Gymnasieexamen inom byggteknik. Utbildningsprogrammet för husbyggare

Transkript

1 Gymnasieexamen inom byggteknik Utbildningsprogrammet för husbyggare Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium / / Yrkesutbildningen enligt denna läroplan motsvarar nivå 3 i EG:s klassificering, enligt EG-medlemsstaternas beslut om betygens jämförbarhet (85/368/EEG)

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Programmål Syfte Programmets karaktär och uppbyggnad Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd Utbildningsprogrammets mål Samverkan med arbetslivet Programidén Läroplanens ämnesdel Studiernas uppbyggnad och struktur Yrkesämnen centralt innehåll, mål för examensdelen och bedömning Fördelning av yrkesämnena Grundläggande studier, 15 sv Grundläggningsarbeten, 15 sv Yrkesinriktade studier, 65 sv Arbeten i stomskedet, 35 sv Husbyggnad, 30 sv Studiernas framskridande Periodisering Periodernas innehåll Lärande i arbete (LIA) Yrkesprov Examensarbete, 2 sv Grundläggande studier Grundläggningsarbeten, 15 sv Yrkesinriktade studier Arbeten i stomskedet, 35 sv Husbyggnad, 30 sv Valbara ämnen centralt innehåll, mål för examensdelen och bedömning Valbara yrkesämnen Stålbyggande, 3-5 sv Timmerbyggande, 3-5 sv Byggnadsrenovering, 3-5 sv Inredningsarbeten, 3-5 sv Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen, 10 sv Valbara ämnen med allmänt innehåll Språk, 4 sv Företagsamhet och entreprenörskap, 4 sv Kreativt skapande, 3 sv Högskoleförberedande utbildningshelhet Bedömning av studerande Syfte och mål med bedömningen Genomförande av bedömningen Vitsord Bedömning vid specialundervisning Föremål och kriterier för bedömningen... 57

3 Tillgodoräknande och erkännande av kunnande Kompetenser för livslångt lärande BILAGA 1. Avsnittsbeskrivning

4 4 1 INLEDNING Förändringar i omvärlden leder till att det ställs krav på förändringar även inom utbildningen. Dagens yrkesliv kräver flexibilitet, nya kompetenser och mångsidigt kunnande. Gränserna mellan olika yrken suddas ut och nya verksamhetsområden uppstår. Den internationella handeln ökar liksom människors rörlighet över nationsgränserna. Detta är förändringar som ställer högre krav på språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion. Miljöfrågor har fått en ökad betydelse och ingår nu i ett bredare perspektiv, kopplat till ekonomiska, sociala och kulturella frågor. Utbildning i miljöfrågor ses som avgörande för att uppnå en hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljöoch utvecklingsfrågor. Den tekniska utvecklingen är explosionsartad och vi kan idag bara ana de möjligheter som finns inom informationstekniken. Överallt fäster man allt större uppmärksamhet vid kvalitet och arbetsresultat. Produkter och service måste vara konkurrenskraftiga både nationellt och internationellt. Verksamheten skall vara kundinriktad så att den beaktar individuella behov, kundernas förväntningar och varierande servicesituationer. Också konsumenter har rättigheter, ansvar och skyldigheter, som de studerande behöver känna till i sina yrkesroller och som medborgare. Service- och konsumentkunskap krävs i alla sammanhang. Arbetarskydd och hälsa hör väsentligt samman med all yrkesverksamhet. Viktigt är att de studerande känner till föreskrifter och anvisningar om arbetarskyddet i sin bransch och följer dessa. De skall lära sig att identifiera faror och hälsorisker som förekommer i arbetet och skydda sig mot dem samt undvika varje form av riskmoment. Dagens arbetsplatser och den yrkesmässiga rörligheten förutsätter goda och mångsidiga yrkesfärdigheter, flexibilitet i tänkande och attityder samt företagsamhet. 1.1 Programmål Målet med utbildningen till husbyggare är att ge en kvalitativ och bred utbildning som ger de studerande insikter och redskap som behövs för att arbeta enligt branschens kvalitetskrav. Husbyggare planerar sitt arbete med hjälp av ritningar, gör beräkningar över material- och arbetsåtgång genom att använda datahjälpmedel och utvärderar sitt eget arbete. Utbildningen lär dem miljömedvetenhet, samarbetsförmåga och förmåga att uttrycka sig på ett förtroendeingivande sätt och att ta hänsyn till säkerheten och arbetarskyddet. De studerande ska både under och efter studierna känna tillfredsställelse med sitt yrkesval, de ska ges möjligheter att utveckla sig som individer och inom sitt yrke så de kan bli en tillgång för branschen. Utbildningen ger en god grund för fortsatta studier inom branschen. Efter utbildningen till husbyggare kan de utföra arbeten i grundläggningsskedet vid husbyggnad. De kan utföra ytter- och mellanväggsarbeten samt stomarbeten för yttertak och isoleringsarbete enligt planer. Husbyggarna kan använda de grundläggande arbetsredskapen på en arbetsplats samt det mest ändamålsenliga arbetssättet och materialet Syfte Utbildningen inom programmet för byggteknik skall ge en bred orientering om byggprocessen samt grundläggande kunskaper inom nybyggnad och renovering av hus och anläggningar. Programmet skall även ge grunder för fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.

5 5 1.3 Programmets karaktär och uppbyggnad De centrala kunskaperna för utbildningen inom byggteknik är den teknik som krävs för arbete med nybyggnation, underhåll och reparationer. Nyproduktion av bostäder och andra byggnadskonstruktioner är viktiga inslag i samhällsutvecklingen. Befintliga byggnader och anläggningar skall underhållas och anpassas till nya krav på funktion och ändrade estetiska krav. Nya sätt att se på resurs- och materialanvändning utvecklas, vilket bland annat innebär nya metoder för återanvändning av rivningsmaterial från äldre byggnader. Allt högre krav ställs på att material som används skall främja boendemiljö och hälsa. Utbildningen bygger på en hantverkstradition som präglas av erfarenhetsbaserat lärande och praktiskt arbete. I den moderna byggtekniken spelar också informationstekniken en allt större roll som ett naturligt hjälpmedel inom byggverksamheten, vilket också påverkar utbildningen. Utbildningen skall utveckla förmågan att hantera ny teknik och lägga grunden för ett fortsatt lärande inom programmets verksamhetsområden. Arbeten inom byggnadsbranschen utförs ofta i nära kontakt med beställaren, vilket ställer särskilda krav på den anställdes serviceförmåga och kreativitet. Social förmåga och servicekänsla är därför viktiga. Andra generella krav är språkliga färdigheter, kvalitetsmedvetenhet, entreprenörskap samt förmåga att arbeta med och leda projekt. Den tilltagande internationaliseringen ställer krav på språkkunskaper utöver svenska samt förståelse för andra kulturer. Genom samverkan mellan allmänna ämnen och yrkesämnen samt genom att praktiska och teoretiska avsnitt förs samman och integreras i olika examensdelar bildas en helhet i utbildningen och utvecklas den kompetens som krävs i arbetslivet. Arbetspraktiken ger erfarenheter av programmets verksamhetsområden och möjlighet att tillämpa och värdera olika arbetsmetoder liksom möjlighet att arbeta såväl självständigt som i arbetslag. Arbetspraktiken ökar förståelsen för den yrkesverksamhet som utbildningen skall förbereda för och bidrar till utvecklandet av bland annat servicekänsla, kvalitet i det tekniska utförandet och förståelse för företagandets villkor. Ett miljöperspektiv bör prägla utbildningen beträffande såväl den fysiska och psykosociala arbetsmiljön som förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling. 1.4 Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd En person med sjukdom eller handikapp som uppenbart utgör ett hinder för deltagande i utbildningen kan inte antas som studerande, eftersom den studerande själv eller andra kan utsättas för fara. Praktiska problem som är förorsakade av sjukdom eller handikapp som inte hindrar utbildning och framtida yrkesverksamhet ska lösas med undervisningsarrangemang och med tjänster inom studerandevården, men en studerande måste klara av de delar av yrkesutbildningen och lärande i arbete som krävs för att uppnå uppställda mål för yrkesskicklighet som är förutsättning för avläggande av examen. De studerande måste informeras om de krav och förutsättningar samt om hälsorisker som finns inom utbildningsområdet. I byggnadsbranschen och i utbildning inom branschen förutsätts en tillräcklig fysisk kondition för att klara påfrestningarna i arbetet. En persons lämplighet för yrket kan ifrågasättas vid följande symptom eller vid nedsatt funktionsförmåga bl.a. vid följande sjukdomar:

6 6 - astma - diabetes - allergier - epilepsi eller andra sjukdomar som inverkar på balansen - nedsatt syn eller hörsel - hjärt- och blodcirkulationssjukdomar - störning av funktionen i balansorganen - sjukdom i stöd- och rörelseorganen. 1.5 Utbildningsprogrammets mål Utbildningen inom byggnadsbranschen har under årens lopp genomgått stora förändringar för att svara mot arbetsmarknadens behov. Hus, broar och vägar skall byggas, underhållas och renoveras och förutsättningarna förändras liksom synen på vad som är funktionellt och estetiskt. Byggprogrammet utbildar för ett föränderligt samhälle och utbildningen ger en bred orientering om byggprocessen. Synen på resursanvändning och materialval har förändrats. Det innebär bl.a. att nya metoder utvecklas för återanvändning av bygg- och anläggningsmaterial. Högre krav ställs också på att materialet ska bidra till en hälsosam boendemiljö. Det ökade intresset för byggnadskultur och ett miljöriktigt resursutnyttjande sätter sina spår i utbildningen. Hantverkskunnandet lyfts fram som en viktig kompetens. Idag försöker man på olika sätt samordna gammal kunskap med modern teknik. Arbete i byggnadsbranschen ställer krav på såväl tekniska som teoretiska kunskaper. Nyinvesteringar sker kontinuerligt inom både den offentliga och den privata sektorn. Det handlar om att bygga nytt, men också om till- och ombyggnader. Även förvaltning och underhåll av byggnader hör till byggnadsbranschen. Arbete i byggnadsbranschen ställer krav på såväl praktiska som teoretiska kunskaper. Tillsammans ger programmets olika delar en helhetssyn på byggprocessen. Kunskaper i matematik är viktiga för att räkna ut materialåtgång och beräkna kostnader. Att kunna uttrycka sig klart och tydligt i tal och skrift är också nödvändigt. Den som skall renovera ett hus, reparera en vattenskada eller kakla ett badrum måste föra diskussioner med kunden, skriva offert och faktura samt på olika sätt dokumentera sitt arbete. Byggnads- och renoveringsarbeten utförs ofta i privata hem. Det kräver hänsyn och respekt för människors olika kulturella och religiösa livsmönster. Byggnadsarbete är ofta ett lagarbete som ställer krav på samarbetsförmåga. Men förmågan att självständigt planera och utföra olika uppdrag är också viktig. För att undvika arbetsskador är det viktigt att planera varje uppdrag utgående från säkerheten. Byggnadsarbetaren måste känna till de lagar och förordningar som reglerar säkerheten i branschen. Byggnadsbranschen är konjunkturkänslig. Tillgången på arbete varierar och det är nödvändigt att vara flexibel. Att vara såväl mångsidig som att inneha specialkompetens kan ge fördelar på arbetsmarknaden. Av estetiska och miljömässiga skäl har intresset vuxit för gamla material och gammal teknik. Kunskaper om äldre arbetssätt och material kommer till användning t.ex. när kulturbyggnader skall restaureras.

7 7 Byggnadsbranschen domineras av mindre och medelstora företag. I byggnadsbranschen finns företag, som har specialiserat sig på olika nischer i branschen. Det kan röra sig om t.ex. plattsättning, golvläggning eller takmontering. 1.6 Samverkan med arbetslivet Utbildningen i skolan och den arbetspraktik som sker ute på olika arbetsplatser skall tillsammans utgöra en helhet som motsvarar programmets mål. Inom byggprogrammet omfattar arbetspraktiken inom lärande i arbete minst 10 studieveckor av utbildningen. Arbetspraktiken är viktig för att knyta ihop teori och praktik. Den studerandes erfarenheter från arbetsplatsen kan på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att uppleva en arbetsplats från "insidan" lär sig de studerande något om hur en arbetsmiljö kan se ut, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär. Förutom lärande i arbete är det möjligt att arbetsplatsförlägga hela eller delar av examensdelarna. När en studerande kommer till sin praktikplats skall han/hon veta vad som förväntas av honom eller henne. På motsvarande sätt måste den eller de ansvariga på arbetsplatsen vara införstådda med vilken roll lärande i arbete har i utbildningen och vad den studerande skall få ut av praktikperioden. Fungerande arbetspraktik förutsätter en dialog mellan skolan och respektive företag. Det väsentliga är att ansvariga på arbetsplatsen får tid och tillfälle att diskutera mål och utformning för lärande i arbete tillsammans med lärare och studerande. När dialogen fungerar medför den vinster för alla parter. För den enskilde studerande och för den ansvarige på arbetsplatsen är det viktigt att läraren besöker praktikplatsen för att på olika sätt ge sitt stöd samt delta i bedömningen. 1.7 Programidén Programmålen signalerar att det finns en bärande tanke bakom programmet och att denna grundläggande tanke skall genomsyra programmets samtliga ämnen och examensdelar. Den studerande skall uppfatta sin utbildning som en helhet. Men programmål kan väcka frågor: Vad innebär de konkret? Hur skall man uppnå dem? Färdiga svar på sådana frågor finns inte. Lärare/lärarlag och studerande måste göra en egen tolkning av programmålen för att komma till insikt om hur man bäst skall uppnå dem. Det är skolans skyldighet att inom läroplanens ram se till att de studerande får en så gedigen utbildning som möjligt. Utbildningen skall alltid återspegla läroplanens intentioner och mål. Läroplanen anger vilka mål undervisningen skall sträva mot och vilka mål en studerande minst skall ha uppnått för att bli godkänd. Några krav på förkunskaper anges inte i läroplanen. I stället framhålls vilka kunskaper de olika ämnena och examensdelarna bygger på. Examensdelarnas mål och centrala innehåll har definierats på nöjaktig, god och berömlig nivå. Då studerande bedöms är det avgörande att de studerande kan visa sin kompetens och kunskap, inte sättet på vilket kompetens och kunskap har inhämtats. Examensdelarnas ämnestexter fungerar som vägledning och redskap när lärare/lärarlag och studerande planerar undervisningen.

