Mätning av patientsäkerhetskultur Landstinget Kronoberg Sammanfattande rapport

Transkript

1 Mätning av patientsäkerhetskultur Landstinget Kronoberg 2014 Sammanfattande rapport

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Teknisk rapport... 6 Analysmodell... 8 Dimensionsområden Öppna kommentarer Avslutande reflektioner av 22

3 Sammanfattning Institutet för kvalitetsindikatorer ( Indikator ) har på uppdrag av ledningen i Landstinget i Kronoberg genomfört en mätning av patientsäkerhetskulturen under våren Undersökningen har genomförts med den svenska versionen av Hospital Survey on Patient Safety Culture (H- SOPS). Enkäten är ursprungligen utvecklad av den amerikanska organisationen Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) 1. Den är anpassad till svenska förhållanden av medarbetare vid Medical Management Centrum vid Karolinska Institutet, Socialstyrelsen och ett flertal landsting. 2 Enkäten har genom en grupp tillsatt av SKL genomgått en mindre språklig revidering under Denna rapport ger en sammanfattande bild av undersökningens resultat på övergripande landstings- och centrumnivå. Resultat på klinik- och enhetsnivå finns tillgängliga i Indikators webbaserade rapporteringsverktyg på Här finns också möjlighet att genomföra fördjupade analyser av det egna resultatet och jämföra sig med liknande verksamheter inom landstinget och i andra delar av landet. Inloggningsuppgifter till rapporteringsverktyget tillhandahålls av landstingets kontaktperson. Resultaten på varje enskild fråga såväl som i de av flera frågor sammansatta dimensionerna redovisas i andelen medarbetare som helt eller delvis svarat positivt på det påstående de ställts inför. Resultatet kan variera från 0 till 100, ju högre värde desto bättre. Resultat under 50 är att betrakta som prioriterade medan resultat över 70 skall ses som tillfredställande. Den korrigerade svarsfrekvensen för undersökningen som helhet var 75,3% procent, en ökning med 21 procentenheter sedan mätningen år 2011! Andelen svar varierar mellan olika personalgrupper; knappt två tredjedelar av alla läkare har besvarat enkäten, medan nära 9 av 10 biomedicinska analytiker besvarat enkäten. Landstingets resultat är generellt högre än den referensdatabas Indikator har skapat. Referensdatabasen består av data från 11 landsting och regioner som genomfört en andra mätning av säkerhetskulturen under perioden november 2012 till februari Totalt drygt svar. Resultatet för samtliga dimensioner utom de som berör benägenhet att rapportera avvikelser och straff och skuldbeläggande kultur ligger över resultaten i databasen. I relation till den mätning som genomfördes i landstinget under 2011 har resultatet stigit i åtta dimensioner. och minskat i tre. Denna utveckling är anmärkningsvärt positiv om man jämför med utvecklingen i liknande landsting. Den största ökningen finns i dimensionen Information och stöd till patient vid negativ händelse. Detta bör ses som ett kvitto på att patientsäkerhetslagens intentioner om att ha en öppnare dialog med patienter kring fel och brister i vården landat väl i verksamheten. Vid läsning av resultaten bör man hålla i åtanke att säkerhetskultur byggs i den lokala verksamheten och att övergripande resultat mer skall ses som en sammanfattande bild av flera olika kulturer. Spridningen mellan olika verksamheter är mycket stor och variationerna är stora såväl mellan som inom olika förvaltningar. Att ha en hög säkerhetskultur behöver inte heller vara det samma som att verksamheten är säker. Däremot har man en större medvetenhet om och arbetar strukturerat för att göra osäkra moment i arbetet mindre riskfyllda Rollenhagen i Patientsäkerhet Teori och praktik. Red. Synnöve Ödegård, Liber av 22

4 Diagram 1: Förändringar i resultatet mellan 2011 och 2014 års mätningar Det finns stora skillnader mellan hur olika personalgrupper inom landstinget upplever säkerhetskulturen. Personal som har direkt patientkontakt är generellt mer kritiska till patientsäkerheten. Cheferna i landstinget har en genomgående mer positiv bild av säkerheten. Skillnaderna mellan män och kvinnor är att betrakta som försumbara. 3 av 22

