Hjärtsvikt diagnostik, utredning och behandling Retrospektiv journalgenomgång vid Brickebackens vårdcentral
|
|
- Sven-Erik Olofsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hjärtsvikt diagnostik, utredning och behandling Retrospektiv journalgenomgång vid Brickebackens vårdcentral Abdirahman Bashir Isse, ST-läkare, Brickebackens vårdcentral, Region Örebro län Vetenskaplig handledare: Med dr Stefan Jansson, specialist i allmänmedicin, Brickebackens vårdcentral, Region Örebro län Klinisk handledare: distriktsläkare Fernando Freire, specialist i allmänmedicin Brickebackens vårdcentral, Region Örebro län. 1
2 Sammanfattning Hjärtsvikt är ett svårdiagnostiserat tillstånd som hos de svårast sjuka har en mycket dålig prognos. Missad diagnos kan betyda felaktig behandling och medföra allvarliga konsekvenser för patienten. De flesta som har diagnosen hjärtsvikt har hypertoni eller ischemisk hjärtsjukdom som bakomliggande orsak till sin sjukdom. För korrekt satt hjärtsviktsdiagnos krävs en genomförd hjärtekoundersökning. Genom en retrospektiv journalgenomgång från till har jag undersökt samtliga patienter vid Brickebackens vårdcentral som fått diagnosen hjärtsvikt under denna tid. Jag har undersökt hur hjärtsvikten diagnosticerats, om de har funktionsklassificerats enligt NHYA, deras behandling samt om de uppnått måldoser för sin läkemedelsbehandling. Totalt 29 patienter hade fått diagnosen hjärtsvikt varav 15 var kvinnor. Diagnosen hade satts efter ekokardiografiundersökning på 59% av patienterna, resterade patienter hade fått diagnosen på grund av symtomen ödem och dyspné. Hos 11 patienter ansågs etiologin vara hypertoni, hos 14 ischemisk hjärtsjukdom, hos 1 tidigare behandling med Herceptin, hos en dilaterad kardiomyopati och hos 2 vara etiologin okänd. Ingen av patienterna hade klassificerats enligt NHYA. Behandling med ACE-hämmare/angiotensin IIreceptorblockerare förekom hos 79% och 68% hade behandling med beta-blockerare, rekommenderad måldos nåddes hos 48% respektive 27%. Sammanfattningsvis visade undersökningen att det finns förbättringsutrymme vad gäller diagnostik, funktionsklassificering och behandling. Ett första steg i förbättringsarbetet är att följa ett vårdprogram för utredning och behandling, ett sådant vårdprogram har utarbetats för vårdcentralen. 2
3 Bakgrund Hjärtsvikt är ett tillstånd då inte hjärtat förmår att pumpa tillräckligt mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ vid normalt fyllnadstryck i hjärtat (1). Prevalensen i befolkningen av symptomgivande hjärtsvikt beräknas vara 2-3% vilket motsvara personer i Sverige. Minst lika många beräknas ha en nedsatt pumpförmåga (systolisk vänsterkammardysfunktion) men utan symptom. Medianålder för hjärtsviktspatienter oberoende av klassificering i Sverige är 75 år (1). Brickebackens vårdcentral har 7100 patienter listade vilket skulle ge, med ovanstående prevalenssiffror, individer med diagnosen hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög mortalitet. Före introduktionen av modern hjärtsviktsbehandling var dödligheten cirka 5-10 % per år vid lindrig hjärtsvikt. Dödligheten bland de sjukaste patienterna var minst % per år (2). Att hitta dessa personer är en stor utmaning för oss inom primärvården. Prognosen för hjärtsvikt är allvarlig, men modern läkemedelsbehandling med sviktpacemaker, och bättre poliklinisk uppföljning har förbättrat prognosen under senare år (3). Det är ofta svårt att diagnostisera hjärtsvikt om bara sjukdomshistoria och klinisk undersökning används (1). Att diagnostisera hjärtsvikt är inte alltid lätt, särskild inte vid lindringa till måttligt svåra symptom. De mest frekventa sjukdomstillstånd som orsakar hjärtsvikt är: ischemisk hjärtsjukdom, hypertoni, förmaksflimmer, klaffvitier och kardiomyopati (1). Men även alkoholberoende och läkemedel såsom: NSAID, cytostatika och verapamil kan ge hjärtsvikt (1). Andra tillstånd som i förlängningen obehandlade kan orsaka hjärtsvikt är anemi och thyreoideafunktionsrubbningar. Flera av ovan beskrivna tillstånd samvarierar vilket ibland kan försvåra utredningen kring den reella bakomliggande orsaken till hjärtsvikt. För att kunna ställa diagnosen krävs att patienten har symptom, fynd eller samsjuklighet som väcker misstanken om att här kan föreligga hjärtsvikt. Exempel på symtom vid hjärtsvikt är: trötthet, andfåddhet som förvärras vid ansträngning och vid liggande (ortopné), aptitlöshet, nedsatt kondition och nedsatt ork. Exempel på statusfynd vid hjärtsvikt är: bensvullnad, viktuppgång, rassel, förekomst av tredje hjärtton, patologiskt EKG (1,2). Det tar viss tid innan symtom på hjärtsvikt uppträder hos patienten trots att hjärtats arbetssätt är stört (2). Studier har pekat på att förekomsten av nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion utan symtom är lika som förekomsten av symtomgivande hjärtsvikt i befolkningen (4). Hjärtats diastoliska funktion vid hjärtsvikt har på senare år tilldragit sig allt större intresse. I det tidiga förloppet av hjärtsvikt är det sannolikt den diastoliska funktionen (hjärtats fyllnadsoch avslappningsförmåga) som är stört (2). Man uppskattar att en tredjedel av all kronisk hjärtsvikt beror på nedsatt diastolisk funktion och då är den systoliska funktionen helt normal. Patienterna kan ha påtagligt nedsatt prestationsförmåga vid enbart nedsatt diastolisk funktion (2). De flesta patienter med hjärtsvikt har en störning av såväl den systoliska som den diastoliska funktionen(2). Behandlingen av hjärtsvikt blir mest effektiv om den styrs av vilken typ av störning man har i hjärtarbetet. Läkemedelsbehandlingen av diastolisk dysfunktion syftar till att förbättra relaxation i kammaren: kalciumhämmare, betareceptorblockerare och diuretika alternativt att minska befintlig vänsterkammarhypertrofi: ACE-hämmare. Läkemedelsbehandling av systolisk dysfunktion utgörs av: ACE hämmare/angiotensin IIhämmare (ARB), diuretika, betablockerare, mineralkortikoidantagonister (MRA) och digitalis (3). 3
