Gymnasieexamen inom media och kommunikation

Transkript

1 Gymnasieexamen inom media och kommunikation Inriktning medieasisstent Läroplanen är fastställd av Styrelsen för Ålands yrkesgymnasium / Yrkesutbildningen enligt denna läroplan motsvarar nivå 3 i EG:s klassificering, enligt EG-medlemsstaternas beslut om betygens jämförbarhet (85/368/EEG)

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Läroplanens allmänna del Innehållet i allmänna delen Gemensam baskompetens Programmål Syfte Programmets karaktär och uppbyggnad... 7 Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet Samverkan med arbetslivet Programidén Att tänka programinriktat Läroplanens ämnesdel Studiernas uppbyggnad och struktur Yrkesämnen centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning Fördelning av yrkesämnena Studiernas framskridande Periodisering Lärande i arbete Examensarbete Grundläggande studier, 15 sv Grafisk produktion, 15 sv Yrkesinriktade studier, 65 sv Trycksaksproduktion, 25 sv Webbproduktion, 25 sv Filmproduktion, 5 sv Fotoproduktion, 5 sv Animations- och ljudproduktion, 5 sv Valbara ämnen centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning Valbara yrkesämnen Projektarbeten inom yrkesområdet, 1-10 sv Expo, 5 sv Fritt valbara ämnen Högskoleförberedande studiehelhet Allmänna ämnen centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning Svenska, 4 sv Engelska, 4 sv Matematik, 4 sv Fysik, 1 sv Kemi, 1 sv Informations- och kommunikationsteknologi, 1 sv Samhällskunskap, 3 sv Hälsa och idrott, 3 sv Bedömning av studerande Syftet och målet med bedömningen Genomförande av bedömningen Vitsordsgivning Förnyande av studieprestationer Rättelse av bedömning Föremål och kriterier för bedömningen

3 Erkännande av kunnande Vitsordsskalan Kompetenser för livslångt lärande Åtgärder som stöder studier Studiehandledning Studerandevård Personlig studieplan BILAGA 1. Avsnittsbeskrivning BILAGA 2. Fritt valbara ämnen 3

4 4 INLEDNING 1 Läroplanens allmänna del 1.1 Innehållet i allmänna delen 1.1 Den allmänna delen i läroplanen skall innehålla beskrivningar för: visioner, verksamhetsidé, studieinriktning eller profilering vilka delar av värdegrunden i läroplansgrunderna som särskilt betonas i utbildningen hur läroplansgrundernas övergripande mål förverkligas i utbildningen hur studiemiljön är utformad utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna hur studerandevården och samarbetet med vårdnadshavarna (anhöriga) förverkligas utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna hur studiehandledning, stödundervisning och specialundervisning är utformad utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna hur samarbetet med övriga utbildningar, andra organisationer och myndigheter förverkligas hur den kontinuerliga interna utvärderingen av verksamheten förverkligas 1.2 Övrigt 1.2 Övrigt - Gemensam baskompetens - Programmål - Syfte - Programmets karaktär och uppbyggnad - Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet - Samverkan med arbetslivet - Programidén - Att tänka programinriktat Gemensamt kunnande och baskompetens Förändringar i omvärlden leder till att det ställs krav på förändringar även inom utbildningen. Yrkeslivet i dag kräver flexibilitet och nya kompetenser. Gränserna mellan olika yrken suddas ut och nya verksamhetsområden uppstår. Den internationella handeln ökar liksom människors rörlighet över nationsgränserna. Detta är förändringar som ställer högre krav på språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion. Miljöfrågor har fått en ökad betydelse och ingår nu i ett bredare perspektiv, kopplat till ekonomiska, sociala och kulturella frågor. Utbildning i miljöfrågor ses som avgörande för att uppnå en hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och 4

5 5 utvecklingsfrågor. Den tekniska utvecklingen är explosionsartad och vi kan idag bara ana de möjligheter som finns inom informationstekniken. Betydelsen av ett mångsidigt kunnande ökar alltmer. Följande kompetensområden bör uppmärksammas och integreras i alla branschprogram och i alla studier: internationalisering hållbar utveckling teknologisk samt kunskaps- och informationsteknisk utveckling företagsamhet kvalitet och kundinriktning konsumentkunskap arbetarskydd och hälsa Den internationalisering som pågår i samhället och i näringslivet medför nya drag i arbetet, vardagslivet och umgängeskulturen. Då utbildningen internationaliseras är avsikten att ge de studerande yrkeskunskaper och färdigheter, med vilka de kommer till rätta i en mångkulturell miljö och kan placera sig på arbetsmarknader som internationaliseras. Språkkunskaper och social kompetens är viktiga ingredienser inom internationaliseringen. Kraven på hållbar utveckling och miljömedvetenhet ökar. Den ökande miljömedvetenheten leder i sin tur till att förmågan att arbeta för en hållbar utveckling börjar ses som ett kvalitetskriterium och en konkurrensfaktor inom produktion och service. En sund och trivsam miljö värdesätts allt mera. Utbildningens uppgift blir att ge de studerande ett sådant kunnande och en sådan övertygelse att de är beredda att arbeta för en hållbar utveckling både i sitt arbete och i sitt vardagsliv. Teknologin utvecklas allt snabbare och de yrkesmässiga kraven växer. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken förändrar arbetets innehåll, arbetets uppläggning och arbetsplatsens karaktär. Utbildningen har som mål att de studerande skall behärska den moderna tekniken inom sitt eget område samt kontinuerligt kunna utveckla och mångsidigt utnyttja kunskaperna och färdigheterna. Dagens arbetsplatser och den yrkesmässiga rörligheten förutsätter goda och mångsidiga yrkesfärdigheter, flexibilitet i tänkande och attityder samt företagsamhet. Överallt fäster man allt större uppmärksamhet vid kvalitet och arbetsresultat. Produkter och service måste vara konkurrenskraftiga både nationellt och internationellt. Verksamheten skall vara kundinriktad så att den beaktar individuella behov, kundernas förväntningar och de varierande servicesituationerna. Också konsumenter har rättigheter, ansvar och skyldigheter, som de studerande behöver känna till i sina yrkesroller och som medborgare. Service- och konsumentkunskap krävs i alla sammanhang. Arbetarskydd och hälsa hör väsentligt samman med all yrkesverksamhet. Viktigt är att de studerande känner till föreskrifter och anvisningar om arbetarskyddet i sin bransch och följer dessa. De skall lära sig att identifiera faror och hälsorisker som förekommer i arbetet och skydda sig mot dem samt undvika varje form av riskmoment. 5

