KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2007/2008 -

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2007/ OMRÅDE: Ö.Förstadens förskoleområde NÄMND: MALMÖ DEN UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN: Susanne Berander TEL:

2 Om vår verksamhet! A. Inledande sammanfattning För att nå högre måluppfyllelse har vi under vårterminen på samtliga tre förskolor gått igenom förbättringsbehoven, analys av dessa samt börjat vidta de åtgärder som verksamheterna var i behov av. Vi har fortfarande det pedagogiska året som metod och innehållet är väl förankrat hos samtliga pedagoger. Vi har också fortsatt fokus på språkutveckling samt påbörjat en fördjupning i: Vilken barnsyn har vi? Hur gör vi Lpfö? Vilka arbetsmetoder har vi? Miljön ska bl.a. vara tydlig? Pedagogens roll och vad som förväntas av dessa? Den pedagogiska utmaningen är att skapa meningsfulla aktiviteter för varje individ Förbättra informationen om det pedagogiska innehållet och metoderna till vårdnadshavare. Den nya organisationen har fått form och vi fortsätter att fördjupa oss i dokumentet högre måluppfyllelse samt de fyra pelarna som är prioriterade mål i ett 1-16 års perspektiv. Dessa pelare är: Språket Hälsa Trygghet Det mångkulturella B. Grundfakta Ö. Förstadens förskoleområde är fördelat på tre förskolor: Björkhagens förskola som är områdets största med fyra avdelningar. Här är 70 barn inskrivna. Under hösten har vi ändrat alla arbetslagen för att arbeta med barnen så åldershomogent som möjligt. Här har vi också en klar profil med kravmärkt, ekologisk mat och på väg mot grön flagg (slutdokumentationen ska in hösten 08). Det pedagogiska förhållningssättet är bla inspirerat av ReggioEmilia filosofin. Almens förskola är en tre avdelningsförskolor med 50 barn inskrivna. Även här har man valt att ändra på arbetslag för att arbeta så åldershomogent som möjligt. Här har vi inte lika uttalad profil i köket men mängden kravmärkt, ekologiskt mat är nästan lika hög som på Björkhagen. Den pedagogiska inspirationen är även här ReggioEmilia filosofin. Bokens förskola har 46 barn inskrivna. Arbetssätten är samma som ovan. 2

3 Visionen av den pedagogiska inriktningen Vi arbetar med ett processinriktat arbetssätt inspirerade av Reggio Emilia filosofin. Detta innebär att vi inte sätter fokus på resultat utan genom olika typer av dokumentationer och reflektioner följer vi individens väg till lösningar, förståelse, kunskap och utveckling i processer. Lek, utforskande, nyfikenhet och lust att lära är grunden, så verksamheten måste vara varierande i alla sammanhang. Målsättningen är att synliggöra såväl pedagogens som barnets kunskapande, intresse, kompetenser och färdigheter och genom detta förändra den egna verksamheten mot nya möjligheter och utmaningar. Vi utgår från individens förutsättningar och intresse i processen. Genom dokumentation och reflektion får pedagogerna grepp om vilka insatser som behöver prioriteras och vilka situationer barn lär och mår bra i. För att få struktur, större medvetenhet, samsyn och helhets perspektiv på den pedagogiska verksamheten använder vi en långsiktig dokumentation som är individuella utvecklingsplaner. Där utgår pedagogerna från vad varje individ i nuläge kan i motorisk-, intellektuell-, språklig-, känslomässig- samt den sociala utvecklingen. I planen finns även de mål att sträva mot - utmaningar - som pedagogerna i verksamheten behöver satsa på för att utveckla de behov som finns samt att se de framsteg varje individ gör, även de små framstegen dokumenteras och görs synliga. För att verksamheten ska vara så optimal som möjligt varierar det pedagogiska upplägget och metoderna från barngrupp till barngrupp och från år till år. Detta kräver ett flexibelt tänkande, förståelse för olikheter, kompetens och ett förhållningssätt som diskuteras kontinuerligt samt att ha förmåga att förändra efter behov. Vid varje utvecklingssamtal med föräldrar har pedagogen den individuella utvecklingsplanen med för att se över insatser och planer, ansvarsfördelning och den samverkan som krävs. När barnet slutar får det med sin plan. Planerna utgår helt från förskolans läroplan Lpfö. Pedagogerna använder naturligtvis olika metoder för att uppnå sina mål och varje barn ges i största görligaste mån olika sätt att uttrycka sig på samt en mångfald av olika aktiviteter både på individnivå och i grupp. Miljön ska hos oss vara trygg, lärande, utvecklande och det ska vara roligt att gå till sin förskola. 3

4 C. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Det pedagogiska året är områdets kvalitetscirkel. Augusti/Sept.: Inventera och observera barnens behov, intresse, mognad, lärmiljö och pedagogernas förhållningssätt samt vilka metoder som krävs. För pedagogerna innebär då detta: Vilka mål har vi med verksamheten? Hur måste vi göra för att nå målen? Hur gick det när vi gjorde? Vad behöver förändras och eller göras annorlunda? Utifrån detta utgångsläge börjar vi göra och inspirera barnen etc. Detta dokumenteras och reflekteras i arbetslagen. Under hösten informeras vårdnadshavare om innehållet på ett föräldramöte. Oktober/November: Halvdags reflektion med respektive arbetslag och rektor med innehållet: Pedagogens uppdrag hur gick det? Vad har gett resultat för barnen. Resultaten för barnets utveckling skrivs in i IUP. Vilka nya mål/göranden krävs? December/April: Pedagogerna skriver IUP Utvecklingssamtal med vårdnadshavare Medarbetarsamtal April/juni Halvdags reflektion med respektive arbetslag och rektor (se ovan). Utvärdering/självvärdering. Som metod används analys av nuläget, dokumentationer, reflektion, utvärdering och definition av nya behov. Som underlag för kvalitetsredovisningen har vi använt Enkät till vårdnadshavare Enkäter till pedagoger Medarbetarsamtal Pedagogiskt innehåll vid olika forum såsom APT, planeringsdagar, utvecklingsgrupper etc. 4

