Patientsäkerhetskultur

Transkript

1 [Skriv text] NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Patientsäkerhetskultur SAMMANFATTNING AV RESULTAT FRÅN LANDSTINGENS MÄTNINGAR AV PATIENTSÄKERHETSKULTUR [Skriv text] 1

2 2

3 NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Patientsäkerhetskultur SAMMANFATTNING AV RESULTAT FRÅN LANDSTINGENS MÄTNINGAR AV PATIENTSÄKERHETSKULTUR 3

4 Upplysningar om statistiken: Einar, Sjölund, Upplysningar om innehållet: Eva, Estling, Sveriges Kommuner och Landsting, 212 ISBN Text: Einar Sjölund 4

5 Förord En god patientsäkerhetskultur är en förutsättning för att skapa en säker vård. Att mäta patientsäkerhetskulturen ingår därför som ett viktigt led i att förbättra patientsäkerheten i svensk hälso- och sjukvård. Inom ramen för en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting erbjöds landsting och regioner (fortsättningsvis benämnda landsting) för 211, en prestationsbaserad ersättning för att mäta patientsäkerhetskulturen. För 212 utbetalas en ersättning till de landsting som analyserar sina resultat och utifrån dessa analyser upprättar en handlingsplan eller planer med målet att förbättra patientsäkerhetskulturen. I denna rapport presenteras ett urval av resultaten från patientsäkerhetskulturmätningar på landstingsnivå med sammanställningar på nationell nivå. Rapporten riktar sig främst till vårdgivare, verksamhetschefer och annan ledningspersonal. Rapporten riktar sig även till annan berörd personal inom hälso- och sjukvård. Nästan alla landsting har tecknat avtal med Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator) för en. Indikator tillhandahåller råd och stöd samt en databas som möjliggör jämförelser mellan olika enheter. De resultat som ingår i denna rapport baserar sig på data från Indikator samt på data från Västernorrland. All data i rapporten har sammanställts av Indikator i samråd med SKL och de landsting som har tecknat avtal med företaget. Diagrammen har sedan tagits fram av Indikator och SKL utifrån dessa data. Det bör dock redan här understrykas att de resultat som presenteras är både osäkra och svårtolkade. Orsakerna till detta är bland annat att det rör sig om de allra första mätningarna, att landstingen har olika förutsättningar och att de har gjort olika urval. Det ligger även i kulturmätningars natur att de är svårtolkade, eftersom de mäter den subjektiva uppfattningen hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Det går därför inte att dra allt för långtgående slutsatser utifrån dessa resultat vad gäller skillnader mellan landsting. Viktigare är i stället de reflektioner och diskussioner som resultaten kan stimulera till. Förhoppningen är att rapporten kan ge en översiktlig (om än ofullständig) bild av svensk patientsäkerhetskultur och utgöra en inspiration vid egna analyser. Genom analyser av de egna resultaten, på landstings-, sjukhus- eller enhetsnivå, kan förbättringsområden identifieras. Analyserna kan då användas som underlag för lokala handlingsplaner och utgöra en del av den egenkontroll som patientsäkerhetslagen med tillhörande föreskrift ålagt vårdgivarna att genomföra. Stockholm i mars 212 Eva Estling Projektchef, patientsäkerhet Avdelningen för vård och omsorg 5

6 Innehåll Bakgrund... 7 Vad är patientsäkerhetskultur?... 7 Varför mäta patientsäkerhetskultur?... 7 Genomförande och urval... 8 Att tolka resultaten... 9 Resultatredovisning Vilka har svarat på enkäten? Bakgrundsvariabler Patientsäkerhetskultur inom landsting Spridning inom landsting... 2 Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter specialiteter Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter yrke Svar från personal inom primärvården Svar från personal inom medicinska specialiteter Svar från personal inom psykiatrisk specialitet... Svar från personal inom kirurgiska specialiteter Västernorrland Bilaga

7 Bakgrund Vad är patientsäkerhetskultur? Med patientsäkerhetskultur avses bl.a. förhållningssätt, normer och attityder hos individer och grupper som har betydelse för patientsäkerheten. Säkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och baseras på såväl skrivna som oskrivna regler och uttalade och outtalade uppfattningar och värderingar, vilka tillsammans påverkar individers och gruppers handlande. Säkerhetskulturen genomsyrar allt arbete med patientsäkerhet, från ledning och styrning till hur medarbetarna och vårdteamen förhåller sig till risker i olika arbetsmoment. En god patientsäkerhetskultur är därför en av förutsättningarna för att nå en hög patientsäkerhet. Säkerhetskulturens betydelse har sedan länge lyfts fram inom andra högriskverksamheter, t.ex. inom flyg, trafik och kärnkraft. Även hälso- och sjukvården är att betrakta som en högriskbransch, och kulturens betydelse för patientsäkerheten har under senare år kommit att uppmärksammans allt mer. Varför mäta patientsäkerhetskultur? Syftet med att mäta patientsäkerhetskulturen är att med hjälp och vägledning av resultaten från mätningarna, tillsammans med andra informationsunderlag, bedriva ett förbättringsarbete som på sikt kan leda till att minimera riskerna för undvikbara skador i vården. För att få en helhetsbild av patientsäkerheten i en verksamhet är det nödvändigt att använda ett flertal mätmetoder. Patientsäkerhetskulturmätningar kan vara ett användbart komplement till kvantitativa mått på säkerheten. Resultaten kan bland annat bidra till att lyfta fram ett systemperspektiv i förbättringsarbetet. Mätningarna kan även, genom själva genomförandet, bidra till att belysa frågor om patientsäkerhet i en lokal verksamhet och på så vis också öka insikten om vikten av en god patientsäkerhetskultur. Socialstyrelsen rekommenderar att mätning av patientsäkerhetskultur ingår som en del av den egenkontroll och uppföljning av verksamheten som vårdgivarna är skyldiga att genomföra enligt den nya patientsäkerhetslagen. För 212 kommer det därför, inom ramen för den patientsäkerhetsöverenskommelse för 212 som slutits mellan SKL och staten, att utbetalas prestationsersättningar till de landsting som upprättar en handlingsplan (eller planer) baserad på mätresultaten och utifrån dessa påbörjar förbättringsarbeten inom landstinget. 7