5 Diagram 2: Dimensionsresultat fördelat på chefer, sjuksköterskor, läkare och hela landstinget Chefsbefattning (n=167) Sjuksköterska (n=1024) Läkare (n=267) Hela Landstinget (N=3082) Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Samarbete mellan vårdenheterna Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser I förhållande till de riktlinjer som SKL ställt upp för att tolka resultatet har landstinget en dimension som når över 70, vilket är gränsvärdet för tillfredställande. Tre dimensioner har ett utfall under 50 vilket är att betrakta som prioriterade dimensioner i det fortsatta arbetet. Två dimensioner har ett utfall på 70 eller högre. Resultatet av dimensionen Benägenhet att rapportera händelser tyder på att medarbetare inte rapporterar alla avvikelser och risker, något som också avspeglar sig i det faktum att bara hälften av medarbetarna rapporterat någon avvikelse under det senaste året. En knapp tredjedel av medarbetarna uppger att de rapporterat minst en risk under samma period. Dimensionerna Arbetsbelastning och Högsta ledningens stöd är också att betrakta som prioriterade områden. Resultaten från dessa dimensioner samverkar ofta. Verksamheter som upplever arbetsbelastningen som allt för hög upplever också ett bristande stöd från ledningen. Närmaste chefens stöd och Samarbete inom vårdenheten har värden över 70 och är att betrakta som styrkor. Landstingets resultat i dimensionen Närmaste chef är högt både om man jämför med förra årets mätning och med referensdatabasen. Det finns stora skillnader i resultat mellan olika förvaltningar och sjukhus. Dessa skillnader ökar ytterligare om man bryter ner resultaten på klinik- och avdelningsnivå. Eftersom kultur- och säkerhetsarbete utvecklas på lokal nivå är det av största vikt att analysen av arbetet sker på en så detaljerad nivå som möjligt samt att landstingets chefer fortsätter att arbeta med säkerhetsfrågorna utifrån materialet. För handledning kring fortsatt arbete med resultatet hänvisas till den tipsguide som SKL tagit fram och som finns för nedladdning på Den hittas enklast genom att söka på Tipsguide säkerhetskultur på SKL:s hemsida. 4 av 22

6 Tabell 1: Landstingets resultat 2014 i relation till SKL:s riktvärden för undersökningen. Dimension Resultat Benägenhet att rapportera händelser 43 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 65 Självskattad patientsäkerhetsnivå 60 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 70 Lärandeorganisation 62 Samarbete inom vårdenheten 81 Öppenhet i kommunikationen 64 Återföring och kommunikation kring avvikelser 62 En icke straff- och skuldbeläggande kultur 63 Arbetsbelastning och personaltäthet 49 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 49 Samarbete mellan vårdenheterna 58 Överlämningar och överföringar av patienter och information 53 Information och stöd till patient vid negativ händelse 67 Information och stöd till personal vid negativ händelse 69 5 av 22

7 Teknisk rapport Under mars 2014 har Indikator på uppdrag av Landstinget Kronoberg genomfört en mätning av säkerhetskulturen bland medarbetarna. Johan Frisack har varit ansvarig för genomförandet av undersökningarna. Joel Salomonsson har fungerat som undersökningsledare. Undersökningen har riktat sig till samtliga medarbetare i landstinget som uppfyller de kriterier som finns i handboken för mätning av säkerhetskultur. En reviderad version av handboken utkom i början av Undersökningarna har primärt genomförs via e-post med två påminnelser. Den korrigerade svarsfrekvensen för undersökningen var 75,3%. Jämfört med 2011 års undersökning har svarsfrekvensen ökar med 21 procentenheter. Knappt 140 av de inkomna svaren har sorterats som bortfall då de inte uppfyller kraven i handboken som säger att minst hälften av frågorna skall besvaras. Övrigt bortfall består av ogiltiga e-postadresser, sjukdom eller annan form av frånvaro. Bortfallet består i första hand av administrativ personal som upplever stora delar av enkäten som svår att besvara. Någon viktning av svaren mellan olika personalkategorier, åldersstrata eller kön har inte genomförts. I rapportgeneratorn på finns svarsfrekvenser för samtliga verksamheter i landstinget. Notera att resultaten för de två externa vårdcentraler som deltog i undersökningen inte redovisas separat i rapporten. Deras svar är dock med i den totala redovisningen av landstingets resultat. Tabell 2: Svarsfrekvenser per centrum och för landstinget som helhet Totalt utskickade Returnerade Bortfall från urval Korr. svarsfrekvens Akutcentrum % Barn- och kvinnocentrum % Kirurgcentrum % Medicincentrum % Medicinskt servicecentrum % Primärvårds- och rehabcentrum % Psykiatricentrum % Tandvårdscentrum % Rättspsykiatriska regionkliniken % Hela Landstinget % Bortfall Genom adresslistan försåg Landstinget Indikator med metadata på individnivå i form av anställningskategori. Indikator har genomfört en bortfallsanalys av materialet. Det finns vissa skillnader mellan yrkeskategorierna. Åtta av tio av sjuksköterskorna har besvarat enkäten, medan endast 65 procent av läkarna har deltagit i undersökningen. Notera att bortfallsanalysen baserar sig på de uppgifter som finns i landstingets verksamhetssystem medan jämförelser mellan personalgrupper i rapporten utgår från det yrke respondenten uppgivit i undersökningen. 6 av 22

