KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2007/2008 -

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2007/ OMRÅDE: Ribersborg Barn och ungdom NÄMND: MALMÖ DEN UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN Inga Sandström 1

2 Om vår verksamhet! A. Inledande sammanfattning Kvalitetsredovisningen följer gällande mall och bygger på det material personal i våra förskolor, förskoleklasser, fritidshem och grundskola sammanställt. Barn och elever har indirekt bidragit genom de kontinuerliga utvärderingar vi genomfört under läsåret. Våra föräldrar har inte direkt bidragit, däremot för vi en dialog med dem både dagligen och i samband med föräldramöten, utvecklingssamtal samt på våra föräldraråd. Förändringar och nyheter: Vi har fortsatt vår utbyggnad av förskola. Under läsåret har vi utökat Pluttonens förskola på Fridhemsskolan med ytterligare tre avdelningar och till rektorsområdet har även Bornholms förskola tillkommit. Medan förskolan byggts ut har Fridhemsskolan minskat i storlek. Från hösten 2007 går våra elever till Slottsstadens skola redan inför skolår 6 mot tidigare inför skolår 7. Ribersborgsskolan genomgår en renovering fram till 2010 vilket innebär att vi anpassar oss till allt vad det innebär med bland annat färre lokaler, flyttande och packande parallellt med att verksamheten är igång. Inför läsåret 07/08 formulerade vi en gemensam vision för hela vårt rektorsområde (se nedan). Som framgår av denna satsar vi på kunskap, värdegrundsarbete, inflytande, ansvar, gemensamt förhållningssätt, tydlighet i mål och goda lärandemiljöer. Under läsåret har vi bland annat utvecklat vårt bedömningsarbete, dokumentation, arbetssätt bland annat genom utepedagogisk satsning, fortbildning i dokumentation, projektet SMiLE (Skolbibliotekets Möjligheter i Lärandet för Eleven) och elevens val. Vi har analyserat och fört framåtsyftande pedagogiska samtal som vi kommer att använda oss av i vårt fortsatta arbete läsåret 08/09 i genomförandet av livskunskap och SET, fördjupning av vår utepedagogiska satsning, de estetiska lärprocesserna, fördjupat läsande, fortsatt utveckling av dokumentation och användandet av digitala hjälpmedel. B. Grundfakta Rektorsområdet består av nio enheter och omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola skolår 1-6. Ribersborgsskolan: fritidshem, förskoleklass och grundskola skolår 1-6 med 14 klasser, en Särskild undervisningsgrupp och Skvadronens förskola. Fridhemsskolan: förskoleklass, fritidshem och grundskola skolår 1-5 med åtta klasser och Pluttonens förskola. Sju förskolor med 20 avdelningar, utöver de ovan nämnda, Bornholms, Mariehage och Ribersborgs förskolor vidare Beritta Gurris och Slottsstadens förskolor som är lägenhetsförskolor samt tre dagbarnvårdare. I rektorsområdet har vi ett lokalt resursteam som består av fyra specialpedagoger och en skolsköterska. I ledningsgruppen ingår rektor och fyra biträdande rektorer. Vi har under läsåret 06/07 utarbetat en gemensam vision för rektorsområdet och vårt mål har varit att denna ska genomsyra verksamheten och vara väl bekant för elever, personal och föräldrar: Vår värdegrund bygger på en positiv människosyn och alla människors lika värde. Grundläggande värden är demokrati, jämlikhet och solidaritet, där vi vuxna är förebilder. 2

3 Ribersborgsområdets vision: Allt arbete i vårt skolområde genomsyras av positiva förväntningar och har fokus på barnet. Alla lyssnar på och bemöter varandra med värme och respekt. Alla tar ett aktivt ansvar, strävar mot samma mål och har ett gemensamt förhållningssätt. Våra barn och elever är bekanta med mål och förväntningar. De tar ansvar för sitt lärande, når målen och finner glädje i att lära. Lärandet bygger på tidigare kunskaper, sker i meningsfulla sammanhang och i stimulerande miljöer där vi använder våra samlade kompetenser. Vi bjuder in till samtal och för en öppen dialog med våra barns och elevers föräldrar i syfte att skapa större delaktighet och samsyn. Ribersborgs rektorsområde C. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen o Arbetet med kvalitetscirkeln med mål - genomförande - uppföljning - bedömning - analys åtgärder Vi utvärderar vårt arbete och våra resultat kontinuerligt utifrån uppsatta mål. I denna process som påverkar vårt fortsatta arbete är personal, elever och i viss mån föräldrar involverade. Inför varje läsårs slut gör vi en övergripande större utvärdering utifrån mall där vi samlar läsårets erfarenheter, ser över resultat och sätter upp nya mål. o Vilken kvantitativ respektive kvalitativ information har använts som underlag för kvalitetsredovisningen (exempelvis: enkäter, nyckeltal, intervjuer, observationer) Vi använder oss av resultat, elevenkät och observationer. o Barn/ elever och föräldrars delaktighet i att ta fram underlag till kvalitetsredovisningen Vi har under innevarande läsår inte strukturerat sett till att elever och föräldrar är med och tar fram underlag. Vi har frågan uppe på föräldraråd. o Personalens medverkan i att ta fram underlag till kvalitetsredovisningen Personalen tar fram underlag för den kontinuerliga utvärderingen. Inför denna kvalitetsredovisning har vi utgått från Malmö Stads mall. D. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Förskola: - Barn Förskolorna i Ribersborgs rektorsområde har relativt stor omsättning av barn pga av syskon och ut- och inflyttningar. Vi har därför inskolningar av nya barn under hela året något som påverkar verksamheten på avdelningarna. På flera av våra förskolor har många små barn (1-2år), främst på våra nystartade avdelningar. Under våren 2008 har vi haft en del överinskrivningar och då ökat bemanning efter behov. Vi har en hög närvaro och friska barn. Behovet av vistelsetider varierar, vi täcker i vanligtvis dessa. 3

