Diagnostik och behandling av patienter med diagnosen hjärtsvikt i primärvård en journalgenomgång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diagnostik och behandling av patienter med diagnosen hjärtsvikt i primärvård en journalgenomgång"

Transkript

1 Diagnostik och behandling av patienter med diagnosen hjärtsvikt i primärvård en journalgenomgång Jens Lindqvist, ST-läkare, Region Örebro län Vetenskaplig handledare: Ann-Britt Zakrisson Huvudhandledare: Gunilla Persson Verksamhetschef: Jeanette Günther

2 Sammanfattning Det var okänt hur diagnostik och följsamhet till basbehandling enligt riktlinjer av patienter med diagnosen hjärtsvikt registerad i journalen vid en vårdcentral i Region Örebro län såg ut. Studien syftade till att undersöka i vilken utsträckning basbehandling med beta- och RAAS-blockad hade ordinerats till patienter med diagnosen hjärtsvikt vid aktuell vårdcentral, samt i vilken utsträckning natriuretiska peptider respektive UCG användes i diagnostiken. En genomgång av UCG-svaren syftade till att undersöka hur många av fallen som kunde klassificeras som hjärtsvikt med sänkt respektive bevarad EF, och om detta påverkade behandlingen av patienterna. Studien är en deskriptiv, retrospektiv journalgranskningsstudie vilken genomfördes hösten 2015 på en vårdcentral inom Region Örebro län. Studien visade att patienterna var välutredda med hög användning av UCG i diagnostiken. Andelen som behandlades med rekommenderade läkemedel (beta-och RAAS-blockad) låg på relativt god nivå, även om det finns utrymme för förbättring. Det visade sig att behandlingen av patienter med hjärtsvikt med bevarad EF behandlades i lägre utsträckning jämfört med patienter med hjärtsvikt med sänkt EF. Vårdcentralen behandlade patienter med hjärtsvikt i enlighet med befintliga riktlinjer. Däremot skulle vården vara i behov av att studera hjärtsvikt med bevarad EF vidare då det vetenskapliga underlaget för behandling är bristfälligt. 2

3 Innehållsförteckning Avsnitt Sidnummer Inledning 4 Bakgrund 5 Problemformulering 6 Syfte 6 Metod 6 Etiska överväganden 7 Resultat 7 Diskussion 11 Slutsats 13 Referenser 14 Bilaga

4 Inledning Hjärtsvikt innebär ett tillstånd där hjärtat, vid normalt fyllnadstryck, inte klarar att tillgodose kroppens krav på blodförsörjning. Den huvudsakliga bakomliggande orsaken till hjärtsvikt är ischemisk hjärtsjukdom med eller utan samtidig hypertoni. Vid hjärtsvikt är oftast både den systoliska och diastoliska funktionen av hjärtat störd, (hjärtsvikt med sänkt ejektionsfraktion (EF)). Diastolisk dysfunktion förekommer även isolerat (hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion (EF)). Evidensen för behandling baserar sig huvudsakligen på studier av hjärtsvikt med sänkt EF [1]. Prevalensen av hjärtsvikt i den vuxna befolkningen i västvärlden ligger mellan 1-2 % och ökar med stigande ålder; över 10 % av befolkningen över 70 års ålder har hjärtsvikt [2]. Avancerad hjärtsvikt är en sjukdom som inte endast påverkar hjärtat, utan flera organ i kroppen, med trötthet och nedsatt livskvalitet som följd [3]. Det finns läkemedel som kan påverka såväl morbiditet som mortalitet vid hjärtsvikt, men nationell registergenomgång har visat att många patienter trots detta saknar behandling [3, 4]. Bakgrunden till denna studie hade sin grund i en frågeställning kring hur diagnostiken från ett lokalt primärvårdsperspektiv såg ut hos de patienter som hade fått diagnosen hjärtsvikt registrerad i en vårdcentrals journal, och i vilken utsträckning patienterna var behandlade med läkemedel enligt riktlinjer. Det var vidare okänt hur många patienter på aktuell vårdcentral som bedömdes ha hjärtsvikt med sänkt EF respektive med bevarad EF, och om behandlingen skiljde sig åt hos dessa grupper. Bakgrund Diagnostik Subjektiva symtom vid hjärtsvikt (andfåddhet, ortopné, försämrad kondition, fatigue, ankelsvullnad, hosta, viktförändring, hjärtklappning, svimning) samt statusmässiga fynd (rassel vid auskultation över lungfält, takykardi, blåsljud över hjärtat, oregelbunden puls, takypné, dämpad ton vid perkussion över lungfälten, förekomst av ascites, hepatomegali) förekommer även vid flera andra sjukdomstillstånd, varför det behövs kompletterande diagnostiska metoder för att differentialdiagnostiskt skilja ut patienter med hjärtsvikt. The European Society of Cardiology (ESC) rekommenderar i sina riktlinjer ultraljudsundersökning av hjärtat (UCG) för att fastställa diagnosen hjärtsvikt. Laboratorieprovtagning med kontroll av natriuretiska peptider (BNP/NT pro-bnp) kan vid differentialdiagnostisk utredning användas för att utesluta hjärtsvikt [5]. Vid förhöjd nivå av natriuretiska peptider rekommenderas vidare diagnostik med UCG, för att diagnosen ska kunna bekräftas. Är EF vid UCG nedsatt (< 40 %) i kombination med symtom, ställs diagnosen hjärtsvikt med sänkt EF (systolisk hjärtsvikt, eller kombinerad systolisk/diastolisk hjärtsvikt). Hjärtsvikt kan även föreligga med bevarad EF (diastolisk hjärtsvikt), men då ska förutom symtom på hjärtsvikt förhöjda nivåer av natriuretiska peptider ses, liksom ett förhöjt fyllnadstryck (E/é-kvot > 15) samt förstorad volym av vänster förmak (>40 ml/m2) vid UCG [1]. Andelen patienter som har fått diagnosen hjärtsvikt baserat på undersökning med UCG bör inom primärvården ligga på > 80 % [6]. Kontroll av natriuretiska peptider användbart för att utesluta hjärtsvikt (högt negativt prediktivt värde), och gör att man kan bespara UCG-resursen, men kan i dagsläget inte ensamt användas för att fastställa diagnos. Det har varit problematiskt att bestämma lämpliga beslutsgränser för diagnossättande baserat på endast natriuretiska peptider för primärvårdspopulationen, och ytterligare studier behövs innan endast provtagning som grund för diagnosen hjärtsvikt kan komma ifråga [7, 8]. För patienter i öppenvård med långvariga symtom på hjärtsvikt (misstanke om så kallad kronisk hjärtsvikt) används gränsvärdet BNP < 35 pg/ml (NT pro-bnp < 125 pg/ml) för uteslutande av hjärtsvikt. 4