8 Tabell 3: Bortfall per yrkeskategori Totalt utskickade Returnerade Bortfall från urval Korr. svarsfrekvens Biomed. Analytiker % Läkare % Paramedicinsk Personal % Sjuksköterskor % Övriga % Uppgift saknas % Hela Landstinget % Det partiella (interna) bortfallet är relativt litet då riktlinjerna i den nya handboken för mätningar av säkerhetskulturen förordar att enkäter där mer än hälften av frågorna inte är besvarade skall behandlas som bortfall. Jämfört med 2011 års undersökning är därför bortfallet i form av exkluderade enkäter större, medan det partiella bortfallet i redovisade enkäter är lägre. 7 av 22

9 Analysmodell Resultaten i undersökningen redovisas enligt de normer som satts upp av AHRQ. Beräkningsgrunderna och sammansättningen av dimensionerna är utarbetade av AHRQ och finns publicerade i ett flertal artiklar 4 5. Under 2008 genomfördes två studier i Sverige för att säkerställa att de framtagna dimensionerna uppvisade samma samband och styrka i den svenska versionen av enkäten. Dessutom lades sammanlagt sex frågor till i den svenska enkäten. Dessa frågor utgör tillsammans de två dimensionerna Information och stöd till patienter vid negativ händelse och Information och stöd till personal vid negativ händelse. Under hösten 2012 genomgick enkäten en mindre språklig översikt. Totalt finns det 17 dimensioner i formuläret. Av dessa består 14 dimensioner av 3-4 frågor som behandlar olika aspekter av patientsäkerhetskultur. Utöver dessa finns en dimension som består av en enskild fråga som ger en övergripande bedömning av patientsäkerheten samt två dimensioner som beskriver hur frekvent personalen uppger att de rapporterat avvikelser och risker. Så här tolkas dimensionerna Resultat under 50 eller som är fem enheter eller mer under genomsnittet för landstinget bör vara prioriterade i förbättringsarbetet. Dimensioner som överstiger 70 eller är mer är tio enheter över genomsnittet för landstinget är att se som styrkor. Notera således att en verksamhet som har ett högt resultat på en dimension sett till skala trots det kan behöva arbeta med frågor där resultatet överstiger 50. På varje fråga har medarbetarna möjlighet att på en femgradig skala instämma eller inte instämma i frågans påstående. Resultatet på frågan utgörs av de respondenter som helt eller delvis instämmer i påståendet. Resultatet av varje dimension utgörs av en sammanvägning av resultatet från de frågor som ingår. För en utförligare beskrivning av dimensionerna hänvisas till handboken; Att mäta säkerhetskultur och tipsguiden Från mätning till åtgärder. Båda finns tillgängliga på SKLs webbsida, Referensdatabas I rapporten finns referensvärden från den nationella databasen från 11 landsting som genomfört en andra mätning av säkerhetskulturen under perioden november 2011 till februari 2014, totalt drygt svar. Indikator kommer tillsammans med SKL presentera en sammanställning av samtliga landstings resultat när alla landsting genomfört en andra mätning av säkerhetskulturen. Referensdata från den första mätningen av säkerhetskultur finns publicerad i skriften Sammanfattning av landstingens mätningar av säkerhetskultur som publicerades av SKL våren Statistiska skillnader I alla former av insamlat material finns det alltid ett visst mått av osäkerhet i data som presenteras. Samtliga resultat i rapportgeneratorn på redovisas därför med ett 95 procentigt konfidensintervall. I rapporten har skillnader där resultaten, inklusive konfidensintervall, mellan olika verksamheter inte Statistiska skillnader När landstingets resultat redovisas tillsammans med 2011 års resultat och referensdata är signifikanta skillnader jämfört med 2011 års mätning markerade i rött (lägre) eller grönt (högre). När resultaten redovisas per centrum och personalgrupp är signifikanta skillnader jämfört med det totala resultatet för den genomförda mätningen i landstinget 2014 markerade med rött(lägre) eller grönt (högre) 4 Burr M, Sorra J, Nieva VF, et al. Analysis of the Veterans Administration (VA) National Center for Patient Safety (NCPS) FY 2000 Patient Safety Questionnaire. Technical report. Westat: Rockville, MD; Nieva VF, Sorra J. Safety culture assessment: A tool for improving patient safety in health care organizations. Qual Saf Healthcare 2003;12(Suppl 2): av 22

10 överlappar varandra markerats som statistiskt säkerställda. Även om intervall legat helt intill varandra, exempelvis och har detta markerats som en säkerställd skillnad. Då 2014 resultat jämförs med 2011 markeras resultat som med säkerhet är bättre än tidigare mätning med grön markering. Resultat som med säkerhet är lägre än tidigare mätning markeras med rött. Resultat i olika verksamheter eller personalgrupper inom landstinget markeras resultat som med säkerhet är över genomsnittet för landstinget med grönt och resultat under genomsnittet med rött. Rapportens uppbyggnad Rapporten är uppbyggd i sju underrubriker som behandlar olika delar av resultatet från undersökningen. För att på ett enklare sätt greppa de 17 dimensionerna är dessa indelade i sex grupper som identifierats genom sambandsanalys och finns redovisade i tipsguiden; Säkerhetskultur i egen verksamhet, Ledning och organisation, Stöd vid negativ händelse och Samarbete med andra, Sammantagen säkerhetsmedvetenhet och Antal rapporterade händelser och risker. Slutligen görs en översyn av de öppna svaren samt en sammanställning av ett par undersökningsspecifika reflektioner. I rapportgeneratorn finns möjlighet att genomföra omfattande jämförelser och analyser av materialet både inom landstinget och med andra organisationer och verksamheter. Inloggningsuppgifter till rapportgeneratorn tillhandahålls av landstingets kontaktperson. 9 av 22

11 Dimensionsområden Säkerhetskultur i egen verksamhet Dimensionsområdet säkerhetskultur i egen verksamhet berör den egna enhetens kultur i form av samarbete och återföringar utav avvikelser. Totalt består området av fyra dimensioner. Tabell 4: Jämförelse av säkerhetskultur i egen verksamhet, samtliga resultat för 2014 jämfört med 2011 års mätning. Databasresultat som referensvärde. Landstinget 2014 Landstinget 2011 Referensdatabas Benägenhet att rapportera händelser Återföring och kommunikation kring avvikelser Lärandeorganisation En icke straff- och skuldbeläggande kultur Resultaten på dimensionerna Benägenhet att rapportera händelser och Återföring och kommunikation har sjukit inom samtliga centrum sedan mätningen Ökning i dimensionerna Lärande organisation och En icke straff- och skuldbeläggande kultur har skett i ett fåtal förvaltningar. Rättspsykiatriska kliniken har signifikant bättre värden i båda dessa dimensioner jämfört med förra mätningen. Tabell 5: Jämförelse av säkerhetskultur i egen verksamhet uppdelat per centrum, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Benägenhet att rapportera händelser Återföring och kommunikation kring avvikelser Lärandeorganisation En icke straff- och skuldbeläggande kultur Akutcentrum (n=261) Barn- och kvinnocentrum (n=326) Kirurgcentrum (n=520) Medicincentrum (n=547) Medicinskt servicecentrum (n=241) Primärvårds- och rehabcentrum (n=588) Psykiatricentrum (n=195) Tandvårdscentrum (n=180) Rättspsykiatriska regionkliniken (n=199) Hela Landstinget (N=3082) Som framgår av tabellen ovan skiljer sig resultatet åt mellan olika centrum. Skillnaderna ökar ytterligare om resultaten bryts ner på klinik- eller enhetsnivå. Spridningen på dimensionerna Återföring och kommunikation kring avvikelser och Lärandeorganisation är relativt stor mellan centrum och det är troligt att det finns grund för ett landstingsövergripande utbyte kring dessa frågor. 10 av 22

12 Tabell 6: Jämförelse av ledning och organisation, uppdelat per större yrkesgrupp, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Benägenhet att rapportera händelser Återföring och kommunikation kring avvikelser Lärandeorganisation En icke straff- och skuldbeläggande kultur Chefsbefattning (n=167) Sjuksköterska (n=1024) Undersköterska, skötare, barnsk. (n=688) Läkare (n=267) Paramedicinsk personal (n=250) Biomedicinsk analytiker (n=104) Administrativ befattning (n=192) Hela Landstinget (N=3082) Fördelat på de större yrkesgrupperna framstår i huvudsak läkare och även den paramedicinska personalen som mest kritiska till säkerhetskulturen i den egna verksamheten, medan chefer och biomedicinska analytiker generellt är mycket positiva till säkerhetsarbetet i den egna verksamheten. Personer som inte arbetar med direkt patientkontakt har vanligtvis en mer positiv bild av säkerhetskulturen i verksamheten. Ledning och organisation Området ledning och organisation berör ledningen och organisationen i den lokala verksamheten. Samarbete och öppenhet är två dimensioner som speglar vilken förmåga organisationen har att hantera skiftningar i arbetsbelastning genom att dels säga ifrån när situationer hotar patientsäkerheten, dels hjälpa andra delar av verksamheten då arbetsbelastningen skiftar mellan exempelvis olika avdelningar. Tabell 7: Jämförelse av ledning och organisation, samtliga resultat för 2014 jämfört med 2011 års mätning. Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Öppenhet i kommunikationen Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Landstinget 2014 Landstinget 2011 Referensdatabas En stor nedgång inom området ledning och organisation har skett i dimensionen Öppenhet och kommunikation. En av frågorna i dimensionen är dock föremål för revalidering då Indikator sett att frågan genomgående har lägre resultat än vid den tidigare mätningen 2011 det vill säga innan enkäten genomgick en språklig översyn. Hypotesen om validitetsbrist har kommunicerats till SKL. Dimensionen bör därför analyseras med försiktighet. Båda dimensionerna om ledning, närmaste chefs agerande och högsta ledningens stöd, har ökat i jämförelse med Dimensionen Högsta ledningens stöd har dock fortfarande ett lågt värde. Dimensionen om närmste chef är, som tidigare nämnts att betrakta som anmärkningsvärt hög både i förhållande till tidigare mätning och referensdatabasen vilket är glädjande. På enhetsnivå finns det dock fortfarande stora skillnader mellan olika 11 av 22

13 chefers agerande. Spridningen av resultatet mellan de 206 mätenheter som finns registrerade i undersökningen är mellan 14 och 100. Gränsen för de 25% med lägst resultat är 58 och den övre kvartilen är 78. Tabell 8: Jämförelse av ledning och organisation uppdelat per centrum resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Min närmaste chefs agerande Högsta ledningens stöd Öppenhet i kommunikation Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Akutcentrum (n=261) Barn- och kvinnocentrum (n=326) Kirurgcentrum (n=520) Medicincentrum (n=547) Medicinskt servicecentrum (n=241) Primärvårds- och rehabcentrum (n=588) Psykiatricentrum (n=195) Tandvårdscentrum (n=180) Rättspsykiatriska regionkliniken (n=199) Hela Landstinget (N=3082) Sett till yrkesgrupper finns det inom ledning och organisation en tydlig uppdelning mellan patientnära och icke patientnära grupper. Yrkesgrupper som arbetar nära patienterna är mindre nöjda med ledning och organisation. Det bör särskilt noteras den stora differensen mellan läkarnas och chefernas resultat. 12 av 22

14 Tabell 9: Jämförelse av ledning och organisation, uppdelat per större yrkesgrupp, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Min närmaste chefs agerande Högsta ledningens stöd Öppenhet i kommunikation Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Chefsbefattning (n=167) Sjuksköterska (n=1024) Undersköterska, skötare, barns. (n=688) Läkare (n=267) Paramedicinsk personal (n=250) Biomedicinsk analytiker (n=104) Administrativ befattning (n=192) Hela Landstinget (N=3082) Stöd vid negativ händelse De två dimensioner som ingår i området stöd vid negativ händelse är nationellt unika för Sverige jämfört med andra versioner av enkäten. Sedan 2011 finns stöd och information till patienter som utsätts för vårdskada reglerat i patientsäkerhetslagen. De flesta vårdgivare har även rutiner för stöd och uppföljning till medarbetare som varit inblandade vid skadetillfället. Frågorna har något av en uppföljningskaraktär och mäter egentligen inte enbart den faktiska kulturen utan även verksamhetens följsamhet till lagar och rutiner. Dimensionerna korrelerar i begränsad omfattning med övriga områden i enkäten. Tabell 10: Jämförelse av stöd vid negativ händelse, samtliga resultat för 2014 jämfört med 2011 års mätning. Databasresultat som referensvärde. Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse Landstinget 2014 Landstinget 2014 Referensdatabas Dimensionen Stöd till patient vid negativ händelse har ökat mest av samtliga dimensioner i undersökningen, vilket med största sannolikhet är en följd av det lagkrav som finns sedan införandet av den nya patientsäkerhetslagstiftningen. Det finns anledning att följa upp resultaten på kliniknivå då det, inte minst på sjukhusen, fortfarande finns verksamheter som har låga resultat på dessa dimensioner. 13 av 22

15 Tabell 11: Jämförelse av stöd vid negativ händelse uppdelat per centrum, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Information och stöd till patient Information och stöd till personal vid negativ händelse vid negativ händelse Akutcentrum (n=261) Barn- och kvinnocentrum (n=326) Kirurgcentrum (n=520) Medicincentrum (n=547) Medicinskt servicecentrum (n=241) Primärvårds- och rehabcentrum (n=588) Psykiatricentrum (n=195) Tandvårdscentrum (n=180) Rättspsykiatriska regionkliniken (n=199) Hela Landstinget (N=3082) Skillnaden mellan olika yrkeskategorier bör studeras närmare när det gäller dessa dimensioner. Det är anmärkningsvärt att det på yrkesgruppsnivå skiljer sig så mycket åt mellan dimensionerna, huvudsakligen för läkarna och den paramedicinska personalen. Yrkesgrupperna är inte eniga om vilket område som är bäst utvecklat, vilket indikerar att man bör titta närmare på hur stödet för respektive grupp ser ut, både gällande stöd till patient och till personal. Skillnaden mellan chefer och medarbetares uppfattning om vilket stöd som erbjuds anställda vid vårdskada kan också vara en källa till fortsatt diskussion. Tabell 12: Jämförelse av ledning och organisation, uppdelat per större yrkesgrupp, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Information och stöd till patient vid Information och stöd till personal vid negativ negativ händelse händelse Chefsbefattning (n=167) Sjuksköterska (n=1024) Undersköterska, skötare, barnsk. (n=688) Läkare (n=267) Paramedicinsk personal (n=250) Biomedicinsk analytiker (n=104) Administrativ befattning (n=192) Hela Landstinget (N=3082) Samarbete med andra Ett effektivt samarbete med övriga delar av sjukhusorganisationen minskar riskerna för fel och patientskador. Valideringen av enkäten visar att primärvård och somatisk vård tolkar frågorna om samarbete på olika sätt. Verksamheter på sjukhus ser vanligtvis i första hand till andra delar av sjukhuset, medan primärvården utgår 14 av 22

16 från samarbetet med exempelvis sjukhus och kommun. Detta bör beaktas när man gör jämförelser mellan olika delar av landstinget. Tabell 13: Jämförelse av samarbete med andra, samtliga resultat för 2014 jämfört med 2011 års mätning. Databasresultat som referensvärde. Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Landstinget 2014 Landstinget 2011 Referensdatabas Spridningen mellan olika centrum är hög, särskilt gällande samarbete mellan vårdenheterna. För de centrum som anger lägre värde är det huvudsakligen överlämningar och överföringar av patienter och information som upplevs fungera sämre. Tabell 14: Jämförelse av samarbete med andra uppdelat per centrum, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Akutcentrum (n=261) Barn- och kvinnocentrum (n=326) Kirurgcentrum (n=520) Medicincentrum (n=547) Medicinskt servicecentrum (n=241) Primärvårds- och rehabcentrum (n=588) Psykiatricentrum (n=195) Tandvårdscentrum (n=180) Rättspsykiatriska regionkliniken (n=199) Hela Landstinget (N=3082) Bland olika personalgrupper är det läkare och paramedicinsk personal som är mest kritiska till hur samarbete och överlämningar fungerar inom landstinget. En trolig förklaring kan vara att dessa personalgrupper i många fall arbetar på flera olika verksamheter och ser flera olika delar av vården i sitt arbete. 15 av 22

17 Inställning till säkervård i eget arbete Institutet för kvalitetsindikatorer AB Tabell 15: Jämförelse av samarbete med andra uppdelat per yrkesgrupp, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Chefsbefattning (n=167) Sjuksköterska (n=1024) Undersköterska, skötare, barnsk.(n=688) Läkare (n=267) Paramedicinsk personal (n=250) Biomedicinsk analytiker (n=104) Administrativ befattning (n=192) Hela Landstinget (N=3082) Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Dimensionen sammantagen säkerhetsmedvetenhet och den enskilda frågan självskattad patientsäkerhetsmedvetenhet fungerar som outputvariabler i enkäten. Det betyder att resultaten på dessa dimensioner kan ses som en sammanfattning av verksamhetens inställning till säker vård. Frågorna som ingår i dimensionerna är svåra att använda för att bedriva förbättringsarbete då de beskriver en subjektiv uppfattning om verksamhetens säkerhetskultur. Flera vårdorganisationer i USA har upplevt att dessa dimensioner har fått ett lägre värde vid en andra mätning trots ett idogt arbete med att utbilda och tydliggöra säkerhetsfrågor i organisationen samt ökningar i andra dimensioner. Fenomenet skulle eventuellt kunna beskrivas som en effekt av förbättrad säkerhetsmotivation och kompetens i organisationen, vilket beskrivs av Marianne Törner med flera i skriften Att bygga säkerhet. Resonemanget går ut på att en ökad kunskap om säkerhet leder till en mer kritisk inställning till säkerheten i den egna verksamheten. Figur 1: Beskrivning av samverkan mellan inställning och kunskap, fritt efter Törner, Att bygga säkerhet Ökad kunskap om säker vård 16 av 22

18 Även om en sådan förklaringsmodell kan tyckas rimlig bör dock påpekas att Indikator inte hittat någon artikel som styrker denna tes, trots upprepade kontakter med den forskargrupp som utformat enkäten på AHRQ. Mot bakgrund av ovanstående är det naturligtvis omöjligt att göra bedömningen huruvida de lägre resultaten för landstinget som helhet är en effekt av en ökad medvetenhet hos medarbetarna. På enheter eller kliniker där man nått högre resultat än 2011 på flera andra dimensioner och aktivt arbetat med säkerhetsfrågor bör man ta upp frågan om förändrad inställning med medarbetarna när resultatet presenteras. En valideringsfråga som eventuellt kan användas som utgångspunkt på enhetsnivå är: Anser ni att vår patientsäkerhet blivit bättre eller sämre under de senaste två åren? Tabell 16: Jämförelse av sammantagen säkerhetsmedvetenhet, samtliga resultat för 2014 jämfört med 2011 års mätning. Databasresultat som referensvärde. Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Landstinget 2014 Landstinget 2011 Referensdatabas Eftersom dimensionen självskattad säkerhetsnivå endast består av en fråga blir osäkerheten för detta resultat större. Avvikelsen från landstingsgenomsnittet kan därför vara större utan att vara statistiskt säkerställt. Tabell 17: Jämförelse av sammantagen säkerhetsmedvetenhet uppdelat per centrum, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Sammantagen Självskattad säkerhetsmedvetenhet patientsäkerhetsnivå Akutcentrum (n=261) Barn- och kvinnocentrum (n=326) Kirurgcentrum (n=520) Medicincentrum (n=547) Medicinskt servicecentrum (n=241) Primärvårds- och rehabcentrum (n=588) Psykiatricentrum (n=195) Tandvårdscentrum (n= Rättspsykiatriska regionkliniken (n=199) Hela Landstinget (N=3082) Resultatet sett till yrkesgrupp är intressant. Sjuksköterskorna och läkarnas uppfattning om den sammantagna säkerhetsmedvetenheten är betydligt lägre än övriga grupper. Generellt har patientnära grupper en sämre uppfattning om den sammantagna säkerheten än grupper utan patientkontakt. Läkarnas och sjuksköterskornas resultat är betydligt lägre än övriga yrkesgrupper. 17 av 22

19 Tabell 18: Jämförelse av sammantagen säkerhetsmedvetenhet uppdelat per yrkesgrupp, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Sammantagen Självskattad säkerhetsmedvetenhet patientsäkerhetsnivå Chefsbefattning (n=167) Sjuksköterska (n=1024) Undersköterska, skötare, barnsköterska (n=688) Läkare (n=267) Paramedicinsk personal (n=250) Biomedicinsk analytiker (n=104) Administrativ befattning (n=192) Hela Landstinget (N=3082) Antal rapporterade risker och avvikelser Antalet rapporterade händelser och risker är dimensioner av deskriptiv karaktär. Respondenten har fått uppge hur många avvikelser respektive risker han eller hon har rapporterat under de senaste 12 månaderna. I diagrammen har resultaten från svarsalternativen 6-10 avvikelser/risker, avvikelser eller risker och fler än 21 avvikelser/risker lagts samman till en grupp på grund av få svar. Dimensionerna har inget resultat då det inte går att sätta ett värde på hur många avvikelser som är att betrakta som bra eller dåligt. Det finns dock mycket forskning som pekar mot att en person och en verksamhet med god säkerhetskultur tenderar att använda avvikelsehanteringssystem i större utsträckning. Många vårdgivare uppmuntrar idag att medarbetarna aktivt rapporterar avvikelser i befintliga system. En hög andel medarbetare som inte rapporterat någon avvikelse under det senaste året kan därför tolkas antingen som att verksamhetens avvikelsearbete inte nått ut till alla medarbetare, alternativt att få avvikelser inträffar. Jämfört med tidigare mätning har andelen som inte rapporterat någon avvikelse ökat något. Drygt hälften av respondenterna uppgav att de rapporterat minst en avvikelse under det gångna året. Samtliga verksamheter har ett stort antal medarbetare som inte skrivit någon avvikelse. Variationen mellan olika centrum är stor. 18 av 22

20 Diagram 3: Antal rapporterade avvikelser de senaste 12 månaderna. Hela landstinget och per centrum. Ingen avvikelserapport 1 till 2 avvikelser 3 till 5 avvikelser 6 eller fler avvikelser 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Akutcentrum (n=261) Barn- och kvinnocentrum (n=326) Extern verksamhet (n=25) Kirurgcentrum (n=520) Medicincentrum (n=547) Medicinsk servicecentrum (n=241) Primärvårds- och rehabcentrum (n=588) Psykiatricentrum (n=195) Rättspsykiatriska regionkliniken (n=199) Tandvårdscentrum (n=180) Hela Landstinget (N=3082) Vid jämförelse av personalgrupper är det en större andel undersköterskor/skötare och paramedicinsk personal som inte rapporterat någon avvikelse. Även administrativ personal rapporterar i lägre utsträckning. Lägst andel som inte har rapporterat någon avvikelserapport finns bland sjuksköterskor och chefer. Rapporterade risker Andelen personal som rapporterat risker under de senaste 12 månaderna har minskat något sedan mätningen Drygt två tredjedelar av respondenterna har inte rapporterat någon risk. Diagram 4: Antal rapporterade avvikelser de senaste 12 månaderna. Hela landstinget och per centrum. Ingen risk 1 till 2 risker 3 till 5 risker 6 eller fler risker 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Akutcentrum (n=261) Barn- och kvinnocentrum (n=326) Extern verksamhet (n=25) Kirurgcentrum (n=520) Medicincentrum (n=547) Medicinsk servicecentrum (n=241) Primärvårds- och rehabcentrum (n=588) Psykiatricentrum (n=195) Rättspsykiatriska regionkliniken (n=199) Tandvårdscentrum (n=180) Hela Landstinget (N=3082) Sett till yrkesgrupperna är det flest chefer som uppger att de har rapporterat någon risk. Samma grupper som rapporterar händelser i låg utsträckning, det vill säga undersköterskor/skötare och paramedicinsk personal, rapporterar också risker i lägre utsträckning. 19 av 22

21 Öppna kommentarer Många medarbetare har utnyttjat möjligheten att lämna en kommentar om patientsäkerheten i deras verksamhet. Indikator har gått igenom de öppna svaren och identifierat ett antal övergripande områden som är återkommande för medarbetarna oberoende av arbetsplats. Inom enkätforskning brukar man säga att för varje öppet svar så är det 5-10 personer i organisationen som tycker likadant. Dessa är åsikter och tankar som bör tas på allvar och bemötas av ledningen. Arbetsbelastning och bemanning Arbetsbelastningen och personalsituationen i vården är de vanligaste ämnena bland kommentarerna. Det upplevs som ett problem för patientsäkerheten eftersom det leder till undantagstillstånd då rutiner och arbetssätt måste stryka på foten för att lösa uppkomna situationer. I längden försvårar det också effektivt säkerhetsarbete eftersom det urholkar den befintliga säkerheten. För att jobba patientsäkert behövs mer personal generellt sätt, finns inga genvägar. Fram för mer personalresurser att tillgå vid sjukdom och slit inte ut de nya, unga sjuksköterskorna som knappt våga säga nej till extrapass!. Anpassa bemanningen efter belastningen på avdelningen! Avvikelsehantering och återföringar Ett annat vanligt förekommande område gäller avvikelsearbetet. Kommentarerna gäller både avvikelsesystemet som upplevs svårarbetat och omständigt och att återkoppling och hantering av avvikelser inte fungerar. Det leder till att motivationen att rapportera risker och avvikelser sjunker. Bättre återkoppling efter avvikelser. Mer struktur kring förbättringsarbete, återkoppling efter åtgårder som tagits. Avvikelserapportering borde inte vara så krångligt då hade det alldeles säkert kommit in fler avvikelser. Bättre respons på synergiärendena från högsta chefen. Idag kan man ibland få lite märkliga svar från chefen. Då tappar man lusten att skriva avvikelser. Avvikelse ska ju bl.a. vara till för att förhindra att en vårdskada uppstår. IT-system Flera medarbetare kommenterar att det finns arbetsuppgifter som de upplever saknar syfte eller kräver onödigt mycket administration. Orsakerna kan i flera fall härledas till systemen (journalföring, remisshantering, avvikelsesystemet). Den totala bristen på översikt i cosmicjournalen är enligt min bedömning ett alvarligt potentiellt hot mot patentsäkerheten. Cosmic är alldeles för lätt att göra fel i! 20 av 22

22 Avslutande reflektioner Indikator vill tacka för förtroendet att genomföra mätningen av säkerhetskulturen i Landstinget i Kronoberg. Efter att ha genomfört mätningarna och bearbetat resultaten inför denna analys har vi ett par generella reflektioner kring resultatet. I såväl enkätsvar som öppna kommentarer finns en antydan till att flera medarbetare helt eller delvis förlorat förtroendet för avvikelsehanteringen, vilket har lett till att antalet medarbetare som inte rapporterar några avvikelser har stigit. Arbetsbelastningen i delar av landstinget är mycket hög vilket troligen kan utgöra ett hinder för att bedriva ett effektivt förbättringsarbete då arbetstiden inte räcker till. Vi upplever att säkerhetskulturen skiljer sig mellan personal som arbetar med direkt patientkontakt och chefsgruppen. Denna diskrepans kan ses både i resultaten och i de öppna svaren. Som ledare är det viktigt att försöka överbrygga den klyftan. Att chefernas svar skiljer sig så avsevärt mot medarbetarnas upplevelser av säkerheten bör tas på allvar då uppsatta mål och gemensam strävan på sikt kan upplevas som främmande för flera medarbetare. En undersökning av säkerhetskulturen är början på ett fortsatt arbete. Vår förhoppning är att resultatet från undersökningen leder till diskussioner och samtal på verksamhetsnivå kring värderingar, attityder och förutsättningar för att fortsätta bedriva ett fortsatt arbete för en säkrare hälso- och sjukvård. Resultatet från undersökningen kan med fördel analyseras tillsammans med resultaten från såväl medarbetarenkät som patientenkät. Det finns gott om evidens för att dessa mätningar tillsammans ger en vidare bild av arbetsplatsens klimat. Göteborg i april 2014 För Institutet för kvalitetsindikatorer Johan Frisack 21 av 22