RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV HJÄRTSVIKT
|
|
- Ingegerd Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV HJÄRTSVIKT INLEDNING Syftet med riktlinjerna är att ge en kortfattad beskrivning av hjärtsviktens förekomst, klinik och den patofysiologi som bilder underlag för dagens behandlingsmöjligheter. Riktlinjerna är tänkta att vara vägledande för omhändertagandet av pat i öppen vård och kan också bilda underlag för behandling i sluten vård. Innehållet har utarbetats i samråd med berörda sektioner inom lasarettet Helsingborg samt primärvården. DEFINITION AV HJÄRTSVIKT Ett syndrom med två huvudkomponenter: 1. Symtomkomplex i vila eller under arbete överensstämmande med hjärtsvikt 2. Objektivt visad nedsatt hjärtfunktion. 3. Vid osäker diagnos: Minskade symtom under behandling mot hjärtsvikt FÖREKOMST AV HJÄRTSVIKT Cirka 2 % av befolkningen lider av hjärtsvikt. Förekomsten ökar med åldern och beräknas till cirka 10% hos 70-åringar.Inom primärvården beräknas c:a 5 % av patientbesöken orsakas av hjärtsvikt. Hjärtsvikt beräknas ta c:a 5 % av alla vårddagar pga hjärtsjukdom i anspråk. Data talar för en 60-70%-ig ökning av prevalensen under det kommande decenniet. Hjärtsvikt efter infarkt är vanligt. Studier visar att nedsatt vänsterkammarfunktion förekommer hos upp till 35 % av pat i akutskedet av infarkt. C:a 40 % av pat är utan kliniska tecken. Latent svikt är således vanligt efter hjärtinfarkt. I efterförloppet till hjärtinfarkt utvecklar % svikt inom 3 år och % inom 4 år. C:a 1/3 av hjärtsvikten anses orsakad av isolerad diastolisk svikt. Diastolisk hjärtsvikt förekommer oftast i kombination med systolisk hjärtsvikt. Diastolisk hjärtsvikt kan liksom systolisk definieras på olika sätt. En definition innebär 3 krav: Objektiva tecken på hjärtsjukdom, objektivt visad normal systolisk vä kammarfunktion samt objektiva tecken på diastolisk funktionsrubbning (via eko-dopplerundersökning). Mekanismer bakom den diastoliska dysfunktionen är bl a nersatt relaxationsförmåga i hjärtmuskeln liksom minskad eftergivlighet pga ökad stelhet i myokardiet. Även kammardilatation i sig ger diastolisk funktionsnedsättning. Stelhet i perikardiet är ytterligare ett ex på möjlig mekanism. Bland vanliga orsaker till diastolisk svikt finns koronarsjukdom, myokardhypertrofi (hypertoni, aortastenos, hypertrofisk kardiomyopati), infiltrativ kardiomyopati. Förekomsten ökar med åldern och är också vanligare bland kvinnor. 1
2 HJÄRTSVIKTENS PROGNOS Allvarlig prognos föreligger. Hälften av pat med diagnosen dör inom 4 år. Flera prognostiska faktorer finns, bl a beroende på funktionsnivå enligt den så kallade NYHA-klassificeringen. NYHA-klass Funktionsnivå Ettårsmortalitet (med behandling) I Inga symtom vid ordinär fysisk belastning. (Asymtomatisk/latent hjärtsvikt. Ev. känd vänsterkammardysfunktion ekokardiografiskt) 5% II III IV Symtom vid måttlig fysisk ansträngning. Symtom vid lätt fysisk aktivitet. Symtom i vila liksom vid alla former av fysisk aktivitet % 20-30% 35-50% Andra exempel på prognostiska faktorer är grad av hjärtfunktionsstörning vid ekokardiografi, arytmiförekomst och grad av neuroendokrin aktivering. Efter hjärtinfarkt med objektivt (ekokardiografiskt) påvisad nersättning av vä kammarfunktion och/eller kliniska tecken på svikt är mortaliteten % år 1, 5-10 % år 2 och därefter 5%/år. Mortaliteten vid latent svikt är c:a 5 %/år och studier visar att denna kan sänkas med behandling liksom progress till öppen svikt. Hjärtsviktpatienter dör av: Progredierande svikt eller akut arytmi/plötslig död. Plötslig död är oftare förekommande i gruppen NYHA klass II-III, än klass IV. Stroke, hjärtinfarkt och övriga tromboemboliska komplikationer är andra vanliga dödsorsaker. Prognosen avseende diastolisk hjärtsvikt är bättre jfr med systolisk svikt men sämre än matchad kontrollgrupp (I Framinghamstudien 9 % årlig mortalitet jfr med 3 %). 2