5 D. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Förskola: Barn Många små barn i kö leder till lägre genomsnittsålder i barngrupperna. Personal Trots problematiken ovan har området förhållandevis liten omsättning på pedagoger. Vi har hög andel högskoleutbildad pedagogisk personal. Ekonomi Budgeten är i balans. Materiella resurser (lokaler/utrustning/utemiljö) Pedagogerna ser till att lokaler, utrustning och utemiljön blir så adekvat som möjligt. Vissa brister som vi inte råder över finns dock i utemiljöerna. Omsättning i barngrupperna En stor utflyttning från området gör att inskolningar sker under hela året och behovet blir att pedagogerna måste ändra arbetssätt för att tillgodose alla barns behov. 5

6 Vad ville vi? E. Åtgärder och mål för den aktuella tidsperioden Utveckla den pedagogiska verksamheten samt omorganisera arbetslag. Syftet är att få så åldershomogena barngrupper som möjligt där man som pedagog får följa sina barn. Komma igång med Stegvis som metod i Social/emotionellutveckling. Området har en instruktör och samtliga arbetslag kommer att ha en ansvarig pedagog som utbildas hösten 08 Med detta kommer alla barn/pedagoger från förskola till högstadiet i Rörsjöområdet arbeta med samma eller snarlik metod vilket ger likvärdiga förutsättningar för barnen. Förtydliga uppdraget för pedagogerna utifrån Lpfö s mål samt lokala behov. (Se bilaga 1) Öka förståelsen och kvaliteten genom självvärdering. Vad gjorde vi? F. Arbetet i verksamheten för måluppfyllelse Ekologiskt/kravmärkt mat och ett utökat ekologiskt tänkande och förhållningssätt. Pedagogiska året (se ovan). Mer fokus på gemensam reflektion. Språket och skriftspråket. Större medvetenhet, förhållningssätt hos pedagogerna som ger barnen större möjligheter till utveckling. Innehållet i verksamheterna måste i mycket större utsträckning informeras ut till t.ex. vårdnadshavare. Analyser av förbättringsbehov på varje förskola samt påbörjat förändringar av de områden som var i behov av detta. Implementering av stegvis. 6

7 Hur blev det? G. Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Genom att i större utsträckning lägga fokus på pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt än på enskilda barns tillkortakommande får vi pedagogiska metoder som har effekt på utveckling och lärande. Kontinuerliga diskussioner/reflektioner gör att vi som pedagoger förhåller oss på ett likvärdigt sätt till barnens olika beteende. Barnen ska ha tillgång till breda möjligheter till handlingar av olika slag. Genom detta får barnen stöd att kontrollera och behärska olika situationer och därmed får vi trygga barn. Pedagogerna ska lägga fokus på det barnet kan och bygga verksamheten på detta. Det är pedagogens uppgift att hitta meningsfulla aktiviteter som för varje individ är utvecklande och stimulerande. Som en förstärkning i detta kommer stegvis. Hälsoperspektivet är igång och maten är kravmärkt samt ekologisk i så stor utsträckning som budget tillåter, socker är uteslutet och grovmotoriken ser vi till att barnen utmanas i. Ett ekologiskt förhållningssätt fortsätter. Utveckling och lärande Samtliga pedagoger ansvarar för att dokumentera och observera det pedagogiska arbetet så att varje individ ges möjligheter till att utveckla den motoriska, sociala, emotionella och språkliga utvecklingen med fokus på språket. Genom att utgå från de behov hos individen som framkommer i dokumentationerna och i IUP har pedagogerna grepp om vilka insatser som krävs. Det viktigaste är dock pedagogernas egen kompetens kring språklig medvetenhet och språkets betydelse för individens positiva utveckling av lärande- logiska tänkande- och sin egen identitet. Pedagogerna ska veta hur varje individ ska utmanas bl.a. i den språkliga utvecklingen och finna metoder för förändringar i verksamheten. I uppdraget finns även att använda och introducera skriftspråket. Vi fortsätter med att fördjupa oss i förhållningssättet och pedagogens kompetenser i ämnet så att inte våra brister hämmar barnens utveckling. Vi kommer att använda oss av självvärderingar i mycket större utsträckning istället för att enbart ha fokus på vad barnet kan. Genom att förändra verksamheten så att barnen med sig samma pedagog från 1-5 år, ska pedagogerna vara bärare av barnets enskilda kompetenser och ha ansvar för att verksamhetens upplägg är så adekvat som möjligt. Barns inflytande Ett av målen med områdets omorganisation var att den lärande miljön skulle vara så adekvat som möjligt. Det ska synas vad barnen tycker om att göra och miljön ska kontinuerligt renoveras efter intresse, behov och ålder. Det ska finnas ett pedagogiskt basutbud som barnen kan känna igen sig i. Det ska finnas något för alla att koncentrera sig på. För att detta ska kunna genomföras måste pedagogerna vara närvarande och inspirera och agera till utforskande processer. Alla barn oavsett kön, etnisk tillhörighet och funktionshinder ska ges samma möjlighet. 7

8 Varför blev det så? H. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Genom att genoföra en analys av förbättringsbehoven på varje förskola samt vilka orsaker till brister som fanns fick vi ett tydligt underlag på vad som behövdes förändras. Rektors reflektioner tillsammans med processledarna är att uppdraget måste förtydligas och göras mindre tolkningsbara. Man kan säga att pedagogerna måste ha en gemensam förståelse av vad som ska göras och hur samt vilket förhållningssätt som är bäst lämpat för respektive barn och beteende. Hur går vi vidare? I. Åtgärder för förbättring Uppdraget ska förtydligas till: Pedagogen skall. Pedagogerna ska vara engagerade, skapa goda relationer samt förändra arbetssättet efter barnens behov, intresse och bygga på viljan att lära. Adekvat kompetensutveckling för i första hand förskollärare som har ansvaret för det pedagogiska innehållet. Detta påbörjades hösten 08. På rektors nivå är det jag som håller kvar fokus på rätt saker genom att: Ställa frågor till verksamheten samt skapa meningsfullhet till det nya. Se till att fokusera på Hur. Utvärdera och kommunicera detta på Apt-, medarbetarsamtal och i samtal med arbetslagen etc. J. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Rektor samt processledare med hjälp av enkäter till föräldrar och pedagoger. 8