8 8 2 Läroplanens ämnesdel 2.1 Studiernas uppbyggnad och struktur Strukturen för programmet inom byggteknik visar programmets olika delar. Uppställningen ger en bild av programmets uppbyggnad. Här framgår vilka examensdelar som är obligatoriska samt vilka examensdelar som är valbara inom de yrkesinriktade studierna och inom ramen för de valbara ämnena. De obligatoriska studierna ger en bred generell grund för programmet. De valbara studierna syftar till att skapa förutsättningar för de studerande att inrikta sina studier mot det egna intresseområdet. Strukturen visar också hur stor del av studierna som skall vara allmänna ämnen samt hur stor del som skall inrymmas inom ramen för de valbara ämnena. Studierna inom byggprogrammet omfattar 120 studieveckor (sv). Ett studieår omfattar 40 studieveckor och en studievecka motsvarar för de studerandes del en arbetsinsats på 40 timmar. Den nominella omfattningen av studierna är densamma, trots att den tid det tar för en studerande att avlägga examen kan variera individuellt beroende på den studieväg som valts samt tidigare studier eller arbetserfarenhet. Rikets examensgrunder för grundexamen för byggbranschen är grund för yrkesämnenas och de valfria yrkesämnenas uppbyggnad. För allmänna ämnen utgör landskapsregeringens läroplan grund (2007:6; beslut 51U32/ ) och i övrigt följer läroplanen landskapsregeringens läroplansgrunder fastställda Examensbenämningen är husbyggare. Grundexamen inom byggnadsbranschen indelas enlig följande: 1. Yrkesämnen Grundläggningsarbeten 15 sv I examensdelarna ingår Arbeten i stomskedet 35 sv inlärning i arbetet (LIA) minst Husbyggnad 30 sv 10 sv 2. Allmänna ämnen Allmänna ämnen 3. Valbara ämnen Valbara yrkesämnen Valbara ämnen med allmänt innehåll 21 sv 10 sv 9 sv Ålands gymnasiums utbud av examensdelar och studieavsnitt. Ålands gymnasium erbjuder utbildningsprogrammet för husbyggnad, husbyggare GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING, HUSBYGGARE, 120 sv Grundexamen inom byggnadsbranschen 2009, föreskrift 35/011/ studievecka (sv) motsvarar 40 studietimmar

9 9 2.2 YRKESÄMNEN 80 sv Grundläggande studier Grundläggningsarbeten 15 sv Linjebockar Lågform Murning med block Väggform, armering Dubbelarmering Yrkesinriktade studier Arbeten i stomskedet 35 sv LIA Arbeten i stomskedet Murning med kalksandsten Regelstomme Underlagstak Fönstermontering Dörrmontering Isoleringsarbeten Heta arbeten Första hjälp Arbetarskyddskort Truckkort 5 sv Husbyggnad LIA Husbyggnad Skivarbeten Taklister Panel 5sv 30 sv 2.3 VALBARA ÄMNEN 19 sv Valbara yrkesämnen 10 sv Stålbyggande 3-5 sv Timmerbyggande 3-5 sv Byggnadsrenovering 3-5 sv Inredningsarbeten 3-5 sv Grundläggande yrkeskompetens Fritt valbra ämnen 9 sv * Högskoleförberedande utbildningshelhet *Se nedan hur ämnena fördelas Fritt valbara ämnen, se bilaga 2.4 ALLMÄNNA ÄMNEN 21 sv Svenska 4 sv Engelska 4 sv Matematik 4 sv Fysik 1 sv Kemi 1 sv Informations- och kommunikationsteknologi 1 sv Samhällskunskap 3 sv Hälsa och idrott 3 sv 2.3.5* Högskoleförberedande utbildningshelhet, 1 kurs motsvarar 1,2 sv

10 10 Svenska Engelska Matematik Samhällskunskap (eller hälsokunskap) Hälsokunskap (eller samhällskunskap) Fysik Kemi 6 kurser 6 kurser 6 kurser 2 kurser 3 kurser 1 kurs 1 kurs Tabell 1: Studiernas uppbyggnad 2.2 Yrkesämnen centralt innehåll, mål för examensdelen och bedömning Fördelning av yrkesämnena Grundläggande studier, 15 sv Examensdelar som är obligatoriska för alla Grundläggningsarbeten, 15 sv Grundläggningsarbeten 15 sv Yrkesinriktade studier, 65 sv Examensdel för husbyggare Arbeten i stomskedet, 35 sv Arbeten i stomskedet Husbyggnad, 30 sv Avslutande arbeten inomhus Ytterbeklädnads- och takarbeten Murning och rappning Plattsättning Armerings- och betongarbeten Formarbeten Snickeriarbeten 35 sv 3 sv 5 sv 3 sv 2 sv 2 sv 8 sv 7 sv Studiernas framskridande Ålands yrkesgymnasium omfattar systemet med periodiserad undervisning. Det innebär att läsåret delas in i fem perioder. Målet med periodiseringen är att skapa struktur i studierna och erbjuda större flexibilitet då det gäller valet av allmänna studier. För varje studerande görs en personlig studieplan upp. I planen framkommer de studieavsnitt som ingår i de obligatoriska studierna. Här framkommer även studerandes val av valbara yrkesämnen och fritt valbara studier.

11 11 Periodisering Tabell 2 ger en schematisk bild över periodiseringen av utbildningen. Ett studieår omfattar 40 sv fördelade på 5 perioder. De två första åren innehåller grundstudier där yrkesämnena är obligatoriska för alla. År tre innehåller fördjupning och breddning av yrkeskunnandet. Studerande vid Ålands yrkesgymnasium har möjlighet att samtidigt genomföra studieförberedande utbildningshelhet enligt Ålands lyceums läroplan (HUTH). Det möjliggörs genom ett samarbete mellan gymnasieskolorna och de allmänna ämnenas placering i skilda perioder. Allmänna ämnen och valbara ämnen (totalt 5 perioder) kan bytas ut mot kurser enligt Ålands lyceums läroplan. Under år 1 och 2 består två perioder av allmänna ämnen och valbara ämnen, under år tre består en period av allmänna ämnen eller valbara ämnen. Utbildningsprogrammet för husbyggare År 1 År 2 År 3 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 Grundläggningsarbeten Arbeten i stomskedet Arbeten i stomskedet A Valbara ämnen Arbeten i stomskedet YP 2 Grundläggningsarbeten YP 1 C B Valbara ämnen Arbeten i stomskedet YP 3 LIA Arbeten i stomskedet Arbeten i stomskedet Valbara ämnen Husbyggnad Husbyggnad Valbara ämnen Yrkesvalbara ämnen Arbeten i Valbara Husbyggnad Husbyggnad Husbyggnad stomskedet yrkesämnen LIA YP 4 Husbyggnad D Studerande som avlägger högskoleförberedande utbildningshelheten (HUTH) År 1 År 2 År 3 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 Grundläggningsarbeten Arbeten i stomskedet Arbeten i stomskedet Husbyggnad Arbeten i stomskedet HUTH Arbeten i stomskedet YP2 Husbyggnad HUTH Grundläggningsarbeten YP 1 HUTH Arbeten i stomskedet HUTH Arbeten i stomskedet YP3 HUTH LIA Arbeten i stomskedet Husbyggnad Husbyggnad Husbyggnad LIA YP4 Husbyggnad Tabell 2. Periodisering Notera att ändringar i periodiseringen kan förekomma utmed verksamheten

12 12 Av modulindelningen ovan ska framgå a) Huth-placeringen som finns där b) Placeringen av allmänna ämnen + valbara studier med allmänt innehåll c) Fördelningen av grundläggande och yrkesinriktade studier, obligatoriska och valbara Periodernas innehåll År 1 Period 1 Grundläggningsarbeten 7 sv Arbeten i stomskedet 1 sv Heta arbeten Första hjälp Arbetarskyddskort Truckkort Period 2 Allmänna ämnen 5 sv Svenska Engelska Matematik Samhällskunskap/hälsa och idrott IKT/Kemi Valbara ämnen 2 sv Period 3 Grundläggningsarbeten 8 sv Period 4 Allmänna ämnen 5 sv Svenska Engelska Matematik Hälsa och idrott/samhällskunskap Kemi/IKT Valbara ämnen 3 sv Period 5 Arbeten i stomskedet 8 sv 1sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv År 2 Period 1 Arbeten i stomskedet Husbyggnad 3 sv Period 2 Arbeten i stomskedet Husbyggnad Period 3 Allmänna ämnen Svenska Engelska Matematik Hälsa och idrott/fysik Samhälle Valbara ämnen Period 4 5 sv 5 sv 3 sv 5 sv 3 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv

13 13 Arbeten i stomskedet 8 sv LIA Arbeten i stomskedet 5 sv Period 5 Allmänna ämnen 5 sv Svenska Engelska Matematik Fysik/hälsa och idrott Samhälle Valbara ämnen 1 sv Valbara yrkesämnen 3 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv År 3 Period 1 Arbeten i stomskedet Period 2 Allmänna ämnen Hälsa och idrott Valbara yrkesämnen Period 3 Husbyggnad Period 4 Husbyggnad LIA- Husbyggnad Period 5 Husbyggnad Tabell 3. Periodernas innehåll 8 sv 1 sv 7 sv 8 sv 8 sv 8 sv 1 sv 5 svl Lärande i arbete (LIA) De grundläggande och de yrkesinriktade studiernas omfattning är 80 studieveckor, av vilka minst 10 studieveckor skall genomföras som lärande i arbete. Examensdelarna skall genomföras i enlighet med de mål som anvisas i denna läroplan. Skolan kan dela examensdelarna i studieavsnitt på det sätt som de planerade studiearrangemangen förutsätter. Yrkesprov I enlighet med examensgrunderna ska yrkesskickligheten inom de yrkesinriktade examensdelarna bedömas genom yrkesprov samt annan bedömning av kunskaperna. En yrkesprovsplan ska göras upp och godkännas av branschens yrkesråd. Då ett yrkesprov bedöms gäller följande kriterier som bedöms med vitsord i skala 1 5: 1. Behärskande av arbetsprocessen 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet 4. Behärskande av nyckelkompetenser för livslångt lärande Av nedanstående tabell framgår vilka examensdelar/eller vilka avsnitt i examensdelarna som ska bedömas med yrkesprov som hel- eller delprov, vilka som deltar i bedömningen och om provet sker i skolan eller på en arbetsplats.

14 14 Grundexamen inom byggbranschen, husbyggare Allmänna ämnen 21 sv Valbara ämnen 9 sv Grundläggningsarbeten 15 sv Yrkesinriktade examensdelar 80 sv Arbeten i Husbyggnad stomskedet 30 sv 35 sv Valbar Yrkesämnen 10 sv Annan bedömning Annan bedömning Yrkesprov 60 % Annan bedömning 40 % Yrkesprov 80 % Annan bedömning 20 % Yrkesprov 80 % Annan bedömning 20 % Yrkesprovens genomförande Yrkesprov Examensdel Yrkesprovets andel av bedömningen Bedömare YP 1 Grundläggningsarbeterepresentant 60 % Arbetslivs- YP 2 Arbeten i 80 % Arbetslivsrepresentant stomskedet YP 3 Arbeten i 80 % Arbetsplatshandledaren stomskedet YP 4 Husbyggnad 80 % Plats för genomförandet Läroanstalten Läroanstalten LIA platsen Examensarbete, 2 sv De yrkesinriktade studierna skall avslutas med ett examensarbete omfattande två studieveckor. Examensarbetet ingår i examensdelen Husbyggnad 30 sv. Detta innebär att den studerande utför ett större självständigt arbete inom ett kunskapsområde som ligger inom programmålets ram. Examensarbetet skall utveckla den studerandes förmåga att självständigt ta ansvar för hela processen från idé och planering till färdig produkt. Bedömningen skall baseras på den studerandes insatser och kunskapsutveckling under hela arbetet, inte bara på slutprodukten. Den studerande identifierar sina centrala yrkesmässigt starka sidor och utvecklar i examensarbetet sin kreativitet, innovationsförmåga samt främjar sin yrkesmässiga tillväxt. Den studerande presenterar och bedömer sitt examensarbete samt planeringen och genomförandet. Genom examensarbetet främjar den studerande sin egen sysselsättning. Ett examensarbete kan vara t.ex. en produkt eller ett arbetsprov som den studerande utför och dokumenterar i en skriftlig rapport eller portfolio. Den skriftliga dokumentationen ska innehålla adekvat information vad gäller bakgrundsbeskrivning, detaljplanering, beskrivning av arbetsmoment och slutresultat. Den kan också innehålla fotografier, ritningar, tabeller och andra grafiska element som beskriver projektet. När examensarbetet är klart ska det presenteras inför publik på officiellt presentationstillfälle. Examensarbetet ska visa den studerandes förmåga att självständigt utöva yrket och till sitt förfogande har den studerande en handledande lärare som stöd.

