för vissa grupper t.ex. de med psykiska problem, utvecklingsstörning etc. För att komma tillrätta med dessa hälsoproblem behövs incitament till föreningslivet för hälsoarbete, ökade hälsoinsatser från primärvård, strukturella förändringar i samhälle etc. 3. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att stärka regionens hälsoarbete för människor med funktionsnedsättningar? Kvalitetsmått i hälsovalet Under 2010 har möjligheterna till hälsoval införts i Skåne. Idag har vi få kvalitetsmått att välja mellan, i första hand bemötandet och tillgängligheten. Men vi har inga mått på den medicinska verksamheten, som är den viktiga, över hur duktiga mottagningarna är med att få sina patienter friska. Här skulle mått som förmåga att få patienterna att ligga på rimlig blodsockernivå, minimerande av astmaanfall, blodtryckssänkning etc. vara en bra vägledare för många patienter. Andra mått kan vara viktminskning, tillgången till patientutbildning, sjukgymnastik, arbetsterapeut, personalkontinuitet, kompetens/bemanning m.m. Det mesta av detta saknas idag som information för patienterna, vilket gör hälsovalet delvis uddlöst ur ett patientperspektiv. 4. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att vi får medicinska kvalitetsmått på vårdinsatserna i hälsovalet och i andra vårdinsatser?

5 Kostnader och avgifter Idag kan det vara dyrt att ha en funktionsnedsättning eller en kronisk sjukdom. Kostnaderna kan variera för samma hjälpbehov med upp till tals kronor per år, beroende på var i landet personen i fråga bor. De stora utgifterna är ofta kostnader för hemtjänst, färdtjänst och annan social service, men även kostnader för tandvård, hjälpmedel, vårdresor, läkemedel m.m. tenderar att öka. Det händer att kroniskt sjuka och människor med funktionsnedsättningar tvingas prioritera bort behövliga insatser av ekonomiska skäl. 5. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att kostnaderna för att ha en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom inte skall öka genom höjning av kostnader för läkemedel, hjälpmedel, vårdresor, vård etc? Anställning av människor med funktionsnedsättningar Var femte person mellan 16 och 64 år i Sverige beräknas ha en funktionsnedsättning, enligt vissa källor. För cirka hälften av dessa personer innebär det också att arbetsförmågan är nedsatt. För denna grupp står 27% fler utanför arbetsmarknaden än för befolkningen i allmänhet. År 2006 och 2007 när arbetsmarknaden gick på högvarv ökade antalet yngre människor som gick ut i de ersättningar, som tidigare var förtidspension (nu aktivitetsersättning och sjukersättning). För gruppen upp till 29 år var det från 2006 och fram till utgången av 2009 en ökning i Skåne på nästan 15 %, av antalet som årligen gick in i denna försörjningsform. Antalet nybeviljade 2006 var 680 personer och 2009 hade antalet ökat till 778 personer. Trots olika initiativ och förändringar för att gynna arbetslinjen, fortsätter denna grupps utveckling att vara negativ. Vi ser det därför som viktigt att den offentliga sektorn, då inte minst Region Skåne som länets största arbetsgivare, går före med gott exempel och vidtar aktiva åtgärder för att denna grupp skall få anställning av regionen. 6. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för åtgärder för att fler människor med funktionsnedsättning skall få arbete i Region Skåne?

6 Tillgången till specialistläkare och personal Vi står inför en generell arbetsmarknadssituation där var femte arbetstagare och varannan chef beräknas gå i pension under de kommande 10 åren. För vården liksom för många andra verksamheter innebär detta en stor kompetensförlust. Redan idag är det brist på vissa specialistläkare som t.ex. neurologer. 7. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att öka antalet specialister inom Region Skåne och för att pensionsavgångarna får så liten negativ effekt som möjligt på verksamhetens kvalitet? Läkemedel och läkemedelsförsäkringen Genom ett allt större användande av parallellimporterade läkemedel, som ofta är tillverkade i utvecklingsländer eller begynnande industriländer, utsätts patienterna för onödiga risker. Parallellimportsföretagen är oftast inte anslutna till läkemedelsförsäkringen. Både Stockholms och Kronobergs läns landsting har ändrat i sina rekommendationslistor så att läkemedel, som ej är anslutna till läkemedelsförsäkringen inte skall förskrivas. 8. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att läkemedel från företag som ej är anslutna till läkemedelsförsäkringen, inte skall förskrivas av Region Skåne?

7 Bidragen till handikapprörelsen HSO Skånes bidragsrapport för 2010 visar att Region Skåne inte lever upp till den en gång uttalade ambitionen, att ligga på ett medeltal för riket. Regionen skulle behöva plussa på sin investering i handikapprörelsen med ytterligare ca 3 miljoner kronor för att nå upp till detta. Det är stor spännvidd i hur landstingen ser på bidragsgivningen till den regionala handikapprörelsen. Mest generöst är Stockholms landsting som investerar mer än 47 miljoner kronor i handikappföreningarna, vilket ger 23,60 kronor per capita. Njuggast är Södermanland som ger 6,47 kronor per capita, mot ett riksgenomsnitt på 13,16 kronor. Skåne ligger på 10,44 kronor vilket innebär ca 2,70 kronor under medeltalet för riket. (Bidragsrapporten finns att ta del av på vår hemsida 9. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att höja Region Skånes bidragsinvestering i handikapprörelsen, så man uppnår den ambition som en gång uttalats om att ligga på ett medeltal för riket? Stöd till närståendevårdare Stöd till närstående är till stor del en kommunal angelägenhet men när det gäller kompetens och kunskap, måste det vara en gemensam angelägenhet med primärkommunerna. För många människor som vårdar en anhörig med funktionsnedsättning eller en kronisk sjukdom är utbildning en viktig trygghets- och säkerhetsfaktor. Det kan för vissa små och udda diagnoser vara frågan om att få ta del av utbildningar anordnade av specialistcenter för dessa diagnoser och det kan för andra, mer vanligt förekommande diagnoser, vara utbildningar anordnade av regionens personal. För att kunna ta del av dessa utbildningar är det viktigt att närstående som deltar inte lider ekonomisk förlust utan istället får ett ekonomiskt stöd för sitt deltagande. 10. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att stärka stödet till anhöriga som vårdar kroniskt sjuka eller funktionsnedsatta genom utbildningsinsatser, ekonomiskt stöd etc?

8 HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har närmare funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är tillgänglighet, vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel, social service, bemötandefrågor m m. Vaktgatan 3, Helsingborg Tfn Fax E-post: info@skane.hso.se