4 - Personal Vi har till största del behörig och erfaren personal. Vi har ca 2/3 högskoleutbildad och 1/3 gymnasieutbildad personal. Vi har en god grundbemanning och en relativt normal personalomsättning. All personal ingår i arbetslag. - Ekonomi Vi har en god ekonomi i balans. - Materiella resurser (lokaler/ utrustning/ utemiljö) Vi har ändamålsenliga lokaler. Barn och personal har stort inflytande vad gäller hur dessa disponeras. Några förskolor är nya, andra äldre med visst behov av upprustning vilket också genomförs efterhand. De kök som varit i behov av upprustning renoveras under Vi har bra pedagogiskt material och teknisk utrustning, även här har både barn och personal stora möjligheter att påverka. Utrustningen kompletteras efterhand utifrån behov. Vår utemiljö varierar. En av våra förskolor får sin gård vidgjord inför nästa läsår. Utöver förskolornas gårdar har vi god tillgång till och utnyttjar väl stadsdelens parker och allmänna lekplatser. Fritidshem: - Barn/ elever Vi märker fortsatt av elevminskning. Vi har en låg omsättning av våra barn på våra fritidshem, de allra flesta barnen går på fritidhem i de lägre skolåren men blir färre från skolår 4. En del barn har långa dagar. - Personal Vi har till största del behörig och erfaren personal. Vi har ca 3/4 högskoleutbildad och 1/4 gymnasieutbildad personal. Vi har en relativt normal personalomsättning och en god grundbemanning. All personal ingår i arbetslag där skola och fritidshem samverkar. - Ekonomi Vi har en god ekonomi i balans. - Materiella resurser (lokaler/ utrustning/ utemiljö) Vi har ändamålsenliga lokaler men utrymmet har minskat på Fridhemsskolan. På Ribersborgsskolan kommer vi att under nästa läsår få det mycket trångt pga renoveringen. Vi har även tillgång till och utnyttjar bassäng på Ribersborgsskolan. Vi har bra pedagogiskt material och utrustning men behöver förbättra en del IT-utrustning vilket vi planerar för. Vår utemiljö är ändamålsenlig och vi utnyttjar även våra strand- och parkmiljöer. Skola: - Barn/elever/studerande Elevminskningen fortsätter. Inför läsåret 08/09 och 09/10 minskar vi med ytterligare en klass per läsår på Fridhemskolan i skolår 4 och 5, därefter kommer inte vår organisation påverkas av elevminskning. Vi har en god täckning i våra förskoleklasser inför nästa läsår 4

5 och vi har viss kö till våra skolor. Vår elevomsättning är låg. Vi tar emot studerande från Utbildningsförvaltningen och Malmö Högskola. - Personal Vi har behörig, erfaren personal och låg personalomsättning. Vi har fortsatt övertalighet. - Ekonomi Vi har en god ekonomi i balans. Renoveringsarbeten medför ökade kostnader. Vi har emellanåt svårighet att tillfredsställande möta särskilda behov. - Materiella resurser (lokaler/ utrustning/ utemiljö) Vi har ändamålsenliga lokaler men utrymmet har minskat på Fridhemsskolan där grupprum saknas. På Ribersborgsskolan kommer vi att under nästa läsår få det mycket trångt pga renoveringen. Vi har bra pedagogiskt material och utrustning, behöver förbättra en del IT utrustning vilket vi också gör efterhand. Vår utemiljö är ändamålsenlig. Vi utnyttjar våra strand- och parkmiljöer i undervisningen. Vad ville vi? E. Åtgärder och mål för den aktuella tidsperioden o Mål för läsåret i lokala arbetsplanen utifrån föregående års kvalitetsredovisning Förskola: Utveckla utomhuspedagogiken, och utemiljö, utnyttja/utforska närområdet, se till att barnen använder sina grovmotoriska förmågor, utvecklar matematik och språk. Utveckla arbetet med språklig medvetenhet. Utveckla den skapande verksamheten bland annat genom inspiration av arbetet i Reggio Emilia. Utveckla barns och föräldrars inflytande. Skapa en trygg miljö som genomsyras av respekt och empati samt främjar barns utveckling till självständiga individer. Utveckla arbetet med inriktning på hälsa. Utveckla öppenhet och dialog med föräldrar, skapa en välkomnande atmosfär. Utveckla våra rutiner. Utveckla dokumentation, synliggöra lärande och utveckling för varje barn. Utveckla och skapa fler pedagogiska diskussioner i arbetslagen. Fritidshem: Utveckla utomhuspedagogiken, och utemiljö, utnyttja/utforska närområdet, se till att barnen använder sina grovmotoriska förmågor, utvecklar matematik och språk. Utveckla arbetet med språklig medvetenhet. Utveckla den skapande verksamheten. Utveckla barns och föräldrars inflytande. Skapa en trygg miljö som genomsyras av respekt och empati samt främjar barns utveckling till självständiga individer. Utveckla arbetet med inriktning på hälsa. Utveckla öppenhet och dialog med föräldrar, skapa en välkomnande atmosfär. Utveckla och skapa fler pedagogiska diskussioner i arbetslagen. 5

