Patientsäkerhetskulturen inom Landstinget i Kalmar län februari 2013
|
|
- Lucas Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetskulturen inom Landstinget i Kalmar län februari 2013 Sammanfattande rapport
2 Sammanfattning Institutet för kvalitetsindikatorer ( Indikator ) har på uppdrag av ledningen i Landstinget i Kalmar län och i samarbete med central och lokala kontaktpersoner genomfört en mätning av patientsäkerhetskulturen i landstinget. Undersökningen har genomförts med den svenska versionen av Hospital Survey on Patient Safety Culture (H-SOPS). Enkäten är ursprungligen utvecklad av den amerikanska organisationen Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) 1. Den är anpassad till svenska förhållanden av medarbetare vid Medical Management Centrum vid Karolinska Institutet, Socialstyrelsen och ett flertal landsting. 2 Enkäten har genom en grupp tillsatt av SKL genomgått en mindre språklig revidering under Denna rapport ger en sammanfattande bild av undersökningens resultat på övergripande landstings- och förvaltningsnivå. Resultat på klinik- och enhetsnivå finns tillgängliga i Indikators webbaserade rapporteringsverktyg på Här finns också möjlighet att genomföra fördjupade analyser av det egna resultatet och jämföra sig med liknande verksamheter inom landstinget och i andra delar av landet. Inloggningsuppgifter till rapporteringsverktyget tillhandahålls av landstingets kontaktperson Lena Hagman. Resultaten på varje enskild fråga såväl som i, de av flera frågor sammansatta, dimensionerna redovisas i andelen medarbetare som helt eller delvis svarat positivt på det påstående de ställts inför. Resultatet kan variera från 0 till 100, ju högre värde desto bättre. Resultat under 50 är att betrakta som prioriterade medan resultat över 70 skall ses som tillfredställande. Den korrigerade svarsfrekvensen för undersökningen som helhet var drygt 83,5 procent, en minskning med 5 procent jämfört med mätningen Trots detta är svarsfrekvensen att betrakta som mycket bra. Andelen svar för samtliga personalgrupper är tillfredställande. Landstinget i Kalmars resultat är generellt högre än den nationella databasen. Databasen består av data från 20 landsting och regioner och utgör referensvärde för undersökningen och presenterades som en översiktlig rapport av SKL våren Totalt har landstinget högre resultat på 11 av 15 dimensioner. Tre dimensioner ligger under det genomsnittliga värdet i databasen. Dimensionen arbetsbelastning och personaltäthet ligger i paritet med de nationella resultaten. I relation till den mätning som genomfördes under 2011 är de markant lägre resultaten på dimensionerna Återföring och kommunikation kring avvikelser och Öppenhet i kommunikation anmärkningsvärda. Det är troligt att båda dessa helt eller delvis kan hänvisas till att medarbetarnas förtroende för rådande system för avikelsehanteringssystemet är avtagande. Tre dimensioner har säkerställda högre resultat än vid tidigare mätning. Framförallt har resultatet på dimensionen Information och stöd till patient vid negativ händelse ökat kraftigt. Detta bör ses som ett kvitto på att patientsäkerhetslagens intentioner om att ha en öppnare dialog med patientern kring fel och brister i vården landat väl i verksamheten Sida 2 av 22
3 Resultat för landstinget jämfört med databasen Databas Lt Kalmar Skillnad per dimension 2013 år mätning jämfört med 2011 års mätning Sida 3 av 22
4 Det finns stora skillnader mellan hur olika personalgrupper inom landstinget upplever säkerhetsarbetet. Personal som har direkt patientkontakt är generellt mer kritiska till patientsäkerheten. Cheferna i landstinget har en genomgående mer positiv bild av säkerheten. Uppfattningen av säkerhetskulturen i landstinget tycks även bli allt mer positiv ju äldre man blir. Det är i undersökningen omöjligt att avgöra orsak och verkan men, det är troligt att bland de yngre medarbetarna som förändringsbenägenheten är som störst. Skillnaderna mellan män och kvinnor är att betrakta som försumbara. Resultat för chefer, läkare och sjuksköterskor samt för hela landstinget Benägenhet att rapportera händelser Information och stöd till personal vid 90 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet negativ händelse 80 Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna Självskattad patiensäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Sjuksköterskor (n=1382) Läkare (n=459) Chefer (n=251) Hela landstinget (N= 4210) Sida 4 av 22
5 I förhållande till de riktlinjer som SKL ställt upp för att tolka resultatet har landstinget en dimension som når över 70, vilket är gränsvärdet för tillfredställande. En dimension har ett utfall under 50 vilket är att betrakta som prioriterade dimensioner i det fortsatta arbetet. Dimension Resultat Benägenhet att rapportera händelser 49 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 65 Självskattad patientsäkerhetsnivå 60 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 66 Lärandeorganisation 61 Samarbete inom vårdenheten 77 Öppenhet i kommunikationen 63 Återföring och kommunikation kring avvikelser 60 En icke straff- och skuldbeläggande kultur 62 Arbetsbelastning och personaltäthet 50 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 52 Samarbete mellan