5 För patienter med akut utvecklad symtomatologi (akut hjärtsvikt), som leder till besök på akutmottagning, används ett högre gränsvärde på BNP < 100 pg/ml (NT pro-bnp är < 300 pg/ml) för uteslutande av hjärtsvikt [3]. Hos samtliga patienter, d v s såväl patienter inom öppenvård respektive akutsjukvård, är det således osannolikt med hjärtsvikt vid ett BNP-värde < 35 pg/ml. Behandling I slutet på förra århundradet skedde stora framsteg i kunskapsläget avseende behandlingen av hjärtsvikt. Det visade sig att farmakologisk blockad av renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAASblockad) förbättrade överlevnaden vid hjärtsvikt. I en tidig studie sågs 20 månaders ökad överlevnad vid behandling med angiotensin-converting-enzyme-hämmare (ACE-hämmare) [9]. ACE-hämmarnas gynnsamma effekt på överlevnad vid hjärtsvikt bekräftades vidare i stora studier som genomfördes i början på 1990-talet [10, 11]. Ett flertal studier har därefter rapporterat ökad överlevnad hos patienter med hjärtsvikt vid behandling med såväl ACE-hämmare som angiotensinreceptorblockerare (ARB) [12]. Andelen patienter som behandlas med RAAS-blockad bör vara > 80 % i primärvården [6]. Även behandling med betablockerande farmaka har gynnsamma effekter vid hjärtsvikt. Det sågs i tidiga studier förbättrad funktion hos myokardiet genom påvisande av ökad cardiac output (CO) samt ökad EF efter behandling med betablockad [13, 14]. Uppföljande studier visade att betablockerare förbättrar överlevnaden vid hjärtsvikt [15, 16], och de studier som påvisade detta fick avbrytas i förtid med hänsyn till patienterna i placebo-gruppen [12]. Andelen patienter som behandlas med betablockad rekommenderas vara > 50 % i primärvården [6]. Behandling med RAAS-blockad (captopril, enalapril, lisinopril, ramipril, trandolapril) i kombination med betablockad (bisoprolol, carvedilol, metolprololsuccinat) rekommenderas av ESC för alla patienter med systolisk hjärtsvikt och utgör alltså basbehandling vid hjärtsvikt. Det är viktigt att påpeka att det vetenskapliga underlaget för behandling av hjärtsvikt till övervägande del rör systolisk hjärtsvikt. För hjärtsvikt med bevarad EF förelåg länge inga övertygande evidens för någon behandling som har visat sig reducera varken morbiditet eller mortalitet [5]. En nyligen publicerad studie baserad på det svenska hjärtsviktregistret (RiksSvikt) visade sänkt mortalitet vid behandling med RAAS-blockad hos patienter med hjärtsvikt med bevarad EF [17], men stora randomiserade studier saknas för övrigt. Andelen patienter som behandlas med RAAS-blockad rekommenderas vara > 80 % i primärvården [6]. Andelen patienter med diagnosen hjärtsvikt som behandlas med kombinerad beta- och RAASblockad i kombination bör på landstingnivå vara 65 % [3]. Förutom behandling med beta- och RAAS-blockad behandlas patienterna med hjärtsvikt ofta även med diuretika i symtomlindrande syfte. Inga stora randomiserade studier har gjorts avseende diuretikabehandlingens långtidseffekter vid hjärtsvikt [1, 3]. Förutom läkemedelsbehandling rekommenderas även fysisk aktivitet vid hjärtsvikt. Utöver basbehandlingen finns vidare flera andra behandlingsalternativ innefattande mineralkortikoidantagonister (MRA), sviktpacemaker (CRT) och 5-fosfodiesterashämmare i mer specifika fall. Framhållas bör även vikten av att patienten är välinformerad och insatt i sjukdomen, att patienten själv utför regelbundna viktkontroller och kan justera dosen diuretika efter symtom. Här kan specialutbildade sjuksköterskor vid hjärtsviktsmottagning utgöra ett värdefullt stöd [3]. 5

6 Problemformulering Läkemedelsbehandling Det var oklart hur stor del av patienterna med diagnosen hjärtsvikt på aktuell vårdcentral som behandlades med RAAS-blockad och/eller betablockerande farmaka. Det var även oklart om huruvida någon skillnad gjordes vid behandlingen av patienter med hjärtsvikt med sänkt respektive bevarad EF. Att behandling saknas hos den enskilda patienten kan bero på kontraindikation mot aktuellt läkemedel. Om så är fallet är det önskvärt att anledningen till frånvaron av läkemedels behandling tydligt framgår i journalen. En manuell genomgång av journalen gjordes därför för att granska om förklaring till eventuell frånvaro av läkemedelsbehandling framgick. Diagnostik Det var oklart i vilken utsträckning natriuretiska peptider respektive UCG användes i diagnostiken hos patienter som hade diagnosen hjärtsvikt registrerad i sin journal på aktuell vårdcentral. Det var även oklart hur stor andel av patienterna som hade hjärtsvikt med sänkt respektive bevarad EF. Syfte Studien syftade till att undersöka i vilken utsträckning basbehandling med beta- och RAAS-blockad hade ordinerats till patienter med diagnosen hjärtsvikt vid aktuell vårdcentral, samt i vilken utsträckning natriuretiska peptider respektive UCG användes i diagnostiken. En genomgång av UCGsvaren syftade till att undersöka hur många av fallen som kunde klassificeras som hjärtsvikt med sänkt respektive bevarad EF, och om detta påverkade behandlingen av patienterna. Metod Studien är en deskriptiv, retrospektiv journalgranskningsstudie vilken genomfördes hösten 2015 på en vårdcentral inom Region Örebro län där antalet listade patienter vid granskningen var totalt 5812 personer. Urval Sökfunktionen i primärvårdens journalsystem användes 31 aug 2015 för att generera en sammanställning av patienter med diagnosen hjärtsvikt de senaste två åren (n=54). Procedur Via länsövergripande journalöversikt granskades om UCG någon gång hade utförts 15 år bakåt i tiden, och om stöd fanns för hjärtsvikt med sänkt respektive bevarad EF. UCG behövde inte nödvändigtvis vara beställt från vårdcentralen då primärvården även har tillgång till undersökningar som beställts via andra kliniker. Via länsövergripande laboratorielista granskades huruvida natriuretiska peptider hade kontrollerats 15 år bakåt i tiden. Om så skulle vara fallet noterades värdet, och om värdena skulle ha kontrollerats flera gånger noterades det högsta registrerade värdet. I journalsystemets läkemedelsmodul kontrollerades om basbehandling med beta- och/eller RAASblockad hade ordinerats. Om beta- och/eller RAAS-blockad inte hade ordinerats gjordes en manuell genomgång av journalen 15 år bakåt i tiden för att se om explicit förklaring framgick. 6