6 Gemensam baskompetens Utbildningen har som mål att med de studerande som aktörer utveckla följande färdigheter som oberoende av branschinriktning har samma aktualitet: inlärningsfärdigheter förmåga att lösa problem interaktions- och kommunikationsfärdigheter förmåga att samarbeta etiska och estetiska färdigheter Inlärningsfärdigheter skall utbildningen utveckla genom att ge de studerande beredskap för livslångt lärande och inspiration att utveckla sig själva. De bör kunna utvärdera sin egen inlärning och sitt kunnande och planera sina studier. De skall lära sig att inhämta, organisera och bedöma kunskap och att tillämpa tidigare förvärvad kunskap i nya situationer. Förmågan att lösa problem utvecklas genom att de studerande under utbildningen får färdigheter i att handla flexibelt, innovativt och nyskapande i sitt arbete och i olika problemsituationer. Interaktions- och kommunikationsfärdigheterna skall uppmärksammas i utbildningen så att de studerande lär sig att klara av olika slag av interaktiva situationer i arbetslivet. De skall öva sig i att förhandla och i att kommunicera muntligt och skriftligt samt i att använda sig av informationsteknik i samband med utbyte och förmedling av information. Förmågan att samarbeta skall de studerande utveckla så, att de blir vana att agera tillsammans med andra, bl.a. i team, och att vara flexibla och observanta i sina människorelationer. De skall kunna identifiera egna och andras känslolägen och beakta dem på ett konstruktivt sätt i sitt arbete. Etiska och estetiska insikter skall utbildningen främja genom att lära de studerande att hantera och lösa etiska problem, att vara medvetna om sina egna liksom även kulturbetingade värderingar och att beakta dem i sitt arbete. De studerande bör kunna handla ansvarsfullt och objektivt och hålla sig till ingångna överenskommelser. I sitt arbete bör de iaktta yrkesetiska normer såsom tystnadsplikt, datasekretess och konsumentskyddsbestämmelser Programmål Målet med utbildningen till digital designer är att ge en kvalitativ och bred utbildning som ger de studerande insikter och redskap som behövs för att arbeta enligt branschens kvalitetskrav. De planerar och utvärderar sitt eget arbete. Utbildningen lär dem genustänkande, miljömedvetenhet, samarbetsförmåga och förmåga att uttrycka sig förtroendeingivande. De studerande ska både under och efter studierna känna tillfredsställelse med sitt yrkesval, de ska ges möjligheter att utveckla sig som individer och inom sitt yrke så de kan bli en tillgång för branschen. Utbildningen ger en god grund för fortsatta studier inom branschen. 6

7 7 Utbildningsprogrammet fokuserar på olika typer av grafisk design. Design i dagens värld handlar om form, handling och interaktion i olika typer av digitala medier. Framtidens designer måste behärska flera olika typer av digitala medier samt kunna skapa design för integrerade system. Utbildningen ger även grundläggande kunskaper om hur man gestaltar och förmedlar ett budskap så att det väcker intresse hos mottagaren Syfte Utbildningen inom programmet för media och kommunikation skall ge grundläggande kunskaper inom området kommunikation samt ge en bred orientering inom medieområdet. Programmet skall även ge en grund för fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier Programmets karaktär och uppbyggnad Tyngdpunkten inom programmet för media och kommunikation är kommunikation i teori och praktik. Medieområdet är i ökande omfattning en viktig del av samhället och kunskap om kommunikation via bild, text och ljud behövs inom många olika verksamheter och på olika nivåer. Utbildningen ger förståelse och erfarenhet av kommunikation genom olika medier samt ger tillfälle att pröva och utveckla den egna förmågan att förmedla kunskap. I utbildningen behandlas huvudsakligen masskommunikationen via medier. Insikter om kommunikation utvecklas i utbildningen genom att de studerande lär sig kommunicera budskap till olika mottagare. Förståelse av mediernas roll och förutsättningar skapas genom arbete med medietekniken. Hantering av medietekniken är med andra ord inte bara ett mål utan också ett pedagogiskt redskap. Bild, text och ljud är byggstenar i utbildningen. Bilden som kommunikativ budbärare har en stor plats och bildkunskap i olika former har en viktig roll. Text representeras i utbildningen av skrivandet, som är en basfärdighet i flera medieformer. Ljud har en nära koppling både till talad text och till rörliga bilder inom radio- och TV-området. Multimedia, där bild, text och ljud samverkar i en helhet, är en teknik som ingår i utbildningen. För att kunna möta den snabba tekniska utvecklingen ger utbildningen en bred kompetens där såväl teoretisk som teknisk förståelse poängteras. Den ger också en bred bas av kunskaper både i kärnämnen och grundläggande medieämnen och skapar en grund för fortsatt lärande inom de aktuella yrkesområdena. Datorn är ett dagligt verktyg inom mediaområdet och kunskaper i att använda den moderna informationstekniken är något som utvecklas i varje del av utbildningen. Inom flera av de verksamhetsområden, som programmet utbildar för, ingår uppgiften att påverka en mottagare med olika slags budskap. Därför genomsyras utbildningen av ett etiskt perspektiv. En stark internationell anknytning är utmärkande för mediaområdet. Det internationella perspektivet präglar därför utbildningen. 7