4 Ekokardiografi Ekokardiografi är en krävande och relativt dyr undersökning. En ekokardiografisk undersökning kostar drygt 3000 kronor (5). Undersökningskapaciteten är begränsad med väntetider som följd. Detta kan medföra att många patienter inte får adekvat utredning och att diagnosen enbart baseras på kliniska symtom eller fynd utan en dokumenterad nedsatt hjärtfunktion. Undersökningen ger information om ev. klaffsjukdom, kartlägger septumdefekter, bedömer hjärt- och hjärtrumsstorlek, väggtjocklek och rörlighet i desamma. Man får vidare en bedömning av trycket i det pulmonella kretsloppet som bör ligga under 25 mmhg och om det föreligger perikardieexudat. Med hjärteko bedöms såväl systolisk som diastolisk funktionsnedsättning. Utfallet anges i en procentsats som benämns EF (Ejektionsfraktion). Den beräknas på följande sätt: vänster kammares slutdiastoliska volym minus slutsystoliska volymen (slagvolymen) dividerad med den slutdiastoliska volymen (2). Följande gradering gäller för EF: Normal EF: > 50 %, lätt nedsatt EF: %, måttligt nedsatt EF:30-39 % och uttalat nedsatt EF: < 30 %. Hjärtsvikt kan föreligga vid bevarad EF (diastolisk hjärtsvikt) men då skall det föreligga: symptom, förhöjt fyllnadstryck(e/é-kvot>15) dvs kvoten mellan E-max och A-max och förhöjda nivåer av natriuretiska peptider (se nedan) (6). E-max är den med transmitraldoppler uppmätta maximala flödeshastigheten under tidig diastole (E = early). A-max är den med transmitraldoppler uppmätta maximala flödeshastigheten under sendiastole (A= atrial contraction) (6). Natriuretiska peptider En metod som kan vägleda vid utredning av misstänkt hjärtsvikt är att mäta blodets koncentration av så kallade natriuretiska peptider och hos patienter med förhöjda nivåer, misstänka hjärtsvikt. Man kan sortera bort de patienter som har normala nivåer och efter kliniska övervägande behöver de ev. inte gå vidare till ytterligare utredning (7). Insöndring av natriuretiska peptider sker som svar på ökad uttänjning och ökat fyllnadstryck i kammare och förmak. Dessa peptider påverkar flera organ och hormonsystem. De orsakar en sänkning av fyllnadstrycket och den vaskulära resistansen minskar genom att öka vatten och saltutsöndringen via njurarna. Det ger en även en vasodilation och har en hämmande effekt på sympatikus-och renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS) (8). Det finns två typer av natriuretiska peptider som insöndras från hjärtat vid stigande grad av tänjning: atrial natriuretic peptide (ANP) som insöndras i huvudsak från förmaken och brain natriuretic peptide, (BNP) som utsöndras till största del från kammare (upptäcktes först i hjärnan där av namnet). Båda peptiderna produceras som prohormoner och spjälkas senare i två delar vilket ger de aktiva hormoner ANP och BNP. De hormonellt inaktiva N-terminala delarna NT-pro ANP och NT-pro BNP går även de att analysera. Mätning av BNP och NTpro BNP har visat sig ha större diagnostiskt värde än mätning av ANP och NT-pro ANP. Insöndring av BNP sker i huvudsak som svar på ökad uttänjning och ökat fyllnadstryck i kamrarna och skall se som ett fysiologiskt svar på vätskeöverfyllnad (8). BNP och NT-pro BNP frisätt i lika stora mängder vid stimulering men eliminationen skiljer sig åt. BNP är den mindre molekylen och har en halveringstid i cirkulationen på ca 20 min medan NT-pro BNP har en långsammare omsättning med en halveringstid på 120 min (8). Fördelar med BNP är att provet analyseras direkt (svaret tillgängligt inom minuter) och kan direkt påverka utredning/behandling. Det kan med lätthet användas i primärvården och 4
5 kräver ingen transport. Nackdelar är möjligen något sämre precision och att det krävs en särskild apparat för analys (7). Fördelar med NT-pro BNP är hög metodprecision och provet kan förvaras i rumstemperatur under 3 dygn. Nackdelar är analysen sker på ofta centralt placerat laboratorium med transportbehov och att svaret då blir fördröjt. Provtagning och analys av BNP kostar 200 kr. Höjda koncentrationer av BNP ses vid: nedsatt njurfunktion (vissa peptider utsöndras via njurarna), förmaksflimmer, supraventrikulära takyarytmier, hjärtklaffel, t.ex. aortastenos, mitralisinsufficiens, hjärtinfarkt, stigande ålder, kvinnligt kön. Sänkta koncentrationer ses vid: farmakologisk behandling med ACE-hämmare, ARB, Betareceptorblockerare och MRA (6). Referensvärde för BNP skiljer sig beroende på kön och ålder. Normalvärde: Kvinnor: <45 år < 90ng/l; år <110ng/l; år <115ng/l; >75år <260ng/l. Män: <55 år <75ng/l; <80ng/l; >65 år<150ng/l. Ett normalt BNP-värde utesluter i princip kronisk hjärtsvikt. Övriga undersökningar Följande laboratorieanalyser vid hjärtsviktutredning bör genomföras då de kan ha en påverkan på behandlingseffekten av hjärtsvikt eller orsaka hjärtsvikt: Hb, Lpk, elektrolytstatus, leverstatus, P-glukos, ferritin, CRP, TSH, T4, BNP. Ett normalt EKG talar starkt emot diagnosen hjärtsvikt men kan inte med säkerhet utesluta. Hjärtsvikt kan dock uteslutas med normalt EKG och normalt BNP. Vanliga EKG-fynd vid hjärtsvikt är: ökad QRS-amplitud som förekommer vid vänsterkammarhypertrofi, patologisk Q-våg, AV-blockering, sinustakykardi, förmaksflimmer, vänstergrenblock men även ventrikulära arytmier. Lungröntgen som diagnostisk metod vid hjärtsvikt har en sämre precision än BNP ensamt. Man bör inte ställa diagnosen hjärtsvikt på basis av endast fynd på röntgenundersökning. Däremot är röntgen av stort värde för differentialdiagnostik mot lungsjukdom ffa. vid dominerande dyspnésymptomatologi (9). Riktlinjer vid utredning Vid alla former av misstänkt hjärtsvikt krävs: 1) Bekräftelse av diagnosen med hjälp av hjärteko. 2) Kartläggning av den bakomliggande orsaken. 3) Bedömning av graden hjärtsvikt enligt New York Heart Association (NYHA). Funktionsklasser enligt New York Heart Association (NYHA) (2). NYHA I: Inga symptom NYHA II: Lätt hjärtsvikt med trötthet och andfåddhet efter fysisk aktivitet vid mer än måttlig ansträngning NYHA III: Medelsvår hjärtsvikt med symptom redan vid lätt till måttlig ansträngning NYHA IV: svår hjärtsvikt med symptom på hjärtsvikt redan i vila. Behandling När det gäller behandlingen skall den dels inriktas på att behandla den bakomliggande grundsjukdomen och dels själva hjärtsvikten och dess symtom (2). När det gäller läkemedel rekommenderas i första hand RAAS blockerande läkemedel såsom ACE-hämmare och ARB. Därefter betablockerare och MRA. Som ett sista steg diuretika och digoxin som båda är dåligt dokumenterade när det gäller att påverka hjärtsvikten men kan ha en symtomlindrande 5