6 Grundskola och förskoleklass: Utveckla arbetet med språkutveckling. Ge tid för samtal och olika former av läsande och litteratur dagligen. Använda både skol- och folkbibliotek. Utveckla den skapande verksamheten. Utveckla utomhuspedagogiken, och utemiljö, utnyttja/utforska närområdet integrera matematik och språk. Utveckla barns och föräldrars inflytande genom dialog, tydliggöra mål, delmål och förväntningar, använda olika modeller för inflytande och medvetandegöra personal, elever och föräldrar om de demokratiprocesser vi är delaktiga i. Öka inflytande i takt med förmåga och visa att inflytande är kopplat till ansvar. Utveckla Elevens val. Skapa en trygg miljö som genomsyras av respekt och empati samt främjar barns utveckling till självständiga individer. Arbeta med värdegrundsförverkligande ur ett socialt-, genus-, jämställdhets- och integrationsperspektiv. Utveckla arbetet med inriktning på hälsa. Utveckla öppenhet och dialog med föräldrar, skapa en välkomnande atmosfär. Utveckla våra rutiner. Utveckla dokumentation, synliggöra lärande och utveckling för varje barn där både elever och lärare dokumenterar. Utveckla och skapa fler pedagogiska diskussioner i arbetslagen. Vad gjorde vi? F. Arbetet i verksamheten för måluppfyllelse o Prioriterade insatser i den pedagogiska verksamheten Vi har genom fortbildning, arbetet på avdelningarna och i klasserna, utvärdering och analys i skolutvecklingsgruppen, på arbetsplatsträffar och i planeringsarbetet arbetat för att uppnå våra uppsatta mål. Exempel: Fortbildning: Vår utomhus pedagogiska satsning med riktad fortbildning och samarbete med Naturskolan. Matematik (RUC), Naturskolan även för grundskola, fritidshem och förskoleklass, Arbetssätt och elevers inflytande i svenskämnet (Gunilla Molloy), Bokcirkel och fördjupat läsande (Mona Balldin), Säkerhet i Ryggan kurs, Fördjupningskurs i pedagogisk dokumentation och TRAS om språkutveckling. Arbetat i SMiLE projektet. Givit tid för samtal och olika former av läsande och litteratur dagligen och använt skol- och folkbibliotek. Vi har arbetat tematiskt inom flera olika områden i de naturorienterande- och samhällsorienterande ämnena. I det tematiska arbetet har färdighetsträning såsom läsa, skriva och räkna tränats i meningsfulla sammanhang. Språklekar, matematiklekar och -sagor har varit återkommande inslag i vår verksamhet för de yngre. Vi har utvecklat matematik och språk bland annat med hjälp av askar, påsar, konkret material, färger och former i omgivningen och litteratur. 6