15 Grundläggande studier Enligt läroplansgrunden för grundexamen inom byggnadsbranschen 35/011/ Grundläggningsarbeten, 15 sv Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan: planera sitt arbete med hjälp av ritningar och/eller en arbetsbeskrivning för konstruktionen ta emot, lagra och skydda material som behövs vid grundläggningsarbeten enligt dispositionsplanen för arbetsplatsen tolka byggnadsritningar, göra materialberäkningar i anslutning till grundläggningsarbetena utföra fyllnings-, isolerings-, dränerings-, avlopps-, värmeisolerings- och vattenisoleringsarbeten i anslutning till grunden för en byggnad assistera i schaktningsskedet och utföra mätningar med grundläggande mätredskap utföra form-, armerings-, betong-, rivnings- och efterbehandlingsarbeten i anslutning till grunderna samt montera grundelement och mura grunder med murblock utföra förarbeten och avslutande arbeten i anknytning till sitt arbete hålla temporära VVS- och eltekniska installationer i funktionsdugligt skick och assistera vid VVS- och eltekniska installationer sortera avfall och återvinna material verka under de föränderliga förhållandena på byggarbetsplatsen ta hänsyn till byggplatsens övriga entreprenörer och aktörer samt beakta kvalitetskraven vid byggande utveckla de egna starka sidorna för produktiv verksamhet genom att utnyttja sakkännedomen i arbetsgemenskapen handla i enlighet med sina rättigheter, intressen och skyldigheter i arbetet beakta materialens egenskaper och huvudprinciperna för hur olika slags grundkonstruktioner fungerar använda vanliga arbetsredskap vid grundläggningsarbeten använda personlig skyddsutrustning, beakta arbetarskyddsaspekter och upprätthålla arbetsförmågan. Den studerande kan använda följande arbetsredskap: betongvibrator vinkelslipmaskin murbruksblandare markvibrator motorsåg eller kedjesåg lyftutrustning byggcirkel armeringsklipp bockningsmaskin tryckluftsspikpistol och kompressor borrmaskin pikmaskin cirkelsåg

16 16 Den studerande eller examinanden ska ha ett giltigt kort för heta arbeten och ett arbetssäkerhetskort samt kunna grunderna i första hjälpen. Bedömning I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för bedömning sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 1. Behärskande av arbetsprocesserna Planering av det egna arbetet och uppgörande av planer Den studerande planerar handledd sitt eget arbete Den studerande planerar sitt eget arbete enligt givna anvisningar Den studerande gör självständigt upp en genomförbar arbetsplan Behärskande av arbetet som helhet iakttar arbetstiderna och följer handledd arbetsanvisningarna iakttar arbetstiderna och följer de givna arbetsanvisningarna iakttar arbetstiderna och följer arbetsanvisningarna samt förhandlar om eventuella avvikelser Ekonomisk och kvalitativ verksamhet arbetar handledd enligt de uppställda kvalitetsmålen arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen och utvecklar sitt eget arbete för att uppnå kvalitetsmålen 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av grundläggningsmetoder utför med handledning de vanligaste jordbyggnads-, avlopps-, dräneringsoch isoleringsarbetena i anslutning till grundläggningsarbeten utför enligt givna anvisningar de vanligaste jordbyggnads-, avlopps-, dräneringsoch isolerings-arbetena i anslutning till grundläggnings-arbeten utför enligt ritningar de vanligaste jordbyggnads-, avlopps-, dränerings- och isoleringsarbetena i anslutning till grundläggningsarbeten nästan självständigt assisterar vid mätningsarbeten utför handledd mätningsarbeten med grundläggande mätningsredskap använder grundläggande mätningsredskap i olika skeden av grundläggningsarbeten

17 17 utför sedvanliga form-, armerings-, betong-, rivnings- och efterbehandlingsarbete n i samband med grundläggning som medlem i ett arbetsteam utan att orsaka störningar utför sedvanliga form-, armerings-, betong-, rivnings- och efterbehandlingsarbeten i samband med grundläggning enligt givna anvisningar som medlem i ett arbetsteam utför sedvanliga form-, armerings-, betong-, rivnings- och efterbehandlingsarbeten i samband med grundläggning enligt ritningar som medlem i ett arbetsteam fungerar som medlem i ett murningsteam utan att orsaka störningar murar handledd grundblock enligt färdiga styrlinjer utan att orsaka störningar murar grundblock enligt färdiga styrlinjer Behärskande av montering av grundläggningselement Behärskande av arbetsredskap och material utför assisterande uppgifter i anslutning till arbetet med grundläggningselement använder de mest centrala arbetsredskapen och materialen vid grundläggningsarbeten i bekanta arbetssituationer, men behöver handledning ibland skyddar och lagrar material under handledning fungerar handledd som medlem i ett arbetsteam vid montering av grundläggningselement utan att orsaka störningar använder de mest centrala arbetsredskapen och materialen vid grundläggningsarbeten i bekanta arbetssituationer använder material omsorgsfullt och ekonomiskt enligt anvisningar fungerar som medlem i ett arbetsteam vid montering av grundläggningselement väljer redskap som lämpar sig för arbetet och använder redskapen och materialen i varierande arbetssituationer använder material självständigt på ett omsorgsfullt och ekonomiskt sätt Sortering av avfall sorterar avfall med handledning sorterar avfall enligt anvisningar håller arbetsmiljön ren och i ordning under hela arbetsskedet och beaktar betydelsen av återvinning och sortering 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Den studerande Den studerande Den studerande Kännedom om skedena på en byggarbetsplats klargör med handledning typiska samarbetsparter i känner till de olika skedena på en byggplats så att han/hon känner till byggplatsens organisation samt grundandet och

18 18 byggbranschen kan förbereda sig för kommande arbetsuppgifter underhållet av den så väl att han/hon kan arbeta enligt arbetsledningens anvisningar känner i huvuddrag till de olika skedena på en byggplats från grundläggning till färdig konstruktion klargör typiska samarbetsparter i byggbranschen klarlägger typiska samarbetspartner inom byggbranschen och strukturen hos företagsverksamheten inom byggbranschen Att fungera på en byggplats bedömer handledd arbetets och företagandets betydelse i byggbranschen bedömer arbetets och företagandets betydelse i byggbranschen bedömer vilka effekter en allt mer internationell ekonomi har på företagsverksamheten inom byggbranschen känner till hur kvaliteten på byggandet definieras och iakttar kvalitetsbestämmelserna med handledning känner till kvalitetsbegreppet och vet hur det egna arbetet inverkar på kvaliteten känner till bestämmelser och lagstiftning som reglerar byggarbeten och tillämpar dem i det egna arbetet kan ingå ett arbetsavtal känner till arbetslagstiftningen och kollektivavtalen så väl att han/hon förstår sina egna rättigheter och skyldigheter känner till arbetslagstiftningen och kollektivavtalen och kan tillämpa dem i sitt arbete Kännedom om materialens egenskaper identifierar de vanligaste materialen som används vid grundläggning känner till materialens användningsändamål och kan hantera dem känner till materialens tekniska och fysikaliska egenskaper identifierar de vanligaste jordarterna och vet vilka grundläggnings- och grundförstärkningsmetoder som lämpar sig bäst för dem känner till hur olika material inverkar på torkning, tjälning, komprimerbarhet och bärförmåga -känner till kvalitetskraven på tjäl- och fuktisoleringars fysikaliska funktion Att tolka ritningar kan de vanligaste ritningsbeteckningarna på en byggarbetsplats söker självständigt sådana detaljer från ritningar som tolkar byggnadsritningar i anslutning till grundkonstruktioner

19 19 anknyter till de egna arbetsuppgifterna och kan utifrån dem göra enkla materialberäkningar 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande tolkar områdesplanerna för byggena så att han kan arbeta enligt dem Den studerande Den studerande Den studerande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga förhåller sig positiv till en säker verksamhet och tar inga risker i sitt arbete svarar för säkerheten i sin verksamhet utvecklar sin verksamhet så att den blir säkrare iakttar de säkerhetsanvisningar som getts för arbetet och förorsakar inte fara använder på ett säkert sätt skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder enligt anvisningarna iakttar arbetsplatsens anvisningar och tar i sitt arbete hänsyn till de övriga medlemmarna i arbetsgemenskapen säkerställer arbetsredskapens och materialens säkerhet samt avlägsnar söndriga arbetsredskap och för dem till service observerar och identifierar faror i arbetet och rapporterar dessa bedömer hur väl skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder lämpar sig för det aktuella arbetet och sörjer självständigt för arbetssäkerheten i den egna arbetsmiljön beaktar handledd upprätthållandet av funktions- och arbetsförmågan i sitt arbete är motiverad att ha sunda livsvanor samt upprätthålla funktions- och arbetsförmågan är motiverad att ha sunda livsvanor samt självständigt upprätthålla och främja funktions- och arbetsförmågan Sätt att visa yrkesskickligheten: Den studerande visar sin yrkesskicklighet genom att utföra grundläggningsarbeten på en byggarbetsplats eller på en annan plats som så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en byggplats. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone: behärskande av arbetsprocessen i sin helhet

20 20 behärskandet av arbetsmetoder, redskap och material: behärskande av arbetsmetoder vid grundläggningsarbeten behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet: att tolka ritningar nyckelkompetenser för livslångt lärande: att beakta hälsan, säkerheten och funktionsförmågan. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller i ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder Yrkesinriktade studier Utbildningsprogrammet eller kompetensområdet för husbyggnad, husbyggare Arbeten i stomskedet, 35 sv Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan: planera sitt arbete med hjälp av ritningar och/eller en arbetsbeskrivning för konstruktionen. göra material- och arbetsåtgångsberäkningar samt mätningar i anslutning till stombyggande med hjälp av grundläggande mätinstrument, t.ex. måttband, vattenpass, avvägningsinstrument, planlaser och rörlaser (rotationslaser) utföra ytter- och mellanväggsarbeten samt stomarbeten för yttertak jämte isoleringsarbete enligt planer och handlingar ta emot, förflytta och bearbeta material som används vid stomarbeten, t.ex. betong, tegel, trä, stål eller annat material som allmänt används och uppfyller kraven i byggföreskrifterna montera fönster och dörrar av trä muntligt presentera och utvärdera sitt eget arbete och dess kvalitet utföra de igångsättningsarbeten och avslutande arbeten som hör till arbetet sortera avfall och återvinna material beakta materialens egenskaper och samverkan beakta huvudprinciperna för hur en konstruktion fungerar samt hur fukt, klimat och årstider inverkar på materialens funktion ta hänsyn även till byggplatsens övriga entreprenörer och aktörer beakta VVS- och eltekniska installationer i sitt arbete använda vanliga arbetsredskap vid stomarbeten använda personlig skyddsutrustning, beakta arbetarskyddsaspekter och upprätthålla arbetsförmågan montera räcken för åstak (takarbeten) använda personlyft använda truck montera räcken för bjälklagskanter använda tecken för dirigering av lyftkran resa en två meter hög ställning använda tegelskärare

21 21 Bedömning: I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för bedömning sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 1. Behärskande av arbetsprocesserna Den studerande Den studerande Den studerande Planering av det egna arbetet och uppgörande av planer planerar handledd sitt eget arbete planerar sitt eget arbete enligt givna anvisningar gör självständigt upp en genomförbar arbetsplan Behärskande av arbetets helhet iakttar arbetstiderna och följer arbetsanvisningarna med handledning iakttar arbetstiderna och följer de givna arbetsanvisningarna iakttar arbetstiderna och följer arbetsanvisningarna samt förhandlar om eventuella avvikelser Ekonomisk och kvalitativ verksamhet arbetar handledd enligt de uppställda kvalitetsmålen arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen och utvecklar sitt eget arbete för att uppnå kvalitetsmålen 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Behärskande av metoder för stomarbeten Den studerande fungerar som assisterande medlem i ett arbetsteam utan att orsaka störningar Den studerande utför enkla stomkonstruktioner som uppfyller kvalitetskraven enligt givna anvisningar Den studerande utför enligt ritningar och givna anvisningar enkla stomkonstruktioner som uppfyller kvalitetskraven utför mätningar, men det finns fortfarande brister i tillförlitligheten utför mätningar och fungerar som medlem i en mätningsgrupp samt beaktar principen för modulmåttsättning utför mätningar självständigt och tillförlitligt Behärskande av montering av dörrar och fönster utför assisterande arbete vid montering av dörrar och fönster monterar dörrar och fönster med handledning monterar fönster och dörrar i ett arbetsteam Behärskande av arbetsredskap och material använder arbetsredskap och material som är vanliga vid ett använder rätt material och rätta verktyg i enlighet med väljer arbetsredskap som är lämpliga för arbetet samt använder

22 22 husbygge i bekanta arbetssituationer, men behöver ibland handledning arbetsskedet i bekanta situationer arbetsredskap och material under varierande förhållanden 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet skyddar och lagrar material med handledning Den studerande använder material omsorgsfullt och ekonomiskt enligt anvisningar Den studerande använder material självständigt på ett omsorgsfullt och ekonomiskt sätt Den studerande Förflyttning av material kan köra truck och flytta material, men det finns brister i hanteringen kan använda truck och flytta material utan att skada det kan på rätt sätt och säkert använda truck och lagra samt lasta av och på Att tolka ritningar Kännedom om materialens egenskaper känner till de viktigaste ritningsbeteckningarna känner till de vanligaste stom- och värmeisoleringsmaterialen och vet deras huvudsakliga användningsändamål kan ritningsbeteckningarna söker handledd den information som behövs i det egna arbetet från tillståndshandlingar känner till de fysikaliska egenskaperna hos de vanligaste stom- och isoleringsmaterialen kan ritningsbeteckningarna och kan beräkna materialåtgången utgående från ritningarna känner till innehållet i de tillståndshandlingar och genomförandedokume nt som behövs vid husbyggnad och kan från handlin garna söka den information som behövs i det egna arbetet känner till materialens fysikaliska och brandtekniska egenskaper så väl att han/hon förstår betydelsen av att arbeta omsorgsfullt och identifierar de kritiska momenten i isoleringsarbetet Kännedom om VVSoch eltekniska system assisterar vid VVSoch eltekniska installationer enligt givna anvisningar beaktar i huvuddrag de tekniska systemen i ett hus (el-, uppvärmnings-, avlopps- och ventilationsarbeten) beaktar ett hus tekniska system (el-, uppvärmnings-, avlopps- och ventilationsarbeten) så, att han/hon i sitt

23 23 arbete kan bereda sig på installationen av dessa system 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Den studerande Den studerande Den studerande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga förhåller sig positiv till en säker verksamhet och tar inga risker i sitt arbete svarar för säkerheten i sin verksamhet utvecklar sin verksamhet så att den blir säkrare iakttar de säkerhetsanvis-ningar som getts för arbetet och utsätter sig inte för fara använder på ett säkert sätt skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder enligt anvisningarna iakttar arbetsplatsens anvisningar och tar i sitt arbete hänsyn till de övriga medlemmarna i arbetsgemenskapen säkerställer arbetsredskapens och materialens säkerhet samt avlägsnar trasiga arbetsredskap och för dem till service observerar och identifierar faror i arbetet och rapporterar dessa bedömer hur väl skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder lämpar sig för det aktuella arbetet känner till säkerhetskraven i samband med stomarbeten och kan montera skyddsräcken, ställningar och skydd enligt anvisningar och bestämmelser arbetar på ett säkert sätt och beaktar självständigt riskfaktorerna i arbetsmiljön sörjer självständigt för arbetssäkerheten i den egna arbetsmiljön Lärande och problemlösning beaktar säkerhetsoch hälsoaspekter i planeringen av det egna arbetet samt upprätthåller säkerhet och ergonomi i arbetsmiljön i bekanta situationer beräknar arbetsoch materialåtgången beaktar säkerhetsoch hälsoaspekter i planeringen av det egna arbetet samt upprätthåller säkerhet och ergonomi i arbetsmiljön beräknar arbetsoch materialåtgång, men det finns fortfarande avvikelser i resultatet beaktar säkerhetsoch hälsoaspekter i planeringen av det egna arbetet och upprätthåller säkerhet och ergonomi i arbetsmiljön samt tillämpar kunskaperna även i oväntade situationer utför arbetet enligt den beräknade åtgången