9 BILAGOR, med viktiga förutsättningar, nyckeltal och mått över tid per verksamhet: Förskola: Tabell 1 Antal barn Ålder Antal barn Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska Antal pojkar med annat modersmål än svenska år år år år år år S:a antal fördelning per ålder (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) - annat modersmål än svenska (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal Antal omräknat till helårstjänster Personal med pedagogisk högskoleexamen 18,5 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet 15 Övriga yrkeskategorier 1 Personaltäthet 4,49 - antal personal med pedagogisk högskoleexamen (källa SCB statistik okt 2007) - antal övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet (källa SCB statistik okt 2007) - antal övriga yrkeskategorier (källa SCB statistik okt 2007) - personaltäthet (antal barn per personal, SCB okt 2007) 9

10 Tabell 3 Ekonomi Område S:a kostnader Bruttokostnad per barn exkl lokalhyra Lokalhyra per barn bruttokostnad per barn (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område Lokalyta Yta per barn Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra ,3 X - lokalyta (anges som nettoyta) - yta per barn Varken bra eller dålig Dålig - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet (använd begrepp bra/varken bra eller dålig/dålig) Tabell 5 Omsättning i barngrupperna Område Antal barn under läsåret Antal flickor Antal pojkar Inskrivna Utskrivna S:a antal antal in/ utskrivna barn under läsåret 07/08 Tabell 6 Inflytande Barn Former för barns/ föräldrars inflytande och medverkan En verksamhet som är uppbyggd på barnens behov och intresse. Nära dialog mellan barn och pedagog både enskilt och i grupp om vad som ska och har hänt etc. Föräldrar Enkät, föräldrasamtal samt föräldramöten - ange former för barns/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och andra instrument för inflytande) 10

11 Bilaga 1 Reflektionsfrågor till pedagogiska året. Vad är lärmiljö? På vilket sätt är er lärmiljö utmanande och stimulerande? På vilket sätt utgår ni ifrån barnets erfarenheter och förutsättningar? Vad har ni behövt förändra och varför? På vilket sätt har ni reflekterat över ert förhållningssätt och era attityder till? Pedagogernas uppdrag utifrån Lpfö: Social/Emotionell utveckling Hur hjälper du/ni barnet att hantera känslor? Utveckling in i IUP Hur stärker du/ni barnets självbild? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni barnets lust samt förmåga att leka? Utveckling in i IUP Vilka uttrycksformer ges barnet möjlighet till? Utveckling in i IUP Kognitiv och språklig utveckling Hur kommunicerar du/ni med barnet? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni nyfikenheten, lusten att lära? Utveckling in i IUP Hur ger du/ni barnet möjlighet att komma till tals, lyssna och argumentera? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni till kritiskt tänkande? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni nyfikenheten till skriftspråket? Utveckling in i IUP På vilket sätt utgår ni ifrån barnets erfarenheter och förutsättningar? Utveckling in i IUP Motorisk utveckling samt rörelse och hälsa Hur utmanar du/ni barnets motorik, koordinationsförmåga? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni barnets kompetens till självständighet i bl.a. praktiska färdigheter? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni barnets egen kroppsuppfattning? Utveckling in i IUP Utgångsläge: Mål/Styrdokument/Lokala planer Pedagogen/Arbetslaget- Verksamheten som ansvarar för: Gemensamma tolkningar av uppdraget och en samsyn av vilken människosyn, kunskapssyn och samhällssyn vi har. Beskriva Hur ni gör! Beskriva metoder Varför/vad ni gör! Bli medvetna om egna värderingar och vilka konsekvenser dessa får i det pedagogiska handlandet Vilka kunskaper och kompetenser finns! Var brister det? 11

12 KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2007/ OMRÅDE: Ö.Förstadens förskoleområde NÄMND: MALMÖ DEN UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN: Susanne Berander TEL:

13 Om vår verksamhet! A. Inledande sammanfattning För att nå högre måluppfyllelse har vi under vårterminen på samtliga tre förskolor gått igenom förbättringsbehoven, analys av dessa samt börjat vidta de åtgärder som verksamheterna var i behov av. Vi har fortfarande det pedagogiska året som metod och innehållet är väl förankrat hos samtliga pedagoger. Vi har också fortsatt fokus på språkutveckling samt påbörjat en fördjupning i: Vilken barnsyn har vi? Hur gör vi Lpfö? Vilka arbetsmetoder har vi? Miljön ska bl.a. vara tydlig? Pedagogens roll och vad som förväntas av dessa? Den pedagogiska utmaningen är att skapa meningsfulla aktiviteter för varje individ Förbättra informationen om det pedagogiska innehållet och metoderna till vårdnadshavare. Den nya organisationen har fått form och vi fortsätter att fördjupa oss i dokumentet högre måluppfyllelse samt de fyra pelarna som är prioriterade mål i ett 1-16 års perspektiv. Dessa pelare är: Språket Hälsa Trygghet Det mångkulturella B. Grundfakta Ö. Förstadens förskoleområde är fördelat på tre förskolor: Björkhagens förskola som är områdets största med fyra avdelningar. Här är 70 barn inskrivna. Under hösten har vi ändrat alla arbetslagen för att arbeta med barnen så åldershomogent som möjligt. Här har vi också en klar profil med kravmärkt, ekologisk mat och på väg mot grön flagg (slutdokumentationen ska in hösten 08). Det pedagogiska förhållningssättet är bla inspirerat av ReggioEmilia filosofin. Almens förskola är en tre avdelningsförskolor med 50 barn inskrivna. Även här har man valt att ändra på arbetslag för att arbeta så åldershomogent som möjligt. Här har vi inte lika uttalad profil i köket men mängden kravmärkt, ekologiskt mat är nästan lika hög som på Björkhagen. Den pedagogiska inspirationen är även här ReggioEmilia filosofin. Bokens förskola har 46 barn inskrivna. Arbetssätten är samma som ovan. 2