7 Tagit vara på de många språken och använt många uttrycksformer såsom bild, musik och teater emellanåt i samarbete med Kulturkopplingen, Levande Verkstad och/eller konstnär. Vi har gått på teater och konstutställningar, konserter och använt de tematiska verkstäderna. Vi har under läsåret haft en konstnär anställd på Ribersborgsskolan och en av våra pedagoger har via Lärarlyftet vidareutbildat sig i skapande ämnen. Vi har inte använt socker, strävat efter bra ekologisk mat och alltid erbjudit grönsaker, knäckebröd och frukt till lunchen. Vi har tagit det lugnt och givit barnen god tid. Vi har varit noga med hygienen, barnen har lärt sig att tvätta händer före och efter måltid. I det hälsofrämjande arbetet har vi uppmuntrat till lek, musik och rörelse. Vi har haft utevistelse varje dag, året om, oavsett väder och utnyttjat parker, strand, dammar för promenader, nya lekområden, utforskande av naturens förändringar, vad den har att erbjuda och motorisk träning. Kompismassage har också introducerats i vissa delar av vår verksamhet. Vi har varit flexibla i vår organisation och delat in barngrupperna i mindre grupper för att ge varje barn mer utrymme i verksamheten och sänka ljudnivån. Ökat barns/elevers inflytande bland annat genom dialog, utvärdering, tydlighet i mål och förväntningar, IUP och digitala hjälpmedel. Eleverna har i samråd önskat och motiverat, i demokratiska diskussioner beslutat innehåll och metod i skolarbetet. Vi har under läsåret utvecklat elevens val och har barn-, klass-, mat- och elevråd. Utvecklat IUP, LUS, bedömning och dokumentation. Vi har värderat och agerat utifrån elevers resultat för att sätta in ev. stödåtgärder, förändra metoder och arbetssätt, ändra stoffurval etc. På arbetsplatsträffar och skolutvecklingsmöten har vi gett sättet att formulera en framåtsyftande individuell utvecklingsplan stort utrymme. Under året har vi byggt upp en gemensam bank med formuleringar för att utveckla den individuella utvecklingsplanen. Arbetat med Barnkonventionen, likabehandlingsplanen och allas lika värde. Skapat trygga lärmiljöer ute och inne tillsammans med barn och elever, ett gott socialt klimat, arbetat med konflikthantering, gemensamt förhållningssätt och rutiner. Vi har arbetat med gruppstärkande övningar, haft regelbundna kompissamtal, etiska samtal samt jobbat med genustänkande. Friends, kamratstödjarna, har varit aktiva och vårt mobbingteam har fungerat väl. Samarbetat mellan förskola, förskoleklass och grundskola bland annat genom SMiLE projektet. o Hur ansvaret inom enheten är fördelat All verksamhet är organiserad i arbetslag som i förskolan består av en eller flera avdelningar, i förskoleklass och grundskola består av klasser och fritidshemsavdelningar. Personalen samverkar och använder sina olika kompetenser främst inom arbetslagen men också på hela arbetsplatsen och även mellan olika enheter beroende på innehåll och metod. Vid olika tillfällen möts barn och elever utanför klass- och avdelningsindelning. Detta sker i temaarbeten, på elevens val och mellan förskola - skola. Rektorsområdets ledningsgrupp består av en rektor och fyra biträdande rektorer. Varje enhet har en biträdande rektor som närmsta arbetsledare, alla arbetslag har en arbetsledare. 7

8 Skolledningen har ett övergripande ansvar för innehåll, elever, personal och budget. Arbetslaget har ansvar för att leda verksamheten på avdelningar och i klasser i enlighet med våra uppsatta mål och se till varje barns/elevs behov. Arbetslaget ansvarar för budget gällande pedagogiskt material. Skolledningen har det övergripande ansvaret för fortbildning, arbetslaget har stora möjligheter att påverka och har också en budget för fortbildning. Ribersborg Barn och ungdom Rektor Inga Sandström Kansli, Vaktmästare Resursteam Bitr. rektor Agneta Nordqvist Bitr. rektor Jeanette Schildt Bitr. rektor Peter Landin Bitr. rektor Hanne Andersson Familjedaghem Bornholms förskola Beritta Gurris förskola Ribersborgs förskola Mariehages förskola Skvadronens förskola Slottsstadens förskola Fridhemsskolan F-5 Fritidshem Pluttonens förskola Ribersborgsskolan F-6 Fritidshem o Organisation för delaktighet och inflytande Vi följer Malmö Stads Samverkansavtal, för en ständig dialog på arbetsplatsträffar, under fortbildningsdagar, i samverkan och i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Våra elever ges tillfälle till både delaktighet och inflytande direkt i klassrummet, se exempel ovan. De större barnen i förskolan har formaliserade barnråd och i förskoleklass och grundskola genomför vi klassråd, elevråd och matråd. Varje år deltar våra elever i skolår 5 i en elevenkät som vi använder oss av. I arbetet med den individuella utvecklingsplanen och i utvecklingssamtalet är både elev och föräldrar delaktiga och har inflytande. För föräldrars inflytande och delaktighet ger också föräldramöten och föräldraråd möjlighet till detta. o Barn/ elever i behov av särskilt stöd Vi har ett väl fungerade lokalt resursteam (Lrt) som består av fyra specialpedagoger och en skolsköterska. Lrt och skolledning har utarbetade rutiner för hur vi ska följa upp våra elever så att vi kan möta behov tidigt. Specialundervisning bedrivs i många olika former utifrån de behov som finns. Lrt ger även handledning och arbetar på uppdrag och i samråd med skolledning. I rektorsområdet har vi under läsåret haft två särskilda undervisningsgrupper. Eleverna i dessa grupper integreras så långt det är lämpligt i sina ordinarie klasser. I stadsdelen har vi ett Centralt resursteam (Crt) som består av tre psykologer och tre specialpedagoger. De arbetar med elever, gör utredningar och observationer och ger handledning utifrån uppdrag i samråd med skolledning. o Barn/ elever med annat modersmål än svenska All personal har varit på fortbildning och har kunskap om vikten av att behålla och utveckla både sitt modersmål och sitt andra språk. Vi uppmuntrar alla berörda föräldrar att ansöka om modersmålsundervisning. Vi utnyttjar den språk- och kulturkunskap vår personal har. 8