7 Dataanalys Avsedd information extraherades till ett studieprotokoll (bilaga 1), och resultatet sammanställdes med dataprogrammet Excel. Etiska överväganden Journalgranskning innebär ett visst intrång i den personliga integriteten. För att minimera intrånget kodades patienterna med en siffra som kopplades till personnummer, och kodnyckeln förvarades inlåst i journalskåp, utan tillgång för obehöriga. Uppgifterna hanterades konfidentiellt och inga data i studien kan härledas till enskild patient. Resultat Vid sökningen hittades 54 fall där diagnosen hjärtsvikt var satt någon gång under den senaste tvåårsperioden. Av dessa var 24 kvinnor och 30 var män (Figur 1). Medelåldern för de inkluderade patienterna var 82,05 år. Åldersspannet sträckte sig från 57 år till 95 år. Män (55,6 %) Kvinnor (44,4 %) Figur 1. Könsfördelning av patienter med diagnosen hjärtsvikt (n=54). Diagnostik I 48 fall (88,9 %) hade UCG genomförts. I 41 fall (75,9 %) stödde UCG diagnosen, men i sju fall (13,0 %) fanns diagnosen alltjämt registrerad trots att UCG inte kunde påvisa någon hjärtsvikt (Figur 2). 7

8 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% n = 54 UCG stödde diagnos (75,9 %) UCG stödde ej diagnos (13,0 %) UCG saknades (11,1 %) Figur 2. Andel fall som hade genomgått UCG, med eller utan stöd för diagnos. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% n = 54 Hjärtsvikt med sänkt EF (70,7 %) Hjärtsvikt med bevarad EF (29,3 %) Figur 3. Andel fall där diagnosen klassificerades som hjärtsvikt med sänkt EF, jämfört med andel patienter där diagnosen klassificerades som hjärtsvikt med bevarad EF. Natriuretiska peptider hade kontrollerats i 45 fall (83,3 %), och saknades i nio fall (16,7 %). I två fall (3,7 %) fanns diagnosen hjärtsvikt registrerad i journalen trots att varken natriuretiska peptider eller UCG hade kontrollerats. 8

9 I 29 av fallen med UCG-verifierad hjärtsvikt talade utlåtandet för hjärtsvikt med sänkt EF (Figur 3). I 12 fall talade utlåtandet för hjärtsvikt med bevarad EF. I fem av dessa fall med hjärtsvikt med bevarad EF ska tilläggas att utlåtandet var något svårvärderat. I fyra fall (7,4 %) hade diagnosen registrerats med ett efterföljande frågetecken. I två av dessa fall visade det sig att UCG inte stödde diagnosen hjärtsvikt, och i de andra två fallen hade UCG inte kontrollerats. Vad gäller natriuretiska peptider hade dessa inte kontrollerats vid två av fallen. I de andra två fallen hade natriuretiska peptider kontrollerats, och var förhöjda (106 pg/ml respektive 700 pg/ml), men av någon anledning hade man inte gått vidare med UCG. Sammanfattningsvis fanns alltså ingen UCG-verifikation för diagnosen i något av dessa fall, men däremot sågs förhöjda värden av natriuretiska peptider i två av fallen. Läkemedelsbehandling Ordination på betablockande farmaka fanns i 40 fall, och saknades i 14 fall (Figur 4). I elva av dessa fall (20,4 %) saknades uppgifter i journalen som förklarade avsaknaden av betablockad trots att diagnosen hjärtsvikt fanns registrerad. I tre fall (5,5 %) fanns en explicit förklaring (kontraindikation) till varför patienten inte hade ordinerats betablockad. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% n = 54 Figur 4. Andel patienter med diagnosen hjärtsvikt registrerad som hade ordinerats betablockad. Ordination på betablockad fanns (74,1 %) Ordination på betablockad saknades med förklaring (5,5 %) Ordination på betablockad saknades utan förklaring (20,4 %) RAAS-blockerande farmaka hade ordinerats i 39 fall, och saknades i 15 fall (Figur 5). I tio av dessa fall (18,5 %) saknades uppgifter i journalen som förklarade avsaknaden av RAAS-blockad trots att diagnosen hjärtsvikt fanns registrerad. I fem fall (9,3 %) fanns en explicit förklaring till varför patienten inte hade ordinerats RAAS-blockad. 9

10 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% n = 54 Figur 5. Andel patienter med diagnosen hjärtsvikt registerad som hade ordinerats RAAS-blockad Ordination på RAAS-blockad fanns (72,2 %) Ordination på RAAS-blockad saknades med förklaring (9,3 %) Ordination på RAAS-blockad saknades utan förklaring (18,5%) I fem fall (9,3 %) saknades behandling med både betablockerare och RAAS-blockad. I två av dessa fall var diagnosen dock satt med ett efterföljande frågetecken. Samtidigt kan emellertid nämnas att i de övriga två fallen där diagnosen hade satts med frågetecken var både betablockad och RAAS-blockad ordinerade. Behandling med samtidig beta- och RAAS-blockad sågs i 21 av fallen (72,4 %) med UCG-verifierad hjärtsvikt med sänkt EF, och saknades i åtta fall (27,6 %). I fyra av fallen (13,8 %) med hjärtsvikt med sänkt EF där antingen betablockad eller RAAS-blockad saknades fanns en explicit förklaring till detta i journalen, men i de fyra resterande fallen (13,8 %) saknades behandlingen utan att orsak framgick. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Andel som hade ordinerats både beta-/raas-blockad av patienter med hjärtsvikt med sänkt EF (72,4 %) Andel som hade ordinerats både beta-/raas-blockad av patienter med hjärtsvikt med bevarad EF (41,7 %) 10% 0% n = 54 Figur 6. Jämförelse mellan hur stor andel av patienter med hjärtsvikt med sänkt EF som hade ordinerats kombinerad betaoch RAAS-blockad, jämfört med hur stor andelen var hos patienter med bevarad EF. 10

