Farmakologisk konvertering 5 Elkonvertering 6

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Farmakologisk konvertering 5 Elkonvertering 6"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Konvertering av förmaksflimmer 4 Konvertering av förmaksflimmer (metoder) 5 Farmakologisk konvertering 5 Elkonvertering 6 Antitrombotisk behandling vid konvertering till 7 sinusrytm Frekvensreglering av förmaksflimmer 8 Betablockad 8 Kalciumblockad 9 Digitalis 9 Kombinationsbehandling 9 Amiodarone 9 Antitrombotisk behandling vid förmaksflimmer 10 Recidivprofylax Farmakologisk behandling för 11 bibehållande av sinusrytm Sotalol 12 Tambocor (flecainid) 12 Cordarone (amiodarone) 13 RAS-blockad 14 Statiner 14 Ablation 15 Förmaksflimmerablation 15 Förmaksfladderablation 15 His-ablation 16 Strukturerad handläggning av patienter med 17 förmaksflimmer A = Sjuksköterskeuppgifter 17 B = Remiss AVK 18 C = Läkarbesök 1 18 D = Uppföljning 18 E = Läkarbesök 2 alternativt teambesök 19 Checklista enligt vårdprogram södra Sverige vid 20 remittering av förmaksflimmer till elektiv elkonvertering Bilaga riskfaktorer för blödning 21 2

3 Inledning Då Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård presenterades 2004 hade frågorna väckts huruvida riktlinjerna tas tillvara och implementeras i hälso- och sjukvården. Därför beslöts att satsa resurser på att följa upp hur implementeringen fungerade. Region Skåne var en de regioner som valdes ut. Uppgiften gick vidare till Södra sjukvårdsregionens samarbetsorgan Medicinska rådet hjärta/kärl. Rådet valde en inspektionsmodell som byggde på SPUR-inspektionerna, där professionen själv tar ansvar genom att granska varandras specialistutbildningar enligt ett förutbestämt protokoll. Som första område valdes förmaksflimmer som är en kvantitativt mycket stor del av kardiologin genomfördes de första inspektionerna i form av audits. Under arbetet med inspektionerna framkom behov av ett för regionen gemensamt vårdprogram med framförallt praktisk inriktning. Detta vårdprogram presenterades våren 2005 och blev mycket väl mottaget. Nya audits genomfördes Glädjande nog fann vi att flera av de påvisade bristerna från auditsen 2004 hade åtgärdats. Ett mycket stort användande av vårdprogrammet framkom. En ny reviderad version är nu färdig. Vårdprogrammet följer i stort det gamla. Nya rön och riktlinjer har införlivats och två nya kapitel har tillkommit; ablationsbehandling samt ett förslag till hur handläggningen av patienter med förmaksflimmer kan struktureras. Det är vår förhoppning att vårdprogrammet ska bli en hjälp i den kliniska vardagen. Lund,

4 Konvertering av förmaksflimmer Konvertering Konvertering genomförs i princip ej hos asymptomatiska patienter. Patienter yngre än 65 år och med kort duration av förmaksflimret (< 6 månader) bör dock övervägas för konvertering. Patienterna bör noggrant informeras angående recidivrisk. Patienter med oacceptabla symtom trots adekvat frekvensreglering kan erbjudas konvertering. Vid recidiv mer än 1 månad efter konvertering kan ytterligare försök övervägas. Fler än tre konverteringsförsök är sällan meningsfullt. Vid oacceptabla symtom bör ickefarmakologisk behandling erbjudas. Vid kontraindikationer mot antikoagulantiabehandling kan konvertering ej genomföras. Förmaksfladder skiljer sig från förmaksflimmer genom att bl a ablativ behandling kan genomföras framgångsrikt med goda resultat, > 90 % lyckandefrekvens recidivrisk 10 %.Vid recidiv efter elkonvertering av förmaksfladder ska remiss för ablation övervägas. Vid nydebuterad hjärtsvikt bör patienterna efter optimal sviktbehandling erbjudas elkonvertering liksom efter framgångsrik behandling av extrakardiell orsak exempelvis thyreotoxikos, lungemboli, akut infektion. 4

5 Konvertering av förmaksflimmer (metoder) Förmaksflimmer kan konverteras farmakologiskt eller med elkonvertering. Farmakologisk konvertering är psykiskt mindre påfrestande än elkonvertering och bör försökas vid förmaksflimmer med kort duration, < 7 dagar. OBS! Samma regler för antikoagulantiabehandling gäller som vid elkonvertering. Tambocor (Flecainid) är mer effektivt mot förmaksflimmer än mot förmaksfladder. Peroralt ges Tambocor 100 mg 3 tabletter som engångsdos. Konvertering kan förväntas inom 3-4 timmar. Patienterna skall arytmiövervakas 8 timmar. Kontraindikation: Allvarlig kranskärlssjukdom, hjärtsvikt eller kardiomyopati. Cordarone (Amiodaron) ges peroralt som engångsdos 600 mg eller intravenöst 300 mg som bolusdos under 20 minuter. Kan användas till patienter med hjärtsvikt, ischemisk hjärtsjukdom eller kardiomyopathi. Konvertering kan förväntas 6-24 timmar efter peroral behandling, 4-8 timmar efter intravenös. Arytmiövervakning 24 timmar. Corvert (Ibutilid) finns endast för intravenöst bruk. Mest effektivt vid förmaksfladder. Risk för proarytmier medför att patienter skall vara arytmiövervakade minst 4 timmar. Särskilt stor risk för proarytmi vid ischemisk hjärtsjukdom och vid nedsatt vänsterkammarfunktion. Varken Sotalol, Durbis, Verapamil eller Digoxin har dokumenterad effekt gällande konvertering av förmaksflimmer jämfört med placebo. 5