9 Hur blev det? G. Resultat och måluppfyllelse Förskola: Resultat och måluppfyllelse utifrån enhetens lokala mål med inriktning mot målen i läroplanen: o normer och värden samt målen i skolplanen; trygghet, säkerhet och hälsa även med uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen Det gemensamma temat normer och värden blev lyckat på för barn och vuxna. På två av förskolorna har vi påbörjat arbetet med gemensam värdegrund och plattform. Diskussionen har varit bra och framåtsyftande, även om man inte varit överens i allt. Pedagoger som deltagit i Ryggankurs har varit mycket nöjda. Några föräldrar ville att pedagogerna skulle arbeta mer utifrån ett genusperspektiv, vilket vi planerar att göra. Verksamheterna har glada, positiva och harmoniska barn med stor nyfikenhet på omvärlden. God koncentration har visat sig i barngrupperna liksom god förmåga att våga vara sig själv och visa känslor. Social träning har påverkat harmoni, samarbetsförmåga och trygghet. Vi har tydliggjort våra rutiner vilket påverkat verksamheten positivt. Vi har delat upp barngrupperna och utökat vårt utnyttjande av inom- och utomhusmiljö. Vi ser lugnare barngrupper och mer utrymme för de mer oroliga barnen, vilket i sin tur gett mer tid, kraft och utrymme till det pedagogiska arbetet. Vi har lagt ner mycket arbete på inskolning då vi introducerar både barn och föräldrar på förskolan. Det har gett goda resultat, barn och föräldrarna är nöjda och trygga med oss. o utveckling och lärande samt målen i skolplanen; språkutveckling, interkulturellt arbete Iup:n har gett ökad kvalitet i överlämnandet från förskola till skola. Den är fortfarande svår att formulera. Temaarbetet blev lyckat och kommer att ha något gemensamt tema varje år på förskolorna, där process och gemenskap ska ge meningsfullhet. Personalen har Trasat några barn, tycker att det är ett tydligt material som åskådliggör det enskilda barnets språkutveckling för både personal och föräldrar. Samarbetet mellan skola och förskola har varit bra både för barn och pedagoger. Vi har kommit varandra närmare och ser möjligheter till integration mellan nivåerna, barnen uppskattar det och lär av varandra. Våra barn har fått möjlighet och tid till att skapa, forska och använda sina olika språk för att lära sig. Nyfikenheten på Reggio Emilia pedagogiken har förstärkts. Vi har fått god respons från barnen kring matematik, språk, motorik och utepedagogik. Intresse och glädje för verksamheten har visat sig hos både barn, personal och föräldrar. Barnen är fantasifulla, lekfulla, språkkunniga och utforskande. Dokumentationsarbetet har utvecklats. En del av verksamheterna har haft svår att hitta tid för dokumentation. Skolbiblioteket har inte riktigt räckt till för förskolorna som vänt sig mer till stadsbiblioteket. o barns inflytande samt målen i skolplanen; demokrati och inflytande även med uppföljning och utvärdering av arbetsgivarens inriktning för fortsatt skolutveckling i Malmö stad 9

10 Pedagogerna har blivit bättre på att se barnens synvinkel och att bejaka denna. Vi har frågat oss oftare: Vad kan barnen fixa själva? Vad vill du göra och hur tänker du då? De nya tillämpningsföreskrifterna som utgår från barnens behov har underlättat vår kommunikation med föräldrarna. Föräldrarna var kritiska mot vårens överinskrivning av barn, vilket de framfört till skolledning i konstruktiva samtal. Fritidshem: Arbetet utifrån enhetens lokala mål med inriktning mot målen i läroplanen: o normer och värden samt målen i skolplanen; trygghet, säkerhet och hälsa även med uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen Skolan är en trygg och säker miljö. Vi fortsätter att arbeta med attityder gentemot varandra. Vi har gemensam policy på arbetsplatsen där all personal möter alla barn. Friends och Mobbingteamet har arbetat aktivt också detta läsår. På några av våra fritidshemsavdelningar har samlingarna inte fungerat tillfredställande då flera elever haft svårt för att koncentrera sig på och lyssna till informationen. Vi tror att det kan bero på att informationen av dagen varit uppdelad så att eleverna inte kunnat förbereda sig för eftermiddagsverksamheten. Under sångstunderna lär eleverna känna varandra och lärarna. Det ökar också möjligheten att få gemensam kunskap om enskilda elever. Vi-känslan i arbetslagen har utvecklats. Mycket kraft har lagts på ett fåtal elever med stora behov av social fostran. Dessa elever har haft hög närvaro vilket vi ser som en signal att våra insatser har gett effekt. Vi har på arbetsplatsträffar diskuterat normer och värden och fattat beslut om att införa Livskunskap på schemat under samverkanstid från nästa läsår. o kunskaper samt målen i skolplanen; språkutveckling, interkulturellt arbete Vi har lagt ut mycket samverkanstid i flera klasser vilket gett goda möjligheter att använda vår samlade kompetens och skapa kontinuitet och meningsfullhet under hela skoldagen. o ansvar och inflytande samt målen i skolplanen; demokrati och inflytande med uppföljning och utvärdering av arbetsgivarens inriktning för fortsatt skolutveckling i Malmö stad Vi har dagligen arbetat med demokratiska processer och lyssnat på barn och föräldrars önskemål. Eleverna har haft stor frihet att själva påverka och styra innehållet under sin fritidshemstid. Elevinflytande, demokrati och socialträning är hörnstenarna i vår verksamhet. Skola: Resultat och måluppfyllelse utifrån enhetens lokala mål med inriktning mot målen i läroplanen: o normer och värden samt målen i skolplanen; trygghet, säkerhet och hälsa även med uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen Skolan är en trygg och säker miljö. Vi fortsätter att arbeta med attityder gentemot varandra. Vi har gemensam policy på arbetsplatsen där all personal möter alla barn. Friends och Mobbingteamet har arbetat aktivt också detta läsår. 10