8 8 Språkliga färdigheter i svenska och engelska är centrala i utbildningen. Språket är ett redskap för kommunikation, men också för reflektion och lärande. I utbildningen utvecklas en analytisk förmåga, en bred språklig repertoar och en förståelse av att språket måste anpassas efter kommunikationssituationen. En samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen är nödvändig för att utbildningen skall utveckla den kombination av kompetens som efterfrågas i arbetslivet. Miljöperspektivet präglar utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö och förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveckling. Den snabba tekniska utvecklingen inom mediaområdet ställer stora krav på utbildningen samt dess anknytning till arbetslivet. Arbetspraktiken har en central betydelse för att skapa en helhet inom utbildningen. Den ger färdighetsträning och ökar förståelsen för den yrkesverksamhet som programmet förbereder för. Den ger också förtrogenhet med normer och krav i arbetslivet. Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd En person med en sjukdom eller handikapp som uppenbart utgör ett hinder för deltagande i utbildningen kan inte antas, vilket innebär då den studerande själv eller andra utsätts för fara. Praktiska problem som är förorsakade av sjukdom eller handikapp ska lösas med undervisningsarrangemang och med tjänster inom studerandevården. måste klara av den inlärning i arbetet som ingår i utbildningen för att uppnå de krav på yrkesskicklighet som ingår i examen. De studerande måste informeras om de krav och förutsättningar samt om hälsorisker som finns inom utbildningsområdet. I utbildningen inom grafisk kommunikation och inom branschen förutsätts en tillräcklig fysisk kondition för att klara påfrestningarna i arbetet. En persons lämplighet för specifika arbetsuppgifter kan övervägas på basen av sjukdomar som kan äventyra hälsan eller säkerheten för den studerande eller andra som arbetar i närheten. En persons lämplighet kan övervägas vid följande symptom eller vid omfattande nedsatt funktionsförmåga bl.a. vid följande sjukdomar: - försvagat färgseende - hudsjukdomar - sjukdomar i andningsorganen Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet Kärnan i utbildningsprogrammet är kommunikation i teori och praktik. Byggstenarna är text, bild och ljud. Utbildningen ger grundläggande kunskaper om hur man gestaltar och förmedlar ett budskap så att det väcker intresse hos mottagaren. De studerande får inblick i olika medieformer, för att sedan fördjupa sig inom ett område. Media och kommunikation är dynamiska områden. När tekniken utvecklas förändras produktionsmetoder och yrkesroller. Den som är verksam i branschen måste vara inställd på att hela tiden bredda och fördjupa sitt kunnande. Medieproduktion är så gott som alltid ett lagarbete där personer med olika typ av kompetens samarbetar ofta under tidspress för att nå så bra resultat som möjligt. Det förutsätter att alla inblandade tar ansvar, både för sin egen 8

9 9 arbetsinsats och för produktionen som helhet. Eftersom undervisningen inom media och kommunikation bygger på att de studerande deltar i en produktionsprocess blir samverkan mellan och inom yrkesområden naturlig. Mediaarbetet är en process som sällan löper problemfritt. Stoff skall samlas in, sovras, struktureras och formges, innan resultatet kan presenteras. Undervisningen i medieproduktion blir samtidigt undervisning i en rad andra ämnen. Den förbereder dessutom för arbete som till stora delar består av problemlösning. Efter utbildningen till grafisk designer finns goda möjligheter till vidare studier inom ett brett område Samverkan med arbetslivet Utbildningen i skolan och den arbetspraktik som sker ute på olika arbetsplatser skall tillsammans utgöra en helhet som motsvarar programmets mål. Inom programmet för media och kommunikation omfattar arbetspraktiken minst 6 studieveckor av utbildningen. Arbetspraktiken är viktig för att knyta ihop teori och praktik. s erfarenheter från arbetsplatsen kan på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att uppleva en arbetsplats från "insidan" lär sig de studerande något om hur en arbetsmiljö kan se ut, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär. Förutom arbetspraktiken är det möjligt att arbetsplatsförlägga hela eller delar av studiehelheterna. När en studerande kommer till sin arbetspraktikplats skall han/hon veta vad som förväntas av honom eller henne. På motsvarande sätt måste den eller de ansvariga på arbetsplatsen vara införstådda med praktikperiodens syfte, vilken roll arbetspraktiken har i utbildningen och vad den studerande skall få ut av praktikperioden. Fungerande arbetspraktik förutsätter en dialog mellan skolan och respektive företag. Det väsentliga är att ansvariga på arbetsplatsen får tid och tillfälle att diskutera arbetspraktikens mål och utformning tillsammans med lärare och studerande. När dialogen fungerar medför den vinster för alla parter. För den studerande och för den ansvarige på arbetsplatsen är det viktigt att läraren besöker praktikplatsen för att på olika sätt ge sitt stöd samt delta i bedömningen av den studerandes arbetspraktik Programidén Programmålen signalerar att det finns en bärande tanke bakom programmet och att denna grundläggande tanke skall genomsyra programmets samtliga ämnen och studiehelheter. Den studerande skall uppfatta sin utbildning som en helhet. Men programmål kan väcka frågor: Vad innebär de konkret? Hur gör man för att uppnå dem? Färdiga svar på sådana frågor finns inte. Lärare/lärarlag och studerande måste göra en egen tolkning av programmålen för att komma till insikt om hur man bäst skall uppnå dem. Det är skolans skyldighet att inom läroplanens ram se till att de studerande får en så gedigen utbildning som möjligt. Utbildningen skall alltid återspegla läroplanens intentioner och mål. 9