8 Genomförande och urval Samtliga landsting, utom Västernorrland, har genomfört mätningar tillsammans med Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator). Av detta skäl ingår inte Västernorrland i all statistik, och en del av statistiken för Västernorrland redovisas för sig i slutet av rapporten. Eftersom svaren i en patientsäkerhetskulturmätning kan skilja sig mellan första mätningen och senare mätningar baseras redovisningen på resultaten från varje landstings första mätning 1* (se tabell nedan). Det innebär att vissa landsting, eller delar av landsting, samlade in data redan 29 medan de flesta landsting gjorde det under 21 och 211. De data som har slagits ihop från flera år hänför sig från mätningar av olika delar av landstingets hälso- och sjukvård. Formuläret som har använts är en svensk översättning av den amerikanska enkäten Hospital Survey on Patient Safety Culture. Ett antal landsting har tillsammans med Socialstyrelsen ansvarat för översättning och validering av frågeformuläret. Den ursprungliga enkäten är framtagen främst för att användas inom sjukhusverksamhet. Det innebär att några frågor fungerar sämre i exempelvis primärvården. I huvudsak handlar det om de dimensioner som hanterar samarbete och överlämningar mellan enheter. Undersökningen gjordes med hjälp av en webbenkät i nästan alla landsting. Ett fåtal enheter har använt sig av en pappersenkät. En inbjudan om att delta i undersökningen skickades till medarbetarnas e-postadresser. Två påminnelser skickades till dem som inte hade besvarat. Vanligen omfattade varje enskild insamlingsperiod cirka tre veckor. TABELL 1 Urval inom landstingen Landsting Totalt utskickade Returnerade Svarsfrekvens % Undersökningsår Jämtlands läns landsting ,9 211 Dalarna ,5 211 Gävleborg , 211 Blekinge ,7 211 Jönköpings län Kalmar län ,8 211 Uppsala län , 211 Värmland ,8 29 Västmanland ,2 29, 211 Östergötland ,7 21 Kronoberg ,4 211 Sörmland ,1 21 Norrbottens läns landsting ,2 211 Gotland ,2 211 Halland ,3 211 Skåne , Stockholms läns landsting , Västerbottens läns landsting ,4 211 Västra Götalandsregionen , 211 Örebro läns landsting , 211 Västernorrland ** ,2 211 * Ett undantag är Kronoberg som valt att inkludera sin andra mätning då den första mätningen 29 hade vissa mättekniska problem. Detta beslut fattades av landstingens kontaktpersoner för patientsäkerhetskulturmätningen under hösten 211. ** Västernorrland har genomfört sin mätning på egen hand, utan Indikator 8

