Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad
|
|
- Andreas Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad
2 Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK
3 Hur det hela började. När vi tog våra första steg
4 Miltonprojekt SÖSK Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder Utbildning och kompetensutveckling till professionen och till personer med egen erfarenhet Samverkans/samarbetsfrågor
5 Kartläggning Öka kunskapen kring målgruppen vuxna med allvarliga psykiska funktionshinder Kön, ålder, språk, utbildning Levnadsförhållanden (t ex bostad, familj) Hälsa/ohälsa (inkl fysisk- och munhälsa) Funktionsförmåga/-hinder Försörjning/sysselsättning Vårdplan, insatser och samverkan
6 Effekter av kartläggningen Ökad uppmärksamhet riktades bland annat på. Samverkan mellan huvudmännen och med målgruppen Avsaknad av vårdplaner Avsaknad av sysselsättning hos många Föräldrar med psykisk ohälsa/barnens behov Fysisk ohälsa hos målgruppen
7 Utbildning och kompetensutveckling Återhämtningsinriktat förhållningssätt och -arbete Bemötande Supported Employment Case Management/Resursmodellen Vardagsstöd till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Hälsa och livsstilsfrågor, egna arrangemang och studiecirklar i samverkan med ABF Österlen
8 Utbildning och kompetensutveckling Åskådliggöra och levandehålla de två perspektiven i utbildningssammanhangen Det professionella Det egenerfarna Utbildning på alla nivåer i syfte att nå förankring och legitimitet. Politiker, Förvaltningschefer, Enhetschefer, Medarbetare God man/förvaltare, Intresseföreningar/brukare/anhöriga Bilda utbildningsgrupper med representation från alla berörda ger samsyn och främjar samverkan Ständigt fråga efter och påminna om att ha ett återhämtningsinriktat arbets- och förhållningssätt
9 Effekter av våra utbildningssatsningar Ökad samsyn och förståelse för varandra (ansvar, uppdrag, roll, potential, resurser m m) Kunskap om att återhämtning är möjlig och förståelse för betydelsen av att inge hopp Medarbetare efterfrågar och tillvaratar brukarens kunskap om vad som varit till hjälp och nytta Brukarna efterfrågar egen utbildning och vill ha ökat eget ansvar, upptäcker de egna resurserna Ökat intresse för hälsa och livsstilsfrågor hur man kan känna ökad välbefinnande mer än att jaga kilon, laga bra och billig mat och kostråd
10 Andra effekter och resultat.. En skriftlig överenskommelse om samverkan mellan huvudmännen - Organisation, ledning och uppföljning - Samordnad vårdplanering i öppenvård och slutenvård - Samordning av vårdplanering, genomförande och uppföljning - Parternas ansvar enskilt och gemensamt - Case Management/handlingsansvarig person - Brukar och anhörigsamverkan - Avvikelsehantering och tvister - Kompetensutveckling inklusive uppföljningar Ett återhämtningsinriktat arbets- och förhållningssätt ska tillämpas och utvecklas bland medarbetarna En större brukarförening bildades i vårt område Ett Brukar och anhörigråd i SÖSK startade i november 2008
11 Informations-Guide för vuxna med psykisk ohälsa En Guide har tagits fram för personer som bor i Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Skurup, eller Ystad där läsaren kan hitta uppgifter om vart man kan vända dig för att få hjälp, stöd och rådgivning. Guiden finns tillgänglig på huvudmännens hemsidor med möjlighet att skrivas ut. Innehållet uppdateras årligen
12 Våra erfarenheter. Brukare blivit mer aktiva med att lämna förslag och önskemål om aktiviteter och att de också är mer intresserade och beredda att verka för genomföranden Brukare är en tillgång och resurs och inte någon som behöver tas hand om Utbildning bör planeras och genomföras i samverkan med intresseföreningar. Egenerfarenhets perspektivet ges en större tyngd likställas med det professionella perspektivet Våga uppdra/anställa personer med egen erfarenhet av ohälsa Viktigt att föregå med gott exempel
13 Några synpunkter från brukare som gått studiecirklar.att gå en cirkel om återhämtning ger hopp och insikt att psykisk ohälsa inte alls behöver vara något kroniskt..man ser mer optimistiskt på tillvaron, tänker mera på sig själv samt har fått nya tankar, infallsvinklar och perspektiv som till exempel att allting kunde vara värre än det är och att man får försöka se det positiva i det man har..bara namnet på kursen Återhämtning skapar hopp, fokusering på positivt tänkande och att se framåt och inte bakåt..man har börjat tänka mera positivt, fått större distans och man har fått chansen att prata ut.