6 effekt. Det är viktigt att patienter med hjärtsviktsdiagos kommer upp i måldoser för ACE hämmare, ARB och betablockerare. Evidensbaserade måldoser är följande (2): ACE-hämmare: Enalapril mg x 2,Ramipril 5 mg x 2. Betablockerare: Metoprololsuccinat (depåpreparat) 200mg x 1,Bisoprolol 10 mg x 1. ARB: Losartan: 150 mg x 1. Valsartan 160 mg x1. När det gäller icke-farmakologiskbehandling är det välkänt att ett stort vätskeintag liksom saltintag kraftigt kan förvärra en hjärtsvikt. Ett bra råd kan vara att patienten begränsar sitt vätskeintag till cirka 1,5 l/dygn. Fysisk aktivitet bör anpassas till hjärtsviktens svårighetsgrad. Med regelbunden fysisk aktivitet ökas dels arbetsförmågan, dels det maximala syreupptaget. Aerob fysisk aktivitet min/tillfälle 3-5 gånger/vecka, muskelstärkande fysisk aktivitet 8-10 övningar 2-3 gånger per vecka. Förutom farmakologisk behandling finns numera tillgång till en rad kirurgiska metoder som ibland är att föredra som komplement till medicinsk behandling. Symtomatisk hjärtsvikt till följd av klaffsjukdom skall utredas och om möjligt behandlas kirurgiskt. Patienter med nedsatt kammarfunktion som är sekundär till uttalad sjukdom i kranskärlen kan ibland behandlas kurativt med revaskularisering (bypassoperation eller PTCA). Allmänna åtgärder är att se över sköldkörtelfunktion, kontroll av puls och blodtryck. Som behandlande läkare måste man vara observant på njurfunktion och korrigera brister såsom järnbrist och anemi. Syfte Syftet med detta projekt är att undersöka om patienterna på Brickebackens vårdcentral som fått diagnosen kronisk hjärtsvikt har genomgått hjärteko, har tagit prov för bestämning av BNP, har funktionsklassats enligt NHYA och hur många patienter som hade fått läkemedelsbehandling i optimaldos. Avsikten har varit att försöka besvara följande frågeställningar: Hur ställer vi diagnosen kronisk hjärtsvikt vid Brickebackens VC? Hur stor andel patienter med diagnos hjärtsvikt har gjort hjärteko som grund för hjärtsviktsdiagnos? Hur stor andel patienter med hjärtsviktsdiagnos har genomgått analys av BNP? Hur stor andel patienter med hjärtsviktsdiagnos har funktionsklassificerats emligt NHYA? Hur stor andel patienter med hjärtsvikt har behandling med ACE-hämmare, ARB, betablockad och har nått måldos? Metod och material Studien är en retrospektiv journalgenomgång som utfördes på Brickebackens vårdcentral i Örebro. Studien startade våren Samtliga journaler där patienter fått hjärtsviktsdiagnos under tiden granskades. Via tillstånd av verksamhetschefen och med hjälp av IT-personal med tillgång till Brickebackens datalager fick vi fram totalt 29 patienter med hjärtsviktsdiagnos. Undersökningen kan ses som ett kvalitetsarbete och vi har därför ej ansökt om etisk prövning. Sammanlagt hittade vi 14 män och 15 kvinnor som var mellan år gamla. Jag har granskat journaltext för att få fram hur den kliniska misstanken väckts. Jag har undersökt i lab. listor om man kontrollerat BNP. Jag har sökt i Kliniska fysiologiska mottagningens journaler om man utfört hjärteko, tagit ekg samt i Röntgenkliniken register om man gjort lungröntgen. Jag har från läkemedelslistan följt vilken medicinering man använt sig av och om man nått måldoser. Jag har också följt, i journaltext, om man klassificerat patienterna enlig NYHA och erbjudit dem annan behandling än medicinering såsom råd om livsstil och träning. Jag har tittat på hur 6
7 tätt man haft patienterna på återbesök och om patienterna har förbättrats kliniskt. Jag har använt mig av datorprogrammet Excel för statistiska beräkningar. Vi har också begärt ut data från Kliniska fysiologiska mottagningen på USÖ på alla patienter som under samma tid remitterades från Brickebackens VC för hjärtekoundersökning. Även denna undersökning kan ses som en del i vårdcentralens kvalitetsarbete varför ingen etisk prövning har skett. Listan från fysiologen innehöll sammanlagt 124 patienter i åldern år varav 60 var män och 64 kvinnor. Vi har inte kunnat få undersökningssvar på patienter listade vid Brickebackens VC som genomgått hjärtekoundersökning men remitterats av annan vårdinstans såsom privata vårdgivare, andra vårdcentraler eller sjukhuskliniker. Jag har i listan från fysiologen kontrollerat alla hjärtekosvar och kollat att alla patienter med nedsatt diastolisk eller systolisk hjärtmuskelfunktion fått diagnos hjärtsvikt i journalen. Sammanlagt fann jag 12 män och 5 kvinnor som hade nedsatt hjärtmuskelfunktion. Ingen patient med hjärtsvikt i hjärtekosvaret saknade diagnos i patientjournalen. Jag har också sett till så att alla patienter med klaffel i hjärtekoundersökningen fått rätt diagnos patientjournalen. Här fann jag en patient där man inte hade satt korrekt diagnos i patientjournalen. Resultat Studiepopulationen var samtliga patienter, 29st, som fått diagnosen hjärtsvikt i journalen under perioden 1/ till 31/ på Brickebackens VC. Det var 14 män och 15 kvinnor i åldersgruppen år (figur 1). 