11 Vi har samarbetat i mindre skala med Holma-, Möllevångs-, och Annebergskolorna än planerat. Vi har deltagit i interkulturella projekt i samarbete med bl a Kulturskolan, Stadsbiblioteket och Malmö museum. Vi har skapat tillfällen då vi att blandat elevgrupper vilket gynnat vi-känslan på skolan, ökat tryggheten och självförtroendet hos eleverna. Elever och lärare har haft möjlighet att lära känna varandra mer. Möjligheten för eleverna att förstå varandras likheter och olikheter har ökat. I några klasser har det varit gynnsamt att olika åldrar har haft gymnastik tillsammans. I de flesta av skolans klasser råder ett gott klimat med en god lärandemiljö. Det har under läsåret pågått arbete utifrån vår vision kring frågor som ansvar, gemensamt förhållningssätt, värme och respekt. Visionen är ett levande dokument i vårt dagliga arbete. o kunskaper samt målen i skolplanen; språkutveckling, internationellt/ interkulturellt arbete Vi har arbetat mycket med språkutveckling, vi har läsande och skrivande barn. Barnen presterar väl i de nationella utvärderingarna.i temaarbetet visade eleverna stort intresse och engagemang. I några av klasserna i de tidigare åren tycker vi att verksamheten blivit för schematiskt indelat. Klasserna som blandat elever i processkrivning ser att arbetet har gynnat elevernas skrivutveckling. Under elevens val har alla elever fått välja fördjupning. Vissa ämnen har haft större elevinflytande än andra beroende på ämnets karaktär. o ansvar och inflytande samt målen i skolplanen; demokrati och inflytande med uppföljning och utvärdering av arbetsgivarens inriktning för fortsatt skolutveckling i Malmö stad Barnens inflytande ökar i relation till stigande ålder. I barnens IUP har vi följt upp och dokumenterat elevernas kunskaper. Detta har diskuterats tillsammans med föräldrar. Eleverna vågar framföra olika åsikter. Vi har klassråd, elevråd och matråd. Eleverna är i olika grad med och planerar och utvärderar sitt arbete. o bedömning och betyg relaterat till utbildningsresultat Vi har under läsåret arbetat vidare med vårt bedömningsarbete, dokumentation och IUP skrivande. När vi tydliggör mål och förväntningar förbättrar eleven sina resultat och får ökade möjligheter till inflytande och delaktighet. Våra elever har goda resultat i de nationella proven. o elevfrånvaro Vi har mycket låg ogiltig frånvaro. Vi samarbetar med berörda familjer och Socialtjänsten när det förekommer. 11

12 Varför blev det så? H. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vår verksamhet håller generellt sett hög kvalitet och måluppfyllelsen är god. Vi följer upp och utvärderar arbete och resultat kontinuerligt, planerar för och genomför insatser där så behövs. Vi för kontinuerligt och organiserat en dialog inom hela rektorsområdet och i olika grupperingar inom området om mål, analyserar, problematiserar och sätter upp våra lokala mål utifrån gällande styrdokument där vi koncentrerat oss dels på av Malmö Stad prioriterade frågor och dels på lokala frågor där vi ser att vi behöver utveckla vårt arbete för att nå målen. Vår personal möter våra barns och elevers särskilda behov och funktionshinder väl och har i detta arbete stöd av en Lrt och Crt (se ovan), mobbingteam och skolledning. Våra barn och elever med annat modersmål än svenska är väl integrerade i våra verksamheter. Vi motiverar föräldrar till att ansöka om undervisning i modersmålet och utnyttjar den kunskap vi har både språkligt och kulturellt med alla våra barn och elever. Vi når våra mål helt/ är på god väg både vad gäller Normer och värden och Kunskap. Vad gäller Ansvar och inflytande är vi på väg. Vi arbetar medvetet mot uppsatta mål och utvecklar vårt arbete kontinuerligt, både vad gäller innehåll, metod, struktur och organisation. Hur går vi vidare? I. Åtgärder för förbättring o Åtgärder som skall göras på kort respektive lång sikt för att nå ökad måluppfyllelse, dvs avgränsade och övergripande insatser För ökad måluppfyllelse kommer vi : 1. Utomhuspedagogik. Fortsatt utveckla arbetet både i förskola och skola genom fortbildningsinsatser, samverkan och i konkret arbete under läsåret 08/ Språkutveckling., I SMiLE projektet vidareutveckla arbetsmetoder, elevers inflytande, samverkan med och utveckling av skolbiblioteket. Fördjupa läsandet genom bokcirklar. 3. Matematikutveckling. Satsa på fortbildning i och utveckling av ämnet där vi tar vara på vår matematikutvecklares kompetens. 4. Utveckla den skapande verksamheten. Köra igång projektet Estetiska lärprocesser i samarbete med RUC och Malmö Kulturskola. Genomföra fortbildning bland annat inspirerad av arbetet i Reggio Emilia. 5. Barns inflytande. Vi har former för elevinflytande i olika råd. Vi ska utveckla barns inflytande till att också bättre gälla inflytande över innehåll och metod för varje barn/elev. Vi ska ge tid, lyssna och ge utrymme för våra barn/elever att vara med i beslutsprocesser. Vi ska också utveckla inflytandet med hjälp av dokumentation där både personal och barn/elever är involverade. I bedömnings- och iup arbetet är ett av målen ökad 12