24 24 Interaktion och samarbete tar i enlighet med anvisningarna hänsyn till andra yrkesgruppers arbete vid byggplatsen tar hänsyn till andra yrkesgruppers arbete vid byggplatsen beaktar i sitt arbete den övriga verksamheten på byggplatsen och kan söka information t.ex. om beställningar och installationer samarbetar med medlemmarna i arbetsteamet samarbetar konstruktivt med olika slags människor och är en aktiv medlem i arbetsteamet samarbetar konstruktivt med olika slags människor och är en aktiv medlem i arbetsteamet samt främjar teamets verksamhet Sätt att visa yrkesskickligheten Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att utföra stomarbeten ensam eller i ett arbetsteam på en byggarbetsplats, elementfabrik eller på en annan plats som så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en byggplats. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone: behärskandet av arbetsprocessen i sin helhet behärskande av arbetsmetoder, redskap och material: behärskande av arbetsmetoder vid stomarbeten och behärskande av material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet: att tolka ritningar nyckelkompetenser för livslångt lärande: beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt interaktion och samarbete. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller i ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder Husbyggnad, 30 sv Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan använda personlig skyddsutrustning, beakta arbetarskyddsaspekter och upprätthålla arbetsförmågan. planera sitt arbete med hjälp av ritningar och/eller en arbetsbeskrivning för konstruktionen samt utföra material- och beräkningar av arbetsåtgång ta emot, förflytta och bearbeta material som används vid momentet utföra de igångsättningsarbeten och avslutande arbeten som hör till arbetet sortera avfall och återvinna material muntligt presentera och utvärdera sitt eget arbete och dess kvalitet beakta byggplatsens övriga entreprenörer och aktörer

25 25 i sitt arbete beakta materialens egenskaper och samverkan samt de krav ytstrukturen ställer använda vanliga arbetsredskap för momentet ordningsställa arbetsplatsen och utföra rivnings-, skydds- och hjälparbeten samt färdigställa arbetsplatsen Avslutande arbeten inomhus Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan utföra avslutande arbeten inomhus, så som skivbeklädnads- och panelarbeten för väggar och tak samt golvläggning med parkett, laminat och bräder och listarbeten, samt utföra mätningsarbeten i anslutning till avslutande arbeten inomhus Ytterbeklädnads- och takarbeten Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan: utföra ytterbeklädnadsarbeten med träpanel från vindskyddet till en färdig yta, bygga smygar och montera foder inklusive takfotsinklädnad utföra takläggning med tegel, profilplåt eller takshingel från takstolar till en färdig yta ta emot, förflytta och bearbeta material som används i arbetet Murning och rappning Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan: utföra de mätningar som behövs i murningsarbetet ta emot, förflytta och bearbeta material som används i murningsarbeten använda vanliga arbetsredskap vid murningsarbeten använda personlig skyddsutrustning, beakta arbetarskyddsaspekter och upprätthålla arbetsförmågan Plattsättning Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan: bearbeta plattor och hantera de material som används samt göra fästbruk och fogbruk klart för användning använda vanliga arbetsredskap vid plattsättningsarbeten använda personlig skyddsutrustning, beakta arbetarskyddsaspekter och upprätthålla arbetsförmågan Armerings- och betongarbeten Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan utföra armerings- och betongarbeten

26 26 på ett säkert sätt använda arbetsredskap som är vanliga på en byggarbetsplats, så som bockningsmaskin, armeringsklipp och stavvibrator i sitt arbete beakta materialens egenskaper och huvudprinciperna för hur en konstruktion av armerad betong fungerar Formarbeten Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan utföra arbeten med stående och liggande formar ensam och i grupp utföra mätningsarbeten i anslutning till formarbetet riva formar Snickeriarbeten Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan montera träfönster och trädörrar bearbeta glas och i sitt arbete beakta materialens egenskaper och huvudprinciperna för hur konstruktionerna fungerar tillverka enkla fönster och dörrar med karmar mäta trävarans fukthalt Den studerande kan använda följande arbetsredskap: cirkelsåg bandsåg rikthyvel planhyvel underfräsmaskin överfräsmaskin bredbandsputs Bedömning I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för bedömning sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 1. Behärskande av arbetsprocesserna Planering av det egna arbetet och uppgörande av planer Den studerande planerar sitt eget arbete med handledning Den studerande planerar sitt eget arbete enligt givna anvisningar Den studerande gör självständigt upp en genomförbar arbetsplan

27 27 Behärskande av arbetets helhet iakttar arbetstiderna och följer arbetsanvisningarna under handledning iakttar arbetstiderna och följer de givna arbetsanvisningarna iakttar arbetstiderna och följer arbetsanvisningarna samt förhandlar om eventuella avvikelser Ekonomisk och kvalitativ verksamhet arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen med handledning arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen och utvecklar sitt eget arbete för att uppnå kvalitetsmålen 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av arbetsmetoder utför enkla arbeten under handledning utför lättare inrednings- och timmemansarbeten utgående från givna anvisningar utför inredningsoch timmermansarbeten utgående från givna planer Murning och rappning assisterar i murningsarbeten men behöver ännu handledning i arbetsmetoderna samt murar enligt givna murningslinjaler grundblock och konstruktioner som ska täckas gör enligt ritningar och givna anvisningar och linjaler enkel murning som med ytbehandling uppfyller kraven (t.ex. tunn slamning eller målning) gör enligt ritningar och givna anvisningar och linjaler enkel renmurning som uppfyller kvalitetskraven kan beräkna tegelstenarnas höjdfördelning, men arbetet kräver handledning, kan märka ut tegelindelningen med ett givet fogmått beräknar tegelindelningen och märker ut skifthöjder på murningslinjaler beräknar tegelindelningen och märker självständigt ut höjder på mur-ningslinjaler till exempel med hjälp av ett avvägningsinstrument

28 28 kan de normala mätningsarbetena, arbetssätten och åtgången i sedvanliga murningsarbeten med handledning kan i huvuddrag de normala mätningsarbetena, arbetssätten och åtgången i sedvanliga murningsarbeten kan de normala mätningsarbetena, arbetssätten och åtgången i sedvanliga murningsarbeten Behärskande av arbetsredskap och material använder de mest centrala arbetsredskapen och materialen för momentet i bekanta arbetssituationer, men behöver ibland handledning använder de mest centrala arbetsredskapen och materialen för momentet i bekanta arbetssituationer väljer arbetsredskap som lämpar sig för arbetet och använder redskapen och materialen i varierande arbetssituationer skyddar, rengör och lagrar material under handledning använder material omsorgsfullt och ekonomiskt enligt anvisningar använder material omsorgsfullt och ekonomiskt Armerings- och betongarbeten tillverkar och monterar enkla armeringar under handledning tillverkar och monterar de lättaste armeringarna utgående från givna anvisningar tillverkar och monterar armeringar och armeringskorgar utgående från givna planer utför de vanligaste betongarbetena som medlem i ett arbetsteam utan att orsaka störningar med handledning utför de vanligaste betongarbetena som medlem i ett arbetsteam utgående från givna anvis-ningar utför de vanligaste betongarbetena som medlem i ett arbetsteam ordnar, färdigställer och utför efterbehandling vid armerings- och betongarbeten under handledning ordnar, färdigställer och utför efterbehandling enligt anvisningar ordnar, färdigställer och utför efter-behandling Snickeriarbeten använder under handledning de rätta arbetsmetoderna väljer de rätta arbetsmetoderna och kan använd dem enligt givna instruktioner väljer de rätta arbetsmetoderna och kan använda dem självständigt

29 29 kan använda maskiner och anordningar samt göra inställningar och beakta arbetarskyddet kan använda maskiner och anordningar på ett säkert sätt; kan ställa in dem enligt instruktioner kan använda maskiner och anordningar på ett säkert sätt; använder redskap effektivt utför separata arbetsskeden vid montering av träfönster och trädörrar samt gör assisterande arbeten monterar träfönster och trädörrar, men behöver handledning i olika skeden av monteringsarbetet monterar självständigt träfönster och trädörrar inklusive tätningar och lister gör rivnings-, skydds- och hjälparbeten vid fönsteroch dörrbyten under handledning av en yrkesman fungerar i en monteringsgrupp gör självständigt enligt anvisningar rivnings-, skyddsoch stödarbeten vid fönsterbyten Glasskärning skär glas i bestämda mått - utför småskaliga trä- och målningsreparationer i enlighet med anvisningar byter självständigt en trasig fönsterruta och gör nödvändiga reparationer i träkonstruktionerna 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Den studerande Den studerande Den studerande Att tolka ritningar kan från ritningar utläsa ritningsbeteckningar, konstruktioner och material samt kan vid behov välja placering väljer material utgående från ritningar och kan vid behov välja placering utför arbeten utgående från ritningar och kan beräkna materialåtgången på basis av ritningarna och placering Kännedom om materialens egenskaper känner igen de vanligaste materialen och infästningana produkterna och känner till deras huvudsakliga användningsändamål beaktar med handledning i sitt arbete de fysikaliska egenskaperna hos materialen beaktar materialens fysikaliska egenskaper i sitt arbete

30 30 Beaktande av krav på underlag vid plattsättning beaktar kraven på underlaget hos den yta som ska plattsättas med handledning beaktar behovet av justering eller utjämning av plattsättningsunderlaget samt behovet av fuktisolering gör fuktmätningar och bedömer självständigt plattsättningsunderlagets duglighet Förståelse av armerad betongkonstrukt ion beaktar och förstår hur armering och betong samverkar i en färdig konstruktion beaktar i sitt arbete armeringens rätta placering och dess betydelse kan betongteknik så väl att han/hon självständigt klarar av betong- och armeringsarbeten för enkla konstruktioner Rappning - förstår skiktens betydelse vid rappning i flerskift och känner till de vanligaste materialen -känner till de olika skiktens betydelse för konstruktion, funktion och resultat och beaktar materialens fysikaliska egenskaper med handledning -förstår de olika skiftens betydelse för konstruktion, funktion och resultat och beaktar materialens fysikaliska egenskaper och kan planera arbetsfogar Snickeriarbeten identifierar de vanligaste inhemska träslagen identifierar de vanligaste inhemska träslagen samt deras viktigaste egenskaper identifierar de vanligaste inhemska träslagen och deras egenskaper och kan välja en råvara som lämpar sig för användningsändamålet vet att torkningen har betydelse för trämaterialet förstår torkningens betydelse för trämaterialet förstår torkningens betydelse för trämaterialet identifierar de vanligaste fönsteroch dörrtyperna samt glasen och glassystemen och deras fästen samt känner till deras huvudsakliga användningsändamål beaktar med handledning i sitt arbete de fysikaliska egenskaperna hos fönster, dörrar, glas och glassystem samt fästen beaktar materialens fysikaliska egenskaper i sitt arbete och behärskar olika slags fästningsmetoder 4. Nyckelkompe- skyddar och lagrar material med handledning använder material omsorgsfullt och ekonomiskt enligt anvisningar -använder material självständigt på ett omsorgsfullt och ekonomiskt sätt Den studerande Den studerande Den studerande

31 31 tenser för livslångt lärande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga förhåller sig positiv till en säker verksamhet och tar inga risker i sitt arbete svarar för säkerheten i sin verksamhet utvecklar sin verksamhet så att den blir säkrare iakttar de säkerhetsanvisningar som getts för arbetet och utsätter sig inte för fara iakttar arbetsplatsens anvisningar och tar i sitt arbete hänsyn till de övriga medlemmarna i arbetsgemenskapen observerar och identifierar faror i arbetet och rapporterar dessa använder på ett säkert sätt skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder enligt anvisningarna säkerställer arbetsredskapens och materialens säkerhet samt avlägsnar söndriga arbetsredskap och för dem till service bedömer hur väl skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder lämpar sig för det aktuella arbetet Lärande och problemlösning utvärderar sitt arbete med handledning utvärderar sitt arbete utvärderar sitt arbete i enlighet med kvalitetskraven beräknar arbetsoch materialåtgången med handledning beräknar arbetsoch materialåtgången, men det finns fortfarande avvikelser i resultatet utför arbetet enligt den beräknade åtgången Sätt att visa yrkesskickligheten: I yrkesprovet visar den studerande sin yrkesskicklighet genom att i ett arbetsteam eller ensam utföra arbetena på en byggarbetsplats eller på en annan plats som så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en byggplats. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone: behärskande av arbetsprocessen: planering av det egna arbetet och uppgörande av planer behärskandet av arbetsmetoder, redskap och material i sin helhet behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet: att tolka ritningar nyckelkompetenser för livslångt lärande: beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett

32 32 yrkesprov eller i ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. 2.3 Valbara ämnen centralt innehåll, mål för examensdelen och bedömning De valbara ämnena omfattar totalt 19 studieveckor. Av de valbara ämnena är 10 sv valbara yrkesämnen och därutöver har studerande rätt att läsa 9 valbara ämnen med allmänt innehåll. Skolan beslutar vilka valbara yrkesämnen som kan erbjudas studerande under ett läsår. Skolan har inte rätt att ordna undervisning i grupper på mindre än åtta (8) studerande. Skolans utbud av valbara ämnen med allmänt innehåll varierar från ett läsår till ett annat. Studerande har möjlighet att inom ramen för utbud välja ämnen. Studerande har också rätt att i enlighet med de bestämmelser som finns inskrivna i läroplanens allmänna del (del 1) få tillgodoräkna sig utbildning som ges av annan arrangör än skolan. Av den studerandes personliga studieplan ska framgå vilka valbara yrkesämnen och vilka valbara ämnen med allmänt innehåll som ingår i studerandes studier Valbara yrkesämnen Stålbyggande, 3-5 sv Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan planera sitt arbete med hjälp av ritningar och/eller en arbetsbeskrivning för konstruktionen samt utföra beräkningar av material- och arbetsåtgång montera stålkonstruktioner i de vanligaste byggnadsdelarna montera bult- och skruvförband samt göra temporära stagningar grunderna i elektrod- och MIG/MAG-svetsning utföra mätningsarbeten i anslutning till stålbyggnadsarbetena ta emot, förflytta och bearbeta material som används vid stålbyggande utföra de igångsättningsarbeten och avslutande arbeten som hör till arbetet sortera avfall och återvinna material muntligt presentera och utvärdera sitt eget arbete och dess kvalitet i sitt arbete beakta materialens egenskaper och samverkan samt brand- och kvalitetsnormerna använda vanliga arbetsredskap vid stålbyggande vid fastsättningen av produkterna använda olika typer av fastsättningsmaskiner enligt produkt och underlag använda personlig skyddsutrustning, beakta arbetarskyddsaspekter och upprätthålla arbetsförmågan. Bedömning I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för bedömning sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.