vårdenheterna 53 Överlämningar och överföringar av patienter och information 52 Information och stöd till patient vid negativ händelse 69 Information och stöd till personal vid negativ händelse 63 Resultatet av dimensionen benägenhet att rapportera händelser visar att medarbetare inte rapporterar alla avvikelser och risker, något som också avspeglar sig i det faktum att bara drygt hälften av medarbetarna rapporterat någon avvikelse under det senaste året. En tredjedel av medarbetarna uppger att de rapporterat minst en risk under samma period. Det finns stora skillnader i resultat mellan olika förvaltningar och sjukhus. Dessa skillnader ökar ytterligare om man bryter ner resultaten på klinik- och avdelningsnivå. Eftersom kultur- och säkerhetsarbete utvecklas på lokal nivå är det av största vikt att analysen av arbetet sker på så låg nivå som möjligt samt att landstingets chefer fortsätter att arbeta med säkerhetsfrågorna utifrån materialet. För handledning kring fortsatt arbete med resultatet hänvisas till den tipsguide som SKL tagit fram och som finns för nedladdning på Den hittas enklast genom att söka på tipsguide säkerhetskultur på SKL:s hemsida. Indikator har även, efter önskemål, sammanställt chefsrapporter som skickats ut till samtliga chefer i landstinget där mer än sju medarbetare besvarat enkäten. Chefsrapporten fokuserar på de delar i enkäten som är direkt knutna till närmsta chefens agerande och påverkan på patientsäkerhetskulturen. Sida 5 av 22
6 Teknisk rapport Under januari och februari 2013 har Indikator på uppdrag av landstingledningen i Landstinget i Kalmar län och i samarbete med central och lokala kontaktpersoner genomfört en mätning av säkerhetskulturen bland landstinget medarbetare. Johan Frisack har varit ansvarig för genomförandet av undersökningen, databearbetning och rapportsammanställning. Joel Salomonsson har fungerat som undersökningsledare. Undersökningen har riktat sig till samtliga medarbetare i landstinget som uppfyller de kriterier som finns i handboken för mätning av säkerhetskultur. En reviderad version av handboken utkom i början av Undersökningen genomfördes som en e-postundersökning förutom till ett fåtal medarbetare som fick möjlighet att besvara en postal version av enkäten. Efter två påminnelser via e-post skickades en extra påminnelse till respondentens hemadress. Den korrigerade svarsfrekvensen för undersökningen var 84,5%. Jämfört med 2011 års undersökning har svarsfrekvensen minskat med 2,5% trots detta är den slutliga svarsfrekvensen att betrakta som utmärkt. Knappt 300 av de inkomna svaren har sorterats som bortfall då de inte uppfyller kraven i handboken som säger att minst hälften av frågorna skall besvaras. Bortfallet består i första hand av administrativ personal som upplever delar av enkäten som svår att besvara. Någon viktning av svaren mellan olika personalkategorier, åldersstrata eller kön har inte genomförts. Svarsfrekvenser Förvaltning Utskickade Returnerade Bortfall från urval Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Korrigerad svarsfrekvens % Primärvårdsförvaltningen % Psykiatriförvaltningen % Tandvårdsförvaltningen % Chefer Förvaltningsområde % TOTALT % I rapportgeneratorn på finns svarsfrekvenser för samtliga verksamheter i landstinget. Bortfall Landstinget försåg Indikator med metadata på individnivå i form av anställningskategori. Indikator har genomfört en bortfallsanalys av materialet. Skillnaderna mellan yrkeskategorierna är mindre vanligtvis vid denna typ av mätningar. Mest noterbart är läkargruppen som har en svarsfrekvens på 77 % vilket är mycket bra. Högst svarsfrekvens hade personer i chefsbefattning, 93 %. Sida 6 av 22
7 Trots att det finns vissa grupper som är något underrepresenterade i materialet gör den höga svarsfrekvensen att undersökningen ger en god bild av säkerhetskulturen inom landstinget. Personalgrupp Utskickade Returnerade Bortfall från urval Korrigerad svarsfrekvens Administration % Biomed. Analytiker % Chefer % Läkare % Paramedicinsk Personal % Sjuksköterskor % Undersköterskor/Skötare % Övriga % Alla % Det partiella (interna) bortfallet är relativt litet då riktlinjerna i den nya handboken för mätningar av säkerhetskulturen förordar att enkäter där mer än hälften av frågorna inte är besvarade skall behandlas som bortfall. Jämfört med 2011 års undersökning är därför bortfallet i form av exkluderade enkäter större, medan det partiella bortfallet i redovisade enkäter är lägre. Sida 7 av 22