3 HJÄRTSVIKTENS ONDA CIRKEL HJÄRTSJUKDOM PUMPFUNKTION +/-NEDSATT FYLLNAD (DIASTOLISK DYSFUNKTION) PUMPMOTSTÅND MINUTVOLYM PERIFERT KÄRL MOTSTÅND SALT/VATTEN RETENTION AKTIVERING AV KOMPENSATIONSMEKANISMER SYMPATIKUSSTIMULERING RENIN/ANGIOTENSINAKTIVERING ALDOSTERONPRODUKTON ADH-PRODUKTION Kompensationsmekanismer är utvecklingsmässigt sett sannolikt kroppens försvar mot blödning/dehydrering och är effektiva vid akut svikt genom återställande av hjärtminutvolym. Kvarstående aktivering av kompensationsmekanismerna medför ett flertal negativa konsekvenser med bland annat ökat kärlmotstånd, kammardilatation, och vänsterkammarhypertrofi. Detta ger på sikt ökad belastning på hjärtat med så kallad remodelleringsprocess såväl strukturellt som funktionellt. SYSTOLISK OCH DIASTOLISK HJÄRTSVIKT Systolisk hjärtsvikt innebär försämrad kontraktionsförmåga. Vid ischemi, hypertrofi och ökad/ändrad bindvävsmassa försvåras fyllnaden av hjärtat. Detta leder till diastolisk hjärtsvikt. Cirka 1/3 av patienter med symtom på hjärtsvikt har diastolisk hjärtfunktionsnedsättning med normal systolisk funktion. Dessa patienter har ökat beroende av normal förmakskontraktion, varför symtomen blir speciellt påtagliga vid exempelvis förmaksflimmer. Vanligen finns en kombination av systolisk och diastolisk funktionsstörning. Begreppen är dock kliniskt betydelsefulla då behandlingen är beroende av typen av funktionsnedsättning. 3
4 HJÄRTSVIKTENS ORSAKER I våra delar av världen orsakas hjärtsvikten huvudsakligen av ischemisk hjärtsjukdom och/eller hypertoni. Hjärtsvikt är ofta första symtom vid ischemisk hjärtsjukdom inte minst beroende på att andelen tysta hjärtinfarkter är många (cirka 40-50%). Andra orsaker är klaffel, arytmi, kardiomyopati (idiopatisk, alkoholbetingad, infektiös, toxisk/ cytostatikabetingad), medfödda hjärtfel, lungsjukdom/cor pulmonale, inlagringssjuk-domar: Amyloidos, hemokromatos. Bidragande kan också var läkemedelsbehandling, exempelvis betablockad, antiarytmika (exklusive Amiodarone), calciumflödes-hämmare (exklusive amlodipine och felodipine) NSAID, steroider, Anemi, feber, njursvikt, övervikt och tyreoideasjukdomar kan förvärra symtombilden liksom överbehandling med diuretika. Speciell uppmärksamhet skall föreligga vid diabetessjukdomen som medför högre risk för utveckling av hjärtsvikt till följd av ökad förekomst av ischemisk hjärtsjukdom. Dessutom finns sannolikt ett samband mellan diabetes och rubbad myokardfunktion pga tex mikroangiopati, ökad fibros och inlagring av glykoproteiner interstitiellt. Vanliga differentialdiagnoser till hjärtsvikt är lungsjukdom, anemi, njursjukdom, övervikt, angina pektoris (sviktsymtom som anginaekvivalent) samt lungembolism. UTREDNING AV HJÄRTSVIKT Diagnosen är svår att ställa. Studier i öppenvård visar att diagnosen blir felaktigt ställd i upp till 34% av patienterna och är speciell svår att ställa hos kvinnor, äldre och överviktiga. Diagnosen skall därför bekräftas med objektiva tecken på nedsatt hjärtfunktion (ex EKG med tecken på genomgången infarkt, rtg cor/pulm, ekokardiografi). Reversibla orsaker som myokardischemi, klaffsjukdom, rytmrubbningar, infektion, läkemedel, alkohol är angeläget att kartlägga. Viktiga differentialdiagnoser är lungsjukdom, angina pectoris utan typiska bröstsmärtor och anemi. ANAMNES VID HJÄRTSVIKT Tidigare och andra sjukdomar Infarkt, angina pektoris, hypertoni, diabetes, familjära sjukdomar, claudikatio, TIA, Stroke. Symtom Andfåddhet, trötthet, ödém, nykturi, nattlig angina/hosta, matleda/illamående, palpitationer/arytmikänsla. Aktuella mediciner Rök/alkoholvanor STATUS VID HJÄRTSVIKT Perifera ödém Cyanos Halsvenstas Takykardi Tredjeton vid auskultation av hjärtat. 4
5 Blåsljud hjärta/karotider. Rassel/ronki/dämpning vid auskultation av lungor. Perifera pulsar Hepatomegali Funktionsklass NYHA I - IV VILO-EKG Observera speciellt arytmi såsom förmaksflimmer/fladder, ventrikulär, tecken på genomgången infarkt och vänstergrenblock, vänsterkammarhypertrofi (kan vara associerat med såväl systolisk som diastolisk dysfunktion dock med lågt prediktivt värde). Ett normalt EKG talar starkt emot nedsatt vk-funktion. RÖNTGEN COR/PULM Efterfråga stas, interstitiellt ödém, pleuravätska och hjärtförstoring. Normal hjärt-lungrtg utesluter ej hjärtsvikt. EKOKARDIOGRAFI Viktigaste icke-invasiva instrumentet för diagnos. Nödvändigt vid misstanke på diastolisk och latent hjärtsvikt Även angeläget för att fastställa genes till hjärtsvikten ex klaffsjukdom, inlagringssjukdom, hypertrofisk kardiomyopati, regional kontraktilitetsnedsättning(talar för genomgången infarkt). Upprepade ekokardiografiska undersökningar ej nödvändigt om inte patientens tillstånd på något betydande sätt ändras. BLODPROVER Hb, vita, SR, CR, elektrolyter (lågt s-na indikerar dålig prognos), kreatinin, tyreoideaprover, plasma fasteglukos, leverstatus, s-albumin, urinsticka, lipider. Beträffande natriuretiska peptider se nedan. ARBETSEKG Begränsat värde för att ställa diagnos. Normalt arbetsprov hos pat utan hjärtsviktbehandling talar starkt emot diagnosen. Är av värde hos patienter där revaskularisering kan vara en möjlighet. Detta kan vara fallet vid exempelvis aktuell angina pektoris och/eller genomgången hjärtinfarkt då även kranskärlsröntgen kan vara nödvändigt. 