9 Förutom de data som redovisas i årsrapporten har ett antal landsting genomfört mätningar med denna enkät inom hela eller delar av verksamheten under andra tillfällen sedan 29 (patientsäkerhetskulturmätningar som genomförts med andra enkäter redovisas inte i sammanställningen nedan). Landsting Totalt Returnerade Svarsfrekvens Undersökningsår utskickade Landstinget Kronoberg ,3% 29 Landstinget i Jönköping ,2% 211 Landstinget i Värmland ,3% 211 Region Skåne ,3% 29 Att tolka resultaten Eftersom resultaten avser de första mätningarna som gjordes inom varje landsting bör de tolkas försiktigt. I och med att mättillfällena skiljer sig mellan och inom landstingen, kan tidsbundna faktorer ha betydelse för resultaten. Det förekommer också skillnader i urval och svarsfrekvens vilket behöver beaktas när resultaten jämförs. Vid ett mindre antal svar finns en större risk för att slumpfel påverkar resultatet eftersom enskilda svar då får ett större genomslag. Vid ett mindre urval finns på motsvarande sätt en större risk för systematiska fel, t.ex. om vissa personalkategorier inte är inkluderade. Det är viktigt att fortsätta mätningarna för att lokalt kunna utvärdera förbättringsåtgärder och behålla fokus på den rådande säkerhetskulturen i organisationen. Handboken Att mäta patientsäkerhetskulturen, som revideras under 212, kommer att ta tillvara erfarenheter från genomförda mätningar. Den enkät som mätningarna baseras på innehåller dels bakgrundsfrågor, dels 51 frågor där de flesta svarsalternativen är på en femgradig skala från stämmer mycket dåligt till stämmer mycket bra (eller från aldrig till alltid) med ett neutralt svarsalternativ i mitten. Frågorna är indelade i nio avsnitt och konstruerade så att de kan summeras i sjutton dimensioner. Det bör noteras att vissa frågor har en högre svarsfrekvens än andra inom samma dimension, vilket gör att de får en större vikt vid beräkningen av ett indexvärde. Dimensionernas indexvärden beräknas utifrån antalet positiva svar som andel av alla svar på frågorna inom varje dimension (inklusive det neutrala svarsalternativet). Vad som räknas som ett positivt svar beror på frågan. Svaren stämmer mycket dåligt och stämmer ganska dåligt räknas t.ex. som positiva svar om det är svar på en negativ fråga och tvärtom. Indextalen går från 1 till 1. Dimensioner med indexvärden över 7 tolkas som att de uppfattas som väl fungerande av medlemmarna. Utfall mellan 51 och 69 anger att förbättringar kan vara aktuella men att de eventuellt kan ges lägre prioritet än indexvärden på 5 eller lägre Resultaten bör tolkas utifrån att enkätsvaren är subjektiva och inte nödvändigtvis reflekterar de verkliga förhållandena. Till exempel kan en hög riskmedvetenhet resultera i ett sämre resultat eftersom personalen då förhåller sig mer kritisk till verksamheten, något som i grunden är positivt. Omvänt kan ett, till synes, bra resultat avspegla en brist på riskmedvetenhet bland medarbetarna. En korrekt och rättvis analys av resultaten förutsätter goda kunskaper om de lokala omständigheterna. Genom att enkäten och därigenom mätningarna görs på lokal nivå kan styrkor och förbättringsområden framförallt identifieras på klinik/enhetsnivå. 9

10 Genom fortsatta mätningar kan de sedan följa förändringar över tid och utvärdera resultaten av förbättringsåtgärder. Tips och råd från mätning till åtgärder finns i SKL:s tipsguide Att mäta patientsäkerhetskultur, liksom i handboken Att mäta patientsäkerhetskulturen (i den finns även enkäten med som en bilaga). Båda dessa finns att beställa på 1

11 Resultatredovisning Mätresultaten visar bland annat att många av vårdens medarbetare ser positivt på samarbetet inom den egna vårdenheten och tycker att de har en öppen kommunikation. Däremot uppger flera att de är kritiska till högsta ledningens stöd i patientsäkerhetsarbetet. Mätningen visar även att det finns en låg benägenhet att rapportera in händelser, att samarbetet mellan vårdenheterna upplevs som bristfällig och att medarbetarna tycker att de har en hög arbetsbelastning. Här redovisas delar av resultaten på nationell nivå. Resultaten från landstingen har dock inte viktats, och kan därför inte med säkerhet sägas återspegla patientsäkerhetskulturen i hela Sverige. Varje landsting påverkar det nationella resultatet utifrån hur många som har besvarat enkäten snarare än hur stort landstinget är i förhållande till resten av landet. Västernorrland ingår inte i redovisningen på nationell nivå. Resultatet redovisas i det följande på nationell nivå uppdelat på landsting, specialiteter och yrkeskategorier. DIMENSIONER OCH FRÅGOR Dimensioner (P) och underliggande frågor (bokstäverna anger avsnitt och siffrorna frågornas nummer i enkäten): P1 Benägenhet att rapportera händelser (D1, D2, D3) P2 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet (A17, A2, A12, A19) P3 P4 Självskattad patiensäkerhetsnivå (E1) Antal rapporterade avvikelser (G1) P5 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet (B1, B2, B3, B4) P6 Lärandeorganisation (A8, A11, A15) P7 Samarbete inom vårdenheten (A3, A5, A6, A13) P8 Öppenhet i kommunikationen (C2, C4, C6) P9 Återföring och kommunikation kring avvikelser (C1, C3, C5) P1 En icke straff- och skuldbeläggande kultur (A1, A14, A18) P11 Arbetsbelastning och personaltäthet (A4, A7, A9, A16) P12 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete (F1, F8, F9) P13 Samarbete mellan vårdenheterna (F4, F1, F2, F6) P14 Överlämningar och överföringar av patienter och information (F3, F5, F7, F11) P15 Antal rapporterade risker (G2) P16 Information och stöd till patient vid negativ händelse (G3, G4, G5, G6) P17 Information och stöd till personal vid negativ händelse (G7, G8) 11