33 33 Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocesserna Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Den studerande Den studerande Planering av det egna arbetet och uppgörande av planer planerar sitt eget arbete med handledning planerar sitt eget arbete enligt givna anvisningar gör självständigt upp en genomförbar arbetsplan Behärskande av arbetets helhet iakttar arbetstiderna och följer arbetsanvisningana med handledning iakttar arbetstiderna och följer de givna arbetsanvisingarna iakttar arbetstiderna och följer arbetsanvisningarna samt förhandlar om eventuella avvikelser Ekonomisk och kvalitativ verksamhet arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen med handledning arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen och utvecklar sitt eget arbete för att uppnå kvalitetsmålen 2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av arbetsmetoder utför de vanligaste arbetena för montering av ståldelar som medlem i ett arbetsteam utan att orsaka störningar med handledning utför förberedande åtgärder för svetsning utför montering av ståldelar som medlem i ett arbetsteam utgående från givna anvisningar utför grundläggande svetsningar med handledning utför de vanligaste arbetena för montering av ståldelar som medlem i en arbetsgrupp utgående från givna planer svetsar självständigt enkla fogar i enlighet med arbetsanvisningarna ordnar och färdigställer arbetsplatsen i enlighet med anvisningar ordnar, färdigställer och utför efterbehandling vid arbetsplatsen ordnar, färdigställer och utför efterbehandling vid arbetsplatsen enligt arbetsplanerna

34 34 Behärskande av arbetsredskap och material använder de mest centrala arbetsredskapen och materialen för monteringsarbeten i bekanta arbetssituationer använder arbetsredskap och material för monteringsarbeten i bekanta arbetssituationer väljer rätt arbetsredskap och material för monteringsarbetena utför med handledning korrosionsförhindrande färdigställnings- och skyddsåtgärder som ingår i arbetsuppgiften utför korrosionsförhindrande färdigställnings- och skyddsåtgärder som ingår i arbetsuppgiften väljer redskap som lämpar sig för arbetet och använder redskapen och materialen i varierande arbetssituationer Utförande av ytbehandlingsoch skyddsmetoder skyddar och lagrar material med handledning använder och skyddar material omsorgsfullt och ekonomiskt enligt anvisningar använder och skyddar material självständigt på ett omsorgsfullt och ekonomiskt sätt 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Den studerande Den studerande Den studerande Att tolka ritningar utläser från en ritning den plats där produkten ska monteras och väljer rätt produkt från en förteckning över delar kan tolka de vanligaste ritningarna, monteringsplanerna och arbetsbeskrivningarna inom husbyggnad monterar ståldelar utgående från ritningar utläser från ritningar vilken fogningsmetod som ska användas beaktar i sitt arbete den rätta placeringen av monteringsstöd och dess betydelse behärskar de vanligaste fogningsoch fästningsmetoderna Kännedom om materialens egenskaper beaktar och förstår hur den konstruktionsdel som ska monteras inverkar på hela konstruktionen och hur de samverkar i den färdiga konstruktionen beaktar i sitt arbete vilken betydelse omfattningen av monteringen av ståldelar har för hela konstruktionen behärskar stålbyggandet så väl att han klarar av att montera enkla stålkonstruktioner i enlighet med kvalitetsbestämmelser na

35 35 känner till de vanligaste svetsbeteckningarna känner till de allmänna grunderna för materialens elektrokemiska korrosion och olika sätt att förhindra korrosionen väljer arbetsmetoder enligt ritningarna beaktar problem som beror på att olika material sammanfogas och kan med handledning förhindra uppkomsten av sådana problem utnyttjar olika svetsanordningar och svetstillbehör i sitt arbete väljer metod eller teknik genom vilken man förebygger problem som uppstår när olika material kommer i kontakt med varandra 4. Nyckelkompeten ser för livslångt lärande väljer med handledning lämpliga ämnen för svetsning väljer självständigt lämpliga ämnen för svetsning behärskar svetsningsprocessen självständigt i fråga om ämnena Den studerande Den studerande Den studerande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga förhåller sig positiv till en säker verksamhet och tar inga risker i sitt arbete svarar för säkerheten i sin verksamhet utvecklar sin verksamhet så att den blir säkrare iakttar de säkerhetsanvisningar som getts för arbetet och utsätter sig inte för fara iakttar arbetsplatsens anvisningar och tar i sitt arbete hänsyn till de övriga medlemmarna i arbetsgemenskapen observerar och identifierar faror i arbetet och rapporterar dessa använder på ett säkert sätt skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder enligt anvisningarna säkerställer arbetsredskapens och materialens säkerhet samt avlägsnar trasiga arbetsredskap och för dem till service bedömer hur väl skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder lämpar sig för det aktuella arbetet Lärande och problemlösning beräknar arbetsoch materialåtgången med hand-ledning beräknar arbetsoch materialåtgången, men det finns fortfarande avvikelser i resultatet utför arbetet enligt den beräknade åtgången

36 36 utvärderar sitt arbete med handledning utvärderar sitt arbete utvärderar sitt arbete i enlighet med kvalitetskraven Sätt att visa yrkesskickligheten Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att i ett arbetsteam eller ensam montera konstruktionsdelar av stål på en byggarbetsplats eller på en annan plats som så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en byggplats. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone behärskandet av arbetsprocessen i sin helhet behärskandet av arbetsmetoder, redskap och material i sin helhet behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet: att tolka ritningar nyckelkompetenser för livslångt lärande: hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt lärande och problemlösning. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller i ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder Timmerbyggande, 3-5 sv Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan planera sitt arbete med hjälp av ritningar och/eller en arbetsbeskrivning för konstruktionen samt utföra beräkningar av material- och arbetsåtgång göra mätningsarbeten i anslutning till timmerbyggande uppföra små timmerbyggnader eller byggnadsdelar av timmer med färdiga knutförband och urtagningar ta emot, förflytta och bearbeta material som används vid timmerbyggande utföra de igångsättningsarbeten och avslutande arbeten som hör till arbetet sortera avfall och återvinna material ta byggplatsens övriga entreprenörer och aktörer i beaktande muntligt presentera och utvärdera sitt eget arbete och dess kvalitet i sitt arbete beakta materialens egenskaper och i synnerhet fuktens och klimatets inverkan på materialen ta i beaktande särdragen i timmerbyggandet och de krav sättningen ställer använda vanliga arbetsredskap vid timmerbyggande använda personlig skyddsutrustning, beakta arbetarskyddsaspekter och upprätthålla arbetsförmågan Bedömning I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för bedömning sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen

37 37 Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocesserna Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Den studerande Den studerande Planering av det egna arbetet och uppgörande av planer planerar sitt eget arbete med handledning planerar sitt eget arbete enligt givna anvisningar gör självständigt upp en genomförbar arbetsplan Behärskande av arbetets helhet iakttar arbetstiderna och följer arbetsanvisningarna med handledning iakttar arbetstiderna och följer de givna arbetsanvisningarna iakttar arbetstiderna och följer arbetsanvisningarna samt förhandlar om eventuella avvikelser Ekonomisk och kvalitativ verksamhet arbetar handledd enligt de uppställda kvalitetsmålen arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen och utvecklar sitt eget arbete för att uppnå kvalitetsmålen 2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av arbetsmetoder deltar i resningen av en timmerstomme som assisterande medarbetare utan att orsaka störningar deltar i resningen av en timmerstomme som assisterande medarbetare i ett arbetsteam arbetar i par tillsammans med en yrkesman och som medlem i ett arbetsteam vid montering eller rivning av en timmerstomme kryssmäter stommen och kontrollerar att den står i lod beaktar kryss- och lodmätningen under resningen av stommen kontrollerar att stommen står i lod och gör andra kontrollmätningar under resningen av stommen samt kan göra nödvändiga korrigeringar under resningen tack vare mätningarna Behärskande av arbetsredskap och material använder vanliga arbetsredskap och utrustning vid timmerarbeten i använder rätta verktyg i de olika arbetsskedena i bekanta situationer väljer lämpliga arbetsredskap för arbetet och använder basverktygen under

38 38 bekanta och upprepande arbetssituationer, men behöver ibland handledning skyddar och lagrar material med handledning -använder och lagrar material omsorgsfullt och ekonomiskt enligt anvisningar varierande förhållanden använder och lagrar material självständigt på ett omsorgsfullt och ekonomiskt sätt 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Den studerande Den studerande Den studerande Att tolka ritningar utläser stockmarkeringar och material från ritningar väljer material på basis av ritningar beräknar materialåtgången utgående från ritningar och uppskattar den tid arbetet tar Kännedom om materialens egenskaper har kännedom om en stockkonstruktions sättning beaktar med handledning i sitt arbete de fysikaliska egenskaperna hos material i stockkonstruktioner, så som en konstruktions sättning beaktar i sitt arbete materialens fysikaliska egenskaper så som sättningens storlek, torkningen och fogarnas tätning 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande känner till timmerstommens funktion så väl att han/hon till exempel kan göra urfräsningar, tappar och stödbultar enligt ritningar Den studerande Den studerande Den studerande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga förhåller sig positiv till en säker verksamhet och tar inga risker i sitt arbete svarar för säkerheten i sin verksamhet utvecklar sin verksamhet så att den blir säkrare iakttar de säkerhetsanvisningar som getts för arbetet och utsätter sig inte för fara iakttar arbetsplatsens anvisningar och tar i sitt arbete hänsyn till de övriga medlemmarna i arbetsgemenskapen observerar och identifierar faror i arbetet och rapporterar dessa

39 39 använder på ett säkert sätt skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder enligt anvisningarna säkerställer arbetsredskapens och materialens säkerhet samt avlägsnar söndriga arbetsredskap och för dem till service bedömer hur väl skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder lämpar sig för det aktuella arbetet Lärande och problemlösning beräknar arbetsoch materialåtgången med handledning beräknar arbetsoch materialåtgången, men det finns fortfarande avvikelser i resultatet utför arbetet enligt den beräknade åtgången utvärderar sitt arbete med handledning utvärderar sitt arbete utvärderar sitt arbete i enlighet med kvalitetskraven Sätt att visa yrkesskickligheten Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att utföra timmerbyggnadsarbeten på en byggarbetsplats eller på en annan plats som så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en byggplats. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone behärskandet av arbetsprocessen i sin helhet behärskandet av arbetsmetoder, redskap och material i sin helhet behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet: att tolka ritningar nyckelkompetenser för livslångt lärande: hälsa, säkerhet och funktionsförmåga. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller i ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder Byggnadsrenovering, 3-5 sv Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan planera sitt arbete med hjälp av ritningar och/eller en arbetsbeskrivning för konstruktionen samt utföra beräkningar av material- och arbetsåtgång göra rivnings-, stöd-, skydds- och förstärkningsarbeten i anslutning till byggnadsrenovering göra mätningsarbeten med grundläggande mätredskap i anslutning till byggnadsrenovering göra form-, armerings-, betong- och rivningsarbeten i anslutning till byggnadsrenovering samt lappa betongytor

40 40 rikta upp golv med pågjutning (till exempel efter installering av golvvärmeslingor i badrum) rikta golv, väggar och tak i hus med trästomme, samt beklär dem med skivor och panel isolera och täta golv, väggar och tak med lämpligt material byta eller montera nya fönster och dörrar känna igen olika byggnadsstilar eliminera källan till en mögelskada och reparera de skador som uppstått ta emot, lagra och skydda de material som behövs vid byggnadsrenovering och kan lagra material som ska återvinnas utföra de igångsättningsarbeten och avslutande arbeten som hör till arbetet sortera avfall och återvinna material bedöma kvaliteten på sitt arbete samarbeta med olika parter inom byggnadsrenoveringen i sitt arbete beakta materialens egenskaper och huvudprinciperna för hur konstruktionerna fungerar på ett säkert sätt använda vanliga arbetsredskap på en byggarbetsplats där renovering pågår vet vilka arbetssäkerhetsrisker gamla material, så som asbest, mögel och damm, utgör använda personlig skyddsutrustning, beakta arbetarskyddsaspekter och upprätthålla arbetsförmågan Bedömning I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för bedömning sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocesserna Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Den studerande Den studerande Planering av det egna arbetet och uppgörande av planer planerar sitt eget arbete med handledning planerar sitt eget arbete enligt givna anvisningar gör självständigt upp en genomförbar arbetsplan Behärskande av arbetets helhet iakttar arbetstiderna och följer arbetsanvisningarna med handledning iakttar arbetstiderna och följer de givna arbetsanvisningarna iakttar arbetstiderna och följer arbetsanvisningarna samt förhandlar om eventuella avvikelser Ekonomisk och kvalitativ verksamhet arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen med handledning arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen och utvecklar sitt eget arbete för att uppnå kvalitetsmålen

41 41 2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av arbetsmetoder och material utför med handledning de vanligaste rivnings-, stöd-, skydds- och förstärkningsarbete na utan att orsaka störningar utför de vanligaste rivnings-, stöd-, skydds- och förstärkningsarbetena utgående från givna anvisningar utför de vanligaste rivnings-, stöd-, skyddsoch förstärkningsarbetena utgående från givna planer gör arrangemang på en rivningsplats och hanterar rivningsavfall med handledning gör de vanligaste arrangemangen på en rivningsplats och hanterar rivningsavfall utgående från givna anvisningar gör arrangemang på rivningsplatsen samt hanterar och sorterar rivningsavfall enligt planerna med beaktande av omständigheterna använder de mest centrala arbetsredskapen, men behöver ibland handledning använder de mest centrala arbetsredskapen väljer lämpliga arbetsredskap för arbetet och använder arbetsredskapen i varierande arbetssituationer utför form-, armerings-, betongoch rivningsarbeten för öppningar och ursparingar samt lappar ytor av sten med handledning utför form-, armerings-, betongoch rivningsarbeten för öppningar och ursparingar samt lappar ytor av sten utgående från givna anvisningar utför form-, armerings-, betong- och rivningsarbeten för öppningar och ursparingar samt lappar ytor av sten utgående från givna planer gör mätningsarbeten med grundläggande mätredskap med handledning gör mätningsarbeten i en mätningsgrupp gör mätningsarbeten och jämför avvikelser med planerna gör pågjutning med handledning i ett arbetsteam gör pågjutning som medlem i ett arbetsteam gör pågjutning i enlighet med planerna avlägsnar en mögelskadad träkonstruktion eller en del av den med handledning avlägsnar mögelskador i en träkonstruktion utgående från anvisningar känner igen en mögelskada i en träkonstruktion och fastställer skadans omfattning samt kan avlägsna skadekällan i enlighet med planerna