8 Analysmodell Resultaten i undersökningen redovisas enligt de normer som satts upp av AHRQ. Beräkningsgrunderna och sammansättningen av dimensionerna är utarbetade av AHRQ och finns publicerade i ett flertal artiklar 4 5. Under 2008 genomfördes två studier i Sverige för att säkerställa att de framtagna dimensionerna uppvisade samma samband och styrka i den svenska versionen av enkäten. Dessutom lades sammanlagt sex frågor till i den svenska enkäten. Dessa frågor utgör tillsammans de två dimensionerna Information och stöd till patienter vid negativ händelse och information och stöd till personal vid negativ händelse. Under hösten 2012 genomgick enkäten en mindre språklig översikt. Totalt finns det 17 dimensioner i formuläret. Av dessa består 14 dimensioner av 3-4 frågor som behandlar olika aspekter av patientsäkerhetskultur. Utöver dessa finns en dimension som består av en enskild fråga som ger en övergripande bedömning av patientsäkerheten samt två dimensioner beskriver hur frekvent personalen uppger att de rapporterat avvikelser och risker. Så här tolkas dimensionerna Resultat under 50 eller som är fem enheter eller mer under genomsnittet för landstinget bör vara prioriterade i förbättringsarbetet. Dimensioner som överstiger 70 eller är mer är tio enheter över genomsnittet för landstinget är att se som styrkor. Notera således att en verksamhet som har ett högt resultat på en dimension sett till skala trots det kan behöva arbeta med frågor där resultatet överstiger 50. På varje fråga har medarbetarna möjlighet att på en femgradig skala instämma eller inte instämma i frågans påstående. Resultatet på frågan utgörs av de respondenter som helt eller delvis instämmer i påståendet. Resultatet av varje dimension utgör av en sammanvägning av resultatet från de frågor som ingår. För en utförligare beskrivning av dimensionerna hänvisas till handboken; Att mäta säkerhetskultur och tipsguiden Från mätning till åtgärder. Båda finns tillgängliga på SKLs webbsida, Databas I rapporten jämförs landstingets resultat med resultaten från den nationella databasen från landstingets mätningar av säkerhetskultur Referensdata finns publicerad i skriften Sammanfattning av landstingens mätningar av säkerhetskultur som publicerades av SKL våren Publicerad data består av data från 20 av 21 landsting som är insamlad under 2010 och Totalt ingår svar från drygt medarbetare inom svensk hälso- och sjukvård. Statistiska skillnader I alla former av insamlat material finns det alltid ett visst mått av osäkerhet i data som presenteras. Samtliga resultat i rapportgeneratorn på redovisas därför med ett 95 procent konfidensintervall. I rapporten har skillnader där resultaten, inklusive konfidensintervall, mellan olika verksamheter inte överlappar varandra markerats som Statistiska skillnader När landstingets resultat redovisas tillsammans med 2011 års resultat och referensdata i databasen är signifikanta skillnader jämfört med databasen markerade i rött (lägre) eller grönt (högre). När resultaten redovisas per förvaltning/sjukhus och personalgrupp är signifikanta skillnader jämfört med det totala resultatet för den genomförda mätningen i landstinget 2013 markerade med rött(lägre) eller grönt (högre) 4 Burr M, Sorra J, Nieva VF, et al. Analysis of the Veterans Administration (VA) National Center for Patient Safety (NCPS) FY 2000 Patient Safety Questionnaire. Technical report. Westat: Rockville, MD; Nieva VF, Sorra J. Safety culture assessment: A tool for improving patient safety in health care organizations. Qual Saf Healthcare 2003;12(Suppl 2): Sida 8 av 22
9 statistiskt säkerställda. Även om intervall legat helt intill varandra, exempelvis och har detta markerats som en säkerställd skillnad. Då landstingets resultat jämförs med databasen markeras resultat som med säkerhet är bättre än databasens genomsnitt med grön markering. Resultat som med säkerhet är lägre än genomsnittet i databasen markeras med rött. Resultat från olika verksamheter eller personalgrupper inom landstinget markeras resultat som med säkerhet är över genomsnittet för Landstinget i Kalmar län med grönt och resultat under genomsnittet med rött. Rapportens uppbyggnad Rapporten är uppbyggd i sju underrubriker som behandlar olika delar av resultatet från undersökningen. För att på ett enklare sätt greppa de 17 dimensionerna är dessa indelade i sex grupper som identifierats genom sambandsanalys och finns redovisade i tipsguiden; Säkerhetskultur i egen verksamhet, Ledning och organisation, Stöd vid negativ händelse och Samarbete med andra, Sammantagen säkerhetsmedvetenhet och Antal rapporterade händelser och risker. Slutligen görs en översyn av de öppna svaren samt en sammanställning av ett par undersökningsspecifika reflektioner. I rapportgeneratorn finns möjlighet att genomföra omfattande jämförelser och analyser av materialet både inom landstinget och med andra organisationer och verksamheter. Ytterligare kompletterande data finns i den data- och figursamling som bifogas rapporten i Excel och Power Point. Inloggningsuppgifter till rapportgeneratorn tillhandahålls av centrala och lokala kontaktpersoner. Sida 9 av 22
10 Dimensionsområden Säkerhetskultur i egen verksamhet Dimensionsområdet säkerhetskultur i egen verksamhet berör den egna enhetens kultur i form av samarbete och återföringar utav avvikelser. Totalt består området av fyra dimensioner. Dimension Landstinget Kalmar 2011 Databas Benägenhet att rapportera händelser Återföring och kommunikation kring avvikelser Lärandeorganisation En icke straff- och skuldbeläggande kultur Landstinget har högre resultat än databasgenomsnittet i två av de fyra dimensionerna. Dimensionen återföring och kommunikation kring avvikelser har minskat med 13 enheter sedan mätningen Minskningen är signifikant inom samtliga förvaltningar. En av de tre frågor som utgör dimensionen återföring och kommunikation kring avvikelser fångar om medarbetarna upplever att rapporterade avvikelser återkopplas till verksamheten, endast hälften av