14 Visionen av den pedagogiska inriktningen Vi arbetar med ett processinriktat arbetssätt inspirerade av Reggio Emilia filosofin. Detta innebär att vi inte sätter fokus på resultat utan genom olika typer av dokumentationer och reflektioner följer vi individens väg till lösningar, förståelse, kunskap och utveckling i processer. Lek, utforskande, nyfikenhet och lust att lära är grunden, så verksamheten måste vara varierande i alla sammanhang. Målsättningen är att synliggöra såväl pedagogens som barnets kunskapande, intresse, kompetenser och färdigheter och genom detta förändra den egna verksamheten mot nya möjligheter och utmaningar. Vi utgår från individens förutsättningar och intresse i processen. Genom dokumentation och reflektion får pedagogerna grepp om vilka insatser som behöver prioriteras och vilka situationer barn lär och mår bra i. För att få struktur, större medvetenhet, samsyn och helhets perspektiv på den pedagogiska verksamheten använder vi en långsiktig dokumentation som är individuella utvecklingsplaner. Där utgår pedagogerna från vad varje individ i nuläge kan i motorisk-, intellektuell-, språklig-, känslomässig- samt den sociala utvecklingen. I planen finns även de mål att sträva mot - utmaningar - som pedagogerna i verksamheten behöver satsa på för att utveckla de behov som finns samt att se de framsteg varje individ gör, även de små framstegen dokumenteras och görs synliga. För att verksamheten ska vara så optimal som möjligt varierar det pedagogiska upplägget och metoderna från barngrupp till barngrupp och från år till år. Detta kräver ett flexibelt tänkande, förståelse för olikheter, kompetens och ett förhållningssätt som diskuteras kontinuerligt samt att ha förmåga att förändra efter behov. Vid varje utvecklingssamtal med föräldrar har pedagogen den individuella utvecklingsplanen med för att se över insatser och planer, ansvarsfördelning och den samverkan som krävs. När barnet slutar får det med sin plan. Planerna utgår helt från förskolans läroplan Lpfö. Pedagogerna använder naturligtvis olika metoder för att uppnå sina mål och varje barn ges i största görligaste mån olika sätt att uttrycka sig på samt en mångfald av olika aktiviteter både på individnivå och i grupp. Miljön ska hos oss vara trygg, lärande, utvecklande och det ska vara roligt att gå till sin förskola. 3

15 C. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Det pedagogiska året är områdets kvalitetscirkel. Augusti/Sept.: Inventera och observera barnens behov, intresse, mognad, lärmiljö och pedagogernas förhållningssätt samt vilka metoder som krävs. För pedagogerna innebär då detta: Vilka mål har vi med verksamheten? Hur måste vi göra för att nå målen? Hur gick det när vi gjorde? Vad behöver förändras och eller göras annorlunda? Utifrån detta utgångsläge börjar vi göra och inspirera barnen etc. Detta dokumenteras och reflekteras i arbetslagen. Under hösten informeras vårdnadshavare om innehållet på ett föräldramöte. Oktober/November: Halvdags reflektion med respektive arbetslag och rektor med innehållet: Pedagogens uppdrag hur gick det? Vad har gett resultat för barnen. Resultaten för barnets utveckling skrivs in i IUP. Vilka nya mål/göranden krävs? December/April: Pedagogerna skriver IUP Utvecklingssamtal med vårdnadshavare Medarbetarsamtal April/juni Halvdags reflektion med respektive arbetslag och rektor (se ovan). Utvärdering/självvärdering. Som metod används analys av nuläget, dokumentationer, reflektion, utvärdering och definition av nya behov. Som underlag för kvalitetsredovisningen har vi använt Enkät till vårdnadshavare Enkäter till pedagoger Medarbetarsamtal Pedagogiskt innehåll vid olika forum såsom APT, planeringsdagar, utvecklingsgrupper etc. 4

16 D. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Förskola: Barn Många små barn i kö leder till lägre genomsnittsålder i barngrupperna. Personal Trots problematiken ovan har området förhållandevis liten omsättning på pedagoger. Vi har hög andel högskoleutbildad pedagogisk personal. Ekonomi Budgeten är i balans. Materiella resurser (lokaler/utrustning/utemiljö) Pedagogerna ser till att lokaler, utrustning och utemiljön blir så adekvat som möjligt. Vissa brister som vi inte råder över finns dock i utemiljöerna. Omsättning i barngrupperna En stor utflyttning från området gör att inskolningar sker under hela året och behovet blir att pedagogerna måste ändra arbetssätt för att tillgodose alla barns behov. 5

17 Vad ville vi? E. Åtgärder och mål för den aktuella tidsperioden Utveckla den pedagogiska verksamheten samt omorganisera arbetslag. Syftet är att få så åldershomogena barngrupper som möjligt där man som pedagog får följa sina barn. Komma igång med Stegvis som metod i Social/emotionellutveckling. Området har en instruktör och samtliga arbetslag kommer att ha en ansvarig pedagog som utbildas hösten 08 Med detta kommer alla barn/pedagoger från förskola till högstadiet i Rörsjöområdet arbeta med samma eller snarlik metod vilket ger likvärdiga förutsättningar för barnen. Förtydliga uppdraget för pedagogerna utifrån Lpfö s mål samt lokala behov. (Se bilaga 1) Öka förståelsen och kvaliteten genom självvärdering. Vad gjorde vi? F. Arbetet i verksamheten för måluppfyllelse Ekologiskt/kravmärkt mat och ett utökat ekologiskt tänkande och förhållningssätt. Pedagogiska året (se ovan). Mer fokus på gemensam reflektion. Språket och skriftspråket. Större medvetenhet, förhållningssätt hos pedagogerna som ger barnen större möjligheter till utveckling. Innehållet i verksamheterna måste i mycket större utsträckning informeras ut till t.ex. vårdnadshavare. Analyser av förbättringsbehov på varje förskola samt påbörjat förändringar av de områden som var i behov av detta. Implementering av stegvis. 6