14 Det är som att själv spara till något man väldigt gärna vill ha.. Det är dubbelglädje att dels klara av att spara dels att kunna köpa det man sparat till. Istället för att någon annan ordnar med allt. Då är det svårare känna en mening med det som sker eller ska göras.
15 Undersökning bland medarbetare apr/maj 2010 N=74 Använder du dig av ett återhämtningsinriktat arbetsoch förhållningssätt? KommunHälso- och sjukvård Ja, alltid 62,5% 43,5% Från och till (inte alltid) 35,4% 56,5% Nej 0,0% 0,0% Vet ej 2,1% 0,0% Kommentar: Arbetar man mer återhämtningsinriktat i kommunerna än i om hälso- och sjukvården?
16 Tror du att dina patienter/klienter/brukare tycker att du arbetar utifrån ett Återhämtningsinriktat arbetssätt och förhållningssätt? Kommun Hälso- och sjukvård Ja 43,8% 39,1% Ja, i viss mån 35,4% 30,4% Nej 0,0% 4,3% Vet ej 20,8% 26,1%
17 Vad i ditt arbetssätt (tycker du) visar på att du arbetar utifrån ett Återhämtningsinriktat arbetssätt och förhållningssätt? Kommun Hälso- och sjukvård Jag stödjer/uppmuntrar till ett ökat eget ansvar 91,7% 91,3% Jag förmedlar hopp och visar på möjligheter 89,6% 95,7% Jag lyssnar 89,6% 91,3% Jag stödjer/uppmuntrar till att våga pröva nytt och/eller försöka en gång till 83,3% 69,6% Jag utgår ifrån önskemål 79,2% 73,9% Jag lägger fokus på person och funktionsförmåga 79,2% 82,6%
18 Kommun Hälso- och sjukvård Jag frågar hur han/hon löst liknande situation tidigare d v s "Vad har hjälpt? 72,9% 65,2% Jag inbjuder och uppmuntrar till aktivt delaktighet och samarbete 70,8% 78,3% Jag frågar vad personal själv vill och vad som är viktigt 64,6% 47,8% Uppmuntrar och stödjer till att möta personer med liknande erfarenheter 52,1% 39,1% Jag avdramatiserar och neutraliserar psykisk ohälsa 52,1% 60,9% Jag beskriver Återhämtningsprocessen för mina patienter/klienter/brukare 47,9% 52,2%
19 Utmaningar och framtiden
20 Att vi fortsätter att verka i samförstånd mellan huvudmän och med de som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa Att alla verksamheter inbjuder till och utvecklar inflytande för brukare/närstående Att hitta alternativa lösningar och möjligheter till arbete/sysselsättning. T ex Sociala kooperativ Hälsa och livsstilsfrågor ges en större plats i verksamheterna och rutinerna för att uppmärksamma och följa den fysiska hälsan utvecklas Att det återhämtningsinriktade förhållningssättet och arbetssättet fortsätter att utvecklas
21 Barn och unga Modellområde Ystad-Simrishamn
22 I sydöstra Skåne finns nästan barn/unga, som är 0-18 år 2-3% behöver omfattande insatser Specialiserad nivå Specialistinsatser % behöver särskilt stöd. 1:a linjens hälso- och sjukvård, skolan, socialtjänsten Första linjen nivå Tidiga insatser Alla barn behöver..bra föräldrar..bra uppväxt..en bra skola Generell nivå Hälsofrämjande Förebyggande Identifiera riskgrupper
23 Modellområde Ystad-Simrishamn Projektets övergripande mål är att barn och ungas psykiska hälsa ska mötas med en helhet att barn och unga samt deras närstående får den hjälp de behöver, när de behöver den. 14 modellområden i Sverige Varje modellområde arbetar utifrån sina lokala förutsättningar Barns och ungdomars psykiska hälsa ska mötas med en helhet Rätt insats på rätt vårdnivå, främjande av tidig upptäckt och tidiga insatser samt samverkan/synkronisering av stöd och insatser Familjen och den unge ska kunna påverka sin situation (inflytande och delaktighet)
24 Blickar vi framåt så verkar projektet för. En struktur/arbetsgång inom alla verksamheter i första linjen, som är tydlig och väl känd av alla medarbetare så en tidig upptäckt följs av en tidig insats oavsett barnets/ungdomens ålder Utredning, insats och uppföljning/återkoppling har en tidsbegränsning för att motverka rundgång i basverksamheten och lösningar, som inte har önskvärd effekt på behovet
25 Tydlighet när ett ärende behöver gå vidare från basverksamheten alt. koppla in andra resurser T ex. Barn/Elevhälsa, Socialtjänst, BUP, Barnhabilitering Förebyggande verksamhet T ex. Föräldrautbildning, Ökad kompetens hos medarbetare om vad som ger en god utveckling av barnens fysiska och psykiska hälsa, Instrument/verktyg för att tidigt upptäcka behov, Strategier för att alla barn ska klara skolan