medarbetarna i länet anser att detta genomförs helt eller delvis. Minskningen i dimensionen kan tolkas som ett misstroende mot landstingets avvikelsehanteringssystem som helhet och bör tas på allvar i landstingets fortsatta övergripande säkerhetsstrategi, Förvaltning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (n=2836) därav Länssjukhuset i Kalmar (n=1476) Benägenhet att rapportera händelser Återföring och kommunikation kring avvikelser Lärandeorganisation En icke straff- och skuldbeläggande kultur därav Oskarshamns sjukhus (n=290) därav Västerviks sjukhus (n=886) Primärvårdsförvaltningen (n=621) Psykiatriförvaltningen (n=424) Tandvårdsförvaltningen (n=277) Som framgår av tabellen ovan skiljer sig resultatet åt mellan olika förvaltningar i landstinget. Skillnaderna ökar ytterligare om resultaten bryts ner på klinik eller enhetsnivå. Fördelat på de större yrkesgrupperna framstår, sjuksköterskor och den paramedicinska personalen som mest kritiska till säkerhetskulturen i den egna verksamheten, medan chefer och biomedicinsk personal generellt är mycket positiva till säkerhetsarbetet i den egna verksamheten. Personer som inte arbetar med direkt patientkontakt har vanligtvis en mer positiv bild av säkerhetskulturen i verksamheten. Det samma gäller för personal som arbetat länge i vården. Skillnaderna mellan öppen- och slutenvård är relativt små. Sida 10 av 22
11 Personalgrupp Benägenhet att rapportera händelser Återföring och kommunikation kring avvikelser Lärandeorganisation Sjuksköterskor (n=1382) Undersköterskor/Skötare (n=853) Läkare (n=459) Paramedicinsk personal (n=383) Administrativ personal (n=370) Övrig personal (n=358) Chefer (n=251) Biomedicinska analytiker (n=105) En icke straff- och skuldbeläggande kultur Ledning och organisation Området ledning och organisation berör ledningen och organisationen i den lokala verksamheten Samtliga områden korrelerar men det går att se ett starkare samband mellan förtroendet för högsta ledningen och personalens upplevelse av arbetsbelastning. Samarbete och öppenhet är två dimensioner som speglar vilken förmåga organisationen har att hantera skiftningar i arbetsbelastning genom att dels säga ifrån när situationer hotar patientsäkerheten, dels hjälpa andra delar av verksamheten då arbetsbelastningen skiftar mellan exempelvis olika avdelningar. Dimension Landstinget Kalmar 2011 Databas Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Öppenhet i kommunikationen Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Landstinget har bibehållit sina, i relation till databasen, höga resultat vad gäller chefer och ledningens engagemang i patientsäkerhetsarbetet. Sett över tid får även de närmsta cheferna ett högre resultat vid denna mätning än Resultaten på denna dimension varierar dock mycket kraftig mellan de knappt 190 chefer som utvärderats. Högsta uppmätta värde var 98 och lägsta 20. Dimensionen samarbete inom vårdenheten har minskat sedan mätningen 2011 och resultatet är nu lägre än genomsnittet i databasen. Minskningen är signifikant inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och psykiatriförvaltningen. Öppenhet i kommunikation har minskat med totalt 12 enheter sedan mätningen De största minskningarna har skett inom psykiatri och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Frågeområdet omfattar bland annat frågor som om medarbetarna vågar ifrågasätta beslut som tas av chefer eller mer erfarna kollegor utifall att de riskerar patientens säkerhet. Sida 11 av 22
12 Personal med direkt patientkontakt har ett lägre resultat än de som inte träffar patienter. Personal inom slutenvården har lägre resultat än övriga på samtliga dimensioner. Förvaltning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (n=2836) därav Länssjukhuset i Kalmar (n=1476) därav Oskarshamns sjukhus (n=290) därav Västerviks sjukhus (n=886) Primärvårdsförvaltningen (n=621) Psykiatriförvaltningen (n=424) Tandvårdsförvaltningen (n=277) Min närmaste chefs agerande Högsta ledningens stöd Öppenhet i kommunikationen Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Psykiatriförvaltningen utmärker sig med signifikant lägre resultat än övriga verksamheter. Tandvården och primärvårdsförvaltningens resultat är generellt högre än övriga förvaltningar Personalgrupp Min närmaste chefs agerande Högsta ledningens stöd Öppenhet i kommunikationen Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Sjuksköterskor (n=1382) Undersköterskor/Skötare (n=853) Läkare (n=459) Paramedicinsk personal (n=383) Administrativ personal (n=370) Övrig personal (n=358) Chefer (n=251) Biomedicinska analytiker (n=105) De personalgrupper som i stor utsträckning arbetar i direktkontakt med patienterna ger en mindre positiv bild av säkerhetskulturen än övriga personalgrupper. Noterbart är läkargruppens låga resultat på frågeområden som berör samarbete och arbetsbelastning samt chefsgruppens oerhört mycket högre resultat på samtliga dimensioner. Sida 12 av 22