18 Hur blev det? G. Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Genom att i större utsträckning lägga fokus på pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt än på enskilda barns tillkortakommande får vi pedagogiska metoder som har effekt på utveckling och lärande. Kontinuerliga diskussioner/reflektioner gör att vi som pedagoger förhåller oss på ett likvärdigt sätt till barnens olika beteende. Barnen ska ha tillgång till breda möjligheter till handlingar av olika slag. Genom detta får barnen stöd att kontrollera och behärska olika situationer och därmed får vi trygga barn. Pedagogerna ska lägga fokus på det barnet kan och bygga verksamheten på detta. Det är pedagogens uppgift att hitta meningsfulla aktiviteter som för varje individ är utvecklande och stimulerande. Som en förstärkning i detta kommer stegvis. Hälsoperspektivet är igång och maten är kravmärkt samt ekologisk i så stor utsträckning som budget tillåter, socker är uteslutet och grovmotoriken ser vi till att barnen utmanas i. Ett ekologiskt förhållningssätt fortsätter. Utveckling och lärande Samtliga pedagoger ansvarar för att dokumentera och observera det pedagogiska arbetet så att varje individ ges möjligheter till att utveckla den motoriska, sociala, emotionella och språkliga utvecklingen med fokus på språket. Genom att utgå från de behov hos individen som framkommer i dokumentationerna och i IUP har pedagogerna grepp om vilka insatser som krävs. Det viktigaste är dock pedagogernas egen kompetens kring språklig medvetenhet och språkets betydelse för individens positiva utveckling av lärande- logiska tänkande- och sin egen identitet. Pedagogerna ska veta hur varje individ ska utmanas bl.a. i den språkliga utvecklingen och finna metoder för förändringar i verksamheten. I uppdraget finns även att använda och introducera skriftspråket. Vi fortsätter med att fördjupa oss i förhållningssättet och pedagogens kompetenser i ämnet så att inte våra brister hämmar barnens utveckling. Vi kommer att använda oss av självvärderingar i mycket större utsträckning istället för att enbart ha fokus på vad barnet kan. Genom att förändra verksamheten så att barnen med sig samma pedagog från 1-5 år, ska pedagogerna vara bärare av barnets enskilda kompetenser och ha ansvar för att verksamhetens upplägg är så adekvat som möjligt. Barns inflytande Ett av målen med områdets omorganisation var att den lärande miljön skulle vara så adekvat som möjligt. Det ska synas vad barnen tycker om att göra och miljön ska kontinuerligt renoveras efter intresse, behov och ålder. Det ska finnas ett pedagogiskt basutbud som barnen kan känna igen sig i. Det ska finnas något för alla att koncentrera sig på. För att detta ska kunna genomföras måste pedagogerna vara närvarande och inspirera och agera till utforskande processer. Alla barn oavsett kön, etnisk tillhörighet och funktionshinder ska ges samma möjlighet. 7

19 Varför blev det så? H. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Genom att genoföra en analys av förbättringsbehoven på varje förskola samt vilka orsaker till brister som fanns fick vi ett tydligt underlag på vad som behövdes förändras. Rektors reflektioner tillsammans med processledarna är att uppdraget måste förtydligas och göras mindre tolkningsbara. Man kan säga att pedagogerna måste ha en gemensam förståelse av vad som ska göras och hur samt vilket förhållningssätt som är bäst lämpat för respektive barn och beteende. Hur går vi vidare? I. Åtgärder för förbättring Uppdraget ska förtydligas till: Pedagogen skall. Pedagogerna ska vara engagerade, skapa goda relationer samt förändra arbetssättet efter barnens behov, intresse och bygga på viljan att lära. Adekvat kompetensutveckling för i första hand förskollärare som har ansvaret för det pedagogiska innehållet. Detta påbörjades hösten 08. På rektors nivå är det jag som håller kvar fokus på rätt saker genom att: Ställa frågor till verksamheten samt skapa meningsfullhet till det nya. Se till att fokusera på Hur. Utvärdera och kommunicera detta på Apt-, medarbetarsamtal och i samtal med arbetslagen etc. J. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Rektor samt processledare med hjälp av enkäter till föräldrar och pedagoger. 8

20 BILAGOR, med viktiga förutsättningar, nyckeltal och mått över tid per verksamhet: Förskola: Tabell 1 Antal barn Ålder Antal barn Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska Antal pojkar med annat modersmål än svenska år år år år år år S:a antal fördelning per ålder (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) - annat modersmål än svenska (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal Antal omräknat till helårstjänster Personal med pedagogisk högskoleexamen 18,5 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet 15 Övriga yrkeskategorier 1 Personaltäthet 4,49 - antal personal med pedagogisk högskoleexamen (källa SCB statistik okt 2007) - antal övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet (källa SCB statistik okt 2007) - antal övriga yrkeskategorier (källa SCB statistik okt 2007) - personaltäthet (antal barn per personal, SCB okt 2007) 9

21 Tabell 3 Ekonomi Område S:a kostnader Bruttokostnad per barn exkl lokalhyra Lokalhyra per barn bruttokostnad per barn (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område Lokalyta Yta per barn Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra ,3 X - lokalyta (anges som nettoyta) - yta per barn Varken bra eller dålig Dålig - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet (använd begrepp bra/varken bra eller dålig/dålig) Tabell 5 Omsättning i barngrupperna Område Antal barn under läsåret Antal flickor Antal pojkar Inskrivna Utskrivna S:a antal antal in/ utskrivna barn under läsåret 07/08 Tabell 6 Inflytande Barn Former för barns/ föräldrars inflytande och medverkan En verksamhet som är uppbyggd på barnens behov och intresse. Nära dialog mellan barn och pedagog både enskilt och i grupp om vad som ska och har hänt etc. Föräldrar Enkät, föräldrasamtal samt föräldramöten - ange former för barns/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och andra instrument för inflytande) 10