26 Det går att komma överens. Om man vill.
Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs mer1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för
Läs merVet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.
Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merLedning och styrning Nätverksmöte 13 april 2010. Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa
Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april 2010 Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp Hälsofrämjande för alla specialinsatser vid
Läs merPsykisk hälsa Lokal handlingsplan
Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Handlingsplan kring området psykisk hälsa utifrån regional analys Psykisk hälsa fastställd av Chefsgrupp Närvård 2016-10-27 Handlingsplan Oktober 2016 ARBETSMATERIAL 0
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merPersonalenkät 2010 2/2/2011
Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merRIKTLINJE FÖR SAMVERKAN MELLAN OLIKA YRKESKATEGORIER I BOSTAD FÖR VUXNA SAMT DAGLIG VERKSAMHET; MICA (LSS)
RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN MELLAN OLIKA YRKESKATEGORIER I BOSTAD FÖR VUXNA SAMT DAGLIG VERKSAMHET; MICA (LSS) RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN MELLAN OLIKA YRKESKATEGORIER Styrdokument; Lagen om stöd och service till
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Samhällsbaserad psykiatri (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merSIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
SIP OCH LUSEN SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Både i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen står att läsa att en samordnad individuell plan ska tas fram när någon är i behov av insatser från både
Läs merKontaktmannaskap. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Kontaktmannaskap Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merSIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019 Uppdraget Region Uppsala och kommunerna i länet önskar generellt förbättra
Läs merHur blir det möjligt?
Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset
Läs merUtvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun
Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun Namn Datum och tid Syftet med samtalet är att genom dialog se vilket behov av utveckling den enskilda medarbetaren har men också att
Läs merHälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merMetodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan
Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33
Läs merAnhörigstöd det lönar sig
Anhörigstöd det lönar sig Anhörigstöd i samverkan - Hur löser vi framtidens utmaningar? Tomelilla den 22 september 2016 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Anhöriga
Läs merNYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT
NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 35,2 37,6 Procent Totalt utskickade Returnerade
Läs merBarns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Läs merRegion Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar
2012-09-12 Samarbetsavtal Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommun genom liktydande bestämmelser i HSL (8 a ) och SoL (5 kap
Läs merModellområde Vänersborg
Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merSIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne
SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller från och med 2017-11-01. Vår vision På våra förskolor ska barnen känna sig
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs merTill dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2 Insatta politiker fattar kloka beslut Socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver samverka för
Läs merKomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp
KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp Rehabilitering, sysselsättning samt begreppet återhämtning.
Läs merSIP Samordnad Individuell Plan
SIP Samordnad Individuell Plan Rutin Antaget av Socialförvaltningens ledningsgrupp Antaget 2018-10-12 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare Verksamhetsutvecklare RUTIN 2(7) 1. Inledning Enligt Socialtjänstlagen
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o slutenvård Smida vårdkedjan för de mest sköra äldre Arbetsterapeuter,
Läs merHandlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merKoordinatorer för att stärka Brukarmakten
Koordinatorer för att stärka Brukarmakten Koordinera, synliggöra & stärka De ska tillsammans utveckla arbetssätt, strukturer och rutiner kring systematisk brukarmedverkan. Samverkan ska skapas utifrån
Läs merSyftet men handlingsplanen
för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa samt göra gemensamma handlingsplaner Syftet men handlingsplanen
Läs merPolicys. Vård och omsorg
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs merSamverkansplan för hälsa och den nära vården
Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA området Alingsås-Lerum År 2018 2018-02-02 Politiskt antagen av SAMLAs samrådsgrupp 2018-02-02 Samverkansplan år 2018 SAMLA SAMLA bildades år 2017
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merYrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga
Yrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR PERSONAL PÅ HVB FÖR BARN OCH UNGA 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion för personal på
Läs merSlututvärdering EXSISTRE. juni 2014
Slututvärdering EXSISTRE juni 2014 Vilka är målgruppen? Deltagares perspektiv Samordningsförbundens arbete med mänskliga rättigheter-hur då? Vilka är målgruppen? Unga vuxna Hälften har avslutat utbildning/
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA
Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna
Läs merGöteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare.
Göteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare www.rsmh.se Riksförbundet för Mental och Social Hälsa År 1967 Stödjande organisation Ca. 125 lokalföreningar Aktiviteter:
Läs merDokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs mer1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116
Innehållsförteckning 1 Parter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte med samverkan... 4 4 Målgrupp... 4 5 Gemensamma utgångspunkter... 4 6 Övergripande mål för överenskommelsen... 4 6.1 Hälsofrämjande förhållningssätt
Läs merBarnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15
Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen
Läs merVerksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål
Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller
Läs merSocialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.
Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning Tillit och förtroende
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning Nationella resultat och resultat kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merSAM Samverka Agera Motivera
SAMSAMVERKA AGERA MOTIVERA 2 SAM Samverka Agera Motivera SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse,
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merÖverenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP
Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP 2017 SYFTE... 3 MÅL... 3 MÅLGRUPP... 3 ANSVARIG FÖR DOKUMENTET... 3 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 3 HEMSIDA... 3 UPPRÄTTAD... 3 REVIDERAD OCH GODKÄND...
Läs merRegional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering
Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer
Läs merRiktlinje anhörigstöd
DATUM UTSKRIFT 2016-06-22 SIDA 1/8 KAPITEL AVSNITT GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM 2016-06-14 DOKUMENTANSVARIG URBAN JONSSON GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN DIARIENR SN 2016.098 REVIDERAD
Läs merBrukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)
Brukarinflytande Med brukarinflytande avses således medborgarnas möjligheter att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. (Civildepartementet 1991) Tre nivåer för
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merSamverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt. regiongavleborg.se
Samverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt Brukarnas behov Tillgång till en trygg och attraktiv stöd- och vårdmiljö, anpassad till brukarens behov. En aktiv samverkan mellan och inom huvudmännen
Läs merENKÄT - en utvärdering av FöräldraCentrum -
ENKÄT - en utvärdering av FöräldraCentrum - 1. Ange ditt kön: Kvinna Man 2. Hur kom Du i kontakt med FöräldraCentrum? Via Socialtjänsten Via arbetsgivaren Annat: 3. Vilket år avslutades Din behandling
Läs merBilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Läs merLänsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merNöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:
Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är: 2. Jag kan bestämma hur jag vill bli hjälpt 3. Personalen kommer på överenskommen tid 4. Jag får information
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 Reviderad: 2014-02-05 Syfte Denna plans ändamål är att motverka kränkande behandling av barn på Förskolan Kluringen
Läs merInnehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25
Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merDokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild
Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild 2011-11-03 1 Barn och ungdomars psykiska hälsa Workshop kring målbilder och visionsarbete Processledare Marthe Vakoufari,
Läs merKvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Läs merLikabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran
Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar
Läs merUtvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merÖverenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering
Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering 2015-02-05 Bakgrund Komplement till Avtal mellan Landsting och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merÖverenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612)
Överenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Datum: 2018-01-29 Skapat av: Lena Arvidsson Bakgrund Lagen om samverkan
Läs merDenna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP
Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...
Läs merSamordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Hälso och sjukvårdsledningens administrativa 1.0 5 enhet Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Lind Beredningsgruppen
Läs merGe ungdomarna en chans. Ett samverkansprojekt mellan SiS och FSS
Ge ungdomarna en chans Ett samverkansprojekt mellan SiS och FSS Utmaningar Jag förstår inte? Varför är jag här? Säg bara vad jag ska göra för att komma hem Varför lyssnar ingen på mig? Det är så många
Läs merMaria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se
Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad
Läs mer