6 Elkonvertering Defibrillering av hela förmaket kräver högre energi än konvertering av återkopplingstakykardi såsom fladder (SVT, VT). Bifasisk stöt är mer effektiv än monofasisk. Vid bifasisk behandling rekommenderas initial energimängd 200 Joule efterföljd av Joule om möjligt. Det är ej meningsfullt att ge fler än 3 stötar. Motsvarande rekommenderad energimängd vid monofasisk behandling är 360 Joule redan initialt. Anterior-posterior placering samt engångsdefibrilleringsplattor rekommenderas. 6

7 Antitrombotisk behandling vid konvertering till sinusrytm Kraven på antikoagulantiabehandling vid konvertering är samma vid såväl farmakologisk som elektrisk konvertering och gäller vid såväl förmaksflimmer som förmaksfladder. Under förutsättning att förmaksflimret/fladdret har duration som med säkerhet kan fastställas till mindre än 48 timmar kan konverterande behandling genomföras utan föregående antikoagulantiabehandling. Om durationen överstiger 48 timmar krävs för konvertering utan föregående antikoagulantiabehandling att trombförekomst och riskfaktorer för trombbildning utesluts via transesophageal ekokardiografisk undersökning (TEE). Dessutom krävs att peroral antikoagulantiabehandling påbörjas i samband med konverteringen samt att behandling med lågmolekylärt heparin omedelbart insätts och bibehålls tills INR når ett stabilt värde > 2 (två INR-värden >2). Inför konvertering utan föregående TEE krävs terapeutiskt INR i minst 3 veckor dokumenterat med veckovisa kontroller. Pga ökad trombembolirisk under de första veckorna efter uppnådd sinusrytm skall antikoagulantiabehandlingen bibehållas med INRvärde 2-3 under minst 4 veckor. I de fall ny konvertering planeras vid eventuellt recidiv bör behandlingen utsträckas och hos patienter med ökad embolirisk (se avsnitt angående antitrombotisk behandling vid förmaksflimmer) vid eventuellt permanent flimmer/fladder bibehållas tills vidare/livslångt. 7

8 Frekvensreglering av förmaksflimmer Enbart frekvensreglering är ett fullgott alternativ för återställande av sinusrytm speciellt hos äldre patienter med diskreta symtom. Obehandlad snabb kammarfrekvens kan orsaka hjärtsvikt och takykardirelaterad kardiomyopathi. Det finns en risk att behandlingen kan ge upphov till bradykardirelaterade komplikationer och pacemakerbehov. Det är därför viktigt att behandlingen sker under noggrann dostitrering och kontroll av hjärtfrekvens. Behandling skall genomföras med utvärdering av effekten på kammarfrekvens. Hos äldre patienter med låga krav på fysisk aktivitet kan värdering av vilofrekvens enbart vara tillräckligt. Vilofrekvensen hos dessa patienter bör vara c:a 80/min. Hos äldre patienter som ställer högre krav på sin fysiska aktivitetsnivå i sin dagliga tillvaro bör kammarfrekvens i såväl vila som vid måttlig ansträngningsnivå exempelvis efter kortare promenad på c:a 6 min utvärderas. Vid denna ansträngningsnivå bör kammarfrekvensen vara c:a /min. Hos yngre patienter bör utvärderingen kompletteras med arbetsprov. Hos dessa patienter bör uteslutas alltför snabb kammarfrekvensökning (c:a >120/min) redan på låg belastningsnivå. Val av farmaka skall ske genom individuell värdering av varje patient med hänsyn till ålder, krav på fysisk aktivitet/livsstil och associerade sjukdomstillstånd såväl kardiella som övriga. Betablockad är hos många patienter förstahandsalternativet och ger god frekvensreglering i såväl vila som vid arbete. Betablockad är dessutom fördelaktigt vid hög sympaticustonus exempelvis hos postoperativa patienter och är även det mest optimala terapivalet hos patienter med hypertoni, koronarsjukdom samt eventuellt underliggande hypertyreos. Även hos patienter med hjärtsvikt är betablockad indicerad och skall insättas och bibehållas under sedvanliga kontroller med hänsyn till den sviktande vänsterkammar- 8