7 patienter gick under behandling vid Kardiologiska kliniken USÖ. Resterande 22 sköttes i primärvården. Av de patienter som fått diagnosen hjärtsvikt hade 17st (59 %) genomgått hjärteko (figur 2). Resten alltså 12 patienterna som inte genomgått hjärteko fick diagnos pga. symtom såsom underbensödem och dyspné. Ingen av patienterna i studien var klassificerad enligt NYHA. Två patienter befanns ha diastolisk dysfunktion och 15 patienter systolisk dysfunktion. Bakomliggande etiologi till hjärtsviktsjukdomen var hypertoni för 11 patienter, ischemisk hjärtsjukdom för ytterligare 14 patienter, okänd orsak för 2 patienter, hjärtsvikt utlöst av Herceptin för 1 patient och dilaterad kardiomyopati för 1 patient. Tjugotre (79 %) patienter hade behandling med ACE-hämmare/ARB men endast 14 patienter (48 %) hade vid kontrolltidens utgång uppnått rekommenderad måldos (figur 3 och 5). Tjugo patienter (68 %) hade behandling med betablockad varav 8 patienter (27 %) patienter hade uppnått den rekommenderade måldosen (figur 3 och 5). Femton av 29 patienter hade en kombination av RAAS-blockad och beta-blockad. Sextiofem % hade behandling med diuretika i symtomlindrande syfte. En patient hade behandling med Digoxin. BNP var kontrollerat på 17 patienter av det totala antalet 29 patienter varav endast 8 patienter hade förhöjd BNP (figur 4). Resterande 9 patienter som genomgick BNP-undersökning med normalt svar fick även genomföra hjärtekografi pga att 1 hade nedsatt ork, 1 hade angina pectoris, 1 hade vänster grenblock och 6 patienter pga att de hade dyspné. EKG var kontrollerat på 22 av 29 patienter. Sju patienter hade normalt EKG.Femton patienter hade patologiska EKG förändringar. En patient hade tecken på vänsterkammarhypertrofi. Vänsterskänkelblock hittades på 3 patienter. Sex patienter hade förmaksflimmer och 5 patienter hade T-vågs negativitet som tecken på ischemisk hjärtsjukdom. Åtta patienter gjorde lungröntgen, 2 av dem hade misstanke om hjärtsvikt på lungröntgen. Femton patienter noterade klinisk förbättring med minskande underbenssvullnaden, förbättrad andning och 2 patienter BNP- förbättring under behandlingen. Sex patienter hade förhöjt kreatinin runt cirka 120 umol/l. Två av patienterna hade anemi (Hb 110 g/l). Två patienter 7
8 hade sänkta Ferritinnivåer och 5 patienter hade hypothyreos som dock inte var orsaken till hjärtsvikten. Ingen av patienterna fick träningsråd eller aktivitetsbedömning av sjukgymnast. Diskussion Huvudfynden i min undersökning var att patienter som fått diagnosen hjärtsvikt vid Brickebackens vårdcentral i alltför hög grad inte diagnostiserats, funktionsklassificerats och behandlats enligt enligt de behandlingsrekommendationer som finns (2). Enligt SFAM.s riktlinjer för att upprätthålla god vårdkvalitet (10) bör minst 80 % av patienter med hjärtsvikt genomgå hjärtekoundersökning. Jag fann att endast 59 % av patienter med hjärtsviktsdiagnos vid Brickebackens VC under studiens gång hade genomgått hjärteko. Av de patienter som inte genomgått hjärteko som grund för hjärtsviktdiagnos hade diagnosen baserats på symptom såsom andfåddhet, svullna underben, EKG och lungröntgen. Missad eller oriktigt ställd diagnos kan betyda felaktig behandling och medföra allvarliga konsekvenser för patienten. Studien visade även att 59 % (17 patienter) hade genomgått analys av BNP-värden men endast 8patienter hade patologiska värden. Samtliga av dem undersöktes med hjärtekografi. Det finns än så länge ingen av SFAM utarbetad kvalitetsindikator på denna undersökning. Ingen av patienterna med hjärtsviktsdiagnos hade en funktionsklassificering enligt NYHA. Här rekommendera SFAM att mer än 80 % av patienterna skall NYHA klassificeras. Detta är viktigt för att kunna följa sjukdomsförlopp och behandlingsresultat. Patienter i NYHA klass I kan lätt missas då de saknar symptom. Det är viktigt att beakta detta då man kommer i kontakt med patienter med sjukdomar som kan ge hjärtsvikt såsom: hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, arytmier, klaffvitier och alkoholberoende. Vad beträffar den medikamentell behandlingen rekommenderar SFAM att mer än 80 % bör ha ACE-hämmare/ARB och mer än 50 % bör ha betablockad (10), våra patienter fick således adekvat behandling men måldoserna nåddes av alltför få. En svensk observationsstudie (11) från 2008 inkluderade 2093 patienter från 158 slumpvis utvalda primärvårdscentraler. Medelåldern hos patienterna var 79 år. Syftet var att få information om diagnosverktyg och om behandling av patienter med kronisk hjärtsvikt i primärvården. Den dominerande etiologin till hjärtsvikt var hypertoni och/eller ischemisk hjärtsjukdom. Diagnosen baserades på kombinationen av symtom och/eller EKG och/eller lungröntgen hos 69 % av patienterna. Behandling med läkemedel som påverkar RAAS fanns hos 74 % av patienterna, men endast 37 % hade 50 % eller mer av den rekommenderade måldosen. I 68 % av fallen utgjordes behandlingen av betablockerare men endast 31 % hade 50 % eller mer av den rekommenderade måldosen. Endast 42 % av patienterna behandlades med RAAS-blockerare och betablockerare tillsammans och bara 20 % av dessa nådde 50 % eller mer av den rekommenderade måldosen. De diagnostiska kriterierna för hjärtsvikt enligt European Society of Cardiology var uppfyllda hos endast 30 % av patienterna. De evidensbaserade behandlingarna var markant underutnyttjade, särskilt när det gällde dosering av läkemedel i denna studie(11). Således kan sägas att våra resultat från Brickebackens vårdcentral när det gäller diagnostik och behandling av hjärtsviktspatienter är ganska likartade dem som finns i svensk primärvård. Även studier utförda i andra europeiska länders primärvård har visat på liknande siffror (12-18). Diuretika, som inte minskar mortaliteten men har en snabb symtomlindring med minskande ödem och efterfrågas ofta av patienter. Ett problem med denna behandling är dock att många får en besvärande törst med åtföljande risk att man kommer in i en ond cirkel med för stort vätskeintag med åtföljande ödem och behov av ytterligare dosökning av diuretika. I min studie hade 65% av patienterna diuretika, ganska hög siffra som kanske kunde ha varit mindre 8