42 42 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Den studerande Den studerande Den studerande Att tolka ritningar utläser platsen för rivningen ur planerna utläser platsen för rivningen ur planerna och kan handla enligt planen tolkar rivningsplaner och handlar självständigt enligt planerna med beaktande av specialsituationer Kännedom om materialens egenskaper känner igen de vanligaste definitionerna i anslutning till rivningsarbeten, t.ex. sektionering och hantering av rivningsavfall känner till de vanligaste definitionerna i anslutning till rivningsarbeten, t.ex. sektionering, hantering av rivningsavfall o.dyl känner till definitioner i anslutning till rivningsarbeten och kan tillämpa dem nästan självständigt i sitt arbete känner igen de vanligaste problemavfallen vid rivningsarbeten, t.ex. asbest känner igen de vanligaste problemavfallen vid rivningsarbeten och känner till de vanligaste rivningsanvisningarna för dem känner igen problemavfall vid rivningsarbeten och känner till de vanligaste rivningsanvisningarna för dem samt kan handla nästan självständigt enligt dem identifierar de material som ska rivas och kan utföra rivningsarbeten enligt anvisningar identifierar de material som ska rivas och känner till deras egenskaper samt kan utföra rivningsarbeten enligt anvisningar identifierar nästan alltid det material som ska rivas och vet vad som bör beaktas vid rivningen identifierar skador i en betongkonstruktion känner till skadekällor identifierar skador i en betongkonstruktion och vet hur man reparerar dem känner igen de vanligaste fuktskadorna i träkonstruktioner och känner till riskkonstruktionerna känner igen de vanligaste fukt-skadorna i trä-konstruktioner och vet varför de uppkommit känner igen de vanligaste fuktskadorna i träkonstruktioner och känner till reparationsmetoderna känner igen gamla konstruktioner känner igen gamla konstruktioner och kan principerna för känner igen gamla konstruktioner och kan principerna för hur de

43 43 identifierar material som används för byggnadsrenovering respekterar gamla konstruktioner och strävar efter att bevara dem i mån av möjlighet hur de fungerar vet skillnaden mellan material som används för renovering och vanliga material respekterar gamla konstruktioner och strävar efter att bevara dem i mån av möjlighet fungerar samt kan reparera dem med handledning känner till egenskaperna hos de material som ska användas vid renovering så väl att han kan dra nytta av dem i sitt eget arbete respekterar gamla konstruktioner och strävar efter att bevara dem i mån av möjlighet 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Den studerande Den studerande Den studerande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga förhåller sig positiv till en säker verksamhet och tar inga risker i sitt arbete svarar för säkerheten i sin verk-samhet utvecklar sin verksamhet så att den blir säkrare iakttar de säkerhetsanvisningar som getts för arbetet och utsätter sig inte för fara iakttar arbetsplatsens anvisningar och tar i sitt arbete hänsyn till de övriga medlem-marna i arbetsgemenskapen observerar och identifierar faror i arbetet och rapporterar dessa använder på ett säkert sätt skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder enligt anvisningarna säkerställer arbetsredskapens och materialens säkerhet samt avlägsnar trasiga arbetsredskap och för dem till service bedömer hur väl skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder lämpar sig för det aktuella arbetet är medveten om farliga ämnen i anslutning till renovering, t.ex. asbest, mögel och damm känner igen farliga material i anslutning till renovering, men behöver ännu handledning för att skydda sig mot dem kan skydda sig mot farliga ämnen i anslutning till renovering Interaktion och samarbete tar i enlighet med anvisningarna hänsyn till andra tar hänsyn till andra yrkesgruppers arbete på beaktar i sitt arbete den övriga verksamheten på

44 44 yrkesgruppers arbete på renove ringsplatsen renoveringsplatsen renoveringsplatsen och främjar samarbete samarbetar med medlemmarna i arbetsteamet samarbetar konstruktivt med olika slags människor och är en aktiv medlem i arbetsteamet samarbetar konstruktivt med olika slags människor och är en aktiv medlem i arbetsteamet samt främjar verksamheten mellan arbetsteamets kunder Lärande och problemlösning beräknar arbetsoch material-åtgången med handledning beräknar arbetsoch material-åtgången, men det finns fortfarande avvikelser i resultatet utför arbetet enligt den beräknade åtgången utvärderar sitt arbete med handledning utvärderar sitt arbete utvärderar sitt arbete i enlighet med kvalitetskraven Sätt att visa yrkesskickligheten Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att utföra renoveringsarbeten på en byggarbetsplats där renovering pågår eller på en annan plats som så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en sådan byggplats. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone behärskandet av arbetsmetoder, redskap och material i sin helhet behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet: att tolka ritningar nyckelkompetenser för livslångt lärande: hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt lärande och problemlösning. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller i ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder Inredningsarbeten, 3-5 sv Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan planera sitt arbete med hjälp av ritningar och/eller en arbetsbeskrivning för konstruktionen samt utföra beräkningar av material- och arbetsåtgång välja trämaterial och andra material som är lämpliga för produktens användningsändamål använda de träbearbetningsmaskiner, anordningar och skärverktyg som används vid tillverkningen samt montering

45 45 välja fogmetoder, mallar och/eller tillverkningstekniker för att tillverka produkter eller komponenter i massivt trä ställa i ordning monteringsplatsen samt utföra rivnings- och skyddsarbeten ta emot de produkter och material som behövs vid monteringen kontrollera att kvaliteten på produkten och antalet produkter är korrekta montera inredningar enligt monteringsritningar beakta kundens krav och/eller önskemål. Tillverkning av produkter i massivt trä och montering av inredningar Tillverkningen av enklare fönster, dörrar och trappor i massivt trä med de bearbetningsmaskiner som är vanligast inom snickeribranschen. Montering av inredningar omfattar montering av fasta inredningar, köks-, badrums- och förvaringsinredningar, samt specialinredningar. Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts. Inom läroplansbaserad utbildning utgör föremålen för bedömningen samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 1. Behärskande av arbetsprocessen BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Planering av arbetet Planerar under handledning sitt arbete planerar sitt arbete enligt givna instruktioner planerar självständigt sitt arbete Behärskande av arbetshelheten Företagsinriktat, högkvalitativt och ekonomiskt arbete behöver i början viss handledning vid påbörjandet av arbetet och vid övergången från ett arbetsmoment till ett annat behöver viss handledning för att nå de minimimål som ställts upp för det egna arbetet arbetar planenligt med lite handledning når de kvalitetsmål som ställts upp för det egna arbetet handlar planenligt och självständigt kan använda material ekonomiskt; når de kvalitets- och tidsmål som ställts upp för det egna arbetet har en inställning till sitt arbete som visar att hon/han inte medvetet vill orsaka är företagsam och kan bedöma vilka ekonomiska effekter det egna arbetet har är initiativrik och handlar med arbetsplatsens bästa för ögonen

46 46 Utvärdering av det egna arbetet ekonomiska förluster utvärderar sitt arbete med avseende på målen, men bedömningen är inte till alla delar realistisk. utvärderar sitt arbete realistiskt med avseende på målen. utvärderar sitt arbete realistiskt och självständigt. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Tillverkning av produkter använder under handledning de rätta arbetsmetoderna väljer de rätta arbetmetoderna och kan använda dem enligt de givna instruktionerna väljer de rätta arbetsmetoderna och kan använda dem självständigt Användning av arbetsredskap använder med handledning de maskiner, anordningar och arbetsredskap som behövs vid tillverkning av produkter samt montering av inredningar använder med lite handledning de maskiner, anordningar och arbetsredskap som behövs vid tillverkning av produkter samt montering av inredningar kan använda de maskiner, anordningar och arbetsredskap som behövs vid tillverkning produkter samt montering av inredningar Färdigbearbetning och kvalitetskontroll kan göra färdigbearbetningar, men det finns brister i slutresultatet och i kvalitetskontrollen klarar av att färdigbearbeta komponenterna, men i kvalitetskontrollen finns små brister slutför arbetsmomenten självständigt och kvalitetsmässigt väl Behärskande av material och produkter behöver viss handledning för att kunna välja de rätta materialen för produkten och monteringen väljer utifrån instruktioner de rätta materialen för produkten och monteringen använder de produkter och material som hör ihop med tillverkning och monteringen enligt ritningarna och planerna och använder dem ekonomiskt. Förberedelse av monteringsarbetet ställer i ordning arbetsplatsen samt utför rivnings- och ställer i ordning arbetsplatsen samt utför rivnings- och ställer i ordning arbetsplatsen samt utför rivnings- och

47 47 och mottagning skyddsarbeten under handledning skyddsarbeten utifrån instruktioner skyddsarbeten självständigt tar under handledning emot de produkter som ska monteras och förbereder dem för monteringen tar utifrån instruktioner emot de produkter som ska monteras och förbereder dem för monteringen tar emot de produkter som ska monteras och förbereder dem för monteringen kontrollerar under handledning att kvaliteten på produkterna och antalet är korrekta kontrollerar att kvaliteten på produkterna och antalet är korrekta samt deltar i uppgörandet av listan över brister kontrollerar att kvaliteten på produkterna och antalet är korrekta samt gör upp listan över brister; kan självständigt beställa de produkter som fattas Monteringsinstruk tioner och byggbestämmelser behöver handledning för att förstå monteringsinstruktioner och byggbestämmelser kan för det mesta följa monteringsinstruktioner na och byggbestämmelserna följer monteringsinstruktionerna och byggbestämmelserna FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Färdigheter i att läsa ritningar Limteknik Material och produkt kännedom identifierar produktionsritningar och kan läsa dem under handledning vet att det finns olika lim och limmetoder för olika användningsändamål identifierar de vanligaste inhemska träslagen läser ritningar nästan självständigt vet vilket lim man använder för vanliga användningsändamål och känner till olika limmetoder identifierar de inhemska träslagen samt deras viktigaste egenskaper läser ritningar självständigt känner till de vanligaste limmen, deras användningsändamål och egenskaper samt kan självständigt välja rätt limmetod identifierar de vanligaste träslagen och deras egenskaper och kan välja en råvara som lämpar sig för

48 48 användningsändamålet vet att torkningen har betydelse för trämaterialet förstår torkningens betydelse för trämaterialet förstår torkningens betydelse för trämaterialet identifierar under handledning träets viktigaste fysikaliska och kemiska egenskaper känner till träets viktigaste fysikaliska och kemiska egenskaper känner till träets viktigaste fysikaliska och kemiska egenskaper och förstår deras betydelse känner till de produkter som ska monteras, materialen och mekanismerna samt monteringssätten känner till de produkter som ska monteras och deras konstruktioner, materialen och mekanismerna samt monteringssätten tillämpar i sitt arbete de produkter som ska monteras och deras konstruktioner, materialen och mekanismerna samt monteringssätten Materialberäkning förstår grunderna i materialberäkning och kan under handledning beräkna mängden material som använts för produkten samt priset för materialet förstår grunderna i materialberäkning och kan nästan självständigt beräkna mängden material som använts för produkten samt priset för materialet beräknar självständigt mängden material som använts för produkten samt priset för materialet och kan jämföra olika alternativ Färdigheter i att läsa ritningar läser ritningar självständigt Produktionsmonterings- och byggnadsritningar identifierar produktionsritningar och kan läsa dem under handledning kan med handledning läsa produktionsmonterings- och byggnadsritningar samt tolka symbolerna i dem läser ritningar nästan självständigt kan läsa produktionsmonterings- och byggnadsritningar och förstår symbolerna i dem kan läsa ritningar och tillämpa dessa så att slutresultatet överensstämmer med planerna FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Yrkesetik iakttar de överenskomna arbetstiderna och iakttar reglerna och instruktionerna på arbetsplatsen; arbetar arbetar enligt god yrkespraxis och värdesätter sitt arbete

49 49 arbetsinstruktionerna ansvarsfullt och på överenskommet sätt Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga förhåller sig positivt till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete tar självständigt ansvar för säkerheten i sitt arbete utvecklar självständigt säkerheten i sitt arbete iakttar de säkerhetsanvisningar som getts för arbetet och förorsakar inga faror iakttar arbetsplatsens instruktioner och tar i sitt arbete hänsyn till de övriga medlemmarna i arbetslaget observerar och identifierar farorna i arbetet och informerar om dem använder på ett säkert sätt skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder i enlighet med instruktionerna säkerställer att skyddsutrustningen, arbetsredskapen och materialen är säkra att använda och avlägsnar arbetsredskap som är i olag och lämnar in dem på service bedömer hur väl skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder lämpar sig för det aktuella arbetet Hållbar utveckling förstår de miljökonsekvenser som hanteringen av råvaror och kemikalier orsakar och följer principerna om hållbar utveckling under handledning beaktar nästan självständigt de miljökonsekvenser som hanteringen av råvaror och kemikalier orsakar och följer för det mesta principerna om hållbar utveckling beaktar självständigt de miljökonsekvenser som hanteringen av råvaror och kemikalier orsakar och följer principerna om hållbar utveckling Interaktion och samarbete kommer till rätta i interaktionssituationer som är nödvändiga i arbetet. kan agera i de interaktionssituationer som arbetet kräver. kan vara flexibel och främjar samarbetet i olika interaktionssituationer. Sätt att visa yrkesskickligheten Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att tillverka en produkt i massivt trä utifrån instruktioner. Arbetet utförs i en sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. I läroplansbaserad utbildning visas yrkesskickligheten med yrkesprov i fråga om de centrala kraven på yrkesskicklighet och med annan bedömning i fråga om de andra delarna. Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att montera inredningar enligt monteringsritningar och arbetsinstruktioner på en byggarbetsplats eller på en annan plats som så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en byggarbetsplats. Arbetet utförs i en sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone

50 50 behärskande av arbetsprocesserna: behärskande av arbetshelheten och utvärdering av det egna arbetet behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material: tillverkning av produkter, användning av maskiner och anordningar samt val av material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet: de delar som kan kopplas till arbetsuppgifterna i fråga nyckelkompetenser för livslångt lärande: yrkesetik samt hälsa, säkerhet och funktionsförmåga. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras den med annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen, 10 sv Krav på yrkesskicklighet Den studerande ska enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG förvärva yrkeskompetens enligt kraven för förare av vissa vägfordon för gods- och persontransport sådan som det har tagits in i Finlands nationella lagstiftning (lag 273/2007 och förordning 640/2007). I förordningen 640/2007 ges närmare föreskrifter om bl.a. utbildning i ett defensivt körsätt. För att få den grundläggande yrkeskompetensen måste den studerande få undervisning i alla de läroämnen som uppräknas i denna examensdel eller examensdel. Inom utbildningen för grundläggande yrkeskompetens ska undervisningen omfatta 280 timmar. Varje studerande eller examinand ska få minst 20 timmar individuell körundervisning med ett sådant fordon som motsvarar hans/hennes klass. Fordonet ska åtminstone uppfylla de i direktiv 91/439/EEG fastställda kraven på skolfordon. I den snabbförvärvade utbildningen för grundläggande yrkeskompetens ska undervisningen innefatta undervisning i alla de läroämnen som uppräknas i denna examensdel eller examensdel. Den ska omfatta 140 timmar. Varje studerande ska få minst 10 timmar individuell körundervisning med ett sådant fordon som motsvarar hans/hennes klass. Fordonet ska åtminstone uppfylla de i direktiv 91/439/EEG fastställda kraven på fordon som används vid körproven. För en utbildning i enlighet med direktivet bör man ha tillstånd av den nationella övervakande myndigheten. Delarna 1.1; 1.2; 1.3; 2.1; 3.1; 3.2; 3.3; 3.4; 3.5 och 3.6 i förteckningen över läroämnen är obligatoriska för förare av vägfordon för gods- och persontransport enligt direktivet och delarna, 1.4; 2.2; och 3.7 är obligatoriska vid avläggande av yrkeskompetens för godstrafik och delarna 1.5; 1.6; 2.3; och 3.8 vid avläggande av yrkeskompetens för persontrafik. Avancerad träning i rationell körning med beaktande av säkerhetsbestämmelserna Mål och centralt innehåll 1. Målet är att känna till kraftöverföringens egenskaper för optimal användning av dessa