22 Bilaga 1 Reflektionsfrågor till pedagogiska året. Vad är lärmiljö? På vilket sätt är er lärmiljö utmanande och stimulerande? På vilket sätt utgår ni ifrån barnets erfarenheter och förutsättningar? Vad har ni behövt förändra och varför? På vilket sätt har ni reflekterat över ert förhållningssätt och era attityder till? Pedagogernas uppdrag utifrån Lpfö: Social/Emotionell utveckling Hur hjälper du/ni barnet att hantera känslor? Utveckling in i IUP Hur stärker du/ni barnets självbild? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni barnets lust samt förmåga att leka? Utveckling in i IUP Vilka uttrycksformer ges barnet möjlighet till? Utveckling in i IUP Kognitiv och språklig utveckling Hur kommunicerar du/ni med barnet? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni nyfikenheten, lusten att lära? Utveckling in i IUP Hur ger du/ni barnet möjlighet att komma till tals, lyssna och argumentera? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni till kritiskt tänkande? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni nyfikenheten till skriftspråket? Utveckling in i IUP På vilket sätt utgår ni ifrån barnets erfarenheter och förutsättningar? Utveckling in i IUP Motorisk utveckling samt rörelse och hälsa Hur utmanar du/ni barnets motorik, koordinationsförmåga? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni barnets kompetens till självständighet i bl.a. praktiska färdigheter? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni barnets egen kroppsuppfattning? Utveckling in i IUP Utgångsläge: Mål/Styrdokument/Lokala planer Pedagogen/Arbetslaget- Verksamheten som ansvarar för: Gemensamma tolkningar av uppdraget och en samsyn av vilken människosyn, kunskapssyn och samhällssyn vi har. Beskriva Hur ni gör! Beskriva metoder Varför/vad ni gör! Bli medvetna om egna värderingar och vilka konsekvenser dessa får i det pedagogiska handlandet Vilka kunskaper och kompetenser finns! Var brister det? 11

23 KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2007/ OMRÅDE: Ö.Förstadens förskoleområde NÄMND: MALMÖ DEN UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN: Susanne Berander TEL:

24 Om vår verksamhet! A. Inledande sammanfattning För att nå högre måluppfyllelse har vi under vårterminen på samtliga tre förskolor gått igenom förbättringsbehoven, analys av dessa samt börjat vidta de åtgärder som verksamheterna var i behov av. Vi har fortfarande det pedagogiska året som metod och innehållet är väl förankrat hos samtliga pedagoger. Vi har också fortsatt fokus på språkutveckling samt påbörjat en fördjupning i: Vilken barnsyn har vi? Hur gör vi Lpfö? Vilka arbetsmetoder har vi? Miljön ska bl.a. vara tydlig? Pedagogens roll och vad som förväntas av dessa? Den pedagogiska utmaningen är att skapa meningsfulla aktiviteter för varje individ Förbättra informationen om det pedagogiska innehållet och metoderna till vårdnadshavare. Den nya organisationen har fått form och vi fortsätter att fördjupa oss i dokumentet högre måluppfyllelse samt de fyra pelarna som är prioriterade mål i ett 1-16 års perspektiv. Dessa pelare är: Språket Hälsa Trygghet Det mångkulturella B. Grundfakta Ö. Förstadens förskoleområde är fördelat på tre förskolor: Björkhagens förskola som är områdets största med fyra avdelningar. Här är 70 barn inskrivna. Under hösten har vi ändrat alla arbetslagen för att arbeta med barnen så åldershomogent som möjligt. Här har vi också en klar profil med kravmärkt, ekologisk mat och på väg mot grön flagg (slutdokumentationen ska in hösten 08). Det pedagogiska förhållningssättet är bla inspirerat av ReggioEmilia filosofin. Almens förskola är en tre avdelningsförskolor med 50 barn inskrivna. Även här har man valt att ändra på arbetslag för att arbeta så åldershomogent som möjligt. Här har vi inte lika uttalad profil i köket men mängden kravmärkt, ekologiskt mat är nästan lika hög som på Björkhagen. Den pedagogiska inspirationen är även här ReggioEmilia filosofin. Bokens förskola har 46 barn inskrivna. Arbetssätten är samma som ovan. 2

25 Visionen av den pedagogiska inriktningen Vi arbetar med ett processinriktat arbetssätt inspirerade av Reggio Emilia filosofin. Detta innebär att vi inte sätter fokus på resultat utan genom olika typer av dokumentationer och reflektioner följer vi individens väg till lösningar, förståelse, kunskap och utveckling i processer. Lek, utforskande, nyfikenhet och lust att lära är grunden, så verksamheten måste vara varierande i alla sammanhang. Målsättningen är att synliggöra såväl pedagogens som barnets kunskapande, intresse, kompetenser och färdigheter och genom detta förändra den egna verksamheten mot nya möjligheter och utmaningar. Vi utgår från individens förutsättningar och intresse i processen. Genom dokumentation och reflektion får pedagogerna grepp om vilka insatser som behöver prioriteras och vilka situationer barn lär och mår bra i. För att få struktur, större medvetenhet, samsyn och helhets perspektiv på den pedagogiska verksamheten använder vi en långsiktig dokumentation som är individuella utvecklingsplaner. Där utgår pedagogerna från vad varje individ i nuläge kan i motorisk-, intellektuell-, språklig-, känslomässig- samt den sociala utvecklingen. I planen finns även de mål att sträva mot - utmaningar - som pedagogerna i verksamheten behöver satsa på för att utveckla de behov som finns samt att se de framsteg varje individ gör, även de små framstegen dokumenteras och görs synliga. För att verksamheten ska vara så optimal som möjligt varierar det pedagogiska upplägget och metoderna från barngrupp till barngrupp och från år till år. Detta kräver ett flexibelt tänkande, förståelse för olikheter, kompetens och ett förhållningssätt som diskuteras kontinuerligt samt att ha förmåga att förändra efter behov. Vid varje utvecklingssamtal med föräldrar har pedagogen den individuella utvecklingsplanen med för att se över insatser och planer, ansvarsfördelning och den samverkan som krävs. När barnet slutar får det med sin plan. Planerna utgår helt från förskolans läroplan Lpfö. Pedagogerna använder naturligtvis olika metoder för att uppnå sina mål och varje barn ges i största görligaste mån olika sätt att uttrycka sig på samt en mångfald av olika aktiviteter både på individnivå och i grupp. Miljön ska hos oss vara trygg, lärande, utvecklande och det ska vara roligt att gå till sin förskola. 3