11 Behandling med både beta- och RAAS-blockad sågs i fem av fallen (41,7 %) med UCG-verifierad hjärtsvikt med bevarad EF, och saknades i sju fall (58,3 %). I två av dessa fall (16,6 %) framgick förklaring till avsaknaden av behandling (dock endast delvis), men saknades helt i fem fall (41,7 %). Vid jämförelse av patienter med hjärtsvikt med sänkt respektive bevarad EF förelåg skillnad i basbehandlingen med beta- och RAAS-blockad (Figur 6). Diskussion Metoddiskussion Studien innebar manuell genomgång av journaler. Ett alternativt tillvägagångssätt kunde ha varit att med hjälp av datorprogram på ett automatiserat sätt extrahera uppgifter om diagnos, behandling, UCG. Att uppgifterna granskades manuellt innebär en styrka då det möjliggör ett mer detaljerat granskande. Exempelvis kan frånvaron av rekommenderad behandling värderas, då det finns möjlighet att granska om det föreligger kontraindikation mot ett aktuellt läkemedel. Att varje UCG granskades innebar att klassifikation av hjärtsvikten kunde göras. Klassifikation av hjärtsvikten framgick sällan i journalen, och uppgiften framkom inte heller via diagnoskoden då det inte finns separata diagnoskoder för hjärtsvikt med sänkt EF respektive med bevarad EF i primärvården. Det hade inte varit möjligt att se om det fanns någon skillnad i behandlingen av hjärtsvikt med sänkt EF respektive med bevarad EF om inte en manuell granskning av varje journal hade gjorts. Vid praktiskt arbete i primärvården har läkaren tillgång till laboratorielista samt utlåtanden från fysiologiska kliniker inom hela Region Örebro län. Om en undersökning har kontrollerats via annan klinik behöver undersökningen inte upprepas av primärvården. Av denna anledning har granskning av laboratorieprover samt UCG gjorts på en länsövergripande nivå vilket kan ses som en styrka; en grundlig granskning har gjorts. Dock har endast journaler i primärvården granskats, vilket kan ses som en svaghet då uppgift om till exempel kontraindikation mot något läkemedel kan framgå i annan kliniks journal. I sådana fall är emellertid fortfarande önskvärt att uppgiften har noterats primärvårdens journal, varför betydelsen av denna svaghet minskar. Inkluderade patienter hade fått diagnosen registrerad någon gång under den senaste tvåårsperioden. Detta utesluter inte att patienterna även kunde ha fått diagnosen registrerad vid tidigare vårdtillfälle, vilket tvärtom ofta visade sig vara fallet. Det finns en teoretisk möjlighet att det finns patienter med hjärtsvikt vid aktuell vårdcentral som har fått diagnosen hjärtsvikt registrerad utanför två-årsintervallet, vilket i så fall innebar att de inte kom med i studien. Det grundläggande syftet med denna undersökning har dock aldrig varit att kartlägga exakt hur många patienter som har fått diagnosen på vårdcentralen, utan att få en överblick över hur diagnostik och läkemedelsbehandling ser ut på en övergripande nivå för ett urval av patienter. Att uppskatta eventuell över- eller underdiagnostik baserat på kunskap om prevalens och demografi låter sig alltså inte göras baserat på inkluderade fall i denna studie, vilket skulle kunna ses som en svaghet. För att kunna utföra en sådan undersökning skulle alternativ sökmotor kunnat använts med inkludering av samtliga patienter som någon gång fått diagnosen hjärtsvikt registrerad på vårdcentralen, vilket skulle ha varit värdefullt men som inte gick att utföra på grund av begränsad tidsram i detta arbete. Vid hjärtsvikt med sänkt EF var granskningen av UCG relativt okomplicerad, då EF-värdet kontrollerades, och ansågs stödja diagnos om värdet låg < 40 %. Om EF låg över denna nivå gjordes en värdering av huruvida UCG-utlåtandet i den länsövergripande journalportalen stödde diagnosen hjärtsvikt med bevarad EF. Denna bedömning var mer komplicerad då till exempel exakt värde på så kallad E/é-kvot inte alltid framkom, men uppgifter om förstorade förmak och om fyllnadstryck förekom oftare. Ibland angavs den diastoliska funktionen som svårvärderad. 11