51 51 Centralt innehåll: Kurvorna över motorns vridmoment, effekten och bränsleförbrukningen, optimal användning av varvräknare, diagram över växellådans utväxling. 2. Målet är att känna till reglagens tekniska egenskaper och funktion för att kunna behärska fordonet, minska slitaget och att förebygga störningar Centralt innehåll: Särskilda egenskaper hos det hydrauliska bromsservosystemet, bromsarnas och retarderns begränsningar, kombinerad användning av bromsar och retarder, optimalt utnyttjande av förhållandet fart-växellådans utväxling, användning av fordonets tröghet, metoder för att sakta ner och bromsa i nedförsbacke, åtgärder vid funktionsstörningar. 3. Målet är att kunna optimera bränsleförbrukningen Centralt innehåll: Optimering av bränsleförbrukningen genom tillämpning av kunskaperna i punkterna 1 och Målet är att kunna lasta ett fordon i enlighet med säkerhetsreglerna och en ändamålsenlig användning av fordonet Centralt innehåll: De krafter som påverkar ett fordon i rörelse, användning av växellådans utväxling i förhållande till fordonets last och vägprofilen, beräkning av fordonets eller fordonskombinationens nyttolast, beräkning av nyttovolymen, fördelning av lasten, följderna av axelns överbelastning, fordonets stabilitet och tyngdpunkt, olika typer av förpackningar och lastpallar, de viktigaste godsklasserna som kräver låsning, kilnings- och låsningsmetoder, användning av låsremmar, granskning av låsanordningar, användning av hanteringsutrustning, placering och användning av presenningar. 5. Målet är att kunna se till att passagerarna har det tryggt och bekvämt Centralt innehåll: Behärskande av rörelser i längd- och sidriktningen, fördelning av väganvändningen, placering på körbanan, mjukhet vid inbromsning, behärskande av axelöverhäng, användning av särskild infrastruktur (offentliga områden, specialkörfiler), hantering av konflikter mellan ett tryggt körsätt och andra uppgifter som chaufför, växelverkan med passagerarna, särdragen för transport av vissa passagerargrupper (handikappade, barn) 6. Målet är att kunna lasta ett fordon i enlighet med säkerhetsbestämmelserna samt en ändamålsenlig användning av fordonet Centralt innehåll: De krafter som påverkar ett fordon i rörelse, användning av växellådans utväxling i förhållande till fordonets last och vägprofilen, beräkning av fordonets eller fordonskombinationens nyttolast, fördelning av lasten, följderna av axelns överbelastning, fordonets stabilitet och tyngdpunkt. Tillämpning av bestämmelserna 1. Målet är att känna till den sociala miljön och de gällande reglerna inom vägtrafiken

52 52 Centralt innehåll: Maximala arbetstider inom transportbranschen, principer i förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) 3821/85 samt tillämpning och konsekvenser, påföljder vid bristande eller felaktig användning eller manipulering av färdskrivaren, kännedom om den sociala miljön i trafiken: rättigheter och skyldigheter för förare i fråga om grundläggande yrkeskompetens och fortbildning. 2. Målet är att känna till bestämmelserna för godstransporter Centralt innehåll: Transporttillstånd, skyldigheter enligt standardavtalen för godstransporter, utformning av olika dokument för transportavtal, internationella transporttillstånd, skyldigheter i det allmänna avtal (CRM-avtalet) som gjorts upp för frakt av gods inom internationell vägtransport, uppgörande av internationella fraktsedlar, gränsöverskridande transporter, speditörer, särskilda dokument som följer med godset. 3. Målet är att känna till bestämmelserna för persontransporter Centralt innehåll: Transport av särskilda passagerargrupper, säkerhetsutrustning i bussen, säkerhetsbälten, lastning av fordonet Hälsa, väg- och miljösäkerhet, service, logistik 1. Målet är att vara medveten om riskerna för trafik- och arbetsolyckor Centralt innehåll: Olika typer av arbetsolycksfall inom transportbranschen, statistik över vägtrafikolyckor, tunga fordons och bussars olycksfrekvens, mänskliga, materiella och ekonomiska konsekvenser. 2. Målet är att kunna förebygga kriminalitet och transport av fripassagerare Centralt innehåll: Allmän information, påföljder för chaufförerna, förebyggande åtgärder, nödvändiga inspektioner, lagstiftningen om chaufförernas ansvar. 3. Målet är att kunna förebygga fysiska risker Centralt innehåll: Ergonomiska principer: riskfyllda rörelser och arbetsställningar, fysisk kondition, hanteringsövningar, personlig skyddsutrustning. 4. Målet är att vara medveten om vikten av fysisk och psykisk prestationsförmåga Centralt innehåll: Principerna för en hälsosam och balanserad kost, alkoholens inverkan, läkemedel eller andra ämnen som kan påverka beteendet, trötthets- och stressymtom, orsaker och verkan, den centrala betydelsen av förhållandet mellan arbete och vila. 5. Målet är att kunna bedöma nödsituationer

53 53 Centralt innehåll: Åtgärder i nödsituationer: bedömning av situationen, förhindrande av att situationen förvärras, att kalla på hjälp, att hjälpa skadade och ge första hjälpen, åtgärder vid eldsvåda, att evakuera passagerare från lastbilar/bussar, garantera alla passagerares säkerhet, att hantera våldssituationer, principerna för hur en skadeanmälan utformas. 6. Målet är att kunna bete sig på ett sätt som stöder företagets image Centralt innehåll: Chaufförens beteende och företagets image: den betydelse som chaufförens arbete har för företaget, chaufförens olika roller, personer som chauffören möter i arbetet, fordonsunderhåll, organisering av arbetet, kommersiella och ekonomiska konsekvenser av tvister. 7. Målet är att känna till den ekonomiska miljön och marknadssystemet för godstransporter Centralt innehåll: Vägtransporterna i förhållande till andra transportformer (konkurrens, befraktare), olika verksamhetsformer för vägtransporter (transporter för andras räkning, olika transportfunktioner), olika huvudtyper av transportföretag och organisationer med transportfunktioner, specialiserade transportformer (tank- eller kyltransportbilar osv.), utvecklingen inom branschen (att göra tjänsterna mångsidigare, järnvägs- /landsvägstransporter, underleverantörer osv.). 8. Målet är att känna till den ekonomiska miljön och marknadssystemet inom persontransporter Centralt innehåll: Persontransporter på väg i förhållande till andra transportformer för persontransport (spårtrafik, privatbilar), olika verksamhetsformer för persontransporter på väg, gränsöverskridning (internationella transporter), huvudorganisationerna för passagerarföretag. I grundexamen i logistik ingår inte grundläggande fortbildning inom transportbranschen. Bedömning Provet avläggs när den föreskrivna undervisningen har meddelats. Provet får avläggas stegvis i utbildning som avses i 6 1 mom. i lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare eller i samband med yrkesprov eller ett examenstillfälle i en fristående examen, när det är fråga om ett prov som anordnas enligt 15 1 mom. i nämnda lag. Provet är skriftligt. Ett prov får ordnas muntligt i samband med yrkesprov eller ett examenstillfälle, eller om detta av särskilda skäl, såsom aspirantens läs- och skrivsvårigheter, anses nödvändigt. Provet ska innehålla minst en fråga inom varje mål i respektive undervisningsämne. Av svaren på alla frågorna i provet bör minst 75 % vara rätt. Provets språk är svenska. Den som bedömer prov ska ha behörighet och yrkeskunnande som krävs för uppgiften Valbara ämnen med allmänt innehåll Utbildningarna inom Ålands yrkesgymnasium har ett utbud av 9 (8) sv valbara ämnen med

54 54 allmänt innehåll. De valbara studierna med allmänt innehåll består av kurser i språk och praktiska och teoretiska studier som ger olika studie- och livsfärdigheter. Målet för dessa studier är att ge studerande möjlighet att bredda sitt kompetensområde. De valbara ämnena läses under första och andra läsåret under samma perioder som de allmänna ämnena är inplacerade. Studerande som väljer det högskoleförberedande utbildningspaketet (Huth) kan inte välja ytterligare valbara ämnen med allmänt innehåll, eftersom Huth-paketet täcker hela läroplanens valbara del Språk, 4 sv Studerande kan välja att läsa: Finska som fortsättningsspråk, 4 sv Undervisningen startar från den kunskapsnivå och de basfärdigheter som uppnås i grundskolans undervisning i A2-språk, dvs. där språkstudierna vanligtvis inletts i åk 5. Målet är att studerande ska utveckla sina kommunikationsfärdigheter i finska. Genom studierna ska studerande förbättra sin kommunikationsförmåga såväl i olika yrkesmässiga servicesituationer som i det vardagliga livet. Studierna omfattar också övningar i förståelse, såväl i text- som hörförståelse. Undervisningen ska förmedla kunskap om finsk kultur och traditioner. Spanska som nybörjarspråk, 4 sv Undervisningen startar från nybörjarnivå och ger studerande allmänna grunder i språket och en baskunskap om kultur och traditioner i olika länder och regioner där spanska är huvudspråk. Målet är att studerande ska utveckla en förmåga att kommunicera, att förstå och göra sig förstådd, i vardagliga situationer. Franska som nybörjarspråk, 4 sv Undervisningen startar från nybörjarnivå och ger studerande allmänna grunder i språket och en baskunskap om kultur och traditioner i olika länder och regioner där franska är huvudspråk. Målet är att studerande ska utveckla en förmåga att kommunicera, att förstå och göra sig förstådd, i vardagliga situationer Engelska, 1 sv Undervisningen ger studerande möjlighet att förkovra sina kunskaper i engelska genom att inrikta sig på att antingen förbättra sina muntliga färdigheter eller sitt skrivande Företagsamhet och entreprenörskap, 4 sv Undervisningen ska ge studerande möjlighet att få en djupare insikt om företagandets villkor och möjlighet att pröva på ett praktiskt/realistiskt sätt. Entreprenörskap innebär inte bara företagande utan lika mycket att kunna marknadsföra sig själv, att kunna ge en positiv bild av sig själv och sitt företag, oavsett om det gäller ens eget företag eller det företag där man är anställd. Undervisningen ska förmedla att entreprenörskap är ett positivt förhållningssätt

55 55 gentemot kunder och klienter. Inom ramen för denna examensdel ska studerande få möjlighet att utveckla sin sociala kompetens och sin kommunikationsförmåga och utveckla sitt eget lärande. Inom examensdelen erbjuds Studieteknik, 1 sv Målet är att studerande ska utveckla sitt eget lärande och sitt förhållningssätt i lärandeprocessen. Arbetarskydd och riskbedömning, 1 sv Målet är att studerande ska komma till insikt om vikten av ett hållbart arbetssätt och kunna göra realistiska bedömningar ur olika perspektiv och kunna förutse ekonomiska och sociala konsekvenser. Undervisningen syftar även till att bredda perspektivet och klargöra att arbetssätt som syftar till hållbarhet och miljöanpassning också i förlängningen kan ge ekonomiska och marknadsmässiga fördelar. Starta eget företag, 2 sv Studerande kan delta i kursen Ung företagsamhet och praktiskt pröva företagandets villkor. Målsättningen är att företaget har en anknytning till studerandes utbildningsprogram. Studieveckorna kan också förverkligas genom specifik undervisning om företagandets villkor. Vardagsekonomi och juridik, 1 sv Målet är att studerande ska få en praktiskt inriktad kunskap om vardagliga juridiska frågor, såsom avtal och försäkringar, och praktiska ekonomiska kunskaper. Studieveckan ska ge studerande möjlighet att omsätta juridik och ekonomi till sin egen vardagliga verklighet Kreativt skapande, 3 sv Målet är att studerande ska ha möjlighet att utveckla kreativitet och skaparkraft inom sitt utbildningsprogram eller efter eget intresse och sina vardagliga behov. Inom examensdelen erbjuds Svets- och metallbearbetning, 2 sv Snickeri, 2 sv Smide, 2 sv Textilbearbetning 2 sv Keramik, 1 sv Bildkonst, 1 sv Matlagning, 2 sv Bakning, 2 sv Photoshop, 1 sv Stilkombinationer, 1 sv Högskoleförberedande utbildningshelhet Studerande som väljer den högskoleförberedande utbildningshelheten ersätter de allmänna ämnena med kurser i svenska, engelska, matematik, fysik och kemi enligt Ålands lyceums läroplan. Studerande väljer antingen samhällskunskap eller hälsokunskap. Studier i hälsokunskap ersätter delvis de obligatoriska ämnena, medan studier i hälsokunskap inte ersätter andra ämnen. Med tanke på studentexamensprov samt grundläggande och särskild

56 56 behörighet för studier i Sverige kan studerande dessutom välja ytterligare valfria kurser. Under gymnasietiden läses totalt fem perioder med allmänna ämnen eller kurser. Övriga perioder läses yrkesämnen. 2.4 Bedömning av studerande Syfte och mål med bedömningen Utöver vad som bestäms i lagen om gymnasieutbildning (2011:13), landskapsregeringens läroplansgrunder (2007:6) och den allmänna delen i fastställd läroplan för Ålands yrkesgymnasium ska bedömningen förstärka utvecklingen av de studerandes självuppfattning och utveckling som yrkesmänniskor. Bedömningen ska förutom att vägleda de studerande också ge information om deras kunnande till lärarna och arbetsgivarna samt utgöra underlag för ansökan till vidare studier. Av de 80 sv yrkesämnena ska minst 10 sv utgöras av lärande i arbete. Studerande ska bedömas av utsedda handledare och denna bedömning ska läraren beakta i examensdelens slutliga bedömning. Yrkesskickligheten ska bedömas i yrkesprov. Under punkt finns en beskrivning av vilka yrkesprov som ingår under studietiden, vilken del av examensdelen yrkesprovet omfattar, om det slutförs som hel- eller delprov, vilka som deltar som bedömare och bedömning med vitsord i skala 1 5 baserade på fyra kriterier: behärskande av arbetsprocess, behärskande av arbetsmetoder, redskap och material, behärskande av kunskap som ligger till grund för arbetet och behärskande av nyckelkompetenser för livslångt lärande. Det ska också framgå hur stor del av examensdelens bedömning som ges på basis av yrkesprov och hur stor del av examensdelens bedömning som baserar sig på annan bedömning. I läroplanens allmänna del (5.6 Bedömning) klarläggs grunderna för bedömning Genomförande av bedömningen Utöver vad som bestäms i läroplansgrunderna och läroplanens allmänna del ska de studerande bedömas kvalitativt genom att deras kunnande jämförs med målen för respektive examensdel och med de bedömningskriterier som är relaterade till målen. Studerande måste under studiernas gång få information om sina prestationer så att de bättre själva kan bedöma och förbättra sin lärandeprocess. Lärare måste kontinuerligt bedöma studerande och dokumentera bedömningen i enlighet med rektors/biträdande rektors anvisning. Då slutbedömningen för en examensdel fastställs bör vitsordet baseras på den studerandes kunnande och kompetens i slutskedet av utbildningen. Bedömningsresultaten från de olika avsnitten inom examensdelen kan således inte mekaniskt räknas samman, delas eller betonas, utan den studerandes kunnande och kompetens ska bedömas utgående från fastställda mål för hela examensdelen. Yrkesprovet är en viktig del av bedömningen av samtliga yrkesinriktade examensdelar. Det kunnande som inte visas i yrkesprov bedöms på annat sätt t.ex. genom prov, arbetsuppgifter eller andra relevanta metoder.