13 delaktighet och inflytande. Genom SMiLE projektet, Livskunskap och arbetet med de Estetiska lärprocesserna ska vi också öka barns och elevers inflytande samt lära oss att bli bättre på att ta tillvara det våra barn och elever kan och synliggöra detta. Vi ska utveckla vårt arbete med digitala hjälpmedel och vår blog. Personalen går PIM utbildning och i arbetet med Bokcirkel och SMiLE utvecklar vi konkret detta arbete. 6. Trygghet,respekt, empati och självständighet. Vi har schemalagt Livskunskap varje vecka där all personal i skola och fritidshem är involverad. Likabehandlingsplanen, vår plan för elevers delaktighet och inflytande, elevenkäten, hälsa och rektorsområdets vision utgör några delar i detta arbete. Fridhemskolans personal ska under läsåret att utbildas i SET vilket bland annat ska leda till tydligt ledarskap i klassrummet. 7. Dokumentation, att synliggöra lärande och utveckling för varje barn. Under hösten fortsätter en del av våra pedagoger fördjupningskursen i pedagogisk dokumentation. Arbetet med bedömning och Iup fortsätter. Skolutvecklingsgruppen kommer att arbeta vidare med dokumentation och skriftliga omdömen. Övergripande inom rektorsområdet kommer vi fortsatt utveckla och fördjupa arbetslagsarbetet. Behoven av detta är olika på de olika enheterna. Diskussion förs inom skolledningsgruppen, i samverkan och på berörda arbetsplatser. Skolledning ser över organisation och behov samt fattar i samverkan beslut om insatser. Arbetet är i gång och kommer att integreras i det pågående arbetet såsom utepedagogisk satsning, estetiska lärprocesser, ledarskap i klassrummet och Livskunskap. Övergripande i stadsdelen behöver vi arbeta med vår framtida organisation då elevkullarna åter kommer att öka och organisation F-5 och 6-9 eller F-6 och 7-9. J. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Varje arbetslag har utvärderat läsårets verksamhet. Dessa har sammanställts av de biträdande rektorerna och utgjort underlag till denna Kvalitetsredovisning som sammanställts av: Inga Sandström Rektor Ribersborgs rektorsområde tom Inga.sandstrom@malmo.se 13

14 BILAGOR, med viktiga förutsättningar, nyckeltal och mått över tid per verksamhet: Förskola: Tabell 1 Antal barn Ålder Antal barn Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska Antal pojkar med annat modersmål än svenska år år år år år år S:a antal fördelning per ålder (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) - annat modersmål än svenska (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal Antal omräknat till helårstjänster Personal med pedagogisk högskoleexamen 46 41,74 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet 28 24,79 Övriga yrkeskategorier 7 4,8 Personaltäthet 5,2 - antal personal med pedagogisk högskoleexamen (källa SCB statistik okt 2007) - antal övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet (källa SCB statistik okt 2007) - antal övriga yrkeskategorier (källa SCB statistik okt 2007) - personaltäthet (antal barn per personal, SCB okt 2007) 14

15 Tabell 3 Ekonomi Område S:a kostnader Bruttokostnad per barn exkl lokalhyra Lokalhyra per barn bruttokostnad per barn (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område Lokalyta Yta per barn Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra Varken bra eller dålig Dålig Beritta Gurris 262 kvm 8.2 kvm Dålig Bornholms fsk Mariehage fsk 510 kvm 673 kvm 13,4 kvm 8,9 kvm Bra Bra Pluttonens fsk 1180 kvm 13,3 kvm Varken bra el dålig Ribersborgs fsk 918 kvm 12,1 kvm Bra Skvadronens fsk Slottstadens fsk 200 kvm 295 kvm 11,1 kvm 11,3 kvm Dålig Dålig Lokal Försörjningsplan, lokalyta (anges som nettoyta) - yta per barn - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet (använd begrepp bra/varken bra eller dålig/dålig) Tabell 5 Omsättning i barngrupperna Område Antal barn under läsåret Antal flickor Antal pojkar Inskrivna Utskrivna S:a antal antal in/ utskrivna barn under läsåret 07/08 15