24-TIMMARSEKG Kan vara av värde hos pat med känd hjärtsvikt och symtom överensstämmande med arytmi. Asymtomatisk ventrikulär arytmi medför fn dock ingen indikation för speciell behandling. Fynd av dåligt frekvensreglerat förmaksflimmer kräver ytterligare behandling med ex optimerad betablockad och ev tillägg av digitalis. Diagnos av tidigare icke känt förmaksflimmer medför ställningstagande till antikoagulantiabehandling. NATRIURETISKA PEPTIDER Flera typer har detekterats varav de mest omskrivna är ANP (natriuretisk förmakspeptid) och BNP (brain natriuretic peptide). Båda är hormoner som insöndras vid ökning av blodvolym och tryckökning i hjärtat (ANP från förmak och BNP från kamrar). Koncentrationen av peptiderna är korrelerad till slutdiastoliska tryck i vä kammare. Fn anses att ett icke förhöjt värde har störst betydelse. Pat med värde under gränsnivå bör i första hand värderas utifrån förutsättningen att hjärtsvikt ej är bakomliggande förklaring till symtombilden Hjärtsvikt bör alltid verifieras objektivt helst med ekokardiografi vid förhöjd BNP-nivå. Diskussioner pågår ang vilka nivåer som kan vara tillämpliga. 5
6 BEHANDLING VID HJÄRTSVIKT CHECKLISTA INNAN BEHANDLING PÅBÖRJAS Är hjärtsvikt sannolik förklaring till pat:s symtom? Vad är orsak? Kan kirurgisk åtgärd vara aktuell? Finns tillstånd som förvärrar hjärtsvikten? Hur uttalade besvär har pat? NYHA-klassificering! Är njurfunktionen klarlagd? Behov av ytterligare prover? Är pat och pat:s familjtillräckligt informerad? Vet pat vad hjärtsvikt är? Har information ang prognosen varit tillräcklig? Hur skall framtida kontroller arrangeras? Om basal utredning innefattande värdering av symtom, status, EKG och rtg cor/pulm talar för hjärtsvikt och rimlig etiologi fastställts insättes icke farmakologisk behandling samt farmakologisk innefattande ACE-hämmare och diuretika. Om förväntad effekt uppnås och checklista ej talar för behov av ytterligare utredning: Fortsätt optimera behandlingen dostitrering av ACE-hämmare i kombination med lägsta möjliga diuretikados Vid stabil symtombild påbörjas behandling med betablockad och därefter tillägg av övrig behandling. Ekokardiografi bör ingå i den initiala utredningen och alltid om pat:s symtombild ej förbättras då diagnosen skall omprövas. Efter det att optimal behandling uppnåtts planera för fortsatta kontroller som bör göras 1-2 ggr per år inkl provtagning med Hb, Na, K och kreatinin. ICKE FARMAKOLOGISK BEHANDLING Undvik att extrasalta på maten! Var måttlig med vätskeintag! Vid avancerad hjärtsvikt bör pat:s vätskeintag begränsas till c:a 1,5-2 l/dygn Var observant på förändringar i symtom och vikt! Vägning regelbundet 1-2 ggr per vecka! En viktuppgång på ca 2 kg under 3 dagar kan motivera en ökning av diuretikados liksom vid ökade besvär. En motsvarande viktnedgång efter att symtomkontroll uppnåtts kan motivera en sänkt dosering. Pat skall också göras uppmärksamhet på ett ev behov av justerad diuretikados i situationer då risk för vätskeförlust finns ex extremt varm klimat, ökad svettning och diarré. Viktkontroll avseende obesitas(bmi>30) skall betonas. 6
7 Vid svår hjärtsvikt är malnutrition ett problem hos många pat. Mindre och mer frekventa måltider kan vara nödvändigt vid illamående och känsla av uppspändhet i buken. Värdet av nutritionstillskott finns är ej känt. Var försiktig med alkoholintag! Rökstopp! Sexuell aktivitet kan orsaka dekompensation spec hos pat i NYHA klass III-IV. Pat får tillrådas att tillsammans med sin partner finna individuella lösningar inkluderande lugnande besked om pat:s symtombild är stabil. Ev kan nitroglycerin användas förebyggande. Motion! Anpassa efter grad av hjärtsvikt. Studier visar att pat i NYHA klass II-III regelbundet kan bedriva fysisk träning utan komplikationer. Träning bör begränsas till en intensitet som innebär att högst 60-80% av uppskattad max puls uppnås (max.puls c:a 220-ålder). Under de 2-4 första veckorna efter stabilisering av försämrad symtombild bör pat tillrådas försiktighet och vila. Pat skall dock uppmuntras till passiva rörelser för att undvika venös trombkomplikation. Vaccination mot influensa och pneumokocker! FARMAKOLOGISK BEHANDLING ACE-hämmare Alla pat med hjärtsvikt inkl tidigt efter hjärtinfarkt skall behandlas med ACE-hämmare. Dessa förbättrar pat:s såväl mortalitet som morbiditet Vid frånvaro av vätskeretention insättes enbart ACE-hämmare och vid vätskeretention tillsammans med diuretika. Studier visar att vänsterkammarfunktionen försämras vid utsättning av behandlingen som därför är livslång. För att uppnå bäst effekt på morbiditet och mortalitet skall behandlingen upptitreras till de måldoser som använts i genomförda studier. Flera ACE-hämmare finns tillgängliga. Ex på vanliga preparat och lämplig dosering vid insättning i öppen vård är: Preparat v 1(initialdos) v 2 v 3 v 4(måldos) Captopril 6,25mgx2 12,5mgx2 25mgx2 50mgx2-3 Enalapril 2,5mgx1 2,5mgx2 5mgx2 10mgx2/20mgx1 Lisinopril 2,5mgx1 5mgx1 10mgx1 20mgx1 Ramipril 1,25mg/2,5mgx1 2,5mgx2 3,75mgx2 5mgx2/10mgx1 7