13 Stöd vid negativ händelse De två dimensioner som ingår i området stöd vid negativ händelse är nationellt unika för Sverige jämfört med andra versioner av enkäten. Sedan 2011 finns stöd och information till patienter som utsätts för vårdskada reglerat i patientsäkerhetslagen. De flesta vårdgivare har även rutiner för stöd och uppföljning till medarbetare som varit inblandade vid skadetillfället. Frågorna har något av uppföljningskaraktär och mäter egentligen inte enbart den faktiska kulturen utan även verksamhetens följsamhet till lagar och rutiner. Dimensionerna korrelerar i begränsad omfattning med övriga områden i enkäten. Dimension Landstinget Kalmar 2011 Databas Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse Dimensionen Stöd till patient vid negativ händelse har ökat mest av samtliga dimensioner i undersökningen, vilket med största sannolikhet är en följd av det lagkrav som finns sedan införandet av den nya patientsäkerhetslagstiftningen.. Ökningen är signifikant för samtliga förvaltningar i landstinget. Det finns anledning att följa upp resultaten på kliniknivå då det, inte minst på sjukhusen fortfarande finns verksamheter som har låga resultat på dessa dimensioner. Förvaltning Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (n=2836) därav Länssjukhuset i Kalmar (n=1476) därav Oskarshamns sjukhus (n=290) därav Västerviks sjukhus (n=886) Primärvårdsförvaltningen (n=621) Psykiatriförvaltningen (n=424) Tandvårdsförvaltningen (n=277) Skillnaden mellan olika yrkeskategorier bör studeras närmare när det gäller dessa dimensioner. Att patientnära personalgrupper som sjuksköterskor och läkare har så olika uppfattning om patientinformation vid vårdskada är intressant. I den bifogade tabellbilagan finns resultaten uppdelade per personalgrupp och förvaltning för ytterligare analys. Skillnaden mellan chefer och medarbetares uppfattning om vad för stöd som erbjuds anställda vid vårdskada kan också vara en källa till fortsatt diskussion. Sida 13 av 22
14 Personalgrupp Information och stöd till patient vid negativ händelse Sjuksköterskor (n=1382) Undersköterskor/Skötare (n=853) Läkare (n=459) Paramedicinsk personal (n=383) Administrativ personal (n=370) Övrig personal (n=358) Chefer (n=251) Biomedicinska analytiker (n=105) Information och stöd till personal vid negativ händelse Samarbete med andra Ett effektivt samarbete med övriga delar av sjukhusorganisationen minskar riskerna för fel och patientskador. Valideringen av enkäten visar att primärvård och somatisk vård tolkar frågorna om samarbete på olika sätt. Verksamheter på sjukhus ser vanligtvis i första hand till andra delar av sjukhuset, medan primärvården utgår från samarbetet med exempelvis sjukhus och kommun. Detta bör beaktas när man gör jämförelser mellan olika delar av landstinget. Dimension Landstinget Kalmar 2011 Databas Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Landstingets resultat är med säkerhet högre än det genomsnittliga resultatet i databasen. Resultatet är också en förbättring från 2011 års mätning. Förvaltning Samarbete mellan vårdenheterna Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (n=2836) därav Länssjukhuset i Kalmar (n=1476) därav Oskarshamns sjukhus (n=290) därav Västerviks sjukhus (n=886) Primärvårdsförvaltningen (n=621) Psykiatriförvaltningen (n=424) Tandvårdsförvaltningen (n=277) Överlämningar och överföringar av patienter och information Ju äldre respondenten är och ju längre man har arbetet inom vården desto mer positiv blir man till hur samarbetet med andra verksamheter fungerar. Skillnaderna mellan de som arbetar patientnära eller inte är relativt små. Sida 14 av 22
15 Personalgrupp Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Sjuksköterskor (n=1382) Undersköterskor/Skötare (n=853) Läkare (n=459) Paramedicinsk personal (n=383) Administrativ personal (n=370) Övrig personal (n=358) Chefer (n=251) Biomedicinska analytiker (n=105) Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Dimensionen sammantagen säkerhetsmedvetenhet och den enskilda frågan självskattad patientsäkerhetsmedvetenhet fungerar som outputvariabler i enkäten. Det betyder att resultaten på dessa dimensioner kan ses som en sammanfattning av verksamhetens inställning till säker vård. Frågorna som ingår i dimensionerna är svåra att använda för att bedriva förbättringsarbete då de beskriver en subjektiv uppfattning om verksamhetens säkerhetskultur. Flera vårdorganisationer i USA har, upplevt att dessa dimensioner har fått ett lägre värde vid en andra mätning trots ett idogt arbete med att utbilda och tydliggöra säkerhetsfrågor i organisationen samt ökningar i andra dimensioner. Fenomenet skulle eventuellt kunna beskrivas som en effekt av förbättrad säkerhetsmotivation och kompetens i organisationen, vilket beskrivs av Marianne Törner med flera i skriften Att bygga säkerhet. Resonemanget går ut på att en ökad kunskap om säkerhet leder till en mer kritisk inställning till säkerheten i den egna verksamheten. Även om en sådan förklaringsmodell kan tyckas rimlig bör dock påpekas att Indikator inte hittat någon artikel som styrker denna tes, trots upprepade kontakter med den forskargrupp som utformat enkäten på AHRQ. Mot bakgrund av ovanstående är det naturligtvis omöjligt att göra bedömningen huruvida de lägre resultaten för landstinget som helhet är en effekt av en ökad medvetenhet hos Sida 15 av 22