10 10 Läroplanen anger vilka mål undervisningen skall sträva mot och vilka mål en studerande minst skall ha uppnått för att bli godkänd. Några krav på förkunskaper anges inte i läroplanen. I stället framhålls vilka kunskaper de olika ämnena och studiehelheterna bygger på. Studiehelheternas mål och centrala innehåll har beskrivits på berömlig nivå. Det avgörande är att de studerande besitter dessa kunskaper, inte på vilket sätt kunskaperna har inhämtats. Studiehelheternas ämnestexter fungerar som vägledning och redskap när lärare/lärarlag och studerande planerar undervisningen Att tänka programinriktat För att programmet skall fungera som en helhet behöver lärarna samarbeta över ämnesgränserna. Kärnämnen och yrkesämnen skall ha samma målinriktning. Det gäller att tänka programinriktat snarare än ämnesinriktat. Då upplever den studerande att undervisningen är meningsfull. Det är viktigt att lärarna i kärnämnen anpassar/varierar sina ämnen till målen för respektive program. Yrkesläraren, å sin sida, måste visa på vilka möjligheter till samverkan som finns. Viktigt är att skolan ger de organisatoriska förutsättningarna. Det finns olika sätt att integrera kärnämnen och yrkesämnen. Populärt brukar man tala om infärgning. Man låter då yrkesämnen bidra med innehåll till undervisningen i kärnämnen. Material och erfarenheter från yrkesämnen används i kärnämnesundervisningen på ett sådant sätt att de tydliggör den praktiska nyttan av t.ex. engelska och matematik. 2 Läroplanens ämnesdel 2.1 Studiernas uppbyggnad och struktur Strukturen för utbildningsprogrammet inom media och kommunikation visar programmets olika delar. Uppställningen ger en bild av programmets uppbyggnad. Här framgår vilka studiehelheter som är obligatoriska och vilka som är valbara inom ramen för de valbara ämnena. De obligatoriska studierna ger en bred generell grund för programmet. De valbara studierna syftar till att skapa förutsättningar för de studerande att inrikta sina studier mot egna intresseområden. Strukturen visar också hur stor del av studierna som skall vara kärnämnen samt hur stor del som skall inrymmas inom ramen för de valbara ämnena. Studierna inom programmet omfattar 120 studieveckor (sv). Ett studieår omfattar 40 studieveckor och en studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats på 40 timmar. Den nominella omfattningen av studierna är densamma, trots att den tid det tar för de studerande att avlägga examen kan variera individuellt på basen av den studieväg som valts samt tidigare studier och erfarenhet. Rikets examensgrunder för xxxx är grund för yrkesämnenas och de valfria yrkesämnenas uppbyggnad. För allmänna ämnen utgör landskapsregeringens läroplan grund (2007:6; beslut 10

11 11 51U32/ ) och i övrigt följer läroplanen landskapsregeringens läroplansgrunder fastställda Examensbenämningen är medieasistent. GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN, DIGITAL DESIGNER, 120 sv Grundexamen i grafisk produktion, föreskrift 31/011/2010 samt delar ur Grundexamen i audiovisuell kommunikation, föreskrift 32/011/ studievecka (sv) motsvarar 40 studietimmar 2.2 YRKESÄMNEN 80 sv Grundläggande studier Grafisk produktion 15 sv Yrkesinriktade studier Trycksaksproduktion 25 sv Webbproduktion 25 sv Filmproduktion 5 sv Fotoproduktion 5 sv Animations- och ljudproduktion 5 sv 2.3 VALBARA ÄMNEN 19 sv Valbara yrkesämnen 10 sv Projektarbeten inom yrkesområdet 1-10 sv Expo 5 sv Fritt valbara ämnen 9 sv * Högskoleförberedande utbildningshelhet *Se nedan hur ämnena fördelas Fritt valbara ämnen, se bilaga ALLMÄNNA ÄMNEN 21 sv Svenska 4 sv Engelska 4 sv Matematik 4 sv Fysik 1 sv Kemi 1 sv Informations- och kommunikationsteknologi 1 sv Samhällskunskap 3 sv Hälsa och idrott 3 sv * Högskoleförberedande utbildningshelhet, 1 kurs motsvarar 1,2 sv Svenska Engelska Matematik Samhällskunskap Hälsokunskap Fysik Kemi Tabell 1: Studiernas uppbyggnad 6 kurser 6 kurser 6 kurser 2 kurser 3 kurser 1 kurs 1 kurs 11

12 Yrkesämnen centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning Fördelning av yrkesämnena Grundläggande studier Obligatoriska examensdelar, från Grafisk kommunikation 31/011/2010 Grafisk produktion, 15 sv Datateknik Programhantering A Programhantering B Grundläggande tryckteknik 2 sv 10 sv 2 sv 1 sv Yrkesinriktade studier Utbildningsprogrammet för grafisk designer, delar från 31/011/2010 Trycksaksproduktion, 25 sv Layout Färglära + digital bild + bildarbete Prepress Papper + tryck Efterbehandling Webbproduktion, 25 sv Produktion Design Lagring Distribution Uppdatering 7 sv 7 sv 3 sv 5 sv 3 sv 8 sv 8 sv 3 sv 3 sv 3 sv Delar ur valbara examensdelar från Audiovisuell kommunikation 32/011/2009 Filmproduktion, 5 sv Filmproduktion Fotoproduktion, 5 sv Fotoproduktion Animations- och ljudproduktion Animations- och ljudproduktion 5 sv 5 sv 5 sv 12

13 13 Studiernas framskridande Ålands yrkesgymnasium omfattar systemet med periodiserad undervisning. Det innebär att läsåret delas in i fem perioder. Målet med periodiseringen är att skapa struktur i studierna och erbjuda större flexibilitet då det gäller valet av allmänna studier. För varje studerande görs en personlig studieplan upp. I planen framkommer de studieavsnitt som ingår i de obligatoriska studierna. Här framkommer även studerandes val av valbara yrkesämnen och fritt valbara studier. Periodisering Tabell 2 ger en schematisk bild över periodiseringen av utbildningen. Ett studieår omfattar 40 sv fördelade på 5 perioder. De två första åren innehåller grundstudier där yrkesämnena är obligatoriska för alla. År tre innehåller fördjupning och breddning av yrkeskunnandet. Studerande vid Ålands yrkesgymnasium har möjlighet att samtidigt genomföra studieförberedande utbildningshelhet enligt Ålands lyceums läroplan (HUTH). Det möjliggörs genom ett samarbete mellan gymnasieskolorna och de allmänna ämnenas placering i skilda perioder. De fält som i tabellen är gråfärgade består av allmänna ämnen och valbara ämnen som kan bytas ut mot kurser enligt Ålands lyceums läroplan. Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 A B År 2 C D År 3 E Tabell 2. Periodisering Lärande i arbete De grundläggande och de yrkesinriktade studiernas omfattning är 80 studieveckor, av vilka minst 6 studieveckor skall genomföras som lärande i arbete. Studiehelheterna skall genomföras i enlighet med de mål som anvisas i denna läroplan. Skolan kan dela studiehelheterna i studieavsnitt på det sätt som de planerade studiearrangemangen förutsätter. Examensarbete De yrkesinriktade studierna skall avslutas med ett fyra studieveckors examensarbete. Detta innebär att den studerande utför ett större självständigt arbete inom ett kunskapsområde som ligger inom programmålets ram. Examensarbetet skall utveckla den studerandes förmåga att 13