9 funktionen. Hos patienten med hjärtsvikt är kombinationsbehandling med digitalis oftast indicerad. Kalciumblockad (diltiazem, verapamil) kan vara ett förstahandsalternativ till yngre patienter med krav på hög fysisk prestationsnivå. Dessa preparat är också förstahandsval vid behandling av patienter med känd bronchospasm och ibland även hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Diltiazem och verapamil är dock kontraindicerade hos patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion. Digitalis är i de flesta fall ett andrahandsalternativ, men kan vara det bästa valet vid behandling av äldre patienter med låga krav på fysisk aktivitet. Digitalis är också indicerat som kombinationsbehandling med betablockad vid hjärtsvikt. Digitaliskoncentrationen ökar vid kombinationsbehandling med verapamil, propafenone och amiodarone. Kombinationsbehandling med ovan nämnda kronotropa farmaka är ofta nödvändigt för att uppnå adekvat frekvenskontroll och då mestadels digoxin i kombination med betablockad alternativt verapamil/diltiazem. Amiodarone är effektivt för kontroll av kammarfrekvensen vid terapisvikt hos övriga farmaka, men är förenat med ett flertal potentiellt allvarliga biverkningar och rekommenderas som regel ej vid kronisk frekvensreglering. I de fall amiodarone bedöms som nödvändigt behandlingsalternativ bör preparatet insättas och patienten fortlöpande kontrolleras under överinseende av hjärtspecialist. Hos patienter där kvarstående snabbt symtomatiskt förmaksflimmer förekommer trots optimal frekvensreglerande farmakologisk behandling eller då sådan kan medföra uttalade biverkningar kan Hisablation och permanent pacemaker vara nödvändigt. I dessa fall skall remiss utfärdas till hjärtspecialist för vidare utredning och hänvisning. 9

10 Antitrombotisk behandling vid förmaksflimmer Alla patienter med förmaksflimmer värderas beträffande antitrombotisk behandling. Vid tidigare embolisjukdom, mitralisstenos, diabetes, hypertoni, nedsatt vänsterkammarfunktion (EF<40 %) samt vid ålder >75 år är Waranbehandling aktuell. Vid förmaksflimmer som enda indikation för Waranbehandling rekommenderas INR 2-3. Vid ålder mellan 60 och 75, men avsaknad av riskfaktorer enligt ovan rekommenderas ASA. Även vid höga åldrar finns gott vetenskapligt stöd för användande av Waran. Omprövning av indikationen bör ske årligen. CHADS 2 kan också användas för riskbedömning. C = hjärtsvikt, H = hypertoni, A = ålder >75 år, D = diabetes ger 1 poäng och S = stroke/tia ger 2 poäng. Ju högre poängsumma desto högre strokerisk och Waran är definitivt indicerat från 2 poäng och rekommenderas från 1 poäng. Vid 2 poäng rekommenderas Waranbehandling tills vidare oavsett hjärtrytm. Ställningstagande till och insättande av Waran görs av patientens ordinarie läkare enligt lokala riktlinjer med beaktande av kontraindikationer och bedömning av patientens följsamhet till behandlingen. För riskfaktorer avseende blödning kan HEMORRAGES användas. V g se bilaga! Vid kontraindikation för Waranbehandling rekommenderas ASA 75 mg x 1. Behandling med ASA ger en relativ riskreduktion med c:a 20 % medan Waranbehandling sänker strokerisken med 85 % vid etablerad Waranbehandling. De data som finns för paroxysmala förmaksflimmer talar för att de bör betraktas som permanenta flimmer ur tromboembolisk synpunkt. Förmaksfladder bör behandlas som förmaksflimmer ur embolisynpunkt. För antitrombotisk behandling vid konvertering se särskilt avsnitt. 10

11 Recidivprofylax Farmakologisk behandling för bibehållande av sinusrytm Vi rekommenderar användning av ett fåtal preparat där man är väl förtrogen med preparaten. Vid val av preparat annat än ren betablockad, som alltid är förstahandsval, bör kardiologisk bedömning ske. Behandling med antiarytmika (förutom ren betablockad) bör vanligen inte insättas vid förstagångsflimmer. Antiarytmisk behandling kan vara förenad med allvarliga biverkningar bl a livshotande vid proarytmi, vilket måste vägas mot nyttan och möjligheterna till bibehållen sinusrytm. Hos pacemakerbehandlad patient kan den antiarytmiska behandlingen medföra förlängning av AV-överledningen och behov av pacemakerjustering för att begränsa kammarstimulering. Digitalis saknar dokumentation som antiarytmisk behandling utöver frekvensdämpning i vila. Hos för övrigt hjärtfrisk patient och patient med hypertoni med högst lindrig hypertrofi är Flecainid (Tambocor) och Sotalol förstahandspreparat. Därefter kan Amiodarone (Cordarone) användas. Hos patient med hjärtsvikt är Amiodarone enda preparat med tillräcklig säkerhetsprofil. Sotalol kan dock ges till patienter med EF > 40 % Hos patient med koronarsjukdom och EF > 40 % är Sotalol förstahandspreparat och Amiodarone andrahandspreparat. 11