16 medarbetarna. På enhet eller kliniker där man nått högre resultat än 2011 på flera andra dimensioner och aktivt arbetat med säkerhetsfrågor bör man ta upp frågan om förändrad inställning med medarbetarna när resultatet presenteras. En valideringsfråga som eventuellt kan användas som utgångspunkt på enhetsnivå är: Anser ni att vår patientsäkerhet blivit bättre eller sämre under de senaste två åren? Dimension Landstinget Kalmar 2011 Databas Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patiensäkerhetsnivå Trots ett lägre resultat än vid mätningen 2011 ligger landstingets resultat fortfarande över referensvärdet i databasen. Eftersom dimensionen självskattad säkerhetsnivå endast består av en fråga blir osäkerheten för detta resultat större. Avvikelsen från landstingssnittet kan därför vara större utan att vara statistiskt säkerställt. Förvaltning Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (n=2836) därav Länssjukhuset i Kalmar (n=1476) därav Oskarshamns sjukhus (n=290) därav Västerviks sjukhus (n=886) Primärvårdsförvaltningen (n=621) Psykiatriförvaltningen (n=424) Tandvårdsförvaltningen (n=277) Fördelar man resultatet på personalgrupper utmärker sig sjuksköterskorna som den personalgrupp som gör den lägsta generella skattningen av säkerhetskulturen. Personal med direkt patientkontakt har ett totalt resultat på dimensionen sammantagen säkerhetsmedvetenhet 63 vilket är tio enheter lägre än de medarbetare som i det dagliga arbetet inte möter patienter. Personalgrupp Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Sjuksköterskor (n=1382) Undersköterskor/Skötare (n=853) Läkare (n=459) Paramedicinsk personal (n=383) Adminsitrativ personal (n=370) Övrig personal (n=358) Chefer (n=251) Biomedicinska analytiker (n=105) Sida 16 av 22
17 Antal rapporterade händelser och risker Antalet rapporterade händelser och risker är dimensioner av deskriptiv karaktär. Respondenten har fått uppge hur många avvikelser respektive risker han eller hon har rapporterat under de senaste 12 månaderna. Dimensionerna har inget resultat då det inte går att sätta ett värde på hur många avvikelser som är att betrakta som bra eller dåligt. Det finns dock mycket forskning som pekar mot att en person och en verksamhet med god säkerhetskultur tenderar att använda avvikelsehanteringssystem i större utsträckning. I graferna har resultaten från svarsalternativen 6-10 avvikelser/risker, avvikelser eller risker och fler än 21 avvikelser/risker lagts samman till en grupp på grund av få svar. G1 G2 Fråga Hur många avvikelser (vårdskador eller händelser som hade kunnat medföra vårdskada) har du skriftligen rapporterat de senaste 12 månaderna? Hur många risker (möjlighet att vårdskador skall inträffa) har du skriftligen rapporterat under de senaste 12 månaderna? Många vårdgivare uppmuntrar idag att medarbetarna aktivt rapporterar avvikelser i befintliga system. En hög andel medarbetare som inte rapporterat någon avvikelse under det senaste året kan därför tolkas antingen som att verksamhetens avvikelsearbete inte nått ut till alla medarbetare, alternativt att få avvikelser inträffar. Drygt hälften av respondenterna uppgav att de rapporterat minst en avvikelse under det gångna året. Samtliga verksamheter, har en relativt liten spridning vad gäller antalet medarbetare som inte skrivit någon avvikelse. Jämfört med tidigare mätning är antalet medarbetare som inte skrivit en avvikelse relativt konstant. Antal rapporterade avvikelser de senaste 12 månaderna per förvaltning och sjukhus Vid jämförelse av personalgrupper är det en större andel undersköterskor/skötare och paramedicinsk personal som inte rapporterat någon avvikelse. Då dessa grupper till största del arbetar med patienter i sitt dagliga arbete måste skillnaden med exempelvis sköterskor och läkare ses som notabel. Den stora andelen biomedicinska analytiker som har rapporterat avvikelser bör Sida 17 av 22
18 ses i ljuset av det kvalitetsledningssystem som funnits inom laboratorieverksamheten under lång tid. Antal rapporterade avvikelser de senaste 12 månaderna per större personalgrupp Rapporterade risker Andelen personal som rapporterat risker under de senaste 12 månaderna är mer eller mindre det samma som mätningen Kring två tredjedelar av respondenterna har inte rapporterat någon risk under det senaste året viket kan tolkas som att riskrapporteringen inte fått fullt fäste i alla delar av verksamheten. Antal rapporterade risker de senaste 12 månaderna per förvaltning samt sjukhus Sida 18 av 22
Mätning av patientsäkerhetskultur Landstinget Kronoberg Sammanfattande rapport
Mätning av patientsäkerhetskultur Landstinget Kronoberg 2014 Sammanfattande rapport Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Teknisk rapport... 6 Analysmodell... 8 Dimensionsområden...
Läs merPatientsäkerhetskulturen. Landstinget Östergötland november Sammanfattande rapport. Institutet för kvalitetsindikatorer AB
Patientsäkerhetskulturen inom Landstinget Östergötland november 2012 Sammanfattande rapport Sammanfattning Institutet för kvalitetsindikatorer ( Indikator ) har på uppdrag av ledningen i Landstinget i
Läs merMätning av patientsäkerhetskultur Landstinget i Östergötland Sammanfattande rapport
Mätning av patientsäkerhetskultur Landstinget i Östergötland 2014 Sammanfattande rapport Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Teknisk rapport... 5 Analysmodell... 7 Dimensionsområden...