14 14 ta ansvar för hela processen från idé och planering till färdig produkt. Bedömningen skall baseras på den studerandes insatser och kunskapsutveckling under hela arbetet, inte bara på slutprodukten. planerar och gör ett examensarbete över det sammantagna egna kunnandet i form av t.ex. en produkt, ett arbetsprov, en portfolio samt en presentation. identifierar sina centrala yrkesmässigt starka sidor och utvecklar i examensarbetet sin kreativitet, innovationsförmåga samt främjar sin yrkesmässiga tillväxt. presenterar och bedömer sitt examensarbete samt planeringen och genomförandet av det. Genom examensarbetet främjar den studerande sin egen sysselsättning. Utbildningsanordnaren beslutar hur examensarbetet ska genomföras Grundläggande studier, 15 sv Enligt grunder för examensinriktad grundexamen, grundexamen grafisk kommunikation, föreskrift 31/011/2010: Grafisk produktion, 15 sv Kraven på yrkesskicklighet kan verka i en arbetsgemenskap och följa gemensamma och allmänna regler kan bevara alla dokument som rör arbetet och förstår deras betydelse kan verka på ett sådant sätt i sin arbetsmiljö som främjar en hållbar utveckling, dvs. förstår vikten av hushållning med råvaror, avfallssortering och återanvändning med tanke på miljön avlägger med godkänt betyg ett prov enligt Arbetarskyddscentralens grunder eller motsvarande arbetarskyddskurs eller har annars motsvarande kunskaper och färdigheter känner till huvuddragen i strukturen och verksamheten i produktionskedjan i den grafiska branschen kan huvuddragen i den grafiska branschens historia och de vanligaste produkterna, arbetsuppgifterna och företagen kan använda ergonomiskt riktiga arbetsställningar i sitt arbete kan grunderna i färglära och behärskar principerna för färganvändning i den grafiska branschen kan under handledning hämta information ur engelskspråkigt material och instruktioner i den grafiska branschen med hjälp av skriftliga och elektroniska informationskällor förstår engelsk text som handlar om utrustningen, produkterna och processerna i den grafiska branschen Layout kan ombryta en enkel trycksak utgående från arbetsinstruktioner 14

15 15 kan skriva ut trycksaken känner till betydelsen av typografi och kan identifiera de vanligaste typsnitten kan identifiera huvudtyperna av bildmaterial, vektorgrafik och bitmapbilder förstår utskjutningens betydelse i tryckarbetet kan använda de vanligaste operativsystemen för datorer Tryckteknik och efterbehandling kan göra avdrag på en tryckpress kan göra enskilda uppgifter inom efterbehandlingen förstår användningsområdena för och tillämpningen av offsettryck känner till användningsområdena för och tillämpningen av seri-, flexo- och gravyrtryck känner till användningsområdena för och tillämpningen av digitaltryck kan följa arbetarskyddsföreskrifter och använda personlig skyddsutrustning kan i huvuddrag beskriva maskinkonstruktionerna vid olika tryckmetoder känner till olika typer av efterbehandling känner på en allmän nivå till efterbehandlingens andel och betydelse i processen känner till de vanligaste maskinerna för efterbehandling Datateknik kan använda verktygsprogram, som ordbehandlings-, kalkyl-, e-post- och presentationsgrafikprogram för att producera, bearbeta och presentera information i yrkesuppgifter kan ta i bruk och använda ny datateknisk utrustning och programvara (vid behov med hjälp av användarstödet) kan i yrkesuppgifter använda olika datatekniska verktyg och system för att skaffa, behandla, bearbeta, lagra och presentera information kan skapa ett dokument och göra behövlig utformning - skriva text, utforma den och lagra i rätt format kan korrekturläsa text kan skapa presentationsgrafik - använda företagets färger, typsnitt och logotyper behärskar grundfunktionerna i ett kalkylprogram - enkla beräkningsformler, grafiska diagram och utformning av celler kan principen för tiofingerssystemet kan använda de webbinformationsmetoder och -tillämpningar som behövs i yrkesuppgifter till att sända och distribuera information kan handla i enlighet med anvisningarna och föreskrifterna om upphovsrätt, datasäkerhet och datasekretess 15

16 16 Fackengelska kan hämta information ur engelskspråkiga material och instruktioner i den grafiska branschen med hjälp av skriftliga och elektroniska informationskällor förstår engelsk text som handlar om utrustningen, produkterna och processerna i den grafiska branschen Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning och bedömningskriterier för tre olika kunskapsnivåer sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocessen Systematiskt arbete Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 arbetar enligt instruktioner arbetar i huvudsak arbetar självständigt enligt självständigt enligt en en plan plan Behärskande av arbetet som helhet Initiativförmåga och företagsamhet kan utföra arbetshelheter enligt instruktioner agerar enligt givna instruktioner och frågar vid behov råd behärskar arbetshelheten men behöver delvis handledning arbetar i huvudsak på eget initiativ behärskar arbetshelheten och kan arbeta självständigt och högklassigt arbetar på eget initiativ utvärderar under handledning sitt arbete utvärderar på eget initiativ sitt arbete utvärderar sitt arbete i enlighet med kvalitetskraven Föremål för bedömning 2. Behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material Layout Tryckteknik och efterbehandling Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 ombryter under handledning en enkel trycksak kan under handledning assistera vid tryck och efterbehandling, känner ombryter delvis på egen hand en enkel trycksak kan nästan på egen hand assistera vid tryck och efterbehandling, känner ombryter på egen hand en enkel trycksak kan självständigt assistera vid tryck och efterbehandling, känner 16