12 Hos patient med betydande vänsterkammarhypertrofi (septum > 14 mm) är Amiodarone enda behandlingsalternativ utöver ren betablockad. Nyinsättning av Flecainid och Sotalol bör ske inneliggande under rytmövervakning 2-3 dygn. Sotalol Före insättning QT c < 460 ms (< 500 ms vid grenblock). Normalt K och Mg (beräknat kreatininclearance > 10 ml/min). Dosering: Normal dos mg x 2, max 320 mg x 2. Kontroll: Dosreduktion/utsättning om QT c > 520 ms > 2 dagar efter insättning/doshöjning, vid HR < 60 QT utan korrektion. Uppföljning vid långtidsbehandling Regelbunden kontroll av EKG (QT c ), njurfunktion med beräkning av kreatininclearance dosreduktion enligt FASS och K + Mg. Tambocor (flecainid) Före insättning Normalt QRS. Utesluta nedsatt hjärtfunktion/hypertrofi) med EKO Utesluta myokardischemi med arbets-ekg (ev före utskrivningen). Dosering: Normal dos 200 mg/d, max dos 400 mg/d. Kontroll: Om QRS durationen ökar med > 50 % eller till > 120 ms skal dosreduktion eller utsättning göras. Testas bäst med arbets-ekg före utskrivningen. 12

13 Vid terapisvikt eller misstanke om överdosering kan plasmakoncentration bestämmas. Terapeutisk intervall ng/ml > 700 ökad risk för biverkningar. Flecainid bör som regel kombineras med frekvensdämpande i form av betablockad eller Ca antagonist. Uppföljning vid långtidsbehandling Patienterna bör följas årligen med avseende på njurfunktion (K, Krea) och retledningsrubbning (EKG), tillkomst av ischemisk hjärtsjukdom eller nedsatt hjärtfunktion. Patienter > 50 år bör arbetsprov göras vart annat vart tredje år och EKO upprepas vid misstanke om nedsatt hjärtfunktion. Cordarone (amiodarone) Före insättning Thyroidea prover, ASAT, ALAT. Spirometri med diffusionskapacitet. Lungröntgen. Dosering: Normal dos mg/d, max 400 mg/d. OBS! laddningsdos 600mg/d i 1 vecka följd av 400 mg/d i 1-2 veckor. I initialfasen bör leverstatus efter timmar och dosreduktion/utsättning ske om ASAT, ALAT stiger > 3 gångar normalvärdet. Vid terapisvikt kan plasma koncentration vara av värde: Terapeutiskt intervall 1-4 µmol/l. Uppföljning vid långtidsbehandling Patienten bör registreras för regelbunden uppföljning med lever- och tyreoideaprover inkl T 3 varje halvår samt lungfunktionstest en gång per år. Vid tillkomst av funktionsdyspné eller rethosta skall lungröntgen, eventuellt HRCT göras. 13

14 RAS-blockad kan öka förutsättningarna för bibehållen sinusrytm varför denna behandling bör övervägas speciellt vid känd hypertoni och nedsatt vänsterkammarfunktion. Statiner kan öka chansen för lyckad elkonvertering och bibehållen sinusrytm, och bör övervägas vid recidiverande förmaksflimmer. 14

15 Ablation Förmaksflimmerablation Förutsättning för förmaksflimmerablation 1. Invalidiserande/svåra symptom 2. Paroxysmalt/persisterande förmaksflimmer (EKG dokumentation krävs) 3. Provat minst 1 antiarytmikum av klass I eller kl III (Sotalol, Tambocor, Cordarone) utan effekt eller med svåra biverkningar. 4. Ålder < 70 år. 5. Högst lindrig strukturell hjärtsjukdom, (vänster förmak < 50 mm), EF > %. 6. AVK-behandling minst 1 månad före ingreppet. (OBS! fortsatt AVK-behandling > 3 mån efter ingreppet avgörs av riskprofil (CHADS score) ej av ablationsresultat. Innan remiss skrivs bör patienten informeras om lyckandefrekvens (Symptomfrihet/väsentlig symptomlindring) om 75 % efter 1-2 ingrepp. Komplikationsrisk (Stroke, tamponad, lungvensstenos, esofagusfistel) om 1-5 % i samband med ingrepp. Förmaksfladderablation Förutsättning för förmaksfladderablation 1. Recidiverande/kroniskt typiskt förmaksfladder som förstahandsbehandling 2. Adekvat EKG dokumentation skall föreligga. Vid samtidig förekomst av flimmer skall fladder vara dominerande arytmi, dokumenteras med EKG/bandspelar-EKG 3. Vid kroniskt fladder AVK-behandling som vid flimmerablation. 15