16 Tabell 6 Inflytande Barn Föräldrar Former för barns/ föräldrars inflytande och medverkan Barnråd. En anpassad miljö och verksamhet som understödjer självständighet, delaktighet, inflytande och möjlighet för varje barn att kunna själv. Föräldraråd, (Fridhemsrådet och Ribersborgsrådet). Daglig kontakt med förskolan. Ansvarsbarn; föräldrarna har främst en pedagog att vända sig till. Information och dokumentation. Föräldramöten. Utvecklingssamtal. Föräldraenkät - ange former för barns/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och andra instrument för inflytande) Fritidshem: Tabell 1 Antal elever Skolår Antal elever Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska Antal pojkar med annat modersmål än svenska Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår 7-9 S:a antal - fördelning per ålder (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) - med annat modersmål än svenska (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) 16

17 Tabell 2 Personal Personalkategori Antal Antal omräknat till helårstjänster Personal med pedagogisk högskoleexamen 18 15,3 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet 4 3,38 Övriga yrkeskategorier 1 1 Personaltäthet - antal personal med pedagogisk högskoleexamen (källa SCB statistik okt 2007) - antal övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet (källa SCB statistik okt 2007) - antal övriga yrkeskategorier (källa SCB statistik okt 2007) - personaltäthet (antal elever per personal, SCB okt 2007) Tabell 3 Ekonomi Område S:a kostnader Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra Lokalhyra per elev bruttokostnad per elev (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra Varken bra eller dålig 1200 kvm 4 kvm X - lokalyta (anges som nettoyta) - yta per elev Dålig - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet (använd begrepp bra/varken bra eller dålig/dålig) 17

18 Tabell 5 Omsättning i elevgrupperna Område Antal elever under läsåret Antal flickor Antal pojkar Inskrivna Utskrivna S:a antal - antal in/ utskrivna elever under läsåret 07/08 Tabell 6 Inflytande Elever Föräldrar Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Klassråd, elevråd och matråd. Planering och utvärdering av skolarbete. Målbeskrivning, iup och utvecklingssamtal. Enkät Föräldraråd, (Fridhemsrådet och Ribersborgsrådet). Kontinuerlig kontakt med personal. Information, iup och dokumentation. Föräldramöten. Utvecklingssamtal. Föräldraenkät - ange former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och andra instrument för inflytande) 18

19 Förskoleklass, grundskola och särskola: Tabell 1 Antal elever Skolår Antal elever Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska Antal pojkar med annat modersmål än svenska Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår * 4* 5* 7* * Vi har endast skolår 6 på Ribersborgsskolan. - fördelning per ålder (källa ELIT för läsår 07/08) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT för läsår 07/08) - med annat modersmål än svenska (källa ELIT för läsår 07/08) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal Antal omräknat till helårstjänster Lärare som har fullgjort lärarutbildning/annan högskoleexamen 35 34,4 Lärare med specialpedagogisk kompetens 6 5,7 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet 2 1,2 Övriga yrkeskategorier 3 2,5 Lärartäthet 7,35 - antal lärare som har fullgjort lärarutbildning/annan högskoleexamen (källa SCB statistik okt 2007) - antal lärare med specialpedagogisk kompetens (källa SCB statistik okt 2007) - antal övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet (källa SCB statistik okt 2007) - antal övriga yrkeskategorier (källa SCB statistik okt 2007) - lärartäthet (antal lärare per 100 elever, avser samtliga lärare i SCB statistik okt 2007) 19

20 Tabell 3 Ekonomi Område S:a kostnader Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra Lokalhyra per elev bruttokostnad per barn (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra Bra Varken bra eller dålig Dålig - lokalyta (anges som nettoyta) - yta per elev - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet (använd begrepp bra/varken bra eller dålig/dålig) Tabell 5 Omsättning i elevgrupperna Område Antal elever under läsåret Antal flickor Antal pojkar Inskrivna Utskrivna S:a antal - antal in/ utskrivna elever under läsåret 07/08 Tabell 6 Inflytande Elever Föräldrar Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Klassråd, elevråd och matråd. Planering och utvärdering av skolarbete. Målbeskrivning, iup och utvecklingssamtal. Enkät Föräldraråd, (Fridhemsrådet och Ribersborgsrådet). Kontinuerlig kontakt med personal. Information, iup och dokumentation. Föräldramöten. Utvecklingssamtal. Föräldraenkät 20

21 Tabell 7 Utbildningsresultat Skolår 2 Antal elever Otillräckligt % På god väg % Helt % Ej bedömd % Testresultat Nationella diagnoser Svenska/ SVA Matematik Testresultat redovisat per skolår (ange instrument t.ex nationella prov/ LUS för bedömningen) Skolår 5 Antal elever Otillräckligt % På god väg % Helt % Ej bedömd % Testresultat Metod: Nationella prov Svenska/ SVA Matematik Engelska Resultatredovisning i ELIT - Testresultat redovisat per skolår (ange instrument t.ex LUS för bedömningen) Tabell 8 Antal elever med upprättade åtgärdsprogram Skolår Antal elever Antal elever med åtgärdsprogram Skolår Antal flickor med åtgärdsprogram Antal pojkar med åtgärdsprogram Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår S:a antal