17 17 Datateknik Fackengelska till grundprinciperna för olika tryckmetoder kan enligt instruktioner använda verktygsprogram i yrkesuppgifter förstår de grundläggande termerna i engelskspråkiga program, kan under handledning söka information i ett engelskt material till grundprinciperna för olika tryckmetoder och hur de kan tillämpas på olika trycksaker kan nästan på egen hand använda verktygsprogram i yrkesuppgifter förstår de grundläggande facktermerna i engelskspråkiga program, kan huvudsakligen på egen hand söka information i engelskspråkiga material till grundprinciperna för olika tryckmetoder, identifierar dem och vet hur de kan tillämpas på olika trycksaker kan självständigt använda verktygsprogram i yrkesuppgifter förstår de grundläggande facktermerna i engelskspråkiga program, kan på egen hand söka information i engelskspråkiga material Föremål för bedömning 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Behärskande och tillämpning av den kunskap som behövs i arbetet Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 kan enligt instruktioner skaffa och använda arbetsrelaterad information kan i huvudsak självständigt skaffa och tillämpa arbetsrelaterad information kan självständigt skaffa och tillämpa arbetsrelaterad information 17

18 18 Föremål för bedömning 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Lärande och problemlösning Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 förhåller sig positiv till säker verksamhet och undviker risker i sitt arbete följer säkerhetsföreskrifterna för arbetet behöver handledning för att lösa de vanligaste problemen tar ansvar för säkerheten i sin verksamhet följer arbetsplatsens anvisningar kan lösa de vanligaste problemen med hjälp av undervisningsmaterial och manualer arbetar på egen hand och kontrollerar vid behov sitt val med handledaren tar ansvar för säkerheten i sin verksamhet observerar och identifierar faror i sitt arbete och rapporterar dessa klarar självständigt av att lösa problemsituationer hittar lämpliga innovativa lösningar för arbetet Interaktion och samarbete Yrkesetik deltar i arbetsgruppens verksamhet uppträder sakligt och strävar i regel efter att följa arbetstiderna fungerar som en medlem av arbetsgruppen och anpassar sig till arbetsplatsen och som arbetspar till en yrkesmänniska uppträder sakligt och tar hänsyn till överenskomna arbetssätt på arbetsplatsen och följer arbetstiderna fungerar som en aktiv medlem i arbetsgruppen och anpassar sig väl till arbetsplatsen uppträder sakligt och tar hänsyn till överenskomna arbetssätt på arbetsplatsen och följer arbetstiderna Sätt att visa yrkesskickligheten eller examinanden visar sin grundläggande kompetens genom att utföra grundläggande arbetsuppgifter i ett företag eller på motsvarande plats i den grafiska branschen. Genom yrkesprov bedöms åtminstone behärskande av arbetsprocessen till de delar den hänför sig till framställningen av en enkel trycksak, assisterande uppgifter vid tryck och datateknik behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material till de delar det hänför sig till planeringen och framställningen av en enkel trycksak behärskande och tillämpning av den kunskap som ligger till grund för arbetet och en positiv inställning till säkerheten i arbetsprocessen 18

19 19 till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller en examensprestation, kompletteras den genom annan bedömning av kunskaperna, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder Yrkesinriktade studier, 65 sv Trycksaksproduktion, 25 sv Kraven på yrkesskicklighet Planering av trycksaker kan planera annonser, broschyrer, tidningar, böcker eller förpackningar enligt modeller och instruktioner tar i planeringen av arbetet hänsyn till målgruppen, kostnadsfaktorerna för produkten och dess användningsändamål behärskar de centrala grunderna för typografi och grafisk planering typsnitt, regler för rättskrivning och typografi, korrigeringstecken, läsbarhet, användningen av färger och bilder och grunderna för komposition förstår färghanteringens betydelse för framställningen av trycksaker förstår vad mätstrippar och passmärken används till kan göra färgseparering för olika tryckmetoder kan ta ut avdrag som simulerar olika typer av produktionstryck kan använda ICC-profiler kan framställa en tryckfärdig utskriftsfil enligt kraven på tryck och efterbehandling känner till funktionsprincipen för offsettryckplåt kan principerna i teknikerna för plåtsättare känner till processen för framställningen av tryckplåtar känner till principerna för framställning av tryckschabloner enligt olika tryckmetoder känner till teknikerna i en storbildsskrivare kan skriva ut med en storbildsskrivare känner till olika digitala tryckmetoder och deras funktionsprinciper kan ta ut avdrag på en digital tryckpress och göra allmänna underhållsåtgärder (bl.a. fylla på färg och papper) kan betjäna kunderna personligen och via olika medier behärskar sådana räkneoperationer som behövs i kundservicesituationer Ombrytning kan ombryta annonser, broschyrer, tidningar, böcker eller förpackningar enligt modeller och instruktioner kan utforma layouten på en publikation för dess användningsändamål kan tillämpa ombrytningsregler 19