8 Kontroll av Na, K och kreatinin bör göras efter varje dosökning. Om K och/eller kreatinin ej stiger (se nedan) och symtom på hypotension (yrsel) ej föreligger kan upptitrering till måldos ske. Vid insättning hos pat med avancerad hjärtsvikt (NYHA klass III-IV) samt vid blodtryck < 100 mmhg bör behandlingen initieras under kontroll av pat. Blodtryck tages 2 tim efter insättning av captopril och 3 tim efter insättning av övriga preparat. Blodtrycksfall i sig förhindrar ej dostitreringen såvida denna ej är förenad med symtom som ex postural yrsel. Hos pat med kronisk hjärtsvikt är yrsel och lågt blodtryck vanliga symtom. Ofta är orsaken dehydrering. Vid frånvaro av ödem bör diuretikados i första hand minskas istället för ändrad dosering av ACE-hämmare. Insättning vid höga kreatininvärden skall ske med extra försiktighet och omsorgsfull uppföljning av pat. Kontroll av S-kreatinin skall göras inom 1 vecka efter insättning och dosförändringar. Behandling skall omprövas och undvikas vid hyperkalemi (S-K>5,5 mmol/l)och nedsatt njurfunktion (kreatinin>200 micromol/l). Om S-kreatinin efter insättning stiger med >25% av utgångsvärde eller till ett värde >200 micromol/l bör om ej tecken till vätskeretention föreligger diuretikados minskas innan ytterligare dosökning av ACE-hämmare. Vid vätskeretention som förhindrar dosreducering av diuretika liksom vid kvarstående förhöjt S-kreatinin (>200 micromol eller 25% av utgångsvärde) trots sänkt diuretikados skall ACE-hämmardosen reduceras. Vid kvarstående förhöjt S-kreatinin enligt ovan trots dosreducering av ACE-hämmare bör behandlingen sättas ut och indikationen omprövas. Om behandlingen har hög prioritet bör behandlingen återinsättas när S-kreatinin sjunkit till utgångsvärde och dosökning göras under kontroller enligt ovan. Reducerad dos kan bli nödvändig. Speciell uppmärksamhet på njurfunktion skall ske vid risk för dehydrering ex under vistelse i extremt varm klimat liksom vid diarrésjukdom. Under dessa omständigheter kan en snabb försämring av njurfunktionen uppstå. I första hand skall diuretikados reduceras. Pat med hjärtsvikt och njurinsufficiens har hög mortalitet varför nyttan med ACE-hämmarbehandling är speciellt stor hos dessa pat vilket skall beaktas vid ställningstagande till ev utsättning/dosreducering som om möjligt bör vara tillfällig. Vid stigande kreatinin och hypertoni hos pat<70 år bör renogram genomföras för uteslutning av behandlingsbar njurartärstenos. Obs att samtidig NSAID-behandling kan orsaka njurinsufficiensen och bör därför undvikas. Försiktighet bör också iakttagas vid behandling av pat med aortastenos och mitralisstenos. Ev remiss till mottagning (avd 44) med tillgång till kardiolog och bemannad av sjuksköterska med speciell vana och kompetens i behandling av hjärtsvikt bör övervägas dessa fall liksom vid njurinsufficiens, blodtryck<100 mmhg och NYHA klass IV. Man skall vidare beakta att dosökning ej brådskar. Vid behov av särskild försiktighet kan dosökning ske långsammare än ovan angivna förslag. 8
9 Diuretika Digitalis Diuretika ger god symtomlindring på kort sikt men saknar mortalitetseffekt. Behandlingen insättes vid tecken på vätskeretention. Ger i sig ytterligare aktivering av skadliga kompensationsmekanismer och skall därför alltid kombineras med ACEhämmare. Som regel krävs loopdiuretika då tiazider har dålig effekt vid nersatt njurfunktion vilket är vanligt vid hjärtsvikt speciellt hos äldre. Lägsta möjliga dos skall eftersträvas. Vid doser > mg är uppdelning i morgon och lunchdos lämpligast. Vid hypokalemi eller otillräcklig effekt bör aldosteronantagonist ex Spironolakton mg insättas vilket även bör övervägas vid hjärtsvikt med NYHA klass III-IV (12,5-25 mg x1). Hos pat som ej tolererar spironolakton pga biverkningar är amilorid ett alternativ vid hypokalemiproblem. Per oral kaliumtillförsel bör undvikas. Vid svårbehandlad vätskeretention kan kombinationsbehandling med loop-diuretikum och tiazid övervägas då man genom kombinationen uppnår synegistisk effekt.ytterligare skärpt kontroll av elektrolytbalans är i denna situation angeläget. Kaliumsubstitution skall undvikas. Bör