16 Lyckandefrekvens > 90%, recidivrisk 10%. Bra ablationsresultat även vid recidiv, komplikationsrisk c:a 1%. His-ablation Förutsättning för His-ablation 1. Persisterande/kroniskt förmaksflimmer där adekvat frekvensreglering inte kan uppnås med läkemedel eller dessa ge intolerabla biverkningar 2. Paroysmalt/persisterande/kroniskt förmaksflimmer med intolerabla symptom där läkemedel inte haft effekt och flimmerablation och Mazeoperation inte är lämplig (exempelvis äldre patienter) eller inte lyckats. 3. Waranbehandling som vid kroniskt förmaksflimmer. 4. Pacemakerbehandling 1-2 månader innan ablationen Lyckandefrekvens > 99%, recidivrisk 1 %, komplikationsrisk < 1%. Litet ingrepp som kan utföras även på mycket gamla patienter. Risk för försämring av hjärtsvikt hos patienter med måttlig till uttalad sänkt hjärtfunktion om denna inte är orsakad av konstant hög kammarfrekvens. 16

17 Strukturerad handläggning av patienter med förmaksflimmer När förmaksflimmer konstaterats med EKG och är aktuell för elektiv elkonvertering bör patienten gå in i en strukturerad handläggning. Denna måste byggas upp efter handläggande enhets resurser och struktur. Vid flimmerdebut inom 48 timmar remitteras patienten till akutmottagningen. Vi rekommenderar en teammottagning, där förmaksflimmersjuksköterskan är samordnare för effektiv remisshantering och standardiserad uppföljning. A Sjuksköterskeuppgifter 1. Sortera inkommande remisser inför läkarbesök. Särskild fil ger snabbedömning. 2. Stå för basbesöken under inställning och uppföljning. Kontrollera lab, blodtryck, EKG/puls och allmänbefinnade. Detta kan företrädesvis ske delegerat till exempelvis primärvårdens mottagning, men med den sammanhållande funktionen kvar hos sjukhusets flimmersköterska. 3. Ansvara för att checklistor i samband med utredning/ behandling, exempelvis elkonvertering ifylles. 4. Stå för kontakt med andra sjukvårdande enheter för optimering av vårdkedjor, ex samordning inför elkonvertering. 5. Information till patienten om sjukdomen och läkemedel som stöd utöver läkarens insatser. Bidrar till standard. 6. Koppling till AVK-behandling och AVK-register 7. Koppling till antiarytmikaregister, exempelvis Cordarone, Tambocor. 17

18 B Remiss AVK Optimalt är att AVK-behandling insättes, så snart beslutet fattats. Inremitterande initierar Waranbehandling enligt lokala riktlinjer. AVK-mottagning står sedan för information till pat om AVKbehandlingen, initierar behandlingen om detta inte är gjort av inremitterande och står för ordination. Centraliserade AVKmottagningar borgar för kvalitet. C Läkarbesök 1 Snarast möjligt efter enhetens resurser. Förmaksflimmer är ett symtom. Bakomliggande orsak viktig att efterforska. Krav på TSH och UKG. 1. Är hjärtfrekvensen optimal? 2. Är blodtrycket välreglerat? 3. Skall patienten elkonverteras? 4. Elkonvertering direkt, eveventuellt efter TEE, eller efter 3 veckor PK-INR > 2,0. 5. Skall förmaksflimret accepteras som permanent och AVKbehandling insättas tills vidare? 6. ASA om patienten ej är aktuell för AVK? 7. Vidare utredning, exempelvis sökande efter bakomliggande orsaker? 8. Insättande av adekvata läkemedel. D Uppföljning Uppföljningen skall innefatta kontroll av blodtryck och ekg samt bör ske efter 1 vecka och 3 månader. Med fördel kan en kontroll läggas in vid 1 månad om resurserna tillåter. Även efter attack av paroxysmalt flimmer, exempelvis på akutmottagning, rekommenderas uppföljning på samma sätt för att upptäcka asymtomatiska recidiv, som behöver AVK-behandling samt för kontroll av hjärtfrekvens och blodtryck. Även då man accepterar permanent flimmer skall EKG och blodtryck. kontrolleras för optimering av hjärtfrekvens och blodtrycksnivå. Dessa kontroller sker lämpligen via förmaksflimmersköterskan. Se under A Sjuksköterskeuppgifter! 18

19 E Läkarbesök 2 alternativt teambesök Sker c:a 3 månader efter elkonvertering alternativt flimmerdebut. 1. Skall AVK-behandlingen avslutas eller vara tills vidare? 2. Är hjärtfrekvensen optimal? 3. Är blodtrycket välreglerat? 4. Är förmaksflimret paroxysmalt, persisterande eller permanent? 5. Vad göra vid eventuellt recidiv? 6. Remiss till annan vårdgivare för fortsatta kontroller 19

20 Checklista enligt vårdprogram södra Sverige vid remittering av förmaksflimmer till elektiv elkonvertering. Datum/sign Utredning (svar bifogas) Kem lab Hb, Na, K, Kreat, PK/INR, glukos, lipider, trombocyter, TSH. Ekokardiografi Utfört datum: Ej utfört Remiss utfärdad: Blodtryck Bltr: / mm Hg. Ekg Bifogas. Antikoagulans (Waran) Remiss utfärdad till AVK-mott vid Remiss Komplettera med sedvanlig gul remiss. Datum: Remitterande läkare: /LL,