26 C. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Det pedagogiska året är områdets kvalitetscirkel. Augusti/Sept.: Inventera och observera barnens behov, intresse, mognad, lärmiljö och pedagogernas förhållningssätt samt vilka metoder som krävs. För pedagogerna innebär då detta: Vilka mål har vi med verksamheten? Hur måste vi göra för att nå målen? Hur gick det när vi gjorde? Vad behöver förändras och eller göras annorlunda? Utifrån detta utgångsläge börjar vi göra och inspirera barnen etc. Detta dokumenteras och reflekteras i arbetslagen. Under hösten informeras vårdnadshavare om innehållet på ett föräldramöte. Oktober/November: Halvdags reflektion med respektive arbetslag och rektor med innehållet: Pedagogens uppdrag hur gick det? Vad har gett resultat för barnen. Resultaten för barnets utveckling skrivs in i IUP. Vilka nya mål/göranden krävs? December/April: Pedagogerna skriver IUP Utvecklingssamtal med vårdnadshavare Medarbetarsamtal April/juni Halvdags reflektion med respektive arbetslag och rektor (se ovan). Utvärdering/självvärdering. Som metod används analys av nuläget, dokumentationer, reflektion, utvärdering och definition av nya behov. Som underlag för kvalitetsredovisningen har vi använt Enkät till vårdnadshavare Enkäter till pedagoger Medarbetarsamtal Pedagogiskt innehåll vid olika forum såsom APT, planeringsdagar, utvecklingsgrupper etc. 4

27 D. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Förskola: Barn Många små barn i kö leder till lägre genomsnittsålder i barngrupperna. Personal Trots problematiken ovan har området förhållandevis liten omsättning på pedagoger. Vi har hög andel högskoleutbildad pedagogisk personal. Ekonomi Budgeten är i balans. Materiella resurser (lokaler/utrustning/utemiljö) Pedagogerna ser till att lokaler, utrustning och utemiljön blir så adekvat som möjligt. Vissa brister som vi inte råder över finns dock i utemiljöerna. Omsättning i barngrupperna En stor utflyttning från området gör att inskolningar sker under hela året och behovet blir att pedagogerna måste ändra arbetssätt för att tillgodose alla barns behov. 5

28 Vad ville vi? E. Åtgärder och mål för den aktuella tidsperioden Utveckla den pedagogiska verksamheten samt omorganisera arbetslag. Syftet är att få så åldershomogena barngrupper som möjligt där man som pedagog får följa sina barn. Komma igång med Stegvis som metod i Social/emotionellutveckling. Området har en instruktör och samtliga arbetslag kommer att ha en ansvarig pedagog som utbildas hösten 08 Med detta kommer alla barn/pedagoger från förskola till högstadiet i Rörsjöområdet arbeta med samma eller snarlik metod vilket ger likvärdiga förutsättningar för barnen. Förtydliga uppdraget för pedagogerna utifrån Lpfö s mål samt lokala behov. (Se bilaga 1) Öka förståelsen och kvaliteten genom självvärdering. Vad gjorde vi? F. Arbetet i verksamheten för måluppfyllelse Ekologiskt/kravmärkt mat och ett utökat ekologiskt tänkande och förhållningssätt. Pedagogiska året (se ovan). Mer fokus på gemensam reflektion. Språket och skriftspråket. Större medvetenhet, förhållningssätt hos pedagogerna som ger barnen större möjligheter till utveckling. Innehållet i verksamheterna måste i mycket större utsträckning informeras ut till t.ex. vårdnadshavare. Analyser av förbättringsbehov på varje förskola samt påbörjat förändringar av de områden som var i behov av detta. Implementering av stegvis. 6

29 Hur blev det? G. Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Genom att i större utsträckning lägga fokus på pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt än på enskilda barns tillkortakommande får vi pedagogiska metoder som har effekt på utveckling och lärande. Kontinuerliga diskussioner/reflektioner gör att vi som pedagoger förhåller oss på ett likvärdigt sätt till barnens olika beteende. Barnen ska ha tillgång till breda möjligheter till handlingar av olika slag. Genom detta får barnen stöd att kontrollera och behärska olika situationer och därmed får vi trygga barn. Pedagogerna ska lägga fokus på det barnet kan och bygga verksamheten på detta. Det är pedagogens uppgift att hitta meningsfulla aktiviteter som för varje individ är utvecklande och stimulerande. Som en förstärkning i detta kommer stegvis. Hälsoperspektivet är igång och maten är kravmärkt samt ekologisk i så stor utsträckning som budget tillåter, socker är uteslutet och grovmotoriken ser vi till att barnen utmanas i. Ett ekologiskt förhållningssätt fortsätter. Utveckling och lärande Samtliga pedagoger ansvarar för att dokumentera och observera det pedagogiska arbetet så att varje individ ges möjligheter till att utveckla den motoriska, sociala, emotionella och språkliga utvecklingen med fokus på språket. Genom att utgå från de behov hos individen som framkommer i dokumentationerna och i IUP har pedagogerna grepp om vilka insatser som krävs. Det viktigaste är dock pedagogernas egen kompetens kring språklig medvetenhet och språkets betydelse för individens positiva utveckling av lärande- logiska tänkande- och sin egen identitet. Pedagogerna ska veta hur varje individ ska utmanas bl.a. i den språkliga utvecklingen och finna metoder för förändringar i verksamheten. I uppdraget finns även att använda och introducera skriftspråket. Vi fortsätter med att fördjupa oss i förhållningssättet och pedagogens kompetenser i ämnet så att inte våra brister hämmar barnens utveckling. Vi kommer att använda oss av självvärderingar i mycket större utsträckning istället för att enbart ha fokus på vad barnet kan. Genom att förändra verksamheten så att barnen med sig samma pedagog från 1-5 år, ska pedagogerna vara bärare av barnets enskilda kompetenser och ha ansvar för att verksamhetens upplägg är så adekvat som möjligt. Barns inflytande Ett av målen med områdets omorganisation var att den lärande miljön skulle vara så adekvat som möjligt. Det ska synas vad barnen tycker om att göra och miljön ska kontinuerligt renoveras efter intresse, behov och ålder. Det ska finnas ett pedagogiskt basutbud som barnen kan känna igen sig i. Det ska finnas något för alla att koncentrera sig på. För att detta ska kunna genomföras måste pedagogerna vara närvarande och inspirera och agera till utforskande processer. Alla barn oavsett kön, etnisk tillhörighet och funktionshinder ska ges samma möjlighet. 7