Läs merMätning av patientsäkerhetskulturen. Målgrupp: alla medarbetare inom HSF, PSF, tandvård, primärvård och hälsoval. Antal enkäter: ca 5100 skickades ut
Landstinget i Kalmar län Patientsäkerhetskulturmätning 2011 Lena Hagman, projektledare 1 Syfte Kartlägga styrkor och svagheter och tydliggöra förbättringsområden Öka insikten om patientsäkerhetsområdet
Läs merSammanfattande rapport Norrbottens läns landsting. Tidpunkt Ansvarig projektledare Johan Frisack
Sammanfattande rapport orrbottens läns landsting Tidpunkt Ansvarig projektledare Johan Frisack Introduktion Introduktion Under 6 tog ett antal landsting initiativet till att översätta och validera den
Läs merSammanfattande rapport Norrbottens läns landsting. Tidpunkt Ansvarig projektledare Johan Frisack
Sammanfattande rapport orrbottens läns landsting Tidpunkt Ansvarig projektledare Johan Frisack Introduktion Introduktion Under 6 tog ett antal landsting initiativet till att översätta och validera den
Läs merMätning av patientsäkerhetskultur 2013
Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och präglas av rådande värderingar och normer i organisationen. Ett uttryck för kulturen i en vårdverksamhet
Läs merPatientsäkerhetskultur
[Skriv text] NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Patientsäkerhetskultur SAMMANFATTNING AV RESULTAT FRÅN LANDSTINGENS MÄTNINGAR AV PATIENTSÄKERHETSKULTUR [Skriv text] 1 2 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merMedarbetarskaps- och säkerhetsenkät 2017
Medarbetarskaps- och säkerhetsenkät 2017 Vad mäter vi? Enkätverktyget Patientsäkerhet Arbetsklimat Organisatoriskt lärande Personalsäkerhet Svarsfrekvenser Svarsfrekvens Antal svar Antal i urval Landstinget
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merHSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD
HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 1 HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 2 Innehåll
Läs merUndersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04
Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merPatientsäkerhetskultur
NATIONELL SATSNING F ÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Patientsäkerhetskultur SAMMANSTÄLLNING PÅ NATIONELL NIVÅ AV LANDSTINGENS MÄTNINGAR 212-214 Patientsäkerhetskultur 1 Förord En god patientsäkerhetskultur är
Läs merPatientsäkerhetskultur - Handlingsplan
Att mäta patientsäkerhetskulturen ger kunskap om medarbetarnas uppfattning om faktorer av betydelse för patientsäkerheten. Forskning inom så kallade HRO-organisationer (High Reliability Organizations)visar
Läs merUndersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt
Sammanfattande rapport Röda Korset Sverige Undersökning Öppenvård RK PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Camilla Lansvén Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat
Läs merPatientsäkerhetsdialog Executive Walk Rounds(EWR)
Patientsäkerhetsdialog Executive Walk Rounds(EWR) Hälso- och sjukvårdens kontinuerliga arbete med att förbättra patientsäkerheten har skiftat fokus från individ till system. Syftet är att skapa en öppen
Läs merPrimärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27. PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin
Primärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27 PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin Patientsäkerhetslagen 2010:659 Vårdgivarens skyldighet att bedriva
Läs merNöjdkundundersökning
Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merUndersökning Diagnostik PUK. Tidpunkt
Sammanfattande rapport VO Medicin > Endoskopimottagning Undersökning Diagnostik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator
Läs merNationell Patientenkät Primärvård 2017
Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn
Läs merNationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg
Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius
Läs merVäxjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014
Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje
Läs merResultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04
Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell
Läs merKataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009
Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten
Läs merSkånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)
Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Inställning till vårdtjänster
Läs merNationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Sahlgrenska Universitetssjukh
Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Sahlgrenska Universitetssjukh Undersökningsperiod 2011 Vår Ansvarig projektledare Björn Åkerberg Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merArbetsmiljö - Patientsäkerhet
Arbetsmiljö - Patientsäkerhet Kerstin Norman, Arbetsmiljöstrateg, Ph D Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt patientsäkerhetsarbete Arbetsmiljölagen Medarbetarenkät Bra/god arbetsmiljö Patientsäkerhetslagen
Läs merMEDARBETARENKÄT Västra Götalandsregionen
MEDARBETARENKÄT 2017 Västra Götalandsregionen 2 Introduktion I denna rapport presenteras resultatet av 2017 års medarbetarenkät. Syftet med undersökningen är att: Skapa underlag för att utveckla den organisatoriska
Läs merPatientsäkerhetskultur på en Akutmottagning Leif Gillving Karin Ström
Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning Leif Gillving Karin Ström Projektarbetet är en del i en fristående kurs i Patientsäkerhet (TFRF45), hösttermin 2010, vid avdelningen för Ergonomi och aerosolteknologi,
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merNationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg
Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merUndersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt 2013-10
Sammanfattande rapport Röda Korset Sverige Undersökning Öppenvård RK PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Lisa Borgh Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merAv 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Läs merNationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning
Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merTolkcentralen Brukarundersökning november 2014
Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde
Läs merBortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015
Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas
Läs merTranås kommun Medarbetarundersökning 2015
Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning
Läs merMedarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.
Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen
Läs merPatientsäkerhetskultur 2015
Patientsäkerhetskultur resultat och fortsättning Patientsäkerhetskultur 15 LiM 15 jan 15 Attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet Utkast Mita Danielsson 141229 Svarsfrekvens 9676 enkäter skickades
Läs merUppföljning av patientsäkerhetskultur Svarsfrekvens PSK % 2016 Region Norrbotten
Uppföljning av patientsäkerhetskultur 2016 Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och präglas av rådande värderingar och normer i organisationen. Ett uttryck för kulturen i en vårdverksamhet
Läs merResultat Röntgenkliniken
Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet
Läs merNYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT
NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 35,2 37,6 Procent Totalt utskickade Returnerade
Läs merNationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler
Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merNATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD
NATIONELL PATIENTENKÄT Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens förbättrings- och utvecklingsarbete.