9 om man nått måldoserna vid behandlingen med ACE-hämmarer/ARB och betablockerare. En patient hade behandling med Digoxin, vilket leder till minskad hjärtfrekvens, och minskad sjukhusåterinläggning men påverkar inte överlevnaden i hjärtsvikt (19). Det är framför allt patienter med förmaksflimmer som bör erbjudas denna behandlingsform. Journaldokumentationen om varför man avstått att nå rekommendera måldoser har varit mycket skral och bör förbättras. En tänkbar orsak till att patienterna inte har fått behandling med RAAS-blockad eller betablockad eller inte uppnått den rekommenderande måldosen kan vara att de fått biverkningar i form av låg puls, njurpåverkan, lågt blodtryck eller haft samvarierande andra sjukdomar. En annan tänkbar orsak kan vara att observationstiden varit för kort och att man därför inte uppnått måldoserna. Ett intressant fynd är att BNP var kontrollerat på få patienter, 59 % av dem som fått diagnosen hjärtsvikt. Eftersom det inte alltid är uppenbart att en patient har hjärtsvikt kan det vara av värde att bestämma pro BNP, som med stor säkerhet utesluter hjärtsvikt och som, när hjärtsvikt föreligger, kan användas för att bedöma om behandlingen kan optimeras (20). Totalt under observationstiden genomfördes 124st hjärtekoundersökningar till en kostnad på mellan kr. Troligen genomfördes en icke obetydlig del på misstanke om hjärtsvikt (detta undersöktes dock inte i min studie) och här borde man kunna få en bättre precision i utredningen med större användning av BNP. Man kan ev. spara både pengar och tid på kliniska fysiologiska mottagning till dem som bättre behöver hjärtekoundersökning. Det är mycket troligt att det föreligger en underdiagnostik av hjärtsviktsjukdomen vid Brickebackens vårdcentral. Med kända prevalenssiffror på 2-3% borde vi ha ca personer med diagnosen hjärtsvikt, vi fann bara 29 patienter. Det är viktigt att hitta dessa patienter, verifiera diagnos med hjärtekografi, optimera och utvärdera medicinsk behandling, vara noggrann med funktionsdiagnostik enligt NYHA samt ge information och utbildning till patienter och anhöriga vilket kan göra det möjligt att ytterligare förbättra omhändertagandet av dessa patienter. Detta kräver en tät uppföljning och ett utarbetat vårdprogram, vilket jag gjort (21). Vårdprogrammet har införts på vår mottagning. En organiserad hjärtsviktsmottagning med specialutbildade sjuksköterskor där patienter med hjärtsvikt följs upp och där upptitrering av läkemedel sker, patientinformation upprepas och en samverkan med sjukgymnaster kan komma till stånd kan förmodas ytterligare förbättra omhändertagandet, i primärvården saknas dock resurser för att kunna ordna en sådan verksamhet. 9
10 Referenser 1. Persson H, Eriksson B. Hjärtsvikt. Läkemedelsboken 2014, sid Läkemedelsverket. 2. Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Behandlingsrekommendation. Läkemedelsverket 1:2006, sid ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure McDonagh TA, Morrison CE, Lawrence A, Ford I, Tunstall-Pedoe H, McMurray JJ, Dargie HJ. Symptomatic and asymptomatic left-ventricular systolic dysfunction in an urban population. Lancet. 1997;350: Region Örebro län, fysiologiska kliniken pdf 6. Brodin L-Å, Boman K, Dahlström U, Hagerman I, Willenheimer R. Ekokardiografi förfinar diagnostiken vid hjärtsvikt. Läkartidningen 2007; 104: SBU Alert. Natriuretiska peptider som hjälp vid diagnostik av hjärtsvikt. SBU Alert rapport 2006; Jernberg T, Boman K, James S, Lindahl B, Stridsberg M, Swedberg K, Venge P. BNP eller NT-proBNP bör analyseras vid misstänkt hjärtsvikt. Riktlinjer för analys och tolkning. Läkartidningen 2006; 103: Smith G, Koul S, Kornhall B, Ekmehag B. ABC om kronisk hjärtsvikt, del1: utredning. Läkartidningen 2012; 109: SFAM. Kvalitetsindikatorer Hjärtsvikt. SFAM.Q rtsvikt.pdf 11. Dahlström U, Håkansson J Swedberg K, Waldenström A. Adequacy of diagnosis and treatment of chronic heart failure in primary health care in Sweden. Eur J Heart Fail 2009; 11: Ceia F, Fonseca C, Mota T, Morais H, Matias F, Costa C, Oliveira AG.Etiology, comorbidity and drug therapy of chronic heart failure in the real world: the EPICA substudy. Eur J Heart Fail. 2004; 6: Clark RA, Eckert KA, Stewart S, Phillips SM, Yallop JJ, Tonkin AM, Krum H. Rural and Urban differentials in primary care management of chronic heart failure: new data from the CASE study. Med J Aust. 2007; 186: de Groote P, Isnard R, Clerson P, Jondeau G, Galinier M, Assyag P, Demil N, Ducardonnet A, Thebaut JF, Komajda M. Improvement in the management of chronic heart 10
11 failure since the publication of the updated guidelines of the European society of cardiology. The impact-reco programme. Eur J Heart Fail. 2009; 11: McCullough PA, Philbin EF, Spertus JA, Sandberg KR, Sullivan RA, Kaatz S. Opportunities for improvement in the diagnosis and treatment of heart failure -Managing heart failure in primary care: first steps in implementing the National Service Framwork. Clin Cardiol.2003; 26: Peters-Klimm F, Müller-Tasch T, Schellberg D, Remppis A, Barth A, Holzapfel N, Jünger J, Herzog W, Szecsenyi J. Guideline adherence for pharmacotherapy of chronic systolic heart failure in general practice: a closer look on evidence-based therapy. Clin Res Cardiol. 2008; 97: Khunti K, Hearnshaw H, Baker R, Grimshaw G. Heart failure in primary care: qualitative study, of current management, and perceived obstacles, to evidence based diagnosis, and management by general practitioners. Eur J Heart Fail. 2002; 4: Watz R, Ekstrand AB, Engelbrektson V, Beermann B. Treatment with angiotensin converting enzyme inhibitors, angiotensin-ii antagonists, and beta blockers in an unselected group of patients with chronic heart failure. Eur J Clin Pharmacol. 2005; 61: Digitalis Investigation Group1. The effect of digoxin on mortality and morbidity in patients with heart failure. N Engl J Med. 1997; 336: Lunchner A, Möckel M, Spanuth E et al. N-terminal pro brain natriuretic peptide in the management of patients in the medical emergency department (PROMPT): correlation with disease severity, utilization of hospital resources, and prognosis in a large, prospective, randomized multicentre trial. Eur J Heart Fail. 2012; 14: Handläggning av patienter med hjärtsvikt på Brickebackens vårdcentral, vårdprogram. 11