30 Varför blev det så? H. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Genom att genoföra en analys av förbättringsbehoven på varje förskola samt vilka orsaker till brister som fanns fick vi ett tydligt underlag på vad som behövdes förändras. Rektors reflektioner tillsammans med processledarna är att uppdraget måste förtydligas och göras mindre tolkningsbara. Man kan säga att pedagogerna måste ha en gemensam förståelse av vad som ska göras och hur samt vilket förhållningssätt som är bäst lämpat för respektive barn och beteende. Hur går vi vidare? I. Åtgärder för förbättring Uppdraget ska förtydligas till: Pedagogen skall. Pedagogerna ska vara engagerade, skapa goda relationer samt förändra arbetssättet efter barnens behov, intresse och bygga på viljan att lära. Adekvat kompetensutveckling för i första hand förskollärare som har ansvaret för det pedagogiska innehållet. Detta påbörjades hösten 08. På rektors nivå är det jag som håller kvar fokus på rätt saker genom att: Ställa frågor till verksamheten samt skapa meningsfullhet till det nya. Se till att fokusera på Hur. Utvärdera och kommunicera detta på Apt-, medarbetarsamtal och i samtal med arbetslagen etc. J. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Rektor samt processledare med hjälp av enkäter till föräldrar och pedagoger. 8

31 BILAGOR, med viktiga förutsättningar, nyckeltal och mått över tid per verksamhet: Förskola: Tabell 1 Antal barn Ålder Antal barn Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska Antal pojkar med annat modersmål än svenska år år år år år år S:a antal fördelning per ålder (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) - annat modersmål än svenska (källa ELIT okt/mars läsåret 07/08) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal Antal omräknat till helårstjänster Personal med pedagogisk högskoleexamen 18,5 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet 15 Övriga yrkeskategorier 1 Personaltäthet 4,49 - antal personal med pedagogisk högskoleexamen (källa SCB statistik okt 2007) - antal övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet (källa SCB statistik okt 2007) - antal övriga yrkeskategorier (källa SCB statistik okt 2007) - personaltäthet (antal barn per personal, SCB okt 2007) 9

32 Tabell 3 Ekonomi Område S:a kostnader Bruttokostnad per barn exkl lokalhyra Lokalhyra per barn bruttokostnad per barn (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område Lokalyta Yta per barn Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra ,3 X - lokalyta (anges som nettoyta) - yta per barn Varken bra eller dålig Dålig - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet (använd begrepp bra/varken bra eller dålig/dålig) Tabell 5 Omsättning i barngrupperna Område Antal barn under läsåret Antal flickor Antal pojkar Inskrivna Utskrivna S:a antal antal in/ utskrivna barn under läsåret 07/08 Tabell 6 Inflytande Barn Former för barns/ föräldrars inflytande och medverkan En verksamhet som är uppbyggd på barnens behov och intresse. Nära dialog mellan barn och pedagog både enskilt och i grupp om vad som ska och har hänt etc. Föräldrar Enkät, föräldrasamtal samt föräldramöten - ange former för barns/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och andra instrument för inflytande) 10

33 Bilaga 1 Reflektionsfrågor till pedagogiska året. Vad är lärmiljö? På vilket sätt är er lärmiljö utmanande och stimulerande? På vilket sätt utgår ni ifrån barnets erfarenheter och förutsättningar? Vad har ni behövt förändra och varför? På vilket sätt har ni reflekterat över ert förhållningssätt och era attityder till? Pedagogernas uppdrag utifrån Lpfö: Social/Emotionell utveckling Hur hjälper du/ni barnet att hantera känslor? Utveckling in i IUP Hur stärker du/ni barnets självbild? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni barnets lust samt förmåga att leka? Utveckling in i IUP Vilka uttrycksformer ges barnet möjlighet till? Utveckling in i IUP Kognitiv och språklig utveckling Hur kommunicerar du/ni med barnet? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni nyfikenheten, lusten att lära? Utveckling in i IUP Hur ger du/ni barnet möjlighet att komma till tals, lyssna och argumentera? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni till kritiskt tänkande? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni nyfikenheten till skriftspråket? Utveckling in i IUP På vilket sätt utgår ni ifrån barnets erfarenheter och förutsättningar? Utveckling in i IUP Motorisk utveckling samt rörelse och hälsa Hur utmanar du/ni barnets motorik, koordinationsförmåga? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni barnets kompetens till självständighet i bl.a. praktiska färdigheter? Utveckling in i IUP Hur utmanar du/ni barnets egen kroppsuppfattning? Utveckling in i IUP Utgångsläge: Mål/Styrdokument/Lokala planer Pedagogen/Arbetslaget- Verksamheten som ansvarar för: Gemensamma tolkningar av uppdraget och en samsyn av vilken människosyn, kunskapssyn och samhällssyn vi har. Beskriva Hur ni gör! Beskriva metoder Varför/vad ni gör! Bli medvetna om egna värderingar och vilka konsekvenser dessa får i det pedagogiska handlandet Vilka kunskaper och kompetenser finns! Var brister det? 11