21 21

Gäller för: Region Kronoberg, Medicinkliniken Ljungby, Medicinkliniken Växjö

Gäller för: Region Kronoberg, Medicinkliniken Ljungby, Medicinkliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Hjärta och kärl Giltig fr.o.m: Faktaägare: Minna Markljung, överäkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

2015-12-09. Arytmier. Frieder Braunschweig Docent, överläkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

2015-12-09. Arytmier. Frieder Braunschweig Docent, överläkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 2015-12-09 Arytmier Docent, överläkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Arytmier: supraventrikulär / ventrikulär Sjuk sinusknuta SVES AVNRT AVRT (WPW) Flimmer Fladder EAT AV-block I, II,

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, hjärtsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.

Läs mer

www.lul.se, under Extranätet/Vårdgivare/Möta patienten/kvalitetshand- boken. Vårdprogrammet innefattar

www.lul.se, under Extranätet/Vårdgivare/Möta patienten/kvalitetshand- boken. Vårdprogrammet innefattar ÅRGÅNG 18, NR 2, MAJ 2015 Recept behandling PÅ på Information från läkemedelskommittén I DETTA NUMMER 1 Vårdprogram förmaksflimmer är nu här öka behandlingen med antikoagulantia! 4 Nya perorala antikoagulantia

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Kristina Hagwall Specialistläkare Hjärtkliniken DS

Kristina Hagwall Specialistläkare Hjärtkliniken DS FÖRMAKSFLIMMER och -fladder Klinisk Medicin 15 02 04 Kristina Hagwall Specialistläkare Hjärtkliniken DS FÖRMAKSFLIMMER Vanligaste arytmin 1-2 % totalt sett < 0,5 % 40-50 år 5-15 % > 80 år Män > Kvinnor

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se 1 Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering Patientinformation www.xarelto-patient.se Konvertering en behandling som syftar till att försöka återställa ditt hjärtas normala hjärtrytm

Läs mer

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Men först detta Förr hade vi blå Waran till alla och alla visste att Waran var livsfarligt Vi hade rigorös kontroll

Läs mer

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Hur fungerar AVK-läkemedel? AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar

Läs mer

Förmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck

Förmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Förmaksflimmer översikt SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Definitioner SVT med okoordinerad förmaksaktivering medförande nedsatt mekanisk förmaksfunktion EKG visar snabb förmaksaktivitet som varierar i amplitud,

Läs mer

Del 5_6 sidor_17 poäng

Del 5_6 sidor_17 poäng Bengt 68 år, icke rökare, kommer på remiss till din mottagning pga försämrad prestationsförmåga och andfåddhet i samband med ansträngning. För 5 år sedan vårdades han för övergående svaghet höger kroppshalva,

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

FÖRMAKSFLIMMER och fladder Klinisk Medicin

FÖRMAKSFLIMMER och fladder Klinisk Medicin FÖRMAKSFLIMMER och fladder Klinisk Medicin 14 09 16 Kristina Hagwall Specialistläkare Hjärtkliniken DS FÖRMAKSFLIMMER Vanligaste arytmin 1 22 % totalt sett < 0,5 % 40 50 år 5 15 % > 80 år Män n > Kvinnor

Läs mer

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering. Facit MEQ delexamination 1 VT13 Göran Trock, är 55 år och medicinsk chef på ett läkemedelsbolag. Han har just hämtat yngsta dottern i andra äktenskapet på dagis. Han är ganska tagen efter en nyligen genomgången

Läs mer

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer 1(7) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2012 10 25 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. Bakgrund Idag behandlas 50-60% av flimmerpopulationen

Läs mer

Förmaksflimmer och fladder

Förmaksflimmer och fladder Sinus rytm Förmaksflimmer och fladder Elena Sciaraffia, Med dr, Avd läkare Arytmisektion, Kardiologkliniken Uppsala Akademiska Sjukhuset 2013-10-11 Arytmimekanismer Block sjuk sinusknuta (SSS) AV-block

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLADDER

VÅRDPROGRAM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLADDER Medicinkliniken HIA avd 112 HIA Tel. 044 309 14 95 Avd 112 Tel. 044 309 11 12 2011 VÅRDPROGRAM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLADDER HIA/112/113 Reviderad 110210 Faktagranskat: S.Ö Medicinskt ansvarig: T.P 1(18)

Läs mer

Förmaksflimmer, klinisk handläggning

Förmaksflimmer, klinisk handläggning Godkänt den: 2016-03-17 Ansvarig: Mikael Köhler Gäller för: Landstinget i Uppsala län Utredning, behandling och uppföljning av patienter med förmaksflimmer, FF, sker i samverkan mellan hjärtsjukvård (specialistnivå)