57 57 Beslut om vitsord i ett enskilt studieavsnitt fattas av den lärare som har ansvar för undervisningen. Beslut om vitsord för en examensdel fattas gemensamt av de lärare som haft ansvar för examensdelens undervisning. Yrkesprovet bedöms av yrkesrådets representant tillsammans med lärare och studerandes självvärdering utgör en del av bedömningsprocessen. Bedömningen av yrkesprovet påverkar examensdelens vitsord enligt den andel som definierats. Studerande ska ha möjlighet att visa sitt kunnande på olika sätt och ha rätt att bli bedömda på annat sätt än enbart genom skriftliga prov och genom skriftliga produkter. Studerande som har handikapp, såsom läs- och skrivsvårigheter eller andra svårigheter, har rätt att på ett för dem rättvist sätt bli bedömda med alternativa bedömningsmetoder. Alla studerande ska, innan studierna inleds, informeras om bedömningsprinciperna och deras tillämpning, bl.a. om syften och mål, om vitsordsskalan och kravnivåerna, om möjligheterna till omtagning och de villkor som måste uppfyllas för att kunna avancera i studierna, om bedömningen av lärande i arbete, om regler för rättelse av bedömningen, och om bedömningen av tillgodoräknade studier samt om dokumenteringen av vitsord och om innehållet i studiekort och avgångsbetyg Vitsord Samtliga yrkesinriktade examensdelar bedöms med vitsord i skala 1-5 där 1 står för det lägsta vitsordet och 5 för det högsta. Vitsorden ska förstås enligt följande beskrivning: 1 Nöjaktiga kunskaper och färdigheter 2 Nöjaktiga kunskaper och färdigheter 3 Goda kunskaper och färdigheter 4 Goda kunskaper och färdigheter 5 Berömliga kunskaper och färdigheter De olika examensdelarna är indelade i studieavsnitt och vissa delar kan godkännas utan vitsordsbedömning eller räknas tillgodo. Studerande kan också ha mindre väsentliga delar av examensdelen ofullständiga eller icke godkända under förutsättning att det helhetsmässiga kunnandet uppfyller examensdelens mål för nöjaktiga kunskaper. För examensarbetet ges skilt vitsord som antecknas på avgångsbetyget Bedömning vid specialundervisning Studerande med individuell plan för hur undervisningen ordnas ska följa samma bedömningsförfarande som övriga studerande. Studerande ska alltså avlägga hela examen och bedömningen ska utgå från läroplanens målbeskrivning och bedömningskriterier. Om detta inte är möjligt ska studerande i den individuella planen följa en anpassad läroplan. Anpassningens omfattning avgör om studerande kan avlägga gymnasieexamen eller om studerande kan ges ett examensbetyg över slutförda studier Föremål och kriterier för bedömningen Föremålen och kriterierna för bedömningen skall härledas från de mål som anges i läroplanen. Föremålen för bedömningen är de gemensamma betoningarna och den för alla branscher

58 58 gemensamma baskompetensen, behärskandet av arbetsmetoder, redskap, material och arbetsprocesser samt arbetssäkerheten och den kunskap som ligger till grund för arbetet. I det följande definieras kunnande på nivåerna nöjaktiga, goda och berömliga och på basen av dem fastställer skolan bedömningskriterierna för examensdelarna. Nöjaktiga (1-2): De studerande skall kunna arbeta inom det yrkesområde som motsvarar examen och sköta uppgifter som motsvarar examen, oavsett smärre brister i färdigheter och kunskaper. De studerande skall kunna använda de vanligaste arbetsmetoderna, arbetsredskapen och materialen och behärska de grundläggande arbetsuppgifterna inom respektive bransch. De studerande skall kunna fungera i miljöer och situationer som de är bekanta med. De skall kunna tillämpa inhämtade färdigheter och för arbetet relevanta kunskaper i inövade, ofta återkommande situationer. De skall under handledning kunna söka fram fakta som gäller arbetet och kunna återge dessa muntligt eller skriftligt. De skall kunna utföra de uppgifter som de har tilldelats och bedöma sig själva och sitt arbete. De studerande skall iaktta arbetstider och säkerhetsföreskrifter liksom andra anvisningar och överenskommelser samt rådgöra om avsteg från dessa. Goda (3-4): De studerande skall kunna använda för respektive bransch aktuella arbetsmetoder, arbetsredskap och material. De studerande skall klara sig i olika arbetssituationer och kunna tillämpa sina färdigheter och för arbetet relevanta kunskaper. De skall kunna klassificera, jämföra och organisera inhämtat kunnande och omsätta detta i praktiken. De skall kunna se sitt arbete som en helhet och också beakta arbetsplatsens speciella behov. De skall kunna tillämpa gällande regler och anvisningar i olika situationer och iaktta föreskrifterna om säkerhet i arbetet. De skall självständigt kunna utföra arbetsuppgifter som de tilldelats och kunna utvärdera sig själva och sitt arbete mångsidigt. De studerande skall kunna bedöma information med tanke på riktighet och tillförlitlighet. Berömliga (5): De studerande skall kunna välja de för sitt arbete bäst lämpade arbetsmetoderna, arbetsredskapen och materialen. De skall kunna utvärdera och vidareutveckla sin arbetsteknik. De skall agera aktivt och konstruktivt i olika situationer och i samverkan med olika grupper. De studerande skall finna nya lösningar och klara upp konfliktsituationer. De bör självständigt kunna utföra också andra än förelagda uppgifter. De bör kunna utveckla sitt arbete, sin arbetsmiljö och säkerheten i arbetet samt mångsidigt bedöma sig själva och utveckla sin beredskap att verka under varierande förhållanden. De studerande skall kunna bedöma inhämtad information med tanke på dess riktighet och tillförlitlighet. De skall kunna klassificera, jämföra och organisera sitt kunnande, omsätta det i praktiken och dra logiska slutsatser. De skall kunna prioritera frågor, göra upp planer och begrunda effekterna av olika alternativ för att kunna välja det lämpligaste i respektive fall. De studerande skall i sin verksamhet kunna beakta arbetsplatsens specialbehov. De skall kunna se sitt arbete som en del av den verksamhet som bedrivs på arbetsplatsen och i hela dess verksamhetsmiljö.

59 Tillgodoräknande och erkännande av kunnande Studerande som tidigare har avlagt vissa studieavsnitt och delar av utbildningen kan få prestationerna tillgodoräknade om de till centralt innehåll motsvarar läroplanens mål. Studerande anhåller på särskild blankett om att få tidigare prestationer tillgodoräknade (antingen med bedömning eller med anteckning om tillgodoräknande, T). Blanketten ska lämnas in om möjligt innan ifrågavarande studier inleds och studerande ska komplettera ansökan med dokumentation över utförda prestationer som motsvarar det studieavsnitt som ska tillgodoräknas. Tills beslut om tillgodoräkning tagits ska studerande delta i undervisningen. Närmare beskrivning om förfaringssätt ges i rutinbeskrivning över tillgodoräknande. Studerande som har ett kunnande som baserar sig på utbildning eller arbetserfarenhet kan anhålla om att få kunnandet erkänt. Grundförutsättning är dock att kunnandet har en motsvarighet i läroplanen och överensstämmer med läroplanens mål och kravnivå för ifrågavarande studieavsnitt. Den som önskar få studieavsnitt godkända som erkänt kunnande kan åläggas att visa sitt kunnande i yrkesprov. Anhållan om erkänt kunnande ska göras på särskild blankett då studierna inleds. Närmare beskrivning om förfaringssätt ges i rutinbeskrivning över erkänt kunnande. 3 Kompetenser för livslångt lärande Kompetenser för livslångt lärande avser kompetenser som behövs för att kunna möta framtiden och nya situationer samt för att klara sig i arbetslivets föränderliga förhållanden. De beskriver individens intellektuella spänst och förmåga att klara sig i olika situationer och ger ökad allmänbildning och medborgarfärdigheter som behövs inom alla branscher. Med hjälp av dem kan studerande följa med förändringar i samhället och arbetslivet. De har betydelse för individernas livskvalitet och personlighetsutveckling. De innefattar Europaparlamentets och rådets rekommendationer 2005/0221 (COD) om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Nyckelkompetenserna för livslångt lärande finns beskrivna i målen för yrkeskunnandet och i bedömningskriterierna. Nyckelkompetenser för livslångt lärande är 1) lärande och problemlösning, 2) interaktion och samarbete, 3) yrkesetik, 4) hälsa, säkerhet och funktionsförmåga, 5) initiativförmåga och företagsamhet, 6) hållbar utveckling, 7) estetik, 8) kommunikation och mediekunskap, 9) matematik och naturvetenskaper, 10) teknologi och informationsteknik, 11) aktivt medborgarskap och olika kulturer. De som särskilt betonas är lärande och problemlösning, interaktion och samarbete, yrkesetik och hälsa samt säkerhet och funktionsförmåga. Lärande och samarbete De studerande får möjlighet att planera sin verksamhet, utveckla sig själva och sitt arbete och utvärdera sitt eget kunnande. De får möjlighet att lösa problemsituationer, göra val och fatta beslut och får fungera smidigt, innovativt och på ett nyskapande sätt samt får information som de kan strukturera, bedöma och tillämpa. Interaktion och samarbete De studerande får fungera på ett ändamålsenligt sätt i olika interaktionssituationer, de får framföra sina synpunkter tydligt, konstruktivt och förtroendeingivande och får möjlighet att fungera samarbetsinriktat med olika människor och som medlemmar i arbetsgrupper. Studerande får lära sig att bemöta människor jämlikt och att följa gällande etikettregler och förfaringssätt och att utnyttja den respons de får.

60 60 Yrkesetik De studerande får fungera i enlighet med yrkets värdegrund, de får möjlighet att engagera sig i sitt arbete och fungera ansvarsfullt genom att följa ingångna avtal och etiska normer. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga De studerande förväntas fungera sunt, tryggt och ansvarsfullt under studietiden för optimal funktions- och arbetsförmåga. De får lära sig att arbeta ergonomiskt riktigt och att tillgodogöra sig den hälsomotion som behövs inom den egna branschen samt att förebygga skador och hälsorisker som anknyter till arbetet. Initiativförmåga och företagsamhet De studerande får möjlighet att bidra så att målen med studierna uppnås genom att planera och fungera initiativrikt och kundcentrerat som arbetstagare eller företagare. De får lära sig att fungera ekonomiskt, självstyrt och resultatrikt genom att dimensionera sitt arbete utgående från målsättningarna. Hållbar utveckling och miljö De studerande får möjlighet att verka enligt hållbar utveckling, ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella principer. De får kännedom om centrala författningar, bestämmelser och avtal som gäller hållbar utveckling inom branschen samt lär sig att ständigt beakta miljöaspekterna i arbetet. Estetik De studerande får lära sig att beakta de estetiska faktorerna inom branschen som främst innebär att gynna och upprätthålla trivseln i arbetsmiljön. Kommunikation och mediekunskap De studerande får kommunicera på ett situationsanpassat, mångsidigt och interaktivt sätt och utnyttja sina språkkunskaper. De får identifiera, tolka och kritiskt bedöma olika medieprodukter och får använda och producera mediematerial och kommunikationsteknologi. Matematik och naturvetenskaper De studerande får använda elementära räkneoperationer för att lösa räkneuppgifter som behövs i arbetslivet och vardagen som formler, grafer, figurer och statistik. De får möjlighet använda arbetssätt som bygger på lagbundenhet i fysik och kemi. Teknologi och informationsteknik De studerande får lära sig att på ett mångsidigt sätt använda datateknik och teknologier inom yrket och att beakta teknikens fördelar, begränsningar och risker. Aktivt medborgarskap och olika kulturer De studerande får konstruktivt delta i organisationens verksamhet och beslutsfattande och får handla enligt sina rättigheter och skyldigheter. De får kännedom om lagarna om jämställdhet och likabehandling och får lära sig att agera sakligt enligt arbetslivets krav när de möter människor med annan kulturell bakgrund.

61 61 Studieavsnittsbeskrivning Datum Version Kursnamn Examensdel Kod Typ Modul Period Ort Omfattning Förhandskrav Lärare Innehåll Förverkligande Studiematerial Bedömning, yrkesprov och/eller andra metoder Anmärkningar Kursens namn Examensdelens namn Koden avsnittet har i Primus Obligatorisk, valbar Namnet på den modul kursen ingår i Vilken period den är placerad i På vilken ort undervisningen ordnas Hur många studieveckor Finns det förhandskrav Vilken lärare håller undervisningen Vad som tas upp Hur sker undervisningen Vilken bok och vilket material används i undervisningen Hur sker bedömningen, vilka metoder används Bilaga 1 Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan Kopiera punkter från läroplanen Föremål för bedömning, centralt innehåll och bedömningskriterier Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocesserna Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande De delar som ska bedömas i detta avsnitt kopieras från läroplanen och ska stämma överens med innehållet i avsnittet.