12 Vårdcentral Psykiatri Rehabilitering Geriatrik Medicinsk specialitet Kirurgisk specialitet Anestesi Obstetrik och gynekologi Barn- och ungdom Akutmottagning Radiologi Intensivvård Laboratorium Många olika vårdenheter Annan Ej ifylld Vilka har svarat på enkäten? De resultat som redovisas i denna rapport baserar sig på svaren från de (86 241då Västernorrland inkluderas) personer som har deltagit i de första mätningarna av patientsäkerhetskultur som har gjorts i de olika landstingen. Varje fråga i enkäten har ett större eller mindre bortfall (se bilaga). Svarsbortfallet skiljer sig åt mellan frågorna, från ett par procent för några frågor, upp till som mest 26 procent för en fråga (fråga G6 På vår vårdenhet får patienter/närstående som varit berörda av en negativ händelse information om möjligheten att söka ersättning från patientförsäkringen och om var man kan få hjälp ). Den ojämna fördelningen av svaren på frågorna gör att vissa frågor kan få en större eller mindre vikt vid sammanställningen av indextal till dimensioner än andra frågor. Av respondenterna är en majoritet kvinnor (8 procent), och över två tredjedelar av dem som svarat på frågan om ålder uppgav att de var över 45 år gamla. Hälften av respondenterna har arbetat inom vården 21 år eller längre och de flesta, över 9 procent, har arbetat mer än ett år på sin nuvarande vårdenhet och inom sin specialitet. Arbetstiden för de flesta är mellan 2 och 59 timmar i veckan. Lite över hälften arbetar deltid, d.v.s. mindre än timmar i veckan. I databasen har sjuksköterskor och undersköterskor registrerat de flesta svaren och den vanligaste specialiteten i mätningen är medicinsk specialitet. Landstingen skiljer sig åt vad gäller vilka specialiteter som ingår i mätningarna, vilket också reflekteras i diagrammet nedan. DIAGRAM 1 Vilken typ av vårdenhet arbetar du på? 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % 12

13 Sjuksköterska Specialistsjuksköterska Biomedicinsk analytiker Undersköterska Skötare Specialistläkare ST-läkare AT-läkare Annan läkare Dietist Sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped Kurator Psykolog Assistent/kontorist/sekreterare Tekniker Administratör, vårdutvecklare Chef Annan Ej ifylld DIAGRAM 2 Arbetar du främst inom? Ej ifylld 12% Öppenvård 31% Slutenvård 53% Dagsjukvård 3% Hemsjukvård 1% DIAGRAM 3 Vad har du för befattning på din vårdenhet?

14 Bakgrundsvariabler Det framgår av bakgrundsvariablerna att personal utan direktkontakt med patienter i det dagliga arbetet tenderar att skatta patientsäkerheten högre än den personal som har direktkontakt med patienter i sitt dagliga arbete. Det framkommer ingen påtaglig skillnad mellan personer som uppger att de arbetar 2-39 timmar i veckan och sådana som uppger att de arbetar -59 timmar i veckan. De som uppger att de arbetar över 6 timmar i veckan är dock mer kritiska i fråga om den generella patientsäkerheten på den egna avdelningen. Dessa utgör dock endast,6 procent av respondenterna (496 personer). DIAGRAM 4 Personal med, och utan, direktkontakt med patienter P17 Information och stöd till personal vid negativ händelse P16 Information och stöd till patientervid negativ händelse P14 Överlämningar och överföringar av patienter och information? P13 Samarbete mellan vårdenheterna P1 Benägenhet att rapportera händelser P2 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet P3 Självskattad patientsäkerhetsnivå P5 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet P6 Lärandeorganisation P12 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete P7 Samarbete inom vårdenhet P11 Arbetsbelastning och personaltäthet P1 En icke straff- och skuldbeläggande kultur P8 Öppenhet i kommunikation P9 Återföring och kommunikation kring avvikelser Ja, jag har normalt direktkontakt med patienterna (n=7783) Nej, jag har normalt inte direktkontakt med patienterna (n=8472) 14

15 TABELL 2 Hur länge har du arbetat inom din nuvarande specialitet eller ditt nuvarande yrke? Mindre än 1 år 1 till 5 år 6 till 1 år år 16-2 år 21 år eller längre Ej ifylld Antal P P P P P P P P P P P P P P P Patientsäkerhetskultur inom landsting Spridningen av resultaten mellan landstingen är, för de flesta dimensioner, liten. De flesta landsting uppvisar alltså ett likartat mönster. Några landsting avviker dock inom vissa dimensioner. Nedan redovisas femton dimensioner i spindeldiagram. Resultaten har även sammanställts i en tabell, där dimensioner med indextal 5 eller lägre, och 7 eller högre, har markerats (med rött respektive med grönt). Dimensioner med indextal 7 eller högre kan anses vara väl fungerande, medan sådana som har indextal 5 eller lägre bör betraktas som prioriterade förbättringsområden. Indextalen ger ett genomsnitt för landstinget, vilket betyder att vissa grupper av hälsooch sjukvårdspersonal, eller vissa typer av avdelningar o.s.v. kan dra upp eller ner resultatet. Resultaten redovisas därför även uppdelat på dimension och landsting, med median och spridning mellan enheterna. 15