övervägas när övrig sviktbehandling ej haft tillräcklig effekt och alltid vid förmakflimmer. Ingen mortalitetsreducerande effekt finns bevisad men studier talar för en liten-måttlig effekt på återinsjuknandet i hjärtsvikt. Betablockad Flera studier stödjer betablockadens positiva effekter på såväl morbiditet som mortalitet vid alla grader av hjärtsvikt.vid nedsatt vänsterkammarfunktion med eller utan symtom efter akut hjärtinfarkt rekommenderas betablockad i kombination med ACE-hämmare med målsättningen att reducera mortaliteten. Bisoprolol, karvediol och metoprolol har prövats i olika studier och visat effekt i alla åldrar. Pat i akut hjärtsvikt bör stabiliseras innan insättning av betablockad men kan initieras innan måldos av ACE-hämmare uppnåtts. Kontraindikationer föreligger vid astma bronchiale (pat med annan kronisk lungsjukdom tolererar oftast betablockad väl), bradykardi (<50/min), AV-block II-III, symtomatisk hypotension. De flesta pat kan behandlas i öppen vård dock bör remiss till hjärtspecialist ske vid NYHA III/IV, okänd etiologi, intolerans på låg dos, lågt blodtryck (<100 mmhg), långsam kammarfrekvens (<60/min), tidigare medicinering med betablockad och utsättning pga symtom, misstanke på astma bronchiale eller annan svår lungsjukdom. Startdos Metoprolol ex Seloken ZOC 25mg 1/4x1 Bisoprolol ex Emconcor 1,25mgx1 Karvediol ex Kredex 3,125mgx2 9
10 Upptrappning Metoprolol dubblerad dos varannan vecka. Måldos 200mgx1 Bisoprolol tillägg av 1,25mg varje vecka. Måldos 10mgx1 Karvediol dubblerad dos varannan vecka. Måldos 50mgx2 Praktiska tips Lågt blodtryck inkl symtom är oftast temporärt men kan kräva reduktion av ACEhämmardos och diuretika. Vätskeretention och förvärrade symtom kan förekomma i början av behandlingen vilket undvikes med långsam dosökning. Daglig vägning bör rekommenderas och diuretikados ökas vid signifikant (>1,5 kg) viktökning liksom vid ökade symtom. Vid försämrad symtombild och viktuppgång skall även dos av ACE-hämmare omprövas och ev justeras upp till måldos. I dessa situationer kan tillfällig sänkning av betablockaddos vara nödvändig. Trötthet, yrsel och ökad andfåddhet kan förekomma i starten. Klinisk förbättring ses oftast först efter flera veckors behandling vilket pat skall informeras om. Även om pat:s subjektiva upplevelse av endast ringa förbättring kan således vinster med uppskov i sjukdomsprocessen förväntas. Pat bör dock uppmanas att rapporters försämringar för ställningstagande till ev dosjustering. Vid låg hjärtfrekvens(<50/min), AV-block och vid symtom som kan misstänkas vara orsakade av långsam hjärtfrekvens skall EKG kontrolleras(ev långtidsekg-reg) och dossänkning övervägas. Kontroller av pat bör efter det att måldos uppnåtts ske varannan månad under de första två åren därefter c:a var tredje månad under det kommande åren. Långtidsverkande nitrater Marginella effekter på hjärtsvikten uppnås. Kan användas vid samtidig angina pectoris och även prövas i hög dos fortsatta symtom av dyspne trots f ö optimal behandling. ASA Bör ingå i behandling vid underliggande koronarsjukdom. Waran Värdet ej kartlagt. Klart indicerat vid förekomst av förmaksflimmer liksom hos pat där ekokardiografi visat ökad risk för trombbildning (ex aneurysm vä kammare), kraftig sänkt vänster kammarfunktion (EF<30%) samt markant dilatation av vänster kammare. Antiarrytmika Befintliga läkemedel kan förvärra hjärtsvikten (undantaget amiodaron). Insättning bör ske efter individuell bedömning och som regel under rytmövervakning. Höggradiga AVblock kan orsaka/öka hjärtsvikten och vara indikation för pacemakerbehandling. Vid förmaksflimmer/fladder skall optimal kammarfrekvens eftersträvas genom betablockad i 10
11 kombination med digitalis. Vid kontraindikation mot betablockad kan verapamil vara ett alternativ dock med observans av ev försämrad symtombild pga preparatets negativa inotropa inverkan. Svårreglerad kammarfrekvens vid supraventrikulär takykardi kan kräva specialistbedömning och ställningstagande till ev His-ablation och pacemakerbehandling. Pat med svår hjärtsvikt har ofta (c:a 30%) intraventrikulära ledningshinder som försämrar kontraktiliteten genom bristande synkroniserad aktivitet. Förbättrad hemodynamik och symtombild av biventrikulär resynkroniserande pacemakerbehandling har observerats i mindre studier. Detta utgör dock ingen rutinbehandling fn. Icke ihållande ventrikulär arrytmi indikerar negativ prognos men utgör ej någon indikation för farmakologisk behandling i sig. I första hand övervägs optimering av sviktbehandlingen, behandling av ev underliggande myokardischemi