20 20 kan använda färdiga modellunderlag, sidunderlag, stilar för stycken och tecken samt färdiga färger och fyllningar kan själv bygga upp ett modellunderlag för arbetet och automatiseringar som underlättar arbetet (stilar, bibliotek, färgpaletter osv.) kan före korrekturavdraget och utskriften kontrollera bl.a. följande saker i arbetet: korrekturläsning, färger, kvaliteten på bilder och grafik, strecktjocklek, fonter och skärsmåner kan gör ett ombrytningsarbete till en för ändamålet lämpad utskriftsklar fil Bildbehandling och fotografering kan behandla en- och flerfärgsbilder kan ställa in färgåtergivning, bildstorlek och resolution samt göra friläggningar och sammanfogningar av bilder kan bearbeta och behandla olika digitala bildfiler så att de passar för olika tryckmetoder kan tillämpa grunderna i ljus- och färglära i bildbehandlingen identifierar olika bildoriginal och behandlar dem på ändamålsenligt sätt förstår strukturen i en digital bild och hur olika filformat lämpar sig för olika användningsändamål känner till kvalitetskraven på originalbilder förstår grunderna för färgseparering och betydelsen av färgprofiler kan digitalisera olika bildoriginal behärskar grunderna i fotografering och ljussättning kan de grundläggande begreppen i fotografering och grundinställningarna i en kamera kan grunderna för produkt- och personbeskrivning känner till upphovsrättsfrågor som gäller bilder Vektorgrafik kan vektorisera och renrita bitmapbilder med ett vektorgrafikprogram kan göra grafiska diagram kan rita enkla illustrationer vet skillnaden mellan bitmap- och vektorgrafik kan använda ett grafikprogram och rittekniker kan använda lager och definiera färger (CMYK, RGB, dekorfärger) kan ändra bokstäver till vektorgrafik Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning och bedömningskriterier för tre olika kunskapsnivåer sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. 20

21 21 Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocessen Systematiskt arbete Behärskande av arbetet som helhet Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 väljer under handledning väljer i huvudsak väljer självständigt de lämpliga metoder och självständigt lämpligaste programmen material ändamålsenliga program och materialen för att för att uppnå ett och material för att uppnå uppnå ett ekonomiskt och godtagbart slutresultat ett godtagbart slutresultat högklassigt slutresultat behöver handledning för att förstå följande arbetsskede behärskar arbetshelheten men behöver handledning behärskar helheten och kan arbeta självständigt och högklassigt Initiativförmåga och företagsamhet handlar enligt givna instruktioner och frågar vid behov råd arbetar i huvudsak på eget initiativ och produktionsmässigt effektivt arbetar på eget initiativ och produktionsmässigt effektivt samt utvecklar sin verksamhet utvärderar under handledning sitt arbete utvärderar sitt arbete utvärderar sitt arbete i enlighet med kvalitetskraven Föremål för bedömning 2. Behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material Planering av trycksaker Ombrytning Bildbehandling och fotografering Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 planerar publikationer ombryter publikationer i rätt storlek framställer en PDF-fil kan under handledning använda bildbehandlingsprogram planerar en för ändamålet lämpad publikation ombryter publikationer i rätt storlek med beaktande av ombrytningstekniska frågor och gör i huvudsak på egen hand en PDF-fil klar för utskrift behärskar grundinställningarna för en bild och kan i huvudsak på eget hand använda bildbehandlingsprogram planerar självständigt en för ändamålet lämpad publikation, där målgruppen har beaktats ombryter publikationer i rätt storlek med beaktande av ombrytningstekniska frågor och framställer och kontrollerar en PDF-fil enligt användningsändamål kan tillämpa bildkorrigeringsfunktioner och bildbehandlingsprogramm ets möjligheter för olika bilder för olika användningsändamål, 21

22 22 Färghantering och standardisering av kvaliteten kan enligt instruktioner ställa in grundfunktionerna och belysningen i en kamera kan göra färgseparering och ta avdrag på trycksaker kan delvis på egen hand ställa in grundfunktionerna och belysningen i en kamera kan nästan på egen hand göra färgsepareringar med beaktande av de trycktekniska kraven och ta avdrag på trycksaker Vektorgrafik kan renrita bitmapbilder kan renrita bitmapbilder med beaktande av användningsändamålet Kundservice och kostnadsberäkning betjänar kunder och utreder under handledning kostnaderna för en trycksak betjänar kunder och utreder huvudsakligen på egen hand kostnaderna för en trycksak kan enligt behov ställa in kamerans funktioner och belysning i föränderliga förhållanden kan självständigt göra färgsepareringar med beaktande av de trycktekniska kraven och ta avdrag på trycksaker kan renrita bitmapbilder med beaktande av användningsändamålet och rita enkla illustrationer på egen hand betjänar kunder på egen hand och utreder kostnaderna för trycksaker 22

23 23 Föremål för bedömning 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Behärskande och tillämpning av den kunskap som behövs i arbetet Utskjutning och utskrift Bildbehandling Ombrytning Kundservice och kostnadsberäkning Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 kan använda arbetsrelaterad information känner till standardenliga arkstorlekar, kan beakta tryckarkets process i en tryckpress och efterbehandling känner till strukturen i en digital bild och grunderna för bildbehandling känner till möjligheterna och användningsändamålet med ett ombrytningsprogram, mätsystem, ombrytningsoch skrivregler känner till principerna för kundservice och kostnadsberäkning kan delvis självständigt tillämpa arbetsrelaterad information och bedöma om den är korrekt och tillförlitlig kan tillämpa standardenliga arkstorlekar vid planeringen av arbetet kan delvis självständigt tillämpa kunskap om grunderna i bildbehandling känner till mätsystem, ombrytnings- och skrivregler och känner till ändamålet med sidunderlag och stilar kan självständigt tillämpa arbetsrelaterad information och bedöma om den är korrekt och tillförlitlig kan självständigt tillämpa grunderna för bildbehandling känner till mätsystem, ombrytnings- och skrivregler och känner till ändamålet med sidunderlag och stilar och reglerna för bokstavstypografi 23