12 Detta är en svaghet då det öppnar för mer subjektiv tolkning av UCG vid hjärtsvikt med bevarad EF, jämfört med hjärtsvikt med sänkt EF. En svaghet i studien är det faktum att olika gränsvärden för natriuretiska peptider tillämpas beroende på om patienten sökt akut i akutsjukvården eller i öppenvården med kronisk symtomatologi. Detta försvårade tolkningen av natriuretiska peptider i denna studie, då det vid bedömning av värdena är önskvärt att känna till sjukdomsanamnesen och i vilket sjukdomsskede provet har kontrollerats. Då inga journaler från andra kliniker har granskats saknas i många fall denna information, vilket kan vara en svaghet. Som det är nu kan det te sig som att gränsvärdena är otydliga vilket i så fall skulle behöva struktureras. Speciellt gäller detta hjärtsvikt med bevarad EF, där ett kriterium för diagnosen är att natriuretiska peptider ska vara förhöjda. Av denna anledning har inga närmare analyser gjorts av natriuretiska peptider. Därför har granskningen begränsats till kontroll av om provet någon gång överhuvudtaget har kontrollerats eller inte. Resultatdiskussion UCG hade kontrollerats i 88,9 % av fallen och då nivån enligt rekommendationer bör vara > 80 % får det anses som ett gott resultat [6]. I de fall där UCG saknades framkom ingen tydlig förklaring till varför man hade avstått undersökningen. Det framkom ingen tydlig korrelation mellan frånvaro av UCG och ålder. De tio äldsta patienterna hade till exempel samtliga genomgått UCG. Det rörde sig alltså om ett fåtal patienter, och det är svårt att dra några slutsatser från ett sådant litet material, men nämnas kan ändå att i 33 % av de fall där UCG saknades i diagnostiken var patienten undersökt av tillfällig konsultläkare ( stafettläkare ). I sju fall sågs inget stöd för diagnosen vid UCG, men trots detta kvarstod diagnosen alltjämt i journalen. I två av dessa fall var diagnosen satt med ett frågetecken, som sedan dock inte kunnat bekräftas vid UCG. I de fem resterande fallen fanns diagnosen hjärtsvikt alltjämt registrerad, trots att UCG talade emot diagnosen. Det rörde sig alltså om sex fall (11,1 %) där diagnosen inte alls kontrollerats med UCG, och sju fall (13,0 %) där diagnosen hade kontrollerats med UCG, men där UCG inte kunde påvisa hjärtsvikt. Sammanfattningsvis rörde det sig alltså om 13 av 54 fall (24,1 %) där hjärtsviktsdiagnosen kunde ifrågasättas. Såväl över- som underdiagnostik av hjärtsvikt är ett problem. En risk med överdiagnostik kan vara att differentialdiagnoser förbises; alltså att det finns patienter med diagnosen hjärtsvikt som egentligen lider av någon annan bakomliggande sjukdom som skulle kunna behandlas (KOL är en vanlig differentialdiagnos till exempel). En annan risk kan vara att behandling sker på felaktiga grunder med läkemedel som kan leda till biverkningar. Det innebär dessutom ett resursslöseri att behandla om inte indikation föreligger. Därtill får patienten information om att en allvarlig sjukdom föreligger, på felaktiga grunder. Vid underdiagnostik är förhållandet det motsatta; alltså att patienten skulle ha nytta av behandling, men inte kan dra fördel av detta då hjärtsviktsdiagnosen är okänd för såväl läkare som patient. Detta innebär högre morbiditet och mortalitet, eftersom de läkemedel som finns inte får utöva sin positiva verkan [5, 11, 16, 17]. Kartläggning av eventuell underdiagnostik faller dock utanför denna studies ramar. Behandling med betablockad förekom i 74,1 % av fallen, vilket ligger ovanför nivån (> 50 %) som rekommenderas [6]. Behandling med RAAS-blockad förekom i 72,2 av fallen, vilket ligger under nivån (> 80 %) som rekommenderas [6]. Behandling med kombinerad beta- och RAAS-blockad hade i större utsträckning ordinerats hos patienter med UCG-verifierad hjärtsvikt med sänkt EF (72,4 %) jämfört med patienter med hjärtsvikt med bevarad EF (41,7 %). I Socialstyrelsens nationella riktlinjer [3] rekommenderas en nivå på 65 % behandling med kombinerad beta- och RAAS-blockad hos patienter med diagnosen hjärtsvikt. I gruppen av patienter där hjärtsvikten klassificerades som hjärtsvikt med sänkt EF låg alltså behandlingsnivån ovanför denna nivå, vilket inte var fallet i gruppen av patienter med hjärtsvikt med bevarad EF. 12

13 En förklaring till den lägre andelen behandlade i gruppen hjärtsvikt med bevarad EF kan vara att det vetenskapliga underlaget för behandling med beta- och RAAS-blockad hos patienter med hjärtsvikt med bevarad EF är svagare [1]. De fysiologiska utlåtandena i granskningen var mer svårtolkade i fallen med hjärtsvikt med bevarad EF, vilket hos behandlaren skulle kunna leda till en större osäkerhet och tveksamhet i valet att sätta in behandling eller inte. I 13,8 % av fallen med hjärtsvikt med sänkt EF saknades explicit förklaring till frånvaron av ordination av läkemedel i journalen, vilket kan jämföras med att förklaring saknades i 41,7 % av fallen med hjärtsvikt med bevarad EF. Det sågs alltså en större noggrannhet i dokumentation avseende förklaring av avsaknad av behandling med beta- och RAAS-blockad hos patienter med hjärtsvikt med sänkt EF, jämfört med hos patienter med bevarad EF. Detta skulle kunna bero på en större osäkerhet hos behandlaren i behandlingsval av patienter med hjärtsvikt med bevarad EF, med tanke på att det vetenskapliga underlaget för behandlingen är sämre [1]. Slutsats Betablockad hade ordinerats i relativt god utsträckning, väl över den nivå som rekommenderas. RAAS-blockad hade ordinerats på ungefär samma nivå som betablockad, men dock under den nivå som rekommenderas. Natriuretiska peptider hade kontrollerats i flertalet fall. Merparten av patienterna med diagnosen hjärtsvikt på vårdcentralen hade genomgått UCG, och andelen som hade genomgått UCG låg över den nivå som anges i kvalitetsindikatorer för primärvården. Slutsatsen blir att vårdcentralen följer befintliga riktlinjer väl. Patienterna med sänkt EF behandlades med kombinerad beta- och RAAS-blockad i större utsträckning jämfört med de med bevarad EF. Kliniska implikationer Patienter med diagnosen hjärtsvikt är väl utredda på vårdcentralen med hög användning av UCG i diagnostiken. Majoriteten av patienter är välbehandlade, men gruppen patienter med hjärtsvikt där hjärtsvikten klassificeras som hjärtsvikt med bevarad EF skiljer ut sig med en lägre användning av beta- och RAAS-blockad vilket bör ges ökad medvetenhet. Fortsatt forskning Framtida studier skulle kanske kunna påvisa alternativa behandlingsregimer för hjärtsvikt med bevarad EF jämfört med hjärtsvikt med sänkt EF. Då skulle betydelsen att dela upp patienterna i olika diagnoskoder öka, vilket inte sker i primärvården idag. Fler studier behövs när det gäller hjärtsvikt med bevarad EF, för att stärka det vetenskapliga underlaget för hur läkemedelsbehandlingen bör se ut för dessa patienter. 13

14 Referenslista 1. Persson, Eriksson. Hjärtsvikt. Läkemedelsboken 2014; Mosterd, Hoes. Clinical epidemiology of heart failure. Heart 2007; 93: Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, Stöd för styrning och ledning RiksSvikt. Årsrapport RiksSvikt års resultat; McMurray. ESC guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure European Heart Journal 2012; 33: SFAM. Kvalitetsindikatorer Hjärtsvikt SFAM.Q Socialstyrelsen. Hjärtsvikt, Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård SBU. Natriuretiska peptider som hjälp vid diagnostik av hjärtsvikt. SBU-alert-rapport 2006;05 9. The CONSENSUS trial study group. Effects of enalapril on mortality in severe congestive heart failure. Results of the co-operative north Scandinavian enalapril survival study (CONSENSUS). New England Journal of Medicine 1987;316: The SOLVD investigators. Effects on enalapril on survival in patients with reduced left ventricular ejection fractions and congestive heart failure. New England Journal of Medicine 1991;325: Effect of enalapril on mortality and the development of heart failure in asymptomatic patients with reduced left ventricular ejection fractions. New England Journal of Medicine 1992:327: Läkemedelsverket. Information från Läkemedelsverket 2006;1: Metra, Nardi, Giubbini. Effects of short- and long-term carvedilol administration on rest and exercise hemodynamic variables, exercise capacity and clinical conditions in patients with idiopathic dilated cardiomyopathy. Journal of the American college of cardiology 1995; 25: Waagstein, Stromblad, Andersson. Increased exercise ejection fraction and reversed remodeling after long-term treatment with metoprolol in congestive heart failure: a randomized, stratified, double-blind, placebo-controlled trial in mild to moderate heart failure due to ischemic or idiopathic dilated cardiomyopathy. European journal of heart failure 2003;5: The Merit-HF Study group. Effect of metoprolol CR/XL in chronic heart failure. Lancet 1999;353: Packer, Coats, Fowler. Effect on carvedilol on survival in severe chronic heart failure. New England journal of medicine 2001;344: Lund LH, Benson L, Dahlström U, et al. Renin-angiotensin system antagonists are associated with reduced mortality in heart failure with preserved ejection fraction a prospective propensity score-matched cohort study. JAMA. 2012;308(20):

15 STUDIEPROTOKOLL Bilaga 1 ID Ålder Kön Diagnostik Läkemedelsbehandling Natriuretiska peptider UCG stödjer diagnos BNP NT pro BNP Ja Systolisk/kombinerad Ja Isolerad diastolisk Nej Saknas RAASblockad Betablockad Kommentarer 15

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt 1-2 oktober 2019 Fredensborgs Herrgård, Vimmerby Överläkare Medicinkliniken Jönköping Agenda Diagnos/Definitioner Icke farmakologisk behandling

Läs mer

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till

Läs mer

Vad är hjärtsvikt? Orsaker

Vad är hjärtsvikt? Orsaker Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Vad är hjärtsvikt? Ett tillstånd då hjärtat inte förmår att pumpar tillräcklig mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ

Läs mer

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga

Läs mer

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Definition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består i någon form av skada

Läs mer

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland.

Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland. Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland 23 maj 2018 BAKGRUND Halland sämst på basal hjärtsviktsbehandling (Socialstyrelsen

Läs mer

HJÄRTSVIKT terapi finns, men används den optimalt? Bengt Sandstedt, Hjärtmott. Hallands sjukhus Kungsbacka

HJÄRTSVIKT terapi finns, men används den optimalt? Bengt Sandstedt, Hjärtmott. Hallands sjukhus Kungsbacka HJÄRTSVIKT terapi finns, men används den optimalt? Bengt Sandstedt, Hjärtmott. Hallands sjukhus Kungsbacka Mål med behandling Förhindra sjukdomar som leder till nedsatt hjärtfunktion progress av hjärtsvikt

Läs mer

Utmaningar vid hjärtsviktsbehandling

Utmaningar vid hjärtsviktsbehandling Utmaningar vid hjärtsviktsbehandling Prof. Bert Andersson VO Kardiologi, Sahlgrenska 2018 Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Ponikowski P, et al. Eur J Heart Failure 2016;18:891 975 www.escardio.org/guidelines

Läs mer

Trött och andfådd kan det vara hjärtat?

Trött och andfådd kan det vara hjärtat? Trött och andfådd kan det vara hjärtat? Läkemedelsmässan i Malmö 2018-03- 07 08 Björn Kornhall Överläkare Hjärtsviktssektionen SUS Lund 60 min (45 räcker) 13.00-13.45 Björn K 13.45-14.00 Miresa S 14.15-15.15

Läs mer

Handläggning av patienter med hjärtsvikt vid Aleris Husläkarmottagning Täby Centrum

Handläggning av patienter med hjärtsvikt vid Aleris Husläkarmottagning Täby Centrum Projektarbete VESTA Handläggning av patienter med hjärtsvikt vid Aleris Husläkarmottagning Täby Centrum Följsamhet till SFAM s kvalitetsindikatorer Nicklas Lindberg, ST-läkare, Aleris husläkarmottagning

Läs mer

Hjärtsvikt på vårdcentralen Söderdoktorn i vilken utsträckning används ACE-hämmare och betablockerare?

Hjärtsvikt på vårdcentralen Söderdoktorn i vilken utsträckning används ACE-hämmare och betablockerare? Rapport VESTA Hjärtsvikt på vårdcentralen Söderdoktorn i vilken utsträckning används ACEhämmare och betablockerare? Emma Wahlqvist Lotker, ST-läkare, Söderdoktorn Oktober 2012 Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Diagnostik av Hjärtsvikt i primärvården

Diagnostik av Hjärtsvikt i primärvården Diagnostik av Hjärtsvikt i primärvården En studie om användningen av NT-ProBNP samt hur diagnosen hjärtsvikt sätts på en vårdcentral Marie-Louise Butler ST läkare i allmänmedicin Täby Centrum Doktorn Klinisk

Läs mer

Hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion

Hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion Hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion SYA hjärtsviktsdag 181019 Ulrika Ljung Faxén Fallbeskrivning 75 år 2 dagar sen inkommit andningspåverkad, stridorös andning. Bilaterala infiltrat på slätröntgen.

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur

Läs mer

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare Hjärtsvikt Diagnostik och behandling Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare What s up Förr: symtomatisk behandling, avsnörning av extremiteter, digitalis till alla Nu: bättre livskvalitet,

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare Helsa VC, Sundbyberg Ulrika Elmroth, DL, vice ordf SFAM, projektledare PrimärvårdsKvalitet Eva Arvidsson,

Läs mer

Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer

Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer Läkemedelsmässan i Malmö 2018-03- 07 08 Björn Kornhall Överläkare Hjärtsviktssektionen SUS Lund 45 min 13.00-13.45 Björn K 13.45-14.00 Miresa S 14.15-15.15 Välkänt

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

RiksSvikt Årsmöte AGENDA

RiksSvikt Årsmöte AGENDA RiksSvikt Årsmöte 2015-05-12- AGENDA Tid: 2015-05-12 kl. 09.30-16.30 Plats: Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm 9.30 Samling med kaffe och fralla 10.00 Välkomna 10:05 Riksförbundet

Läs mer

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,

Läs mer

Farmakologisk behandling av patienter med kronisk hjärtsvikt på Ekerö Vårdcentral. Erik Norlander, ST-läkare Praktikertjänst Ekerö Vårdcentral 2017

Farmakologisk behandling av patienter med kronisk hjärtsvikt på Ekerö Vårdcentral. Erik Norlander, ST-läkare Praktikertjänst Ekerö Vårdcentral 2017 Farmakologisk behandling av patienter med kronisk hjärtsvikt på Ekerö Vårdcentral Erik Norlander, ST-läkare Praktikertjänst Ekerö Vårdcentral 2017 erik.norlander@ptj.se Vetenskaplig handledare: Caroline

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150330 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är

Läs mer

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,

Läs mer

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer. Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer. Ischemi orsakar VF! Fall: Man 65 år. Anterior STEMI, besvären började cirka 2 timmar innan PCI. Akut PCI LAD. Trombyl, Brilique, Enalapril, Bisoprolol,

Läs mer

H J Ä R T S V I K T. 'The Task Force on Heart Failure of the European Society of Cardiology':

H J Ä R T S V I K T. 'The Task Force on Heart Failure of the European Society of Cardiology': H J Ä R T S V I K T (CN) Ett kliniskt syndrom - inte en specifik sjukdom! "Inadekvat genomblödning av vitala organ p g a 'otillräcklig pumpfunktion'" 'The Task Force on Heart Failure of the European Society

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

En jämförelse av hjärtsviktspatienter vad gäller ålder, kön, etiologi, ultraljud och behandling.

En jämförelse av hjärtsviktspatienter vad gäller ålder, kön, etiologi, ultraljud och behandling. En jämförelse av hjärtsviktspatienter vad gäller ålder, kön, etiologi, ultraljud och behandling. En registerstudie från Rikssvikt på hjärtsviktsmottagningen vid Vårdcentralen Strängnäs. Maria Lundberg

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Fem faktorer med RiksSvikt

Fem faktorer med RiksSvikt Fem faktorer med RiksSvikt Catarina Koerfer Distriktssköterska med erfarenhet av hjärtkärlmottagning Regional koordinator RiksSvikt Mitt Delaktig i projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården Bättre

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling. Lars H. Lund. Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis

Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling. Lars H. Lund. Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling Lars H. Lund Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis Hjärtsvikt 2017 vår allvarligaste folksjukdom 3% av befolkningen

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Dostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen

Dostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Hjärta och kärl Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Daria Abrahamsson, Avdelningschef medicinkliniken Växjö Fastställd av: Thomas Aronsson, Verksamhetschef

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Nutid och framtid med hjärtsvikt i ett fysiologiskt perspektiv och kardiomyopatier. Michael Melin. Tema Hjärta och Kärl, Karolinska

Nutid och framtid med hjärtsvikt i ett fysiologiskt perspektiv och kardiomyopatier. Michael Melin. Tema Hjärta och Kärl, Karolinska Nutid och framtid med hjärtsvikt i ett fysiologiskt perspektiv och kardiomyopatier. Michael Melin Tema Hjärta och Kärl, Karolinska Låt oss aldrig glömma Folksjukdom Allvarlig sjukdom Viktigt att ge rätt

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Primärvård i framkant

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Primärvård i framkant PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Primärvård i framkant Om en stund har ni fått svar på Vad är PrimärvårdsKvalitet? Hur är en kvalitetsindikator uppbyggd? Vad kan PrimärvårdsKvalitet

Läs mer

Hjärtsvikt. Mahbubul Alam Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 15/9 2014

Hjärtsvikt. Mahbubul Alam Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 15/9 2014 Hjärtsvikt Mahbubul Alam Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 15/9 2014 Vad är hjärtsvikt? Specifikt sjukdom? Syndrom? Oförmåga hos hjärtat att uppfylla vävnadens metabola krav (CO=HRxSV) Hjärtsviktens onda

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Sammanfattande ställningstagande från NLR:

Sammanfattande ställningstagande från NLR: Regional introduktion av ny medicinsk metod Rekommendation från Norrländska läkemedelsrådet 2016-04-12 Version 1 Entresto,sakubitril/valsartan Entresto a r indicerat fo r behandling av kronisk symtomatisk

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-03-31

BESLUT. Datum 2016-03-31 BESLUT 1 (7) Datum 2016-03-31 Vår beteckning SÖKANDE Novartis Sverige AB Kemistvägen 1 B 189 79 Täby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård Hjärtsvikt Hjärtsvikt Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård En folksjukdom med dålig prognos Prevalens 2-3% av Sveriges

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

Kronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling. Niels Wagner

Kronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling. Niels Wagner Kronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling Niels Wagner Epidemiologi Prevalens i befolkning Hjärtsvikt:2 3%3% FörekomstavFörekomstavasymtomatiskasymtomatisksystolisksystoliskvänsterkamardysfunktionvänsterkamardysfunktionungefärlikastor.ungefärlikastor.

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Hjärtsvikt 2014-09-03. Litteraturtips. Michael Melin. Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04

Hjärtsvikt 2014-09-03. Litteraturtips. Michael Melin. Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04 Hjärtsvikt Michael Melin Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04 Litteraturtips Läkemedelsboken Internmedicin Stig Persson: Kardiologi hjärtsjukdomar hos vuxna www.escardio.org 1 Stora volymer och

Läs mer

Vad handlade studien om? Varför behövdes studien? Vilka läkemedel studerades? BI

Vad handlade studien om? Varför behövdes studien? Vilka läkemedel studerades? BI Detta är en sammanfattning av en klinisk studie på patienter med idiopatisk lungfibros, en sällsynt lungsjukdom. Den är skriven för den vanliga läsaren och använder ett språk som är lätt att förstå. Den

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Allt om svikt och graviditet utom PPCM. Peter Wodlin Överläkare Sviktsektionen

Allt om svikt och graviditet utom PPCM. Peter Wodlin Överläkare Sviktsektionen Allt om svikt och graviditet utom PPCM Peter Wodlin Överläkare Sviktsektionen 34-årig kvinna (2016) Några månaders symtom Uppfattas initialt som astma/luftvägsinfektion Till oss 2016-02 EKO 2016-02-05

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Projekt för verksamhetsförbättring inom vården av hjärtsviktspatienter. resultat av förstudie under tiden 2007-08-01--2007-12-15.

Projekt för verksamhetsförbättring inom vården av hjärtsviktspatienter. resultat av förstudie under tiden 2007-08-01--2007-12-15. Q-svikt Projekt för verksamhetsförbättring inom vården av hjärtsviktspatienter resultat av förstudie under tiden 27-8-1--27-12-15. Hässleholm och Kristianstad juni 28 Maria Kullberg, projektsjuksköterska

Läs mer

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man _8 sidor_19 poäng Invandrad från Mellanöstern. Gift. Ex-rökare. Besvärande trötthet senaste åren, har av husläkare uppfattats som post-traumatiskt stresssyndrom. Under ett par månader upplevt ökande andfåddhet,

Läs mer

Behandlingsguide för patienter

Behandlingsguide för patienter MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

- En litteraturstudie

- En litteraturstudie Vilken evidens finns för standardbehandling av hjärtsvikt till äldre? - En litteraturstudie Antonia Vestin Examensarbete, 15 hp Receptarieprogrammet, 180 hp Rapporten godkänd: VT 2018 Handledare: Helena

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor 190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från

Läs mer

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom

Läs mer

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden beslutar att läkemedlet Inspra ska ingå i läkemedelsförmånerna från och med den 8 mars 2005 till i tabellen angivna priser.

Läkemedelsförmånsnämnden beslutar att läkemedlet Inspra ska ingå i läkemedelsförmånerna från och med den 8 mars 2005 till i tabellen angivna priser. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-03-07 1228/2004 SÖKANDE PFIZER AB Box 501 183 25 Täby Företrädare: Johan Bolander SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet, genus och primärvårdsperspektivet. Jan Mårtensson Ssk, Docent Hälsohögskolan, Jönköping. Hälsorelaterad livskvalitet:

Hälsorelaterad livskvalitet, genus och primärvårdsperspektivet. Jan Mårtensson Ssk, Docent Hälsohögskolan, Jönköping. Hälsorelaterad livskvalitet: Hälsorelaterad livskvalitet, genus och primärvårdsperspektivet Förekomst fördelat på kön och ålder Jan Mårtensson Ssk, Docent Hälsohögskolan, Jönköping Source: NHANES III (1988-94), 94), CDC/NCHS and the

Läs mer

Hjärtsviktsbehandling

Hjärtsviktsbehandling Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2013-02-05 Disposition av föreläsning Äldre med hjärtsvikt skillnader jft yngre patienter Diagnostik

Läs mer

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Behandling med device ICD och CRT

Behandling med device ICD och CRT Behandling med device ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås Hjärtsvikt Läkemedelsbehandling - hörnsten Sista åren även klarlagt att fysisk träning bättrar ork och symtom vid hjärtsvikt Men! Många är

Läs mer

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor 171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från

Läs mer

Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner

Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Vad är hjärtsvikt? Ett tillstånd då hjärtat inte förmår att pumpar tillräcklig mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ

Läs mer

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk

Läs mer

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart

Läs mer

OCD OCH PTSD. En kort uppdatering

OCD OCH PTSD. En kort uppdatering OCD OCH PTSD En kort uppdatering EN TITEL SOM SÄGER ALLT CONSORT FÖR EN SMART Vad är en SMART? Sequential Multiple Assignment Randomized controlled Trial Efterliknar klinisk verklighet där combination

Läs mer

Epidemiologi, patofysiologi och diagnostik vid Hjärtsvikt. Ulf Dahlström Professor, öl Kard.klin US Linköping

Epidemiologi, patofysiologi och diagnostik vid Hjärtsvikt. Ulf Dahlström Professor, öl Kard.klin US Linköping Epidemiologi, patofysiologi och diagnostik vid Hjärtsvikt Professor, öl Kard.klin US Linköping Hjärtsvikt systolisk resp. diastolisk Systolisk: hjärtats kontraktionsförmåga är nedsatt Diastolisk: hjärtats

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen

Läs mer

HFrEF och HFpEF -hjärtsvikt i förändring, nya namn, nya mediciner

HFrEF och HFpEF -hjärtsvikt i förändring, nya namn, nya mediciner Mellansvenskt läkemedelsforum 1 feb. 2017 HFrEF och HFpEF -hjärtsvikt i förändring, nya namn, nya mediciner HFmrEF Ulrika Löfström Capio S:t Görans sjukhus Stockholm Agenda 1,5 timmar hjärtsvikt Översiktligt

Läs mer

Terapigrupp Hjärta-Kärl

Terapigrupp Hjärta-Kärl Terapigrupp Hjärta-Kärl Dagens agenda Hypertoni Lite mer Hypertoni Hjärtsvikt Förmaksflimmer och antikoagulation 1 Top 20, Primärvårdsbesök jan augusti 2018, VGR 0 40000 80 000 120 000 160 000 Essentiell

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Hjärtsvikt. Björn Agvall Distriktsläkare. Halmstad

Hjärtsvikt. Björn Agvall Distriktsläkare. Halmstad Hjärtsvikt Björn Agvall Distriktsläkare Halmstad 2017-09-15 1 Definition för hjärsvikt Kliniskt syndrom som karaktäriseras av: o Typiska symptom o Andnöd o Bensvullnad o Trötthet o Kliniska fynd o Rassel

Läs mer

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens

Läs mer