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merPresentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Läs merSMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39
SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning
Läs merNLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada
NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar
Läs merMedarbetarundersökning 2009
Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat
Läs merSäkerhetskulturtrappan från A till E ETT DIALOGVERKTYG FÖR VERKSAMHETER ATT KARTLÄGGA OCH UTVECKLA SITT ARBETE MED PATIENTSÄKERHET
Säkerhetskulturtrappan från A till E ETT DIALOGVERKTYG FÖR VERKSAMHETER ATT KARTLÄGGA OCH UTVECKLA SITT ARBETE MED PATIENTSÄKERHET Säkerhetskulturtrappan från A till E 1 Förord Patientsäkerhetskultur är
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merVäxjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013
Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merNationellt ramverk för patientsäkerhet
Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket
Läs merNationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten
Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning
Läs merEnkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:
Läs merBilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget
Läs merNationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott
Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät
Läs merKvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör
Kvalitet och patientsäkerhet Magnus Persson, utvecklingsdirektör Landstingets fokusområden Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa
Läs merBemanningssituationen sommaren 2017
PROMEMORIA 2017-09-20 1 (5) Sommaren i vården kartlagd Inför sommaren 2017 uppgav så gott som alla landsting att bemanningssituationen förväntades att bli ansträngd. Den sammanvägda bedömningen som de
Läs merAnvändarmanual för webbrapport Nationell patientenkät (Patientupplevd kvalitet)
Användarmanual för webbrapport (Patientupplevd kvalitet) Institutet för kvalitetsindikatorer VÄLKOMMEN TILL INDIKATORS WEBBRAPPORT! 3 CENTRALA BEGREPP 4 Rapporterande frågor 4 Patientupplevd kvalitet 4
Läs merVad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg
Läs merNationell Patientenkät Nationell Psykiatri SV utd Sammanfattande rapport Ersta sjukhus Psykiatriska kliniken
Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri SV utd Sammanfattande rapport Ersta sjukhus Psykiatriska kliniken Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merKvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa
Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Varje dag lite bättre Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård 2014
Läs merPatientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q Q2 2014
Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q3 2013 Q2 2014 Om analysen I januari 2014 gjordes en första utvärdering av patientnöjdheten sett till bakgrundsfaktorerna i enkäten. Den baserades på
Läs merATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8
Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet
Läs merSamlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät
Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och feedback, skriv gärna ut och spara det. 24 st har svarat på enkäten. Ledning och prioriteringar
Läs merNYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT
NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 27 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 42,9 45,3 Procent Totalt utskickade Returnerade
Läs merTillsynssamverkan i Halland - Miljö
Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 2009 Hela Halland Frida Forsberg & Per Albinsson 2009-07-06 1 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö-
Läs merLMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun
LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra
Läs merRedovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015
Dnr 41-639/215 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 215 stockholm.se Brukarundersökning 215 3 (42) Innehållsförteckning Om undersökningen 4 Sammanfattning av årets resultat 4 Vård och omsorgsboende
Läs merNationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016
Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-08-05 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND
Läs merEnkät brukare oktober/november 2013
1 Socialförvaltningen 2013-12-03 Anette Österberg/Utvecklingsledare/TÖS Enkät brukare oktober/november 2013 Bakgrund 2011 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom äldreomsorg, socialpsykiatri,
Läs merSkador i vården 2013 första halvåret 2017
MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING NATIONELL NIVÅ 1 Förord Denna redovisning av skador och vårdskador (undvikbara skador) på nationell nivå bygger på granskning av 70 5 vårdtillfällen på akutsjukhus under
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merArbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014
Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Om medarbetarundersökningar hos Arbetsförmedlingen... 4 2.2. Arbetsförmedlingens index...
Läs merVad tycker Du om oss?
Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.
Läs merFÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen
Läs merSveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
Läs merLandstingets i Östergötlands handlingsplan utifrån Patientsäkerhetskulturmätning
Landstingets i Östergötlands handlingsplan utifrån Patientsäkerhetskulturmätning Dimension Resultat LiÖ Benägenhet att rapportera händelser 54 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 66 Självskattad patiensäkerhetsnivå
Läs merEnkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.
Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: 2 2 3
Läs merKalmar kommuns medarbetarenkät 2014
Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund
Läs merArbetsmiljö och hälsa och dess koppling till kvalité och patientsäkerhet
Arbetsmiljö och hälsa och dess koppling till kvalité och patientsäkerhet HFS 150203 Vi vet allt vi behöver veta! Medarbetare som mår bra presterar bra Medarbetare som presterar bra skapar kvalité & utveckling
Läs merRedovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017
Bilaga Dnr 4.1-142/218 Februari 217 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 stockholm.se Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 Februari 217 Utgivare: Äldreförvaltningen
Läs merSkånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet
Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Region Skåne, Integritet 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna
Läs merRiktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun
Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2017 Markör AB 1 (15) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merKvalitet och patientsäkerhet
Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren, Utvecklingsdirektör På gång Åttonde året i rad med positivt resultat 148 miljoner kronor Eva Arvidsson disputerar på torsdagen vid Linköpings
Läs merKvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2
Läs merKundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare
Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 14 14-6-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare 1. Inledning Under våren 14 har Ljungby kommuns miljö- och byggförvaltning genomfört en servicemätning
Läs merPatientsäkerhetskultur 2015
Patientsäkerhetskultur resultat och fortsättning Patientsäkerhetskultur 15 US 16 jan 15 Attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet Utkast Mita Danielsson 141229 Svarsfrekvens 9676 enkäter skickades
Läs merInstruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)
2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion
Läs merAttitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun
Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs mer