24 24 Föremål för bedömning 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Lärande och problemlösning Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 förhåller sig positivt till säker verksamhet och undviker risker i sitt arbete följer säkerhetsföreskrifterna för arbetet behöver handledning för att lösa de vanligaste problemen tar ansvar för säkerheten i sin verksamhet följer arbetsplatsens anvisningar kan lösa de vanligaste problemen med hjälp av undervisningsmaterial och manualer arbetar på egen hand och kontrollerar vid behov sitt val med handledaren tar ansvar för säkerheten i sin verksamhet observerar och identifierar faror i sitt arbete och rapporterar dessa klarar självständigt av att lösa problemsituationer hittar lämpliga innovativa lösningar för arbetet Interaktion och samarbete deltar i arbetsgruppens verksamhet fungerar som en medlem av arbetsgruppen och anpassar sig till arbetsplatsen eller som arbetspar till en yrkesmänniska fungerar som en aktiv medlem i arbetsgruppen och anpassar sig väl till arbetsplatsen Yrkesetik uppträder sakligt och strävar i regel efter att följa arbetstiderna uppträder sakligt och tar hänsyn till överenskomna arbetssätt på arbetsplatsen och följer arbetstiderna uppträder sakligt och tar hänsyn till överenskomna arbetssätt på arbetsplatsen och följer arbetstiderna Sätt att visa yrkesskickligheten eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att utföra grundläggande arbetsuppgifter i ett företag eller på någon motsvarande plats i den grafiska branschen. Arbetet utförs i en sådan utsträckning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone behärskande av arbetsprocessen till de delar den hänför sig till planeringen och framställningen av en trycksak och till kundservice behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material till de delar det hänför sig till planeringen och framställningen av en trycksak behärskande och tillämpning av den kunskap som behövs i arbetet och en positiv inställning till säkerheten i arbetsprocessen 24

25 25 Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller en examensprestation, kompletteras den genom annan bedömning av kunskaperna, t.ex. med intervjuer, portfolio och andra tillförlitliga metoder Webbproduktion, 25 sv Kraven på yrkesskicklighet Planering kan planera en enkel webbsida kan tillämpa typografi (typsnitt, rättskrivning, läsbarhet, färganvändning och komposition) i planeringen och framställningen av webbpublikationer kan tillämpa färglära när han eller hon planerar och framställer olika webbpublikationer tar vid planeringen av arbetet hänsyn till webbpublikationens målgrupp och användningsändamål förstår principerna för flerkanalspublicering, dvs. framställning av samma innehåll som trycksak, webbpublikation eller för andra plattformar. Utförande kan gör en enkel animation kan göra enkla webbsidor känner i huvuddrag till kraven på ett webbpublikationsprojekt och de olika skedena i framställningen känner till olika medieelement (t.ex. ljud, bild och text) och förstår deras möjligheter känner till grunderna för någon hypertextstruktur kan behandla och lagra bilder för webbanvändning kan testa sidornas funktion med olika webbläsare kan i sitt arbete ta hänsyn till frågor som gäller upphovsrätt och datasäkerhet Publikation och underhåll kan uppdatera webbsidor känner till publikationssätten för olika plattformar (mobilenheter, television, Internet) kan testa sidornas funktion med olika webbläsare förstår vad en server är förstår vad webbhotell är och vad domän är (t.ex. deras struktur, funktion och tjänster) 25

26 26 Lagring, distribution och uppdatering förstår databasers och andra lagringsformers betydelse vid upprätthållandet av webbplatser förstår den grundläggande arbetsprocessen vid hantering av dynamisk information på webbplatser förstår webbpublikationers särdrag när det gäller val av lagringsform förstår funktionsprincipen i ett CMS och känner till de vanligaste verktygen i branschen känner till vanliga förkortningar och uttryck när det gäller lagring och distribution av data förstår arbetsprocessen och kostnadsfaktorerna för dynamiska webbplatser Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning och bedömningskriterier för tre olika kunskapsnivåer sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocessen Systematiskt arbete Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 arbetar enligt instruktioner arbetar i huvudsak självständigt enligt en plan arbetar självständigt enligt en plan Behärskande av arbetet som helhet Initiativförmåga och företagsamhet kan utföra arbetshelheter enligt instruktioner handlar enligt givna instruktioner och frågar vid behov råd behärskar arbetshelheten men behöver delvis handledning arbetar i huvudsak på eget initiativ behärskar arbetshelheten och kan arbeta självständigt och högklassigt arbetar på eget initiativ utvärderar under handledning sitt arbete utvärderar på eget initiativ sitt arbete utvärderar sitt arbete i enlighet med kvalitetskraven Föremål för bedömning 2. Behärskande av arbetsmetoder, utrustning och material Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 26

27 27 Planering beskriver arbetsskedena i flerkanalspublicering i huvuddrag beskriver och utför arbetsskedena i flerkanalspublicering i huvudsak på egen hand planerar och framställer en enkel flerkanalspublikation Utförande Publikation och underhåll behandlar under handledning bildmaterialet så att det lämpar sig för webbpublikationsbruk och producerar multimedieelement uppdaterar webbsidor behandlar i huvudsak på egen hand bildmaterialet så att det lämpar sig för webbpublikationsbruk och producerar multimedieelement uppdaterar i huvudsak på egen hand webbsidor behandlar självständigt bildmaterial så att det lämpar sig för webbpublikationsbruk och producerar multimedieelement uppdaterar självständigt webbsidor Föremål för bedömning 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Användbarhet Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 känner till de allmänna principerna för användbarhet men behöver handledning för att tillämpa dem i praktiken känner till de allmänna principerna för användbarhet och utvärderar i huvudsak på egen hand webbtjänstens användbarhet känner till och tillämpar självständigt principerna för användbarhet i sitt arbete och utvärderar på egen hand webbtjänstens användbarhet Medieelement Upphovsrätt och datasäkerhet identifierar de vanligaste medieelementen, dvs. ljud/bild/rörlig bild i webbpublikationer känner till principerna för upphovsrätt och datasäkerhet identifierar de vanligaste medieelementen och förstår en ändamålsenlig användning av dem i webbpublikationer förstår principerna för upphovsrätt och datasäkerhet identifierar självständigt de vanligaste medieelementen och kan använda dem ändamålsenligt till olika webbpublikationer förstår principerna för upphovsrätt och datasäkerhet och kan tillämpa dem i planeringen av en webbpublikation 27