Läs mer

Några tips. Supraventrikulär takykardi SUPRAVENTRIKULÄRA TAKYKARDIER EKG. Passare. Räkna frekvens Antal slag / papper x 12 om 50 mm/ s (ark 25 mm)

Några tips. Supraventrikulär takykardi SUPRAVENTRIKULÄRA TAKYKARDIER EKG. Passare. Räkna frekvens Antal slag / papper x 12 om 50 mm/ s (ark 25 mm) SUPRAVENTRIKULÄRA TAKYKARDIER HELENA MALMBORG 2015 Några tips EKG Passare Intervall Varje mm = 20 ms om 50 mm/s = 40 ms on 25 mm/s Räkna frekvens Antal slag / papper x 12 om 50 mm/ s (ark 25 mm) Supraventrikulär

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Graviditet och arytmier

Graviditet och arytmier Graviditet och arytmier David Mörtsell Inga intressekonflikter 1 Epidemiologi Ökad förekomst av SVES och VES 1 Mer frekventa och längre episoder av PSVT hos padenter med känd reentry 2 Klart ökad förekomst

Läs mer

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015 Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta

Läs mer

Förmaksflimmer. Copyright the33

Förmaksflimmer. Copyright the33 Förmaksflimmer Copyright the33 [ABSTRAKT] Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbning i hjärtat hos vuxna med en incidens av ca. 35 000 per år och prevalens av ca 90 000 i Sverige (180.000 under 2009).

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Förmaksflimmer. Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014

Förmaksflimmer. Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014 Förmaksflimmer Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014 Förmaksflimmer Förmaksflimmer/fladder Förmaksflimmer Förmaksfladder fladder Förmaksfladder Prevalens 2,9% av den vuxna befolkningen

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 [Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.........2 Indelning.........2 Patofysiologi.........3 Symtom...... 3 Diagnostik........3

Läs mer

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

Vad är hjärtsvikt? Orsaker

Vad är hjärtsvikt? Orsaker Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Vad är hjärtsvikt? Ett tillstånd då hjärtat inte förmår att pumpar tillräcklig mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-05-17

BESLUT. Datum 2010-05-17 BESLUT 1 (9) Datum 2010-05-17 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Innehåll Till dig som vill veta mer om förmaksflimmer Hur fungerar hjärtat? 4 Vad är förmaksflimmer? 6 Hur upplevs förmaksflimmer?

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

Hypertoni och graviditet

Hypertoni och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Hypertoni och graviditet 1(5) Hypertoni och graviditet Kronisk hypertoni och graviditet Definition: Hypertoni som har förelegat före graviditeten eller har diagnostiserats före

Läs mer

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet Frågor Energimetabolism Varför ökar pulsen vid arbete Kontraindikationer för arbetsprov När ska man avbryta ett arbetsprov Vilka är de arbetsinducerade tecknen

Läs mer

s00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag

s00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag Sida 1199 av 5 av 275 DEL VI.2 Del VI.2.1 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Information om sjukdomsförekomst Ischemisk stroke orsakas av en blodpropp i en artär i hjärnan. Bland personer över 55

Läs mer

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia. Totalt 17p. Som primärjour på ett länsdelssjukhus ca sju mil från universitetsstaden blir Du sökt av en sjuksköterska kl 22.15. Man har mottagit ett EKG från ambulansen, det gäller en 73-årig kvinna med

Läs mer

Arytmier hos vuxna med medfödda hjärtfel - Läkemedel och Device

Arytmier hos vuxna med medfödda hjärtfel - Läkemedel och Device Arytmier hos vuxna med medfödda hjärtfel - Läkemedel och Device Thomas Gilljam GUCH enheten samt Svikt/arytmisektionen Kardiologi Sahlgrenska Unviversitetssjukhuset Göteborg Intressekonflikter: inga Den

Läs mer

Behandlingsindikation: Tecken på hemodynamisk påverkan.

Behandlingsindikation: Tecken på hemodynamisk påverkan. F. ARYTMIER Akut handläggning Vid icke omedelbart livshotande tillstånd: Noggrann arytmidiagnos före behandling. Esofagus-EKG-registrering bör utföras vid samtliga breda QRS-takykardier där P-vågor ej

Läs mer

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,

Läs mer

Förmaksflimmer Praktisk handläggning av emboliprofylax, rytmoch frekvenskontroll

Förmaksflimmer Praktisk handläggning av emboliprofylax, rytmoch frekvenskontroll Förmaksflimmer Praktisk handläggning av emboliprofylax, rytmoch frekvenskontroll Minna Markljung, Specialist kardiologi, Medicinkliniken Växjö LLK utbildning 2014-04-24 PM Förmaksflimmer Är vanligt. Prevalens

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger

Läs mer

Akut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg

Akut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-05-08 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig

Läs mer

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Isosorbidmononitrat Mylan 10 mg tablett Isosorbidmononitrat Mylan 20 mg tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: Isosorbid-5-mononitrat

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,

Läs mer

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar 2005-04-28 1 Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar Fakta I Sverige har 12 % av befolkningen (ca 43 000 i Östergötland) hjärt-kärlsjukdom. Över 65 års ålder lider närmare hälften av alla

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Tabletterna är delbara. Hel eller delad tablett får ej tuggas och skall sväljas tillsammans med ½ glas vätska.