12 Könsfördelning män kvinnor totalt, Figur 1. Könsfördelning bland patienter som har fått diagnos hjärtsvikt. Fördelning patienter som gjort eller inte gjort hjärteko Gjorde hjärteko Ej hjärteko Figur 2. Fördelning mellan patienter som gjort och inte gjort hjärteko. 12
13 Figur 3. Antal patienter med ACE-hämmare/ARB eller Betablockad Fördelning av patienter som hade tagit och inte tagit BNP Hade tagit BNP Hade inte tagit BNP Figur 4. Antal patienter som tagit respektive inte tagit BNP-prov. 13
14 Patienter som uppnått måldoser 14 8 Måldos ACE hämmare/arb Måldos betablockad Figur 5. Antal patienter som uppnått måldoser med respektive läkemedel. 14
Aktuell behandling vid Hjärtsvikt
Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga
Läs merBasutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra
Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till
Läs merVad är hjärtsvikt? Orsaker
Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Vad är hjärtsvikt? Ett tillstånd då hjärtat inte förmår att pumpar tillräcklig mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ
Läs mer* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym
Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)
Läs merHjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm
Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Definition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består i någon form av skada
Läs merST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby
ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt 1-2 oktober 2019 Fredensborgs Herrgård, Vimmerby Överläkare Medicinkliniken Jönköping Agenda Diagnos/Definitioner Icke farmakologisk behandling
Läs merDiagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt
Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt
Läs merHjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare
Hjärtsvikt Diagnostik och behandling Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare What s up Förr: symtomatisk behandling, avsnörning av extremiteter, digitalis till alla Nu: bättre livskvalitet,
Läs merHJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare
HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning
Läs merHjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm
Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består
Läs merHandläggning av patienter med hjärtsvikt vid Aleris Husläkarmottagning Täby Centrum
Projektarbete VESTA Handläggning av patienter med hjärtsvikt vid Aleris Husläkarmottagning Täby Centrum Följsamhet till SFAM s kvalitetsindikatorer Nicklas Lindberg, ST-läkare, Aleris husläkarmottagning
Läs merMed hjärtat i centrum
Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,
Läs merDiagnostik av Hjärtsvikt i primärvården
Diagnostik av Hjärtsvikt i primärvården En studie om användningen av NT-ProBNP samt hur diagnosen hjärtsvikt sätts på en vårdcentral Marie-Louise Butler ST läkare i allmänmedicin Täby Centrum Doktorn Klinisk
Läs merSamverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT
Samverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Ingemar Lönnberg, överläkare, Hjärt- och Akutmedicinska sektionen, Medicinkliniken
Läs merHjärtsvikt. Björn Agvall Distriktsläkare. Halmstad
Hjärtsvikt Björn Agvall Distriktsläkare Halmstad 2017-09-15 1 Definition för hjärsvikt Kliniskt syndrom som karaktäriseras av: o Typiska symptom o Andnöd o Bensvullnad o Trötthet o Kliniska fynd o Rassel
Läs merAnvändning av BNP provtagning och följsamhet till rekommendationer vid hjärtsvikt eller misstänkt hjärtsvikt hos patienter i primärvården
Användning av BNP provtagning och följsamhet till rekommendationer vid hjärtsvikt eller misstänkt hjärtsvikt hos patienter i primärvården En studie om NT-proBNP provtagning på Vårdcentralen Linden katrineholm
Läs merHjärtsvikt på vårdcentralen Söderdoktorn i vilken utsträckning används ACE-hämmare och betablockerare?
Rapport VESTA Hjärtsvikt på vårdcentralen Söderdoktorn i vilken utsträckning används ACEhämmare och betablockerare? Emma Wahlqvist Lotker, ST-läkare, Söderdoktorn Oktober 2012 Vetenskaplig handledare:
Läs merBättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland.
Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland 23 maj 2018 BAKGRUND Halland sämst på basal hjärtsviktsbehandling (Socialstyrelsen
Läs merNutid och framtid med hjärtsvikt i ett fysiologiskt perspektiv och kardiomyopatier. Michael Melin. Tema Hjärta och Kärl, Karolinska
Nutid och framtid med hjärtsvikt i ett fysiologiskt perspektiv och kardiomyopatier. Michael Melin Tema Hjärta och Kärl, Karolinska Låt oss aldrig glömma Folksjukdom Allvarlig sjukdom Viktigt att ge rätt
Läs merHjärtsvikt hos den äldre patienten
Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik
Läs merBehandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009
Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:
Läs merUtmaningar vid hjärtsviktsbehandling
Utmaningar vid hjärtsviktsbehandling Prof. Bert Andersson VO Kardiologi, Sahlgrenska 2018 Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Ponikowski P, et al. Eur J Heart Failure 2016;18:891 975 www.escardio.org/guidelines
Läs merHJÄRTSVIKT terapi finns, men används den optimalt? Bengt Sandstedt, Hjärtmott. Hallands sjukhus Kungsbacka
HJÄRTSVIKT terapi finns, men används den optimalt? Bengt Sandstedt, Hjärtmott. Hallands sjukhus Kungsbacka Mål med behandling Förhindra sjukdomar som leder till nedsatt hjärtfunktion progress av hjärtsvikt
Läs merTrött och andfådd kan det vara hjärtat?
Trött och andfådd kan det vara hjärtat? Läkemedelsmässan i Malmö 2018-03- 07 08 Björn Kornhall Överläkare Hjärtsviktssektionen SUS Lund 60 min (45 räcker) 13.00-13.45 Björn K 13.45-14.00 Miresa S 14.15-15.15
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merHjärtsviktsbehandling
Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2013-02-05 Disposition av föreläsning Äldre med hjärtsvikt skillnader jft yngre patienter Diagnostik
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150330 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.
Läs merBehandling med device ICD och CRT
Behandling med device ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås Hjärtsvikt Läkemedelsbehandling - hörnsten Sista åren även klarlagt att fysisk träning bättrar ork och symtom vid hjärtsvikt Men! Många är
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merKronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling. Niels Wagner
Kronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling Niels Wagner Epidemiologi Prevalens i befolkning Hjärtsvikt:2 3%3% FörekomstavFörekomstavasymtomatiskasymtomatisksystolisksystoliskvänsterkamardysfunktionvänsterkamardysfunktionungefärlikastor.ungefärlikastor.
Läs merDiagnostik och behandling av patienter med diagnosen hjärtsvikt i primärvård en journalgenomgång
Diagnostik och behandling av patienter med diagnosen hjärtsvikt i primärvård en journalgenomgång Jens Lindqvist, ST-läkare, Region Örebro län Vetenskaplig handledare: Ann-Britt Zakrisson Huvudhandledare:
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merFörslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt
2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.
Läs merEn jämförelse av hjärtsviktspatienter vad gäller ålder, kön, etiologi, ultraljud och behandling.
En jämförelse av hjärtsviktspatienter vad gäller ålder, kön, etiologi, ultraljud och behandling. En registerstudie från Rikssvikt på hjärtsviktsmottagningen vid Vårdcentralen Strängnäs. Maria Lundberg
Läs merKVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL
KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN
Läs merHjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1
Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda
Läs merEpidemiologi, patofysiologi och diagnostik vid Hjärtsvikt. Ulf Dahlström Professor, öl Kard.klin US Linköping
Epidemiologi, patofysiologi och diagnostik vid Hjärtsvikt Professor, öl Kard.klin US Linköping Hjärtsvikt systolisk resp. diastolisk Systolisk: hjärtats kontraktionsförmåga är nedsatt Diastolisk: hjärtats
Läs merDostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Hjärta och kärl Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Daria Abrahamsson, Avdelningschef medicinkliniken Växjö Fastställd av: Thomas Aronsson, Verksamhetschef
Läs merKartläggning av ett stickprov av VC Kustens population avseende prevalens, diagnostik, symtom och behandling hos patienter med hjärtsvikt
Kartläggning av ett stickprov av VC Kustens population avseende prevalens, diagnostik, symtom och behandling hos patienter med hjärtsvikt Peter Nyström ST-läkare, Vårdcentral Kusten Ytterby Robert Eggertsen
Läs merVad är hjärtsvikt? Vad händer i kroppen?
Vad är hjärtsvikt? Hjärtsvikt (hjärtinsufficiens) innebär att hjärtat inte förmår pumpa runt tillräckligt med blod i kroppen. Följden blir brist på syre och näring, vilket utlöser en rad destruktiva processer.
Läs merHjärtsvikt. Hjärtsvikt. Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård
Hjärtsvikt Hjärtsvikt Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård En folksjukdom med dålig prognos Prevalens 2-3% av Sveriges
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merRiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Läs merHjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion
Hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion SYA hjärtsviktsdag 181019 Ulrika Ljung Faxén Fallbeskrivning 75 år 2 dagar sen inkommit andningspåverkad, stridorös andning. Bilaterala infiltrat på slätröntgen.
Läs merUtredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili
Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all
Läs merHjärtsvikt behandling enligt riktlinjer
Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer Läkemedelsmässan i Malmö 2018-03- 07 08 Björn Kornhall Överläkare Hjärtsviktssektionen SUS Lund 45 min 13.00-13.45 Björn K 13.45-14.00 Miresa S 14.15-15.15 Välkänt
Läs merakut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset
akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70
Läs merIntegrerande MEQ-fråga 2
Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där
Läs merLjuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs merMultisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus
Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merFarmakologisk behandling av patienter med kronisk hjärtsvikt på Ekerö Vårdcentral. Erik Norlander, ST-läkare Praktikertjänst Ekerö Vårdcentral 2017
Farmakologisk behandling av patienter med kronisk hjärtsvikt på Ekerö Vårdcentral Erik Norlander, ST-läkare Praktikertjänst Ekerö Vårdcentral 2017 erik.norlander@ptj.se Vetenskaplig handledare: Caroline
Läs merVårdriktlinjer vid hjärtsvikt Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid hjärtsvikt Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting DEFINITION OCH INDELNING 3 Svårighetsgrad 3 SYMTOM 3 DIAGNOSTIK 4 Anamnes 4 Status 4 Utredning 4 VÅRDNIVÅ OCH
Läs merHjärtsvikt hos patienter på Mörby Akademiska Vårdcentral
Hjärtsvikt hos patienter på Mörby Akademiska Vårdcentral -Uppfylls behandlingsmål för läkemedel och Svensk Förening för Allmänmedicins kvalitetsmått? Georg Akin, ST-läkare, Mörby Akademiska Vårdcentral
Läs merHjärtsvikt. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Hjärtsvikt Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 31 december 2017 Gäller: t.o.m. 31 december 2019 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation
Läs merProjekt för verksamhetsförbättring inom vården av hjärtsviktspatienter. resultat av förstudie under tiden 2007-08-01--2007-12-15.
Q-svikt Projekt för verksamhetsförbättring inom vården av hjärtsviktspatienter resultat av förstudie under tiden 27-8-1--27-12-15. Hässleholm och Kristianstad juni 28 Maria Kullberg, projektsjuksköterska
Läs merDel 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man
_8 sidor_19 poäng Invandrad från Mellanöstern. Gift. Ex-rökare. Besvärande trötthet senaste åren, har av husläkare uppfattats som post-traumatiskt stresssyndrom. Under ett par månader upplevt ökande andfåddhet,
Läs merSocialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt
Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:
Läs mer1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p
Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.
Läs merHjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund
Hjärtsvikt hos äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2014-01-21 Disposition av föreläsning Diagnostik Behandling vad är nytt? praktiska råd Diastolisk dysfunktion optimal behandling?
Läs merDiagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Behandlingsrekommendation
Behandlingsrekommendation Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet och nedsatt livskvalitet. De främsta orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom. Andfåddhet
Läs merTill dig som har hjärtsvikt
Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merPublicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 7
Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 7 Innehållsansvarig: Carmela Aghazadeh, Överläkare, Akutmedicinklinik överläkare (carag3) Giltig från: 2018-07-03 Godkänt av: Anne Devall Granelli, Verksamhetschef,
Läs merSjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning
Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning Maria Haraldson Leg. Sjuksköterska Karin Östling Leg. Sjuksköterska 2018-11-06 Vad är Hjärtsvikt? Hjärtat inte förmår att pumpa runt den mängd blod som behövs
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.
Läs mer2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)
Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs merLokalt vårdprogram för kronisk hjärtsvikt
1 november 2012 Lokalt vårdprogram för kronisk hjärtsvikt Region Gotland Sida 2 av 14 Innehåll Vårdprogrammets tillkomst... 3 Allmänt om hjärtsvikt... 3 Definition... 3 Epidemilogi... 3 Etiologi... 3 Patofysiologi...
Läs merHjärtsvikt. Hans Persson, Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm Björn Eriksson, Gustavsbergs vårdcentral, Gustavsberg. Inledning.
320 Ändrad 2014-07-16, s 325. Hans Persson, Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm Björn Eriksson, Gustavsbergs vårdcentral, Gustavsberg Inledning är vanligt förekommande särskilt hos äldre och orsakar
Läs merDel 7_10 sidor_16 poäng
Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har
Läs merEnkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM
Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM En osäker framtid? Men de sa ju att allting såg bra ut Patienten är mindre informerad än föräldrarna Men jag är ju opererad Pallierande kirurgi med restlesioner
Läs merHjärtsvikt. Jana Bjarby kardiolog SkaS Skövde Susanne Orsborn hjärtsviktssköterska SkaS Skövde
Hjärtsvikt Jana Bjarby kardiolog SkaS Skövde Susanne Orsborn hjärtsviktssköterska SkaS Skövde Vad är hjärtsvikt? Hjärtats oförmåga att upprätthålla en adekvat cirkulation för att tillfredsställa kroppens
Läs merH J Ä R T S V I K T. 'The Task Force on Heart Failure of the European Society of Cardiology':
H J Ä R T S V I K T (CN) Ett kliniskt syndrom - inte en specifik sjukdom! "Inadekvat genomblödning av vitala organ p g a 'otillräcklig pumpfunktion'" 'The Task Force on Heart Failure of the European Society
Läs merFörmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck
Förmaksflimmer översikt SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Definitioner SVT med okoordinerad förmaksaktivering medförande nedsatt mekanisk förmaksfunktion EKG visar snabb förmaksaktivitet som varierar i amplitud,
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merHjärtsvikt 2014-09-03. Litteraturtips. Michael Melin. Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04
Hjärtsvikt Michael Melin Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04 Litteraturtips Läkemedelsboken Internmedicin Stig Persson: Kardiologi hjärtsjukdomar hos vuxna www.escardio.org 1 Stora volymer och
Läs merHjärtsvikt. Mahbubul Alam Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 15/9 2014
Hjärtsvikt Mahbubul Alam Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 15/9 2014 Vad är hjärtsvikt? Specifikt sjukdom? Syndrom? Oförmåga hos hjärtat att uppfylla vävnadens metabola krav (CO=HRxSV) Hjärtsviktens onda
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merAkut hjärtsvikt. Carin Cabrera Specialistläkare
Akut hjärtsvikt Carin Cabrera Specialistläkare Vad är hjärtsvikt? Hjärtsviktsdefinition Hjärtat förmår inte upprätthålla adekvat vävnadsperfusion vid normala fyllnadstryck Ett syndrom där patienten har
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs mer1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P)
1 Omtentamen MC025G Hjärtsjukdomar 151205 Kursansvarig: Siw Lunander Examinator: Maria Fernström 1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P) 2. Ange ett exempel på mer
Läs merBESLUT. Datum 2016-03-31
BESLUT 1 (7) Datum 2016-03-31 Vår beteckning SÖKANDE Novartis Sverige AB Kemistvägen 1 B 189 79 Täby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar
Läs merRIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV HJÄRTSVIKT
RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV HJÄRTSVIKT INLEDNING Syftet med riktlinjerna är att ge en kortfattad beskrivning av hjärtsviktens förekomst, klinik och den patofysiologi som bilder underlag
Läs merGUCH & Pulmonell hypertension. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS
GUCH & Pulmonell hypertension Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS Disposition PAH utredning Volymsberoende pulmonell hypertension vid shunt Hemodynamik och hjärtkateterisering Farmakologisk
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs mer1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p)
Du har mottagning på kardiologen och träffar där en 50-årig man som besväras av trötthet och andfåddhet. Han kommer på remiss från sin husläkare som bedömer att besvären är hjärtorsakade och i remissen
Läs merSeminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder
1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt
Läs merHjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.
Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket
Läs merBilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,
Läs merNär skall KOL misstänkas?
Astma eller KOL eller både och? och vad innebär det för patienten? Gagnefs vc E-post: b.stallberg@telia.com När skall KOL misstänkas? Hos rökare med Långvarig eller återkommande hosta Långvarig eller återkommande
Läs merHjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Läs mer1. Innan du går vidare med riktad anamnes och status funderar du över möjliga diagnoser. Nämn de tre mest sannolika diagnoserna!
MEQ DX1 VT 2014 Efter läkarexamen får du ett vikariat på vårdcentralen i Hallstavik. Till din mottagning kommer Göran med sin sambo Karin på ett bokat besök. Göran är 52 år och jobbar som egenföretagare.
Läs merHJÄRTSVIKT. Lena Tengvall Sjuksköterska Hjärtmottagningen Ryhov. Lena Tengvall, Sjuksköterska, Hjärtmottagningen, Ryhov
HJÄRTSVIKT Lena Tengvall Sjuksköterska Hjärtmottagningen Ryhov 20161118 Mål med föreläsningen Känna igen de vanligaste symtomen vid hjärtsvikt Kunna ge egenvårdsstöd till patient och anhörig Planera adekvat
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merRapport vårens utskick 2016
Rapport vårens utskick 2016 Expertgruppen Nuklearmedicin Användarmöte 2016-11-22, Stockholm Sophia Frantz, läkare Fysiologiska avdelningen, Helsingborgs lasarett 2016 Myokardscintigrafi Vårutskick mars-april
Läs mer