samt elektrolytrubbning. Även vänsterkammaraneurysm kan vara substrat. Cirkulatorisk symtomgivande ventrikulär arrytmi kräver specialistbedömning och ev invasiv elektrofysiologisk utredning. Calciumflödeshämmare Har ingen plats i behandlingen av hjärtsvikt. De icke kärlselektiva (verapamil, diltiazem, nifedipin) som regel kontraindicerade. De kärlselektiva (amlodipin, felodipin) kan rekommenderas vid behov (ex angina pectoris samt hypertoni). Angiotensin-II-receptorblockare Idag ej 1:a handsval men är alt vid intolerans mot ACE-hämmare. Vid kvarstående eller försämrad symtom bild trots optimal behandling f ö kan kombinationsbehandling: ACEhämmare angiotensin-ii-receptorblockad övervägas liksom hos pat där insättning av betablockad ej är möjlig. I dessa fall krävs som regel specialistbedömning.. Aldosteronantagonister Studier av pat i NYHA klass III-IV finns där mortalitets- och morbiditesvinster påvisats. Hos dessa pat kan Spironolakton i dosen 12,5-25mg rekommenderas. Noggrann kontroll av S-K och S-kreatinin krävs. Om normala värden föreligger kan dosen ökas till 50 mg dagligen. Enstaka fall av gynekomasti kan kräva utsättning. Statiner Indicerat vid underliggande koronarsjukdom. Syrgasbehandling Är aktuellt vid akut hjärtsvikt men är ej dokumenterat vid kronisk. Farmakologisk behandling av isolerad diastolisk dysfunktion. Hög kammarfrekvens och därmed sammanhängande kort diastolefas ökar den diastoliska dysfunktionen. Betablockad är i dessa situationer förstahandsval. Vid mer uttalad diastolisk dysfunktion föreligger ökade fyllnadstryck och vätskeretention varför diuretika är motiverat. Diuretikabehandlingen skall ske med stor försiktighet då denna lätt resulterar i sänkta slagvolymer och blodtryck. Nitrater kan prövas med försiktighet. Ingen dokumentation avseende ACE-hämmarbehandling finns fn. 11
12 Frågor ang riktlinjerna välkomnas och kan liksom remisser för kompletterande utredning (inkl ekokardiografi) ställas till undertecknade och Kardiologimottagningen på Hjärtsektionen avd 44, Helsingborgs Lasarett. Helsingborg november 2001 Olle Fredholm Öl Hjärtsektionen Affärsområde Intermedicin Helsingborgs Lasarett AB Lars Ljungdahl Öl Hjärtsektionen Affärsområde Internmedicin Helsingborgs Lasarett AB Thomas Kjellström Chef Affärsområde Internmedicin Helsingborgs Lasarett AB Sven Magnander Allmänläkarkonsult Affärsområde Internmedicin Helsingborgs Lasarett AB 12
Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt
2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.
Läs merHjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm
Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består
Läs merHjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm
Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Definition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består i någon form av skada
Läs mer* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym
Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)
Läs merDostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Hjärta och kärl Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Daria Abrahamsson, Avdelningschef medicinkliniken Växjö Fastställd av: Thomas Aronsson, Verksamhetschef
Läs merHjärtsvikt hos den äldre patienten
Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik
Läs merHJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare
HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning
Läs merVad är hjärtsvikt? Orsaker
Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Vad är hjärtsvikt? Ett tillstånd då hjärtat inte förmår att pumpar tillräcklig mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ
Läs merDiagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt
Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Läs merSamverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT
Samverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Ingemar Lönnberg, överläkare, Hjärt- och Akutmedicinska sektionen, Medicinkliniken
Läs merHjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare
Hjärtsvikt Diagnostik och behandling Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare What s up Förr: symtomatisk behandling, avsnörning av extremiteter, digitalis till alla Nu: bättre livskvalitet,
Läs merDel 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man
_8 sidor_19 poäng Invandrad från Mellanöstern. Gift. Ex-rökare. Besvärande trötthet senaste åren, har av husläkare uppfattats som post-traumatiskt stresssyndrom. Under ett par månader upplevt ökande andfåddhet,
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.
Läs merBasutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra
Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till
Läs merAkut kardiologi. Christina Christersson 2015
Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta
Läs merVårdriktlinjer vid hjärtsvikt Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid hjärtsvikt Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting DEFINITION OCH INDELNING 3 Svårighetsgrad 3 SYMTOM 3 DIAGNOSTIK 4 Anamnes 4 Status 4 Utredning 4 VÅRDNIVÅ OCH
Läs mer1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p)
Du har mottagning på kardiologen och träffar där en 50-årig man som besväras av trötthet och andfåddhet. Han kommer på remiss från sin husläkare som bedömer att besvären är hjärtorsakade och i remissen
Läs merLäkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Läs mer1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p
Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.
Läs merST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby
ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt 1-2 oktober 2019 Fredensborgs Herrgård, Vimmerby Överläkare Medicinkliniken Jönköping Agenda Diagnos/Definitioner Icke farmakologisk behandling
Läs merÖversiktsföreläsning Arytmier
Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom
Läs merDel 7_10 sidor_16 poäng
Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har
Läs merHjärtsvikt. Hjärtsvikt. Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård
Hjärtsvikt Hjärtsvikt Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård En folksjukdom med dålig prognos Prevalens 2-3% av Sveriges
Läs merMed hjärtat i centrum
Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,
Läs merSjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning
Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning Maria Haraldson Leg. Sjuksköterska Karin Östling Leg. Sjuksköterska 2018-11-06 Vad är Hjärtsvikt? Hjärtat inte förmår att pumpa runt den mängd blod som behövs
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.
Läs merLokalt vårdprogram för kronisk hjärtsvikt
1 november 2012 Lokalt vårdprogram för kronisk hjärtsvikt Region Gotland Sida 2 av 14 Innehåll Vårdprogrammets tillkomst... 3 Allmänt om hjärtsvikt... 3 Definition... 3 Epidemilogi... 3 Etiologi... 3 Patofysiologi...
Läs merH J Ä R T S V I K T. 'The Task Force on Heart Failure of the European Society of Cardiology':
H J Ä R T S V I K T (CN) Ett kliniskt syndrom - inte en specifik sjukdom! "Inadekvat genomblödning av vitala organ p g a 'otillräcklig pumpfunktion'" 'The Task Force on Heart Failure of the European Society
Läs merVilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Kommentarer: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG.
Vilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG. Arbets-EKG (Ruta 9) Överensstämmer helt 15/28 Bort: Tillägg: Ej V4R på barn (10 avd.)
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merSeminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder
1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merAktuell behandling vid Hjärtsvikt
Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga
Läs merakut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset
akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merLandskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017
Landskrona Lasarett SASE.DRO.17.11.0395b December 2017 VÅRT FLIMMER- FLÖDE I LANDSKRONA Akuten Avdelningar/ mottagningsbesök Remiss från Vårdcentraler Remiss från andra sjukhus BESÖK: Efter 2 veckor..besök
Läs merKronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling. Niels Wagner
Kronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling Niels Wagner Epidemiologi Prevalens i befolkning Hjärtsvikt:2 3%3% FörekomstavFörekomstavasymtomatiskasymtomatisksystolisksystoliskvänsterkamardysfunktionvänsterkamardysfunktionungefärlikastor.ungefärlikastor.
Läs merDiagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Behandlingsrekommendation
Behandlingsrekommendation Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet och nedsatt livskvalitet. De främsta orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom. Andfåddhet
Läs merBilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CANDESARTAN/HYDROCHLOROTHIAZIDE ORION 8 MG/12,5 MG, 16 MG/12,5 MG, 32 MG/12,5 MG, 32 MG/25 MG ORION OYJ DATUM: 17.04.2015, VERSION 2 Sida 1/6 VI.2 Delområden
Läs merFörmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck
Förmaksflimmer översikt SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Definitioner SVT med okoordinerad förmaksaktivering medförande nedsatt mekanisk förmaksfunktion EKG visar snabb förmaksaktivitet som varierar i amplitud,
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merFrågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p)
På din husläkarmottagning söker en ensamstående 68-årig kvinna, pensionerad lärarinna. Aldrig rökt. Aldrig tidigare sjukhusvårdad. Ingen regelbunden medicinering. Hon berättar att hon senaste 2-3 månaderna
Läs merRapport vårens utskick 2016
Rapport vårens utskick 2016 Expertgruppen Nuklearmedicin Användarmöte 2016-11-22, Stockholm Sophia Frantz, läkare Fysiologiska avdelningen, Helsingborgs lasarett 2016 Myokardscintigrafi Vårutskick mars-april
Läs mer2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)
Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna
Läs merHörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken
Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs mer1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P)
1 Omtentamen MC025G Hjärtsjukdomar 151205 Kursansvarig: Siw Lunander Examinator: Maria Fernström 1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P) 2. Ange ett exempel på mer
Läs merHjärtsvikt. Mahbubul Alam Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 15/9 2014
Hjärtsvikt Mahbubul Alam Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 15/9 2014 Vad är hjärtsvikt? Specifikt sjukdom? Syndrom? Oförmåga hos hjärtat att uppfylla vävnadens metabola krav (CO=HRxSV) Hjärtsviktens onda
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merIntegrerande MEQ-fråga 2
Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där
Läs merEnl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen.
Leif Ekman 2016 Enl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen. I Sverige: 1,8 milj har hypertoni (27% av vuxna).
Läs merUtredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, hjärtsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.
Läs merUtredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60
Läs merLäkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera
Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års
Läs merMEQ fråga poäng. Anvisning:
MEQ fråga 1 63-ÅRIG MAN 10 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs merAkut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-05-08 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merMultisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus
Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merHjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund
Hjärtsvikt hos äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2014-01-21 Disposition av föreläsning Diagnostik Behandling vad är nytt? praktiska råd Diastolisk dysfunktion optimal behandling?
Läs merHjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305
Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Claes Lundgren AHS-Viool, Skellefteå Lasarett 2007 www.fasut.nu Strategier vid palliation av hjärtsvikt 11 mil Palliation vid AHS-Viool som ej hör till det
Läs merFörmaksflimmer. Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014
Förmaksflimmer Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014 Förmaksflimmer Förmaksflimmer/fladder Förmaksflimmer Förmaksfladder fladder Förmaksfladder Prevalens 2,9% av den vuxna befolkningen
Läs mer1. Innan du går vidare med riktad anamnes och status funderar du över möjliga diagnoser. Nämn de tre mest sannolika diagnoserna!
MEQ DX1 VT 2014 Efter läkarexamen får du ett vikariat på vårdcentralen i Hallstavik. Till din mottagning kommer Göran med sin sambo Karin på ett bokat besök. Göran är 52 år och jobbar som egenföretagare.
Läs merH J Ä R T S V I K T (CN - HT 2005) "Inadekvat genomblödning av vitala organ pga 'otillräcklig pumpfunktion'"
H J Ä R T S V I K T (CN - HT 2005) Ett kliniskt syndrom - inte en specifik sjukdom! "Inadekvat genomblödning av vitala organ pga 'otillräcklig pumpfunktion'" 'The Task Force on Heart Failure of the European
Läs merFarmakologisk konvertering 5 Elkonvertering 6
Innehållsförteckning Inledning 3 Konvertering av förmaksflimmer 4 Konvertering av förmaksflimmer (metoder) 5 Farmakologisk konvertering 5 Elkonvertering 6 Antitrombotisk behandling vid konvertering till
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs merAllt om svikt och graviditet utom PPCM. Peter Wodlin Överläkare Sviktsektionen
Allt om svikt och graviditet utom PPCM Peter Wodlin Överläkare Sviktsektionen 34-årig kvinna (2016) Några månaders symtom Uppfattas initialt som astma/luftvägsinfektion Till oss 2016-02 EKO 2016-02-05
Läs merHjärtsviktsbehandling
Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2013-02-05 Disposition av föreläsning Äldre med hjärtsvikt skillnader jft yngre patienter Diagnostik
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs merAllmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock
1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och
Läs merKVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Isosorbidmononitrat Mylan 10 mg tablett Isosorbidmononitrat Mylan 20 mg tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: Isosorbid-5-mononitrat
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merHJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS
HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02
Läs mer[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33
[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4
Läs merterapiråd Hypertoni ACE-hämmare Kalciumantagonist
0 SJUKHUSLISTAN 009 8 HJÄRTA KÄRL www.vgregion.se/vardgivarstod rekommenderade RECEPTläkemedel och förstahandsval vid ordination. Hypertoni Tiazid R hydroklortiazid Esidrex R enalapril Kalciumantagonist
Läs merVOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län
VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län Jönköping 2004-09-06 Verksamhetschef Klinisk fysiologi Jönköpings Sjukvårdsområde
Läs merÖversiktsföreläsning Arytmier
Översiktsföreläsning Arytmier september 2014 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom
Läs merHjärtsvikt 2014-09-03. Litteraturtips. Michael Melin. Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04
Hjärtsvikt Michael Melin Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04 Litteraturtips Läkemedelsboken Internmedicin Stig Persson: Kardiologi hjärtsjukdomar hos vuxna www.escardio.org 1 Stora volymer och
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus
Läs merDelexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merJournalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra
Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar
Läs mera. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.
Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merBehandling av hjärtsvikt och asymtomatisk vänsterkammardysfunktion
Behandlingsrekommendation Behandling av hjärtsvikt och asymtomatisk vänsterkammardysfunktion Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom med varierande sjukdomsbild. Sjukdomsbilden påverkas av graden och typen
Läs mer1:1 Vill du komplettera anamnesen? Vad är du intresserad av? Nämn 4 förslag!
MEQ ( poäng) Svea, 74 år, söker på akutmottagningen med en remiss utfärdad hos hennes familjeläkare på vårdcentralen. Svea har sedan en tid tillbaka varit andfådd och har återkommande perioder med hjärtklappning.
Läs merBehandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009
Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:
Läs merDX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2
Integrerande MEQ 1-fråga 2013-11-26 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 8 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information
Läs merFall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny
Fall VT 2014 Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny transplantation planeras, därav denna
Läs merÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)
BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är
Läs merHjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1
Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda
Läs merFörmaksflimmer. Copyright the33
Förmaksflimmer Copyright the33 [ABSTRAKT] Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbning i hjärtat hos vuxna med en incidens av ca. 35 000 per år och prevalens av ca 90 000 i Sverige (180.000 under 2009).
Läs mer[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33
[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.........2 Indelning.........2 Patofysiologi.........3 Symtom...... 3 Diagnostik........3
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
1/7 Integrerad MEQ-fråga 1 DX5 111116 Maxpoäng 23 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig
Läs mer