Tabletterna är delbara. Hel eller delad tablett får ej tuggas och skall sväljas tillsammans med ½ glas vätska. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN ISOSORBIDMONONITRAT MYLAN 60 mg depottablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje tablett innehåller isosorbid-5-mononitrat 60 mg. Beträffande hjälpämnen,

Läs mer

Hb-värdet har legat lite lågt senaste månaderna och patienten väntar på gastroskopi som led i celiakiutredning.

Hb-värdet har legat lite lågt senaste månaderna och patienten väntar på gastroskopi som led i celiakiutredning. MEQ 1:1 1. En 26-årig kvinna söker p.g.a. övergående bröstsmärta samma eftermiddag. Smärtan beskrivs som initialt tryck tvärs över bröstet men efter en stund ganska avgränsad, nästan punktformig smärta

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Antiarytmiska läkemedel. vid behandling av förmaksflimmer

Antiarytmiska läkemedel. vid behandling av förmaksflimmer Antiarytmiska läkemedel vid behandling av förmaksflimmer Kaos i förmaken, oregelbunden kammarrytm Behandling i tre steg 1. Basbehandling 1. Utred och åtgärda bakomliggande orsaker 2. Räkna CHADS-score,

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Spironolakton Pfizer 25 mg tabletter Spironolakton Pfizer 50 mg tabletter Spironolakton Pfizer 100 mg tabletter

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Spironolakton Pfizer 25 mg tabletter Spironolakton Pfizer 50 mg tabletter Spironolakton Pfizer 100 mg tabletter PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Spironolakton Pfizer 25 mg tabletter Spironolakton Pfizer 50 mg tabletter Spironolakton Pfizer 100 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Spironolakton

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln Kommittén fann också att trimetazidin kan orsaka eller förvärra parkinsonsymtom (tremor, akinesi, hypertoni). Uppträdandet av motoriska störningar såsom parkinsonsymtom, restless leg-syndrom, tremor och

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,

Läs mer

BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL 1 ÄNDRINGAR SOM KOMMER ATT INFÖRAS I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN FÖR LÄKEMEDEL INNEHÅLLANDE MOXIFLOXACIN Följande text ska införas (nya avsnitt

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 Innehållsansvarig: Claes Gustafsson, Sektionschef, Läkare (clagu1) Godkänd av: Christina Raner, Chefläkare, Säkerhet och kvalitetsutveckling

Läs mer

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd.

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd. Du är kardiologjour och blir uppringd av medicinjouren som vill att du kommer och bedömer en patient på akutrummet. Patienten söker för bröstsmärta sedan igår kväll, just nu smärtlindrad med morfin och

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

7. Svar: kontakt med koronarangiografi lab läkare då patienten behöver genomgå akut PCI. (1p)

7. Svar: kontakt med koronarangiografi lab läkare då patienten behöver genomgå akut PCI. (1p) FACIT - DX1 HT15 2015-10-13 MEQ 1. Svar: hjärtstopp. Pulskontroll ingår ej. (2 p) 2. Svar: Larma (mottagningspersonal för hämtning av defibrillator, akut vagn samt larma akuta teamet på sjukhuset), starta

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Olmesartan medoxomil STADA 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Olmesartan medoxomil STADA 10 mg filmdragerade tabletter

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 KARDIOLOGI - arytmier 2 Arytmier - allmänt 2 Bradykardi och AV-block 2 Arytmi takykardier 4 Takyarytmier, indelning 4 Arytmi Regelbunden takykardi med smala (

Läs mer

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det

Läs mer

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består

Läs mer

Översiktsföreläsning Arytmier

Översiktsföreläsning Arytmier Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom

Läs mer

Samverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT

Samverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT Samverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Ingemar Lönnberg, överläkare, Hjärt- och Akutmedicinska sektionen, Medicinkliniken

Läs mer

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan

Läs mer

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex. Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02

Läs mer

Styrgrupp Auricula 2011

Styrgrupp Auricula 2011 Arbetsgrupp förmaksflimmer 2011 Ordf. Mårten Rosenqvist, Stockholm Bert Andersson, Göteborg Arne Lindgren, Lund Ulla Walfridsson, Linköping Carlos Valladares, Linköping Pär-Lennart Ågren, Falun Arbetsgrupp

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort måste ges till alla patienter som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel.

2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. 2010-06-29 1 (6) Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade

Läs mer

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014 Akut endokrinologi Inger Friberg 2014 Karin 68 år Hypertoni sedan 5 år tar ACE hämmare i kombination med tiazid Osteoporos diagnos efter radiusfraktur tar bisfosfonat och Calcium D vitamin Tröttare senaste

Läs mer

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska

Läs mer