16 DIAGRAM 5 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet och självskattad patientsäkerhetsnivå *inkluderar inte Västernorrland Riket* Västernorrland 9 Riket utan primärvården* Östergötland 8 Blekinge Örebro 7 6 Dalarna Västra Götaland 5 Gotland Västmanland 2 Gävleborg 1 Västerbotten Halland Värmland Jämtland Uppsala Jönköping Sörmland Stockholm Skåne Kalmar Kronoberg Norrbotten Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patiensäkerhetsnivå DIAGRAM 6 Ledning och organisation *inkluderar inte Västernorrland Västernorrland Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västerbotten Riket* Riket utan primärvården* Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Värmland Jämtland Uppsala Jönköping Sörmland Stockholm Skåne Kronoberg Norrbotten Kalmar Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Öppenhet i kommunikationen En icke straff- och skuldbeläggande kultur Arbetsbelastning och personaltäthet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 16

17 DIAGRAM 7 Del av dimensionsområdet säkerhetskultur i egen organisation *inkluderar inte Västernorrland Västernorrland Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västerbotten Riket* Riket utan primärvården* Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Värmland Jämtland Uppsala Jönköping Sörmland Stockholm Skåne Kronoberg Norrbotten Kalmar Benägenhet att rapportera händelser Samarbete inom vårdenheten Lärandeorganisation Återföring och kommunikation kring avvikelser DIAGRAM 8 Samarbete med andra *inkluderar inte Västernorrland Västernorrland Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västerbotten Riket* Riket utan primärvården* Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Värmland Jämtland Uppsala Jönköping Sörmland Kalmar Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information 17

18 DIAGRAM 9 Stöd vid negativ händelse *inkluderar inte Västernorrland Västernorrland Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västerbotten Riket* Riket utan primärvården* Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Värmland Jämtland Uppsala Jönköping Sörmland Kalmar Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse 18

19 TABELL 3 Dimensioner, landsting * Inkluderar inte Västernorrland Riket* Riket utan primärvården* Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Västernorrland Antal Dimension / Frågeområde Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patiensäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser En icke straff- och skuldbeläggande kultur Arbetsbelastning och personaltäthet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse 19

20 Samtliga Samliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg Spridning inom landsting Resultaten skiljer sig åt även mellan enheterna inom landstingen. Inom vissa frågor har respondenterna inom enheterna uppgett liknande svar över hela landet och mellan olika specialiteter. För vissa frågor är dock spridningen större med stora skillnader mellan enheterna. Inom vissa landsting och specialiteter är spridningen större och i andra mindre. Resultaten redovisas här uppdelat på dimension, landsting och specialitet, med median och spridning mellan enheterna. Spridningsdiagrammen visar medianen samt kvartil ett och tre. Om resultaten per enhet inom ett landsting rangordnas från högsta till lägsta är medianvärdet det mittersta av dessa värden. Hälften av enheterna har alltså ett värde som är högre än medianen medan den andra hälften har ett värde som är under medianen. När värdena delas upp i fyra delar, kvartiler, ges också ett mått på spridningen inom landstinget. En fjärdedel av enheterna har ett värde som understiger värdet för första kvartilen och tre fjärdedelar av enheterna har ett högre värde och vice versa. Hälften av enheterna har alltså ett värde mellan första och tredje kvartilen. DIAGRAM 1 Benägenhet att rapportera händelser Q1 Q3 Median 2

21 Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg DIAGRAM 11 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Q1 Q3 Median DIAGRAM 12 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Primärvård Kirurgiska specialiteter Medicinska specialiteter Psykiatri Q1 Q3 Median 21

22 Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg DIAGRAM 13 Självskattad patientsäkerhetsnivå Q1 Q3 Median DIAGRAM 14 Självskattad patientsäkerhetsnivå Primärvård Kirurgiska specialiteter Medicinska specialiteter Psykiatri Q1 Q3 Median 22

23 Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg DIAGRAM 15 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Q1 Q3 Median DIAGRAM 16 Lärandeorganisation Q1 Q3 Median 23

24 Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg DIAGRAM 17 Samarbete inom vårdenheten Q1 Q3 Median DIAGRAM 18 Öppenhet i kommunikationen Q1 Q3 Median 24

25 Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg DIAGRAM 19 Återföring och kommunikation kring avvikelser Q1 Q3 Median DIAGRAM 2 En icke straff- och skuldbeläggande kultur Q1 Q3 Median 25

26 Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg DIAGRAM 21 Arbetsbelastning och personaltäthet Q1 Q3 Median DIAGRAM 22 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Q1 Q3 Median 26

27 Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg DIAGRAM 23 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Primärvård Kirurgiska specialiteter Medicinska specialiteter Psykiatri Q1 Q3 Median DIAGRAM 24 Samarbete mellan vårdenheterna Q1 Q3 Median 27

28 Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg DIAGRAM 25 Överlämningar och överföringar av patienter och information Q1 Q3 Median DIAGRAM 26 Information och stöd till patient vid negativ händelse Q1 Q3 Median 28

29 Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg DIAGRAM 27 Information och stöd till personal vid negativ händelse Q1 Q3 Median Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter specialiteter Inom samtliga specialiteter skattas samarbetet inom vårdenheten och öppenhet i kommunikationen högt. Återföring och kommunikation om avvikelse skattas högt inom samtliga specialiteter utom psykiatrin. Benägenheten att rapportera avvikelser, arbetsbelastning och personaltäthet, högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete, samarbetet mellan vårdenheterna i samband med överlämningar och överföringar av patienter och information, skattas alla lågt inom samtliga specialitetsgrupper. Inom psykiatrin skattas även den egna säkerhetsnivån och organisationens lärande lågt. För dimensionen samarbete mellan vårdenheterna är det framför allt fråga om samverkan mellan vårdenheterna på sjukhuset (fråga F2) som drar ner resultatet för dimensionen. Lite över hälften av respondenterna uppger dock att samarbetet mellan vårdenheterna på sjukhuset är gott och gynnar patienternas bästa. Dimensionen högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet är den dimension som fått lägst andel positiva svar av alla dimensioner. Det låga resultatet beror bland annat på att 36 procent av respondenterna ansåg att ledningen endast reagerar när en negativ händelse inträffat och att 34 procent svarat varken eller (fråga F9). De närmaste chefernas agerande kring patientsäkerhet ges dock bättre betyg. De närmaste cheferna uppges i hög grad beakta personalens förslag till förbättringar av patientsäkerheten och agerar på upprepade patientsäkerhetsproblem. Dimensionen dras däremot ner av frågan Min närmaste chef ger beröm när han eller hon ser att en uppgift utförs i enlighet med fastställda patientsäkerhetsrutiner. Den fråga med lägst andel positiva svar är påståendet saker och ting faller mellan stolarna då patienter överförs från en vårdenhet till en annan. 29

30 Samtliga specialiteter uppger att benägenheten att rapportera risker är låg och att färre risker rapporteras än tillbud och avvikelser. Framför allt uppger många att misstag som inte kan skada patienten inte rapporteras in. Det är en liten andel av personalen som uppger att de rapporterar mer än två avvikelser/tillbud eller risker under ett år. Medicinsk specialitet rapporterar både flest risker och flest tillbud/avvikelser än övriga specialiteter (avser hur stor andel av personalen som uppger att de rapporterat in risker eller tillbud/avvikelser under det senaste året och inte antalet rapporter i absoluta tal). Den med flest andel positiva svar är påståendet att på min vårdenhet stöttar personalen varandra vilken 89 procent av respondenterna svarar att det stämmer mycket eller ganska bra. I det följande redovisas antalet inrapporterade händelser och risker, samt resultatet på nationell nivå och uppdelat på specialiteter. Resultaten för de enskilda frågorna, sorterade efter de starka och svaga dimensionerna inom respektive specialitet, redovisas sedan i diagram. Resultaten redovisas som andelen positiva svar av antalet giltiga svar. Vad som räknas som ett positivt eller negativt svar beror på frågan. Svarsalternativen är på en femgradig skala, med svarsalternativ ett och två respektive fyra och fem som de negativa eller positiva svarsalternativen. Svarsalternativ tre utgör det neutrala svarsalternativet (detta svar räknas varken som positivt eller negativt) (se även s.6). DIAGRAM 28 Hur många tillbud/negativa händelser har du skriftligen rapporterat de senaste 12 månaderna? 7% 6% 5% % % 2% 1% % Samtliga Medicin Kirurgi Primärvård Psykiatri Ingen avvikelserapport 21 avvikelsrapporter eller fler 11 till 2 avvikelserapporter 6 till 1 avvikelserapporter 3 till 5 avvikelserapporter 1 till 2 avvikelserapporter

31 DIAGRAM 29 Hur många risker har du rapporterat under de senaste 12 månaderna? % 35% % 25% 2% 15% 1% 5% % Samtliga Medicin Kirurgi Primärvård Psykiatri Ingen 21 risker eller fler 11 till 2 risker 6 till 1 risker 3 till 5 risker 1 till 2 risker DIAGRAM All hälso- och sjukvårdspersonal 1 P16 Information och stöd till patienter vid negativ händelse P14 Överlämningar och överföringar av patienter och information? P13 Samarbete mellan vårdenheterna P17 Information och stöd till personal vid negativ händelse P1 Benägenhet att rapportera händelser P2 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet P3 Självskattad patientsäkerhetsnivå P5 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet P6 Lärandeorganisation P12 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete P7 Samarbete inom vårdenhet P11 Arbetsbelastning och personaltäthet P1 En icke straff- och skuldbeläggande kultur P8 Öppenhet i kommunikation P9 Återföring och kommunikation kring avvikelser 31

32 DIAGRAM 31 All hälso- och sjukvårdspersonal 2 P16 Information och stöd till patienter vid negativ händelse P14 Överlämningar och överföringar av patienter och information? P13 Samarbete mellan vårdenheterna P17 Information och stöd till personal vid negativ händelse P1 Benägenhet att rapportera händelser P2 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet P3 Självskattad patientsäkerhetsnivå P5 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet P6 Lärandeorganisation P12 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete P7 Samarbete inom vårdenhet P11 Arbetsbelastning och personaltäthet P1 En icke straff- och skuldbeläggande kultur P8 Öppenhet i kommunikation P9 Återföring och kommunikation kring avvikelser Kirurgiska specialiteter Medicinska specialiteter Primärvård Psykiatri TABELL 4 Resultat per dimension uppdelat på specialitet Kirurgiska specialiteter Medicinska specialiteter Primärvård Psykiatri Samtliga Samtliga exkl primärvården Antal P P P P P P P P P P P P P P P

33 P1 P7 P8 P9 P11 P12 P13 P14 DIAGRAM 32 Frågor under starka och svaga dimensioner, all hälso- och sjukvårdspersonal F11 Skiftbyten är problematiska för patienterna på den här vårdenheten F7 Problem uppstår ofta vid informationsutbytet mellan vårdenheter F5 Viktig information om vården av patienterna går ofta förlorad mellan arbetspass/skiftbyten t.ex mellan kväll/natt F3 Saker och ting "faller mellan stolarna" då patienter överförs från en vårdenhet till en annan F6 Det är ofta otryggt att arbeta tillsammans med personal från andra vårdenheter F2 Vårdenheterna inom sjukhuset eller motsvarande kan inte samverka på ett bra sätt F1 Vårdenheterna samarbetar bra för att ge patienterna den bästa vården F4 Det råder ett gott samarbete mellan de vårdenheter som behöver arbeta tillsammans F9 Sjukhusledningen eller motsvarande verkar endast intressera sig för patientsäkerheten när en negativ F8 Sjukhusledningen eller motsvarandes agerande visar att patientsäkerhet har högsta prioritet F1 Sjukhusledningen eller motsvarande har skapat ett arbetsklimat som främjar patientsäkerheten A16 Vi arbetar under mycket hård press och försöker utföra alltför mycket, alltför snabbt A9 Vi använder personal från bemanningsföretag/tillfällig personal mer än vad som är bra för vården av patienterna A7 Personalens arbetspass (planerad + eventuell övertid) på den här vårdenheten är längre än vad som är bra för A4 Vi har tillräckligt med personal för att klara arbetsbelastningen C5 På den här vårdenheten diskuterar vi hur vi ska undvika att fel inträffar igen C3 Vi informeras om de misstag som görs inom vår vårdenhet C1 Vi får återkoppling om de förändringar som genomförs baserade på avvikelserapporter C6 Personalen är rädd för att ställa frågor när något inte verkar stå rätt till C4 När de med högre status/ställning tar beslut eller utför handlingar vågar personalen ifrågasätta C2 Personalen säger, utan att tveka ifrån, om de ser något som kan påverka vården av patienterna negativt A13 När det blir hektiskt för någon del inom vårdenheten, kommer vi andra och hjälper till A6 Inom den här vårdenheten behandlar personalen varandra med respekt A5 När det är mycket arbete som måste utföras snabbt arbetar vi tillsammans som team för att få arbetet avklarat A3 På vår vårdenhet stöttar personalen varandra D3 När ett misstag inträffat som skulle kunnat skada patienten, men inte gjorde det, hur ofta rapporteras det? D2 När ett misstag inträffar som inte kan skada patienten, hur ofta rapporteras det? D1 När ett misstag inträffar och rättas till innan det påverkar patienten, hur ofta rapporteras det? Andel positiva svar 33

34 Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter yrke Som framgår av diagrammet nedan bedömer undersköterskor/skötare patientsäkerheten som högre inom flera dimensioner, än sjuksköterskor och läkare. Den mest positiva bilden av patientsäkerheten har chefer. Den dimension som cheferna bedömer som minst tillfredsställande är överlämningar och överföringar av patienter och information mellan vårdenheter och mellan arbetspass. Även de övriga yrkesgrupperna ger denna dimension ett lågt betyg. Sjuksköterskor, undersköterskor/skötare och läkare ger alla dimensionen högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet lägst betyg av alla dimensioner. Tidigare visades att personal som inte har direktkontakt med patienter är mindre kritiska till verksamheten än personal med direktkontakt med patienter. Den administrativa personalen är dock relativt kritisk till verksamheten och ger flera dimensioner indexsvar under 5. Även den paramedicinska personalen och biomedicinska tekniker är kritiska inom vissa områden. Nedan redovisas resultaten på nationell nivå, uppdelat på specialitet och yrke. För varje specialitet redovisas resultaten för de tre största yrkesgrupperna (utifrån antal svarande på enkäten) i ett spindeldiagram. Samtliga yrkesgrupper redovisas sedan i tabeller. Resultaten för de enskilda frågorna, sorterade efter de starka och svaga dimensionerna inom respektive specialitet, redovisas sedan i diagram (för tolkning, se s. 6 och 26). DIAGRAM 33 Sjuksköterskor, Undersköterska/skötare och läkare P16 Information och stöd till patienter vid negativ händelse P14 Överlämningar och överföringar av patienter och information? P13 Samarbete mellan vårdenheterna P17 Information och stöd till personal vid negativ händelse P1 Benägenhet att rapportera händelser P2 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet P3 Självskattad patientsäkerhetsnivå P5 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet P6 Lärandeorganisation P12 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete P7 Samarbete inom vårdenhet P11 Arbetsbelastning och personaltäthet P1 En icke straff- och skuldbeläggande kultur P8 Öppenhet i kommunikation P9 Återföring och kommunikation kring avvikelser Sjuksköterska Undersköterska/skötare Läkare 34

35 DIAGRAM 34 Chefer och annan personal P16 Information och stöd till patienter vid negativ händelse P14 Överlämningar och överföringar av patienter och information? P13 Samarbete mellan vårdenheterna P17 Information och stöd till personal vid negativ händelse P1 Benägenhet att rapportera händelser P2 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet P3 Självskattad patientsäkerhetsnivå P5 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet P6 Lärandeorganisation P12 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete P7 Samarbete inom vårdenhet P11 Arbetsbelastning och personaltäthet P1 En icke straff- och skuldbeläggande kultur P8 Öppenhet i kommunikation P9 Återföring och kommunikation kring avvikelser Paramedicinsk personal Administrativ personal Biomedicin, tekniker Chefer Annan personal TABELL 5 All hälso- och sjukvårdspersonal Sjuksköterska Undersköterska/ skötare Läkare Paramedicinsk personal Administrativ personal Biomedicin, tekniker Chefer Annan personal Antal P P P P P P P P P P P P P P P

36 Svar från personal inom primärvården DIAGRAM 35 Primärvård P17 Information och stöd till personal vid negativ händelse P16 Information och stöd till patienter vid negativ händelse P14 Överlämningar och överföringar av patienter och information? P13 Samarbete mellan vårdenheterna P1 Benägenhet att rapportera händelser P2 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet P3 Självskattad patientsäkerhetsnivå P5 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet P6 Lärandeorganisation P12 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete P7 Samarbete inom vårdenhet P11 Arbetsbelastning och personaltäthet P1 En icke straff- och skuldbeläggande kultur P8 Öppenhet i kommunikation P9 Återföring och kommunikation kring avvikelser Sjuksköterska Undersköterska/skötare Läkare Administrativ personal TABELL 6 Hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården Sjuksköterska Undersköterska/ skötare Läkare Paramedicinsk personal Administrativ personal Biomedicin, tekniker Chefer Annan personal Antal P P P P P P P P P P P P P P P

37 P1 P7 P8 P9 P11 P12 P13 P14 DIAGRAM 36 Frågor under starka och svaga dimensioner, primärvården F11 Skiftbyten är problematiska för patienterna på den här vårdenheten F7 Problem uppstår ofta vid informationsutbytet mellan vårdenheter F5 Viktig information om vården av patienterna går ofta förlorad mellan arbetspass/skiftbyten t.ex mellan kväll/natt F3 Saker och ting "faller mellan stolarna" då patienter överförs från en vårdenhet till en annan F6 Det är ofta otryggt att arbeta tillsammans med personal från andra vårdenheter F2 Vårdenheterna inom sjukhuset eller motsvarande kan inte samverka på ett bra sätt F1 Vårdenheterna samarbetar bra för att ge patienterna den bästa vården F4 Det råder ett gott samarbete mellan de vårdenheter som behöver arbeta tillsammans F9 Sjukhusledningen eller motsvarande verkar endast intressera sig för patientsäkerheten när en negativ F8 Sjukhusledningen eller motsvarandes agerande visar att patientsäkerhet har högsta prioritet F1 Sjukhusledningen eller motsvarande har skapat ett arbetsklimat som främjar patientsäkerheten A16 Vi arbetar under mycket hård press och försöker utföra alltför mycket, alltför snabbt A9 Vi använder personal från bemanningsföretag/tillfällig personal mer än vad som är bra för vården av patienterna A7 Personalens arbetspass (planerad + eventuell övertid) på den här vårdenheten är längre än vad som är bra för A4 Vi har tillräckligt med personal för att klara arbetsbelastningen C5 På den här vårdenheten diskuterar vi hur vi ska undvika att fel inträffar igen C3 Vi informeras om de misstag som görs inom vår vårdenhet C1 Vi får återkoppling om de förändringar som genomförs baserade på avvikelserapporter C6 Personalen är rädd för att ställa frågor när något inte verkar stå rätt till C4 När de med högre status/ställning tar beslut eller utför handlingar vågar personalen ifrågasätta C2 Personalen säger, utan att tveka ifrån, om de ser något som kan påverka vården av patienterna negativt A13 När det blir hektiskt för någon del inom vårdenheten, kommer vi andra och hjälper till A6 Inom den här vårdenheten behandlar personalen varandra med respekt A5 När det är mycket arbete som måste utföras snabbt arbetar vi tillsammans som team för att få arbetet avklarat A3 På vår vårdenhet stöttar personalen varandra D3 När ett misstag inträffat som skulle kunnat skada patienten, men inte gjorde det, hur ofta rapporteras det? D2 När ett misstag inträffar som inte kan skada patienten, hur ofta rapporteras det? D1 När ett misstag inträffar och rättas till innan det påverkar patienten, hur ofta